belefray.pages.dev






Spindel med två långa framben

Spindlar

Spindlar (Araneae) existerar enstaka ordning inom klassenspindeldjur tillsammans med ovan 42 000 arter utspridda världen ovan. Gruppen existerar rovlevande samt olika insekter existerar den viktigaste födan.

Spindlar existerar ryggradslösa leddjur tillsammans med numeriskt värde kroppssegment, åtta ben samt ofta dock ej ständigt åtta ögon.

Kännetecknande till spindlar existerar för att kroppen förmå indelas inom numeriskt värde omfattande delar, framkropp samt bakkropp, samt för att dem besitter åtta ben strukturerade inom fyra benpar. vid bakkroppen finns spinnvårtor på grund av produktion från silkestrådar, enstaka egenskap likt skiljer dem ifrån andra spindeldjur.

Silkestråden likt spindlar producerar består från ett tunn samt kraftfull proteinsträng samt besitter flera olika användningsområden. Bland annat används silkestråden till för att spinna nät, till för att vira in byten samt vilket ämne till äggsäckar.

Spindlar besitter en par chelicerer, även kallade käkar, liksom används till för att hugga byten. varenda spindlar, undantaget några liksom saknar alternativt kanske saknar giftkörtlar, förmå injicera gift till för att skydda sig själva alternativt till för att döda samt avbryta ner byten.

Endast omkring 200 arter äger dock en gift vilket existerar starkt nog till för att orsaka hälsoproblem på grund av människor. Flera större arter äger bett liksom kunna artikel tämligen smärtsamma även ifall dem ej orsakar långvariga skador alternativt bekymmer till hälsan.

I ekosystemen håller spindlarna inom sin roll likt predatorer nere antalet från framförallt insekter samt dem existerar nyttiga till människan genom för att dem fångar flera skadeinsekter, likt exempelvis myggor samt flugor.

Spindlar äger även ett roll vilket att födas på grund av flera andra vilt, exempelvis fåglar, grodor, paddor samt ödlor.

Det vetenskapliga studiet från spindlar kallas araknologi.

Anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Kroppsbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar hör mot gruppen palpkäkar inom stammen leddjur. Kroppen förmå indelas inom numeriskt värde delar, framkropp samt bakkropp.

Framkroppen alternativt prosoma, består från huvudet samt bröstkorgen liksom existerar sammanväxta mot ett avdelning vilket kallas cephalothorax (av cephalon såsom existerar härlett ifrån äldre grekiska samt betyder skalle samt latinetsthorax vilket betyder bröstkorg). Bakkroppen kallas opisthosoma, alternativt ibland abdomen, samt existerar oftast mer alternativt mindre mjuk alternativt närmast oval, dock detta förekommer även andra former.

Framkropp samt bakkropp förenas genom enstaka smal liv, kallad pedicel. Någon yttre märkbart segmentering från framkroppen samt bakkroppen finns ej alternativt går bara för att ana vagt hos vissa primitiva spindlar, dem ursprungliga segmenten existerar fullständigt sammanväxta. Spindlar besitter en hudskelett likt vanligen existerar tuffare vid framkroppen än vid bakkroppen såsom ofta existerar ganska mjuk.

Framkroppens ovansida täcks från enstaka ryggsköld. vid framkroppens undersida finns inom mitten mellan benen ett oval skiva, sternum, samt framför denna mot käkarna enstaka mindre skiva, labium.[1]

Alla spindlar besitter åtta gångben strukturerade inom fyra benpar vilket existerar fästade vid undersidan från framkroppen.

Benen existerar ledade. detta finns sju parti vid varenda ben. inom ordning heter dessa: höftben (höft), trochanter (lårring), femur (lår), patella (knä), tibia (skenben), metatarsus (ankel) samt tarsus (fot). detta yttersta segmentet, tarsen, existerar försedd tillsammans numeriskt värde alternativt tre små klor.

Större dallerspindel.

Hos spindlar tillsammans tre klor existerar numeriskt värde klor vanligen större samt ett klo, den inom mitten, mindre. Hos spindlar tillsammans numeriskt värde klor finns ofta enstaka tätare tofs tillsammans med styvare kalufs istället på grund av enstaka tredjeplats klo, därför kallade kloborst.[1]

Ögonen existerar placerade vid ovansidan från främre framkroppen, ovan käkarna.

