Vätska mellan hjärnan och skallbenet

Detta inlägg behandlar nästa kursmål:

• Redogöra till centrala nervsystemets kärlanatomi samt ventrikelsystemets samt hjärnhinnornas anatomi samt funktioner
• Redogöra till hur CNS blodförsörjning, likvorcirkulation samt tryckförhållanden regleras samt är kapabel påverkas
• Redogöra på grund av kranialnerverna inklusive deras kärnors principiella uppdelning inom motoriska, sensoriska samt autonoma funktioner samt redogöra till kranialnervernas anatomiska förlopp samt funktioner

---

Meninges

Dura mater cranialis, yttersta hjärnhinnan liksom består från numeriskt värde lager.

Mellan dessa lager bildas venösa sinus. detta yttersta lagret går längst bort kraniets samt detta innersta lagret går längst bort arachnoidea mater. Mellan skallbenet samt dura mater finns blodkärl, t.ex. a.

En subduralblödning existerar ett blödning mellan hjärnan samt skallbenet.

meningea media, liksom nära skada leder mot epiduralblödning. vid vissa ställen viker sig hinnan, vilket bildar tre strukturer:

• falx cerebri (skiljer dem numeriskt värde hjärnhalvorna)
• tentorium cerebelli (täcker cerebellum samt skiljer detta ifrån cerebrum)
• falx cerebelli (skiljer dem numeriskt värde hemisfärerna hos cerebellum)

Arachnoidea mater cranialis, mellersta hjärnhinnan, döpt efter sitt spindelvävsliknande utseende.

Hydrocefalus (vattenskalle) innebär för att man besitter på grund av många vätska (likvor) inom hjärnan.

Flera tunna filament sträcker sig ifrån hinnan genom detta underliggande utrymmet mot pia mater.

Pia mater cranialis, innersta hjärnhinnan vilket fäster längst bort samtliga vindlingar samt fåror hos hjärnvävnadens yta.

Likvorcirkulation

Likvor (cerebrospinalvätska), färglös vätska liksom fyller år hjärnans ventriklar samt flödar kring hjärnan samt ryggmärgen mellan pia mater samt arachnoidea mater (subaraknoidalt utrymme).

detta består främst från natriumklorid samt andra salter. Likvor produceras från ependymalceller inom plexus choroideus. detta dräneras från utskott vid arachnoidea mater såsom kallas granulationes arachnoideales. detta cirkulerar inom ett pulserande rörelse inom riktning ifrån ventriklarna mot detta subaraknoidala utrymmet. Produktionen från likvor uppgår mot ungefär 500 ml per dygn, samt eftersom enstaka myndig normalt äger 140 ml likvor inom centrala nervsystemet betyder detta för att vätskan ersätts tre mot fyra gånger ifall dagen.

Likvor besitter flera funktioner:

• minskar hjärnans vikt
• agerar stötdämpande samt skyddar hjärnan nära mekanisk stress
• bidrar mot kylning från hjärnan
• transporterar näringsämnen mot neuroner nära ventriklarna
• avlägsnar slaggprodukter

Plexus choroideus, typ från vävnad såsom filtrerar blod till för att producera likvor.

Består från inriktade ependymalceller. Finns inom taket vid fjärde samt tredjeplats ventrikeln samt inom botten vid sidoventriklarna.

Granulationes arachnoideales, utskott vid arachnoidea mater vilket dränerar likvor igen mot blodet.

Blodförsörjning

Circulus arteriosus Willisi, kärlkrans likt försörjer hjärnan.

Tar emot arteriellt blod ifrån a. carotis interna (anterior) samt ifrån numeriskt värde a. vertebralis såsom går tillsammans samt bildar a.

Symtomen börjar visa sig ursprunglig då detta finns sålunda många vätska mellan hjärnan samt insidan från skallen för att hjärnan hamnar inom kläm.

basilaris (posterior). Hjärnan försörjs från tre bilaterala flaska likt utgår ifrån kärlkransen: a. cerebri anterior, a. cerebri media samt a. cerebri posterior. Cirkeln sluts från enstaka främre samt ett bakre kommunicerande artärförbindelse: a. communicans anterior et posterior.

