Varför kunde dinosaurierna bli så stora
Dinosaurier
Dinosaurier, även kallade skräcködlor alternativt jätteödlor (vetenskapligt namn: Dinosauria), existerar ett massiv samling reptiler likt tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) samt vilket oftast behandlas liksom ett överordning.
Det existerar allmänt känt för att dinosaurier plats riktigt stora, några från dem ägde fjädrar, samt dem dog varenda ut till 65 miljoner kalenderår sedan efter för att ett gigantisk en rymdsten som brinner upp när den kommer in i jordens atmosfär träffade jorden.Absoluta merparten från grupperna levde endast beneath mesozoikum, den era vilket omfattar dem geologiska perioderna trias, jura samt krita. dem allra första dinosaurierna utvecklades på grund av ungefär 230 miljoner kalenderår sedan. dem flesta utvecklingslinjer från dinosaurier dog ut inom samt tillsammans den grundlig massdöd såsom inträffade på grund av cirka 65,5 miljoner kalenderår sedan (krita/tertiär-gränsen).
Den enda utvecklingslinje från dinosaurier vilket överlevde fanns fåglarna.[1][2][3][4] inom traditionell taxonomi betraktas fåglarna liksom den egna klassen Aves, dock inom den modernare fylogenetiska ses dem såsom enstaka orankad klad inom theropoderna, detta eftersom grupper borde betraktas liksom ett utvecklingslinje samt för att fåglarna måste inräknas inom gruppen Dinosauria till för att undvika parafyli.[5] Även angående fåglarna representerar levande dinosaurier fokuserar den på denna plats artikeln främst vid dem utdöda arterna likt befolkade planeten beneath mesozoikum.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet Dinosauria kommer från klassisk grekiska: δεινός + σαῦρος, deinos + sauros, ungefär: ”fruktansvärda alternativt förskräckliga ödlor”, inom anseende vid flertalets väldiga storlek (”stor-ödlor”), samt användes inledande gången 1842 från Richard Owen på grund av för att förklara olika typer från vad denne trodde fanns stora ödlor.[6] Detta namnet blev tagna snabbt upp från olika tungomål samt avleddes till för att passa språket inom fråga.
Namnet dinosaurier vid svenska existerar belagt inom Stockholms Dagblad 4 april 1876.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurierna definieras idag vilket den monofyletiska gruppen bestående från den senaste gemensamma förfadern mot fåglarna, Diplodocus carnegii samt Triceratops horridus samt samtliga ättlingar mot denna.
Detta existerar alltså enstaka nodbaserad definition.[7]Fåglarna existerar således per definition dinosaurier.
Systematiskt tillhör dinosaurierna ett reptilgrupp liksom kallas härskarödlor (Archosauria). Små reptiler besläktade tillsammans med dem äldsta dinosauriernas närmaste förfäder gav upphov mot krokodilerna vilket existerar den enda familjen tillsammans stora reptiler vilket överlevt bland arkosaurierna.
Krokodilerna ansågs länge existera dinosauriernas närmaste nuvarande levande släktingar dock upptäckten från fåglarnas släktskap skakade angående den på denna plats idén. Fåglarna utvecklades ur medlemmar inom gruppen maniraptorer, ett från flera familjer inom coelurosaurier (en från numeriskt värde stora undergrupperna från köttätande dinosaurier) samt dem inledande arterna plats relativt lika dromeosauriderna, vilket även existerar ett från dem icke-aviska dinosaurigrupper vilket existerar närmast besläktad tillsammans fåglarna.
Enligt undersökning tyder benstrukturer samt andra bevis vid för att vissa dinosaurier kunde leva upp mot 70 kalenderår alternativt mer.Ett vanligt missförstånd existerar för att diverse flygande reptiler (pterosaurier) samt havslevande reptiler (fisködlor, mosasaurier, pliosaurier samt plesiosaurier) även existerar dinosaurier. dock samtliga dinosaurier (förutom fåglar) plats landdjur även angående dem fanns släkt tillsammans med ovannämnda djurgrupper, pterosaurierna fanns inom synnerhet nära släktingar.
Moderna (och utdöda) fåglar, vilka även existerar dinosaurier, finns inom både marina miljöer (pingviner, hesperorner) samt såsom luftburna arter. en annat förhistoriskt varelse vilket ofta felaktigt kallas till enstaka dinosaurie existerar synapsidenDimetrodon.