Antalet ögon varierar mellan olika grupper. flera spindlar besitter åtta ögon dock enstaka sektion äger bara sex ögon. detta finns även några liksom äger ännu färre ögon alternativt vilket saknar ögon helt. Ögonen existerar oftast arrangerade inom numeriskt värde rader, hos spindlar tillsammans åtta ögon då tillsammans med fyra ögon per rad. detta existerar ej ständigt ögonraderna existerar raka, utan dem är kapabel artikel böjda därför för att detta ser ut såsom ifall detta existerar fler än numeriskt värde rader.

Utöver inom rader grupperas spindlarnas ögon inom par. ett spindel tillsammans med åtta ögon besitter fyra ögonpar. dem numeriskt värde ögonen mitt inom raden kallas mittögon samt dem numeriskt värde yttersta ögonen inom raden kallas sidoögon. Storleken vid ögonparen kunna existera olika. Aktivt jagande spindlar besitter ofta numeriskt värde ögon vilket existerar större än dem andra.

mot uppbyggnaden existerar ögonen hos spindlar således kallade enkla ögon, detta önskar yttra varenda synorgan existerar enstaka avdelning samt äger ett lins samt existerar ej sammansatt från flera mindre delar såsom komplexa ögon (fasettögon) existerar. Synen existerar hos dem flesta spindlar dålig. Bäst ögonkontakt besitter hoppspindlar.[1]

Chelicererna, alternativt käkarna, små frukter från växter inom spetsen kloliknade gaddar.

Genom dessa går kanaler vilket hos dem flesta spindlar existerar förbundna tillsammans giftkörtlar. Käkarna används sålunda för att spindeln hugger bytet samt förgiftar detta därför för att detta försvagas samt blir enkel på grund av spindeln för att hantera. Bytet kunna därefter viras in inom silke. Spindlar kunna bara förtära flytande att ge liv samt förtär sitt byte genom för att suga ut detta, efter för att dem enzymer liksom överförs nära bettet alternativt genom utsöndrade matsmältningssafter äger löst upp bytets inre.

Käkarna används alltså ej till för att tugga tillsammans, även angående spindlar tillsammans med starka käkar är kapabel nyttja käkarna till för att krossa samt mosa bytet. Sättet käkarna rör sig vid existerar olika beroende vid vilken lag ett spindel tillhör.

Spindlar existerar ryggradslösa leddjur tillsammans numeriskt värde kroppssegment, åtta ben samt ofta dock ej ständigt åtta ögon.

Spindlar liksom tillhör Araneomorphae äger käkar likt rör sig inom sidled samt klämmer bytet mellan käkarna medan spindlar likt tillhör Mygalomorphae samt Liphistiomorpha äger käkar liksom träffar neråt mot bytet.

Vid sidan angående käkarna äger samtliga spindlar känsliga utskott såsom kallas pedipalper. Hos spindelhanar äger pedipalperna ett särskilt betydande funktion eftersom detta existerar tillsammans dem hanen överför sperma mot honan.[1]

Spinnvårtorna sitter bak vid bakkroppen samt existerar förbundna tillsammans med silkeskörtlar såsom finns inne inom bakkroppen.

Antalet spinnvårtor existerar oftast sex stycken, strukturerade inom tre par. Hos vissa spindlar finns framför spinnvårtorna en särskilt spinnorgan kallat cribellum, vilket ser ut likt enstaka skiva. Cribellum existerar övertäckt tillsammans med många små utskott samt utför för att spindeln är kapabel spinna krusiga silkestrådar. Silkestråden äger flera olika användningsområden, exempelvis mot fångstnät, ankartrådar, signaltrådar, parningstrådar, äggsäckar, spermanät, vårdnät, på grund av passiv spridning samt till för att fodra bohålor samt paketera byten.[1]

Kroppen inklusive benen existerar mer alternativt mindre tätt behårad.

vid benen finns ofta mer alternativt mindre stärka samt längre hår som känns liksom existerar extra känsliga. Vissa spindelarter, såsom tarantlar, besitter kroppen övertäckt från kalufs vilket verkar starkt irriterande vid predator. Håren släpper enkel samt vissa arter äger ett försvarsstrategi likt består inom för att dem snabbt borstar från sig håren till för att producera en stickande moln mellan sig samt detta hotande rovdjuret.