Hjärnblödning

Epiduralblödning, blödning utanför dura mater samt innan skallbenet.

Orsakas mot modell från för att a. meningea media brister.

Subduralblödning, blödning mellan dura mater samt arachnoidea mater. Orsakas mot modell från för att bryggvener brister.

Blod-hjärnbarriären

Blod-hjärnbarriären (BBB), många tät endotel inom centrala nervsystemets blodkärl liksom skyddar vävnad inom hjärna samt ryggmärg.

Bildar ett selektiv samt semipermeabel barriär likt separerar extracellulär vätska inom centrala nervsystemet ifrån cirkulerande blod. Den hindrar vissa droger, medicin samt celler (t.ex. vita blodkroppar, mikroorganismer) ifrån för att lämna blodbanan samt nå neuronerna. Ämnen vilket regelbundet passerar blod-hjärnbarriären existerar hydrofoba/fettlösliga molekyler (syre, koldioxid, hormoner) samt små relaterade till poler eller motsatser molekyler.

Blodproppar förmå blockera vätskebanorna samt orsaka enstaka ansamling från vätska samt ett ytterligare ökning från detta intrakraniella trycket.

detta finns ämnen såsom aktivt transporteras ovan barriären, mot modell glukos.

Blod-hjärnbarriären består från tre komponenter:

• Endotelceller tillsammans med tight junctions
• Astrocyter vars fotliknande utskott fäster kring kärlen samt tillhandahåller endotelcellerna tillsammans biokemiskt stöd
• Periocyter vilket återfinns mellan endotelcellerna samt astrocyterna inom basalmembranet

Circumventrikulära organ, strategiska platser inom hjärnan var blod-hjärnbarriären saknas.

Innehåller kemoreceptorer alternativt celler vilket lagrar, producerar alternativt utsöndrar hormoner. Genom diffusion nära dessa områden regleras endokrina funktioner. modell vid dessa områden:

• Neurohypophysis, bakre delen från hypophysis likt utsöndrar samt tar upp hormoner
• Epiphysis (glandula pinealis), tar upp hormoner likt påverkar reglering från dygnsrytm
• Area postrema, region vid medulla oblongata liksom styr kräkreflexen då giftiga substanser återfinns inom blodet
• Eminentia mediana, upphöjning inom hypotalamus vid hjärnans undre yta nära den tredjeplats ventrikeln vilket fungerar liksom ett neuroendokrin länk mellan hjärnan samt hypofysen
• Organum subfornicale, struktur nära foramen interventriculare (kanalerna mellan sidoventriklarna samt tredjeplats ventrikeln) såsom reglerar törst

Homeostas

Intrakraniellt tryck (ICP), tryck inuti skallutrymmet likt påverkas från flera faktorer: hjärnmassan, cirkulationssystemet, cerebrospinalvätskeflödet samt skallens styvhet.

eftersom skallen besitter enstaka statisk volym orsakar enstaka volymförändring inom en från dessa struktur enstaka kompensatorisk volymförändring inom en annat (Monroe-Kellie-doktrinen). Därmed förmå enstaka hjärnblödning leda mot komprimering från hjärnmassan, vilket är kapabel leda mot skador vid nervceller.

Normal trycknivå: 7-15 mmHg
Medvetslöshet: överstiger 40-50 mmHg

Intrakraniellt blodtryck, trycket inom hjärnans flaska.

Styrs från kvantiteten blod per tidsenhet såsom hjärtat pumpar mot hjärnan. toleransnivåer till detta blodtryck existerar 60 respektive 160 mmHg. Passeras dessa toleransnivåer, antingen nedre alternativt övre gränsvärde, förmå ej tillräcklig cerebral genomblödning upprätthållas, vilket resulterar inom medvetslöshet.

Cerebral autoreglering, ser mot för att trycket inom hjärnans kapillärer upprätthålls även ifall medelartärtrycket varierar.