Det finns cirka ovan 1000 kända släkten från dinosaurier. Hur flera arter samt släkten från dinosaurier vilket levde samt dog ut beneath mesozoikum vet ingen, dock detta handlar troligen ifall flera tiotusentals arter, möjligen mot samt tillsammans med hundratusentals.[8]
Ornithoscelider samt saurischier
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurierna utvecklades inom numeriskt värde stora grupper kallade ödlehöftade dinosaurier (Saurischia) samt fågelhöftade dinosaurier (Ornithischia).
Ornithosceliderna existerar den enda gruppen liksom överlevde mesozoikum (genom fåglarna) samt inom gruppen återfinns bland annat enstaka massiv majoritet från dem köttätande dinosaurierna. Ornithoscelida delas upp inom grupperna Theropoda samt Ornithischia. Theropoderna innehåller en flertal varierande grupper samt släkten, ifrån dem små Alvarezsaurierna samt fåglarna mot dem underliga Therizinosaurierna samt dem berömda samt skräckinjagande Tyrannosauriderna.
samtliga kända ornithischier fanns växtätare samt flera plats fyrbenta. Underordningerna vilket klassas in beneath Ornitischia inkluderar Ornithopoderna (djur såsom Iguanodon samt Parasaurolophus), Marginocephalia (exempelvis Triceratops samt Pachycephalosaurus) samt Thyreophora (Stegosaurierna samt Ankylosaurierna).
Saurischierna inkluderar Sauropodomorpha samt Herrerasauridae.
Sauropodomorpha inkluderar "prosauropoder" samt sauropoder, dem största landlevande djuren vilket någonsin funnits vid planeten. Herrerasauridae existerar ett mindre assemblage tidigare köttätande dinosaurier många lika theropoderna, dock ej närbesläktade.
Traditionellt brukade dinosaurierna delas in inom ordningarna Saurischia (innehållandes theropoder samt sauropodomorpher) samt Ornithischia baserat vid bäckenbenens utseende, dock enstaka forskning genomförd 2017 baserad vid tidiga dinosaurier ur varenda assemblage visade för att denna indelning ej nödvändigtvis fanns rätt samt föreslog istället för att Saurischia endast skulle innehålla Sauropodomorpha samt herrerasauridae samt för att Theropoda skulle placeras in liksom systergrupp mot Ornithischia beneath den nya indelningen Ornithoscelida.[9]
Fåglarna
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Befjädrade dinosaurier
Dinosaurier existerar den maximalt framgångsrika djurgrupp likt någonsin levt vid nation.
inom närmare 160 miljoner kalenderår dominerade dem existensen vid nation dock plötsligt dog samtliga större grupper ut till 65 miljoner tid sedan tillsammans tillsammans med 65–70 % från varenda andra då befintlig djurgrupper. detta existerar dock fullständigt vetenskapligt bekräftat för att dinosaurierna överlevt mot nutid inom form eller gestalt från fåglarna.
Under kritatiden, 145 mot 66 miljoner kalenderår före nutid, vandrade dinosaurierna ovan stora landområden.Både biologer samt paleontologer besitter länge misstänkt för att fåglarna härstammar ifrån dinosaurierna. Teorin lanserades redan inom mitten från 1800-talet. 1861 upptäcktes Archaeopteryx[6], såsom levde beneath yngre jura på grund av 150–140 miljoner tid sedan. Djuret ägde flera kräldjursdrag, vilket ett käkben tillsammans med tänder, ett utdragen svans samt tre stycken klor vid varenda vinge.
Den fanns även fjäderklädd. Man vet ej säkert angående den kunde flyga alternativt ej. om djuret fanns ett dinosaurie alternativt bevingat djur diskuterades länge. Idag anses Archaeopteryx artikel ett dinosaurie inom familjen Archaeopterygidae, många närbelägen dem inledande fåglarna.[10] Upptäckten ledde mot för att man började titta theropoderna såsom fåglarnas direkta förfäder.
Från 1920-talet samt 40 tid vidare trodde emellertid paleontologerna för att fåglarna samt dinosaurierna ägde ett gemensam förfader dock för att dem sedan utvecklats fanns på grund av sig. Dinosaurierna fanns tillsammans andra mening ej fåglarnas ”stamfader”. Denna teori vilket fick gehör fanns den gällande teorin till fåglarnas ursprung kommande decennierna.
vid 1960-talet dök detta dock upp nya fynd.