Storleken vid spindlar kunna bli mättad vid numeriskt värde vis, dels kroppslängd såsom existerar längden ifrån käkarna mot bakkroppens spets samt dels benspann likt mäts ifrån bakbenets tars mot frambenets tars. Honorna existerar oftast större än hanarna. idag levande spindlar varierar inom storlek ifrån ett kroppslängd vid mindre än ett millimeter till dem minsta arterna upp mot nio centimeter hos den stora goliatspindeln.

Goliatspindeln besitter en benspann vid ovan 25 centimeter. enstaka ytterligare massiv spindel angående man mäter benspann existerar jättekrabbspindelnHeteropoda maxima liksom förmå nå 30 centimeter. Kroppslängden på grund av H. maxima existerar 46 millimeter. mot dem allra minsta spindlarna hör arten Patu digua ifrån Sydamerika vars hanar besitter ett kroppslängd vid 0,37 millimeter.

Inre organ

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar besitter en öppet cirkulationssystem, blodet cirkulerar, dock ej genom något bestämt blodomlopp. Cirkulationen hålls igång från en hjärta beläget inom bakkroppen. Hjärtat existerar långsträckt samt enstaka åderliknande förgrening går genom midjan samt in inom framkroppen.

nervsystemet tillsammans hjärna samt ganglier existerar beläget inom cephalothorax.[1]

För andning besitter spindlar andningsorgan såsom kallas boklungor samt alternativt en trakésystem. Beroende vid team finns en alternativt numeriskt värde par boklungor. Spindlar inom grupperna Mygalomorphae samt Liphistiomorpha äger numeriskt värde par boklungor, medan spindlar vilket tillhör gruppen Araneomorphae vanligen bara äger en par boklungor.[1]

Boklungorna existerar belägna inom bakkroppens främre nedre sektion samt består från en hålrum tillsammans bladliknade överlappande lameller tillsammans med små luftfyllda gångar tillsammans med hål vid undersidan från bakkroppen.

Luften liksom kommer in inom boklungan cirkulerar inom gångarna samt syresätter blodet inom lamellerna. ett nackdel tillsammans boklungor existerar större känslighet på grund av uttorkning samt mindre produktiv syresättning jämfört tillsammans en trakésystem. detta antas existera anledningen mot för att dem mer avancerade samt aktiva spindlar genom evolutionen ersatts en par boklungor tillsammans trakésystem.

Hos några små spindlar äger boklungorna helt ersatts från trakésystem.[1]

Hos dem flesta spindlar finns giftkörtlar, undantaget spindlar inom familjen Uloboridae liksom saknar giftkörtlar.[1] Hos ledspindlar (Liphistiomorpha alternativt Mesothelae) beskrevs förekomsten från små giftkörtlar från Bristowe samt Millot 1933.[2] i enlighet med ett forskning från Haupt ifrån 2003 finns dock inga giftkörtlar hos ledspindlar.[3] detta äger delvis ifrågasatts från andra såsom menar för att detta finns små giftkörtlar, dock för att detta kanske kunna saknas hos hanar.[2] Spindlarna inom familjen Holarchaeidae (två arter) anses ej giftiga, dock ej många existerar känt ifall deras biologi.[4]

Matspjälkningen sker både invärtes samt utvärtes.

Spindlar injicerar nära bettet nedbrytande enzymer alternativt utsöndrar matsmältningssafter till åtgärda upp bytets inre mot enstaka soppliknande konsistens. Byten sugs därefter ut tillsammans hjälp från ett magliknande utvidgning från framtarmen inom framkroppen likt fungerar likt enstaka pump. Därefter går födan vidare inom matsmältningskanalen mot mittarmen samt tarmutvidgningarna samt tarmförgreningarna inom bakkroppen, var näring tas upp eller sugs in.

senaste kommer baktarm samt ändtarm tillsammans med anus. Spindelns malpighiska flaska såsom fungerar liksom njurar finns inom bakkroppen. inom bakkroppen finns även könsorganen samt silkeskörtlarna. Könsöppningen finns vid undersidan från bakkroppens främre sektion.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar kunna hittas ovan nästan all världen inom flera olika landmiljöer, ifrån tropiska samt tempererade skogar mot gräsmarker, öknar samt bergsområden.

detta finns även enstaka spindel liksom lever inom vattenmiljö, vattenspindeln. Några andra arter kunna dyka beneath dricksvatten, dock lever annars vid nation. dem enda landmiljöer liksom spindlar ej finns inom existerar dem allra kallaste samt ständigt istäckta områdena. Variationen inom levnadssätt existerar även massiv.

dem flesta spindlar besitter en ensamlevande levnadssätt, dock detta finns några sociala spindlar såsom bildar större kolonier. Strategierna till för att fånga byten, undgå predatorer samt lyckas tillsammans fortplantningen existerar ibland många inriktade.

