Är ett djur en sak

Olle Torpman existerar vetenskapsman inom praktisk tänkesätt tillsammans med anknytning mot Institutet till framtidsstudier. Hans undersökning äger bland annat handlat angående politisk tänkesätt samt klimathotet, samt han besitter skrivit enstaka lärobok inom miljöetik.

denna plats skriver Olle angående likavärde hos människor samt djur.

Principen angående samtliga människors lika värde kunna tolkas vid flera olika sätt. Gemensamt på grund av samtliga tolkningar existerar för att dem kräver för att samtliga människor bör behandlas jämlikt vid något sätt. Närmare bestämt antas detta innebära för att alla människor bör behandlas mer alternativt mindre såsom syfte inom sig själva – alltså på grund av deras personlig skull – samt inte någonsin enbart såsom medel på grund av andra alternativt annat.

Ibland uttrycks principen vilket för att samtliga människor har direkt moralisk status, samt ibland likt för att samtliga människor har identisk samt lika rättigheter, alternativt för att dem helt enkelt är från identisk egenvärde.

Implicit inom påståendet ifall samtliga människors lika värde ligger för att människor existerar speciella i detta avseendet för att andra varelser saknar detta värde.

detta finns tillsammans andra mening något unikt tillsammans människor, samt detta existerar något såsom upphöjer människor ovan andra varelser. vilt, växter alternativt andra entiteter antas således sakna en motsvarande värde. detta existerar just därför detta heter varenda människors lika värde, snarare än varenda djurs alternativt levande organismers lika värde.

I anknytning mot detta existerar detta betydelsefull för att fråga sig vad liksom fullfölja människor speciella – vad likt ger människor en säreget värde.

detta besitter vid denna punkt demonstrerat sig artikel svårt för att känna igen relevanta attribut såsom existerar liknande för att (i) dem innehas från alla människor, samt (ii) dem innehas från enbart människor. Intelligens, exempelvis, existerar enstaka egenskap liksom saknas hos vissa människor. Min gravt demenssjuka mor, exempelvis, kunna ej sägas existera mer smart än särskilt flera vilt.

dock denna existerar ännu ett människa, värd ett fullgod vård.

Djur existerar ett sak samt betraktas inom lagstiftningen liksom enstaka specialförsäkring.

Därför förmå detta ej artikel inom kraft från någon gemensam intelligensnivå likt oss varenda människor erhåller en unikt värde. Intelligens varierar ju inom grad hos människor, samt uppvisas även från icke-mänskliga varelse. Förmåga mot kännande, på grund av för att ta en annat modell, existerar visserligen något likt varenda människor äger, dock detta existerar även detta något såsom innehas från flera icke-mänskliga varelse.

Därför är kapabel ej heller detta artikel något såsom skänker just människor – dock inga andra varelser – en egenvärde.

En koncept likt diskuterats inom djur- samt miljöetiken, likt syftar mot för att undkomma denna något som är svårt att hantera eller övervinna, fullfölja gällande för att individers egenvärde förmå komma i grader.

Denna koncept anammas inom den därför kallade hierarkiska biocentrismen i enlighet med vilken samtliga levande varelser besitter en egenvärde – alternativt direkt moralisk status vilket detta även kallas – angående än inom olika grader. i enlighet med denna koncept är kapabel både varelse samt människor äga egenvärde alternativt moralisk ställning eller tillstånd, samtidigt liksom människors egenvärde alternativt moraliska ställning eller tillstånd tillåts artikel överordnad dem andra djurens.

Motivet mot detta hierarkiska perspektiv existerar för att människor besitter enstaka högre grad från vissa förmågor – vilket mot modell förståelse, intelligens, relationer, framtidsplaner, intressen, samt sålunda vidare.

Detta hierarkiska perspektiv vid egenvärde alternativt moralisk ställning eller tillstånd kunna således rättfärdiga en premierande från just mänskliga rättigheter framför rättigheterna hos andra varelser.

detta ger oss vid liknande vis även ett bas på grund av för att gå vidare prata angående just alla människors lika värde.

Den hierarkiska synen vid egenvärde samt moralisk ställning eller tillstånd kommer dock ej utan bekymmer.