Dromeosauriderna tillhörande kladen coelurosaurier (en många lyckad assemblage theropoder) ägde skelett såsom fanns sålunda lika fåglarnas för att detta existerar många svårt för att hitta seriösa argument mot för att dessa dinosaurier skulle artikel nära släkt tillsammans med dagens fåglar.
De allra första dinosaurierna utvecklades på grund av ungefär 230 miljoner kalenderår sedan.Velociraptor, Deinonychus, Utahraptor tillsammans fleras skelett plats således lika fåglar för att vissa vetenskapsman mot samt tillsammans med hävdar för att dessa dinosaurier samt andra avancerade coelurosaurier borde klassas liksom fåglar[11]. vid senare period äger man hittat dinosaurier tillsammans med bevarade fjädrar bland såväl dromeosauriderna såsom andra coelurosaurier.
Dessa fynd ansågs tidigare artikel detta dittills starkaste beviset vid för att fåglarna existerar ättlingar mot dinosaurierna. dem senaste fynden från befjädrade dinosaurier visar för att några "äkta" dinosaurier trots allt möjligen kunde flyga. ifall detta är kapabel verifieras blir gränsen mellan dinosaurie samt bevingat djur än mer otydlig samt ger ännu mer stöd på grund av för att uppfatta fåglarna ej bara likt dinosaurieättlingar, utan såsom faktiska medlemmar från gruppen dinosaurier.
I april 2008 presenterades nya forskningsresultat ifrån en forskarteam ifrån USA. Genom för att isolera samt jämföra proteiner ifrån en 68 miljoner tid gammalt Tyrannosaurus rex-skelett samt jämföra dem tillsammans identisk proteiner ifrån såväl flera fågelarter liksom idag levande reptiler fann man många större likheter tillsammans identisk proteiner ifrån fåglar än krokodiler samt andra reptiler.
Därför anser forskarteamet för att man besitter starka bevis vid för att Tyrannosaurus rex samt andra coelurosaurier existerar många närmare släkt tillsammans med fåglarna än tillsammans med exempelvis enstaka krokodil. Detta existerar en från dem tydligt förbättrad bevisen hittills vid för att fåglarna utvecklades ifrån samt existerar dinosaurier, då man tidigare bara kunde leda mot dem flera anatomiska likheterna mellan coelurosaurier samt moderna fåglar.[12]
Tidigare ifrågasattes kopplingen mellan fåglar samt dinosaurier tillsammans med för att fågellika dinosaurier såsom Deinonychus samt Oviraptor uppträdde miljontals tid efter exempelvis Archaeopteryx.
Dock fanns fågellika dinosaurier redan beneath Archaeopteryx period, däribland maniraptorer (samma samling likt Deinonychus, Oviraptor samt andra fågellika arter ingår) såsom Ornitholestes samt Compsognathus. Därför verkar dromaeosaurier likt Deinonychus dela gemensamma förfäder tillsammans med fåglarna, vilka inom sin tur besitter utvecklats ur samt existerar maniraptorer.[12] inom stort sett samtliga seriösa vetenskapsman existerar idag övertygade ifall för att fåglarna existerar avkomlingar mot små köttätande dinosaurier vid bas från den rad anatomiska likheter samt andra bevis.
Evolution
[redigera | redigera wikitext]Ursprung
[redigera | redigera wikitext]De inledande arkosaurierna, den reptilgrupp liksom varenda dinosaurier hörde mot, dök upp inom slutet från den geologiska tidsperioden Perm. Tidiga arkosaurier plats ledande bland stora landlevande livsformer fram mot mellersta Trias då dem efterföljande dinosaurierna övertog en flertal från dem ekologiska nischerna.
dem arkosaurier likt plats närmast besläktade tillsammans dem inledande dinosaurierna plats exempelvis Marasuchus samt Lagerpeton.[13]
Gruppen synapsida (så kallade "däggdjursliknande reptiler") ägde dominerat existensen vid nation inom åtminstone 50 miljoner kalenderår innan dem inledande dinosaurierna dök upp, dock ägde lidit svårt beneath detta massutdöende såsom separerade tidsperioderna Perm samt Trias.
dem inledande dinosaurierna dök upp beneath sen Trias, på grund av ungefär 230 miljoner kalenderår sedan, 20 miljoner tid efter Perm-trias-utdöendet. beneath den denna plats tiden hängde allt nation tillsammans samt bildade superkontinentenPangea. Fossil från tidiga dinosauriearter påträffas därmed ofta ovan all världen, inom synnerhet inom Sydafrika samt Argentina.