Föda samt teknik på grund av bytesfångst

[redigera | redigera wikitext]

Med undantag från enstaka art, Bagheera kiplingi, existerar varenda kända spindelarter rovlevande.

Arten Bagheera kiplingi existerar unik därför mot vida för att större delen från dess diet består från saften ifrån dem näringsrika beltska kropparna hos Akaciasläktet.[5]

Det stora flertalet spindlar livnär sig inom huvudsak vid insekter. Större spindelarter, vilket dem kraftiga fågelspindlarna förmå även inom vissa fall fånga småfåglar, mindre kräldjur samt små gnagare.

detta finns flera olika varianter vid hur spindlar fångar sitt byte. Vissa spindlar spinner fångstnät för att fånga byten inom, andra jagar efter byten, alternativt lägger sig inom bakhåll. Därtill finns spindlar liksom besitter utvecklat ett rad andra inriktade beteenden på grund av för att fånga byten liksom exempelvis innefattar olika former från mimikry, för att stjäla, spotta klibbiga loskor samt för att fiska.

Jakt

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar vilket jagar sina byten fullfölja detta oftast antingen genom för att vandra omkring samt söka efter byten alternativt genom för att överraska bytet ur en bakhåll. då ett spindel liksom går eller reser omkring samt letar efter byte äger upptäckt en byte finns detta beroende vid lag samt art olika strategier på grund av för att fånga bytet.

ett sektion spindlar, bland annat flera vargspindlar, likt jagar vid marken springer ikapp samt kastar sig ovan bytet. Hoppspindlar smyger sig fram samt hoppar vid bytet då dem kommit tillräckligt nära. Spindlar liksom ligger inom bakhåll är kapabel lita vid för att deras kamouflage utför för att dem ej upptäcks från bytet förrän bytet existerar därför nära för att detta kunna fångas, såsom krabbspindlar vilka ofta ligger inom bakhåll inom blommor till för att fånga insekter likt lockas mot dessa.

andra spindlar ligger inom bakhåll inom hålor samt rusar fram då en byte kommer nära. Spottspindlar äger speciell jaktteknik likt består inom för att dem spottar klippiga loskor ovan bytet likt då fastnar mot underlaget sålunda för att spottspindeln kunna vandra fram samt hugga bytet. inom släktet Argyrodes finns arter likt existerar kända såsom kleptoparasiter då dem stjäl byten ur andra spindlars nät.

Kaparspindlar äger ett speciell diet, dem livnär sig främst vid andra spindlar såsom oftast fångas genom för att kaparespindeln söker upp enstaka ytterligare spindels nät samt rycker inom trådarna vid en sätt såsom imiterar rörelserna från ett fången insekt alternativt ett potentiell partner, vilket lockar fram spindeln liksom byggt nätet liksom då blir konsumerad.

inom släktet Myrmecium förekommer spindlar likt efterliknar myror därför skickligt för att dem förmå ta sig in inom myrbon samt förtära larver samt puppor. Vattenspindeln jagar smådjur inom vattnet samt konstruerar enstaka dykarklocka från silkestråd var den kunna plocka upp eller ta atmosfär. Vissa spindlar inom våtmarker är kapabel utnyttja ytspänningen på grund av för att jaga insekter vid vattenytor samt försöka locka mot sig småfisk genom för att doppa en ben inom vattnet.

Fångstnät

[redigera | redigera wikitext]

Nätbyggande spindlar finns inom flera olika spindelfamiljer. Den typ från fångstnät, vilket ett spindel bygger, existerar ofta karaktäristisk på grund av familjen.[1] Bland dem maximalt välkända spindelnäten existerar möjligen hjulnätet såsom byggs från hjulspindlar samt flera andra familjer.

Hjulnät existerar mer alternativt mindre cirkulära tillsammans med radiella trådar liksom likt ekrarna inom en hjul går in mot nätets mitt, likt förmå liknas nära en nav. Korsande fångsttrådar går inom varv ovan dem radiella trådarna ifrån mitten samt utåt.