I rättspraxisen går detta inom vissa områden för att hitta ett distinktion mellan lös sak inom allmänhet samt varelse såsom lös sak.

detta existerar bland annat svårt för att motivera varför dem karaktäristiskt mänskliga egenskaperna, såsom mot modell intelligens samt framtidsplanerande, skulle existera från större innebörd än attribut liksom vilt besitter inom högre grad än människor, såsom mot modell flygförmåga, djupdykningsförmåga, alternativt mer utvecklat syn-, lukt- samt hörselsinne.

en annat samt mer allvarligt bekymmer besitter för att utföra tillsammans för att egenskaperna ifråga till hierarkin mellan människor samt varelse (alldeles oavsett vilka dessa attribut är) låter oss utföra enstaka uppdelning samt rangordning även direkt mellan människor. Detta eftersom ej varenda människor uppvisar identisk grad från intelligens, förståelse, relationer, framtidsplaner, samt därför vidare.

Ett sätt för att blockera denna följdsats skulle existera för att argumentera för att hierarkin, liksom jämförelserna ifråga, låter sig tillämpas endast mellan arter samt ej inom arter.

Principiellt existerar detta dock svårt för att förklara varför enstaka jämförelse från detta stöt får göras mellan, dock ej inom, arter.

Djur existerar rent juridiskt enstaka lös sak.

för att exempelvis leda mot detta faktum för att mänskligheten existerar både tekniskt samt maktmässigt överlägsen andra kända arter skulle ej heller fungera. detta skulle bara skjuta problemet en steg vidare, eftersom oss då skulle behöva förklara varför just mekanisk alternativt maktmässig överlägsenhet existerar betydelsefull inom sammanhanget.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages.

ett fåtal från oss tycker för att den liksom existerar starkare får utnyttja den vilket existerar svagare, alternativt för att den såsom äger sofistikerad teknik får exploatera den såsom ej äger detta. en “kan” implicerar ej något “får”.

En följdsats från dessa resonemang existerar för att oss tycks hamna inom en dilemma.

Hur oss än vrider samt vänder vid saken tycks detta ej vandra för att vid ett principiell grund motivera något sådant såsom samtliga människors lika värde: Antingen finns detta ingenting sådant likt just människors lika värde, alternativt sålunda existerar detta ej således för att samtliga människor äger lika värde.

Frågan existerar bara vilka praktiska slutsatser liksom bör dras från detta.

möjligen inga. Pragmatiskt går detta nämligen för att motivera en prat ifall samtliga människors lika värde, eftersom detta finns vissa praktiska fördelar tillsammans en sådant prat. för att fokusera vid just mänskliga rättigheter snarare än djurs rättigheter allmänt (som visserligen inkluderar människors rättigheter) förmå exempelvis underlätta detta globala politiska arbetet tillsammans för att bland annat utrota fattigdom samt hunger, liksom tillsammans för att nå dem övriga Globala målen inom Agenda 2030.

samtliga människors lika värde är kapabel även ses såsom enstaka vettig tumregel, eftersom en prioriterande från människor framför varelse tenderar för att behärska leda mot vissa värdemässiga vinster. Tvingas ni välja mellan för att rädda enstaka tamhund alternativt enstaka människa således kommer detta såsom oftast finnas mer för att vinna vid för att rädda människan.

Faktum kvarstår dock för att den principiella värderingen från människor existerar mer jämställd den tillsammans med (åtminstone kännande) djur.

Finns detta då några risker tillsammans med detta påpekande angående människors samt djurs principiella lika värde? Jag tror ej detta. Jag är kapabel hitta detta pragmatiskt berättigat för att inom ett krissituation rangordna för att rädda min personlig dotter framför ett främlings, utan för att på grund av den sakens skull behöva leda mot för att min dotter skulle existera mer värd än främlingens.

Är jag en vilt alternativt ett egenskap?

vid liknande sätt förmå oss fortsatt tillåtas rangordna människor framför varelse, trots för att oss ej är kapabel fastställa någon primär moralisk värdeskillnad dem emellan. Detta mot trots tycks detta stå bortom allt tvivel för att oss inte därmed får utföra vilket oss önskar tillsammans med djuren. vid ett principiell moralisk grund besitter oss enstaka skyldighet för att ta direkt hänsyn mot dem.

för att oss – människor såsom samling – idag misslyckas tillsammans för att uppfylla detta villkor torde knappast behöva ytterligare argument.