Spindlarna kunna sitta inom mitten från nätet samt vänta vid för att en byte bör fastna, alternativt äga en litet bo inom utkanten från nätet, tillsammans ett enstaka tråd såsom löper in samt överför skakningar ifrån eventuella sprattlande byten.

Spindlar besitter ett god förmåga för att urskilja skakningar ifrån insekter ifrån skakningar tillsammans med andra orsaker. då korrekt skakningar detekterats rusar spindeln ut mot bytet samt injicerar gift inom bytet genom en bett tillsammans med käkarna.

Vissa spindlar, mot modell sektorspindlar, spinner hjulnät vilket ej existerar helt fullständiga. ett ytterligare vanlig typ från fångstnät existerar mattnätet, liksom vävs från bland annat mattvävarspindlar.

Mattnäten existerar närmast horisontella samt utbredda tillsammans med finmaskig struktur. andra sorters fångstnät existerar mot modell trattnät (trattliknade form), trekantnät (trekantig form) samt kupolnät (kupolliknande struktur). Dessutom förekommer olika oregelbundna nät.

Några arter letar upp ett ställe, var tre plana ytor träffas samt bildar en hörn.

Sedan spinns en tresidigt lock ovan hörnet, därför för att detta var på baksidan bildas enstaka håla.

Några spindlar använder kastnät, likt kastas ovan bytet på grund av för att snärja detta.

En ovanlig teknik på grund av bytesfångst äger bolaspindlarna, dem sitter vid ett kvist samt spinner ett lätt tråd tillsammans klibbiga faller i små droppar inom änden liksom dem sedan svingar runt inom luften tills dem träffar enstaka flygande insekt.

Spindlar fastnar inom allmänhet ej inom sina egna nät, dock dem existerar ej immuna mot klistret. Endast vissa trådar inom nät existerar klibbiga, samt spindlarna existerar försiktiga tillsammans med för att röra bara nära riktig trådar.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Fortplantningen hos spindlar sker genom inre befruktning.

Hannarna använder sina modifierade pedipalper vilket parningsorgan samt bärare till sädesvätskan, ett anpassning mot resultat från för att deras spermaproducerande inre könsorgan ej besitter någon direkt koppling mot en yttre kopulationsorgan såsom förmå överföra sperman. Innan parningen måste hanen alltså överföra sperma ifrån könsöppningen vid bakkroppen mot pedipalperna.

detta sker genom för att hanen spinner en särskilt litet nät liksom kallas till spermanät vilket denne sedan fyller år tillsammans med sperma. Detta nät förs sedan mot pedipalperna såsom suger upp sperman ifrån nätet. Sperman lagras inom enstaka blåsa. beneath parningen på grund av hanen in pedipalperna inom honans könsöppning samt blåsan kläms då åt således för att sperman överförs.

Hanarna söker upp honorna samt ifall flera hanar hittar identisk hona konkurrerar dem ifall för att para sig.

Parning

[redigera | redigera wikitext]

Parningen hos spindlar föregås från ett parningsritual, ibland bara enstaka enklare dock ofta både ganska utdragen samt komplicerad, till för att hanen bör behärska närma sig honan utan för att misstas till en byte samt bli konsumerad.

Honorna existerar vanligen större än hanarna, ibland betydligt större, samt ifall detta blev strid skulle honan troligen erhålla övertaget. Hanar använder därför olika signaler till för att honor bör uppleva igen dem liksom ett partner. Hos nätbyggande spindlar är kapabel hanen signalera vad han existerar genom skakningar inom honans nät. Vibrationerna likt hanen fullfölja existerar helt olika vibrationerna såsom ett fången insekt orsakar samt känns igen från honan såsom närvaron från ett möjlig partner.

Hos spindlar tillsammans förbättrad ögonkontakt, såsom hoppspindlar, existerar ofta visuella signaler genom exempelvis viftande tillsammans pedipalper samt ben ett betydelsefull sektion inom parningsritualen likt fullfölja för att honan känner igen hanen. för att trumma tillsammans med pedipalperna existerar en annat sätt för att signalera.

enstaka sektion hanar, däribland vargspindlar, gnider kroppsdelar liksom ben alternativt käkar mot varandra. då hanen äger kommit nära honan är kapabel olika typer från kontakt inträffa till för att hålla hon lugn. Även ifall hanen framgångsrikt lyckats närma sig honan samt para sig tillsammans med hon sker detta för att hannen ej överlever parningen, utan blir dödad samt konsumerad från honan beneath alternativt efter parningsakten.

Detta fenomen äger gett namn åt svarta änkan, dock detta existerar ett missförstånd för att spindelhonan ständigt äter upp hanen. varenda spindelarter äger bekymmer tillsammans hur hanen samt honan bör närma sig varandra, dock detta existerar till dem flesta arter mindre vanligt för att honan faktiskt äter hanen. Risken på grund av för att hanen slutar liksom honans måltid beneath alternativt efter parningen existerar större ifall honan existerar hungrig.

på grund av för att minska denna fara förekommer olika strategier. en sätt existerar för att hanen erbjuder honan enstaka gåva inom struktur från en byte, liksom exempelvis rovspindeln utför. Hanen är kapabel då para sig ganska säkert medan honan existerar upptagen tillsammans med för att förtära. Vissa spindelhanar använder den lite enklare metoden för att helt enkelt vänta mot honan fångat en byte till för att sedan snabbt para sig tillsammans hon medan denna äter upp detta.

Hos käkspindlar finns hanar tillsammans utskott vid käkarna likt används till för att låsa honans käkar således för att denna ej förmå hugga. Bland krabbspindlar finns modell vid hanar vilket binder fast honan tillsammans med silkestråd. Detta äger dock troligen mer enstaka lugnande utfall än såsom avsikt för att verkligen hindra honan ifrån för att angripa hanen, på grund av honan kommer enkel loss.

Några säckspindlar kunna undvika problemet tillsammans med aggressiva större honor genom för att välja ut samt vakta ett mindre juvenil hona samt para sig tillsammans hon noggrann efter för att denna ömsat hud samt blivit könsmogen.

Ägg samt avkomma

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar existerar äggläggande. Antalet vanligtvis för fortplantning hos djur liksom enstaka hona lägger varierar mellan arterna, ifrån några ett fåtal hönsägg upp mot ovan tusen hönsägg.

Äggen läggs inom därför kallade äggsäckar, små bylten från silke fulla tillsammans oval form. Vissa honor lämnar dessa åt sitt öde, dock ett sektion honor såsom bara utför ett äggsäck vaktar äggsäcken inom en gömsle alternativt hängande inom en vårdnät, alternativt genom för att bära omkring vid äggsäcken tills äggen öppnas. Äggsäcken skyddar äggen mot atmosfärförhållanden samt luftström samt mot köttätare samt parasiter.

Spindlar (Araneae) existerar ett ordning inom klassen spindeldjur tillsammans ovan 42 000 arter utspridda världen över.

Utseendet vid äggsäcken varierar mellan arterna.

En sektion spindelhonor visar vård angående avkomman även ett period efter för att äggen öppnas genom för att vakta dem alternativt bära omkring vid dem nykläckta ungarna tills dem existerar stora nog för att klara sig själva. inom sällsynta fall matar mot samt tillsammans honan ungarna genom för att antingen tillhandahålla dem byten denna fångat alternativt kräkas upp sitt maginnehåll mot dem.

då ungarna blir lite större skingras dem på grund av för att undvika kannibalism sinsemellan. Honor likt lagt många energi vid vård från vanligtvis för fortplantning hos djur samt avkomma förmå dö från utmattning då uppfödningen väl existerar avklarad. Spindelungarna förmå då förtära upp modern innan dem skingras. Hennes död blir därmed ett sista placering inom avkommans överlevnad genom näringstillskottet detta ger ungarna.

Spindelungarna existerar inom start många små, dock annars nästan duplikat från dem fullvuxna spindlarna. Ungarna växer samt ömsar hud mot dem blir könsmogna samt uppnår slutlig storlek.

Överlevnad samt spridning

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar existerar rovlevande dock existerar inom flera fall även själva byten på grund av andra vilt.

Giftigheten skyddar ett sektion spindlar ifrån jagare likt besitter lärt sig undvika dem. dem flesta existerar dock ej tillräckligt giftiga till för att avskräcka predatorer från den anledningen. Kamouflage existerar dessa spindlars viktigaste sätt för att undgå predatorer. Färgteckning, mönster samt kroppsform får flera spindlar för att smälta många väl in inom omgivningen samt utför dem svåra för att upptäcka.

Hotas spindlar är kapabel dem inta försvarspositioner såsom visar för att dem kunna bitas samt existerar beredda för att anfalla ifall dem ej lämnas inom fred.

Förutom för att sprida sig genom för att vandra ut inom omgivningen förekommer hos unga alternativt små spindlar från flera arter ett spridningsmetod vilket kallas ballongflykt samt likt innebär för att spindeln spinner enstaka utdragen silkestråd likt kastas upp således för att den fångas från vinden varmed spindeln blir luftburen.

tackar vare ballongflykten förmå spindlar färdas långa sträckor samt spridas mot nya områden samt kolonisera småöar.

Dallerspindeln känns igen vid den uppdelade kroppen samt dem många långa, tunna benen.

Arter vilket är kapabel sprida sig vid detta vis besitter därför ofta en vitt utbredningsområde. Spindlar likt ej äger ballongflykt, exempelvis på grund av för att dem existerar på grund av stora samt tunga, äger oftare en mer begränsat utbredningsområde.

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Ordningen Araneae existerar vanligen indelad inom numeriskt värde underordningar samt infraordningar var klassificeringen bestäms från strukturen från dess chelicerer, käkarna samt antalet boklungor.

Fram mot månad 2011 beskrevs 42 751 arter inom ordningen spridda vid 3 859 släkten samt 110 familjer.[6]

Spindlar indelas inom numeriskt värde underordningar samt flera familjer:

  • UnderordningLedspindlar (Liphistiomorpha) tillsammans ett enda släkt, Liphistiidae.
  • UnderordningOpisthothelae tillsammans numeriskt värde infraordningar.

    • InfraordningAraneomorphae alternativt Labidognatha, "äkta" spindlar liksom besitter en par boklungor samt besitter chelicereér tillsammans gifttänder likt fungerar roterande vilket låter spindeln för att hugga, innefattar cirka 95 familjer.
    • InfraordningMygalomorphae alternativt Orthognatha, "primitiva" spindlar, tillsammans numeriskt värde par boklungor, innefattar 15 familjer.

Några modell vid spindelfamiljer

[redigera | redigera wikitext]

Nätbyggare
  • Familj: Hjulspindlar (Araneidae) kallas ibland Argiopidae.

    Bygger hjulnät.

  • Familj: Klotspindlar (Theridiidae) massiv släkt, såsom bland annat inkluderar den kända svarta änkan. Några arter bygger ej nät.
  • Familj: Trattspindlar (Agelenidae) bygger trattformiga nät. flera arter lever inom grottor samt trivs därför utmärkt inom torra inomhusmiljöer.
  • Familj: Grottspindlar (Pholcidae) kommer ursprungligen även ifrån grottor dock påträffas oftare inom källarförråd samt trapphus.
  • Familj: Mattvävarspindlar (Linyphiidae) bygger horisontella nät inom vegetationen alternativt direkt vid marken.
Aktiva jägare liksom ej bygger nät
  • Familj: Lospindlar (Oxyopidae) jagar byten bland bladen inom växt samt buskar.
  • Familj: Vargspindlar (Lycosidae) spindlar vilket jagar byten vid marken.
  • Familj: Vandringsspindlar (Ctenidae) jagar vid marken alternativt inom lägre vegetation.
  • Familj: Hoppspindlar (Salticidae) dagaktiva spindlar tillsammans enstaka utmärkt syn.
Passiva jägare vilket ej bygger nät
  • Familj: Krabbspindlar (Thomisiidae) inväntar byten vid strategiskt valda platser.
"Primitiva" spindlar

Se även tabell ovan spindelfamiljer.

Spindlar samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Spindlar äger fascinerat människor länge samt förekommer inom legender samt legender inom flera delar från världen. Ofta äger dem setts vid tillsammans fruktan dock även tillsammans med respekt. inom grekisk sagor förekommer berättelsen angående Arachne liksom förvandlas mot enstaka spindel.[7] Föreställningar angående spindlar inom folktro samt skrock existerar flera.

en modell existerar för att detta brukar sägas betyda otur för att döda ett spindel.

Spindlar skapar ofta ett viss fruktan hos människor. dem allra flesta spindlar existerar dock helt ofarliga på grund av människor. från ovan 42 000 kända spindelarterna existerar detta endast ungefär 200 arter likt besitter en gift starkt nog till för att producera hälsoproblem på grund av människor.[8]

Olika folkgrupper inom Indien besitter ett sagor för att enstaka spindel skapade världen.

vid Bali existerar fågelspindlar heliga samt deras bon får ett skyddande staket samt palmvin. inom Kamerun kommunicerar schamaner tillsammans ett påtänkt spindel på grund av för att ett fåtal hemliga data. inom den judiska mytologin finns ett allegori för att monark David blev gömd till monark Saul då ett spindel vävde en nät nära ingången från enstaka grotta.[9]

Spindlar inom väderprognosen

[redigera | redigera wikitext]

I Schweiz finns olika talspråk likt sammanlänkar spindlarnas handling tillsammans väderutvecklingar.

Spindlar äger god förmåga för att uppleva igen lufttrycksförändringar.[10]

Arachnofobi

[redigera | redigera wikitext]

En viss fruktan på grund av spindlar existerar normalt, dock kraftfull fruktan till spindlar kallas arachnofobi. detta existerar enstaka från dem vanligare djurfobierna samt detta finns diskussioner kring inom vilken grad rädslan existerar inlärd alternativt medfödd.

Arachnofobi blir en bekymmer ifall rädslan existerar därför kraftfull för att den ej motsvarar detta verkliga hotet (vilket oftast existerar litet) samt börjar leda mot begränsningar till personen alternativt tar fokus ifrån annat inom existensen. Arachnofobi behandlas tillsammans behandling.

Husdjur

[redigera | redigera wikitext]

Vissa människor håller olika arter från fågelspindlar såsom djur som bor i hus inom terrarium.

Bygdemål

[redigera | redigera wikitext]

Källa:[11]

Etymologi

Dessa spindelbenämningar, såsom samtliga hör mot norrländska bygder, existerar lånord ifrån finska, tillsammans diverse förvrängningar.[11] Finska ordrötter är:

  • Kanguri, kankuri = vävare; inom detta fall den likt tygproduktion en spindelnät.

    Kommer av:

  • Kangas = väv

Jämför:

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Artikeln existerar ursprungligen ett översättning ifrån talar engelska Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefghij] Schowalter, Timothy D. (2006) (på engelska). Insect ecology: an ecosystem approach (2 ed.).

    Amsterdam: Elsevier Academic Press. sid. 941-945. Libris10158189. ISBN 0-12-088772-X 

  2. ^ [ab] Foelix, R.& Erb, B. (2010). Mesothelae have venom glands. Journal of Arachnology(sammanfattning)
  3. ^Haupt, J. (2004). The Mesothelae — a monograph of an exceptional group of spiders (Araneae: Mesothelae).

    På entomologi.se finns bilder vid samt textbeskrivning från ca 50 arter spindlar liksom förekommer inom Sverige; dem flesta existerar allmänt förekommande samt ett samt ytterligare existerar sällsynt.

    Zoologica 154:8 ISSN0044-5088, ISBN 3-510-55041-2(sammanfattning)

  4. ^Australasian Arachnology Society
  5. ^Meehan, Christopher J.; Olson, Eric J.; Reudink, Matthew W.; Kyser, T. Kurt; Curry, Robert L. (2009). ”Herbivory in a spider through exploitation of an ant–plant mutualism”. Current Biology 19 (19): sid. R892–3. doi:10.1016/j.cub.2009.08.049.

    ISSN0960-9822. PMID 19825348. 

  6. ^Norman inom. Platnick, 2011. The World Spider Catalog, utgåva 12.5. American Museum of Natural History.
  7. ^Sielmann et al. (1983), sid.42 Arachne
  8. ^Diaz, James H. (25 oktober 2004). ”The global epidemiology, syndromic classification, management, and prevention of spider bites”. American Journal of Tropical medicin and Hygiene "71" (2): ss. 239-250.

    http://www.ajtmh.org/cgi/content/full/71/2/239. 

  9. ^Sielmann et al. (1983), sid.41−42 Sagen und Legenden
  10. ^Sielmann et al. (1983), sid.42 Spinnen als Wetterboten
  11. ^ [abcde] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 307, [1]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962
  12. ^ [ab] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 365, [2]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962
  13. ^Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 307, [3]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Bristowe, W.

    S. 1958. The World of Spiders. Foelix, R. 2011. Biology of Spiders. Third ed. Oxford University Press. Nyffeler, M. 1999. Ecological impact of spider predation: a critical assessment of Bristowe’s and Turnbull’s estimates. Bull. Br. arachnol. Soc. (2000) 11 (9), 367–373.

  • Sielmann, Dreecken & Ihme (1983) (på tyska). Spinnen. TESSLOFF Verlag 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]