Trots synapsidernas reducerade antal således nådde dinosaurierna ej dominans förrän beneath Juraperioden. Detta berodde vid för att andra grupper arkosaurier, däribland Aetosaurier samt Rauisuchier (såsom Postosuchus) redan ägde uppnått dominans inom ekosystemen vid nation.
Trots tidigare teorier angående för att dinosauriernas succé ägde berott vid enstaka rad faktorer, däribland deras verksamma andningssystem samt deras upprätta hållning (vilken vid sätt samt vis existerade inom dem andra dominanta arkosaurierna också) sålunda plats detta ännu en massutdöende, Trias-jura-utdöendet, såsom öppnade upp dem ekologiska nischerna samt tillät dinosaurierna för att diversifieras in inom den myriad former likt oss känner mot idag.
Trias
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurierna besitter sitt ursprung inom samt ingår inom reptilgruppenArchosauria.[14] dem inledande dinosaurierna plats små samt lättbyggda, mellan 3 samt 4,5 meter långa, samt gick vid numeriskt värde fötter. varenda tidiga former likt hittats än därför länge tillsammans fossil likt tillåter för att slutsatser dras ifall deras diet besitter varit antingen köttätare alternativt asätare.
dem inledande kända växtätande dinosaurierna dök ej upp förrän 5 miljoner kalenderår senare. detta äldsta fossilet såsom tros tillhöra enstaka dinosaurie, även ifall dess position existerar omdiskuterad vid bas från dess ofullständiga kvarlevor, existerar Nyasasaurus likt hittats inom avlagringar inom Tanzania såsom daterats mot för att existera 243 miljoner kalenderår gamla[15].
dem flesta tidiga dinosaurierna, såsom Herrerasaurus samt Coelophysis plats små, snabba köttätare. Dinosaurierna fanns nära den på denna plats tiden ej särskilt vanliga.[13]
Det existerar omtvistat ifall Theropoderna alternativt Sauropodomorferna (i form eller gestalt från "prosauropoderna") fanns den inledande gruppen för att utvecklas.
Någon från dessa grupper gav sedan upphov mot dem inledande ornitischierna närmare slutet från Trias.
Jura
[redigera | redigera wikitext]Många nya grupper från dinosaurier, inom synnerhet Thyreophorerna samt en flertal grupper theropoder, sauropodomorfer samt ornithopoder ägde sitt ursprung beneath Juraperioden.
Fåglar utvecklades tillsammans med massiv sannolikhet ifrån små theropoder beneath yngre jura, cirka 150 miljoner tid sedan.
Fjädrar utvecklades hos framförallt Theropoderna[16][17], dock fjädrar (eller motsvarande strukturer) äger även upptäckts inom andra grupper, inklusive Ceratopsierna (i form eller gestalt från kritatida Psittacosaurus[18]) samt Ornithopoderna (i struktur från Kulindadromeus[19]).
Krita
[redigera | redigera wikitext]Ornithischierna fanns inom minoritet beneath jura dock beneath krita uppträdde enstaka rad nya familjer samt sauropoderna såsom dittills varit dem ledande växtätarna trängdes igen allt mer vid norra halvklotet. Hadrosaurider samt ceratopsier blev dock riktigt vanliga ursprunglig beneath den senare delen från Krita samt då började kontinenterna anta dem positioner dem besitter idag.
tackar vare kontinentalrörelser liksom sänkte delar likt tidigare varit landbryggor nådde inte någonsin anknäbbsdinosaurierna samt ceratopsierna dem sydliga kontinenterna (Sydamerika, Afrika, Australien samt Antarktis). detta innebar för att sauropoderna fortsatte för att artikel dem ledande växtätarna var ända fram mot slutet från Krita. Giganter vilket Argentinosaurus samt Andesaurus levde beneath senare delen från krita.
Bortsett ifrån "prosauropoderna" såsom dog ut inom mitten från jura samt stegosaurierna liksom knappt överlevde in inom Krita[20] överlevde samtliga grupper fram mot slutet från krita på grund av 65 miljoner tid sedan.
Kenozoikum
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurierna fortsatte utvecklades igenom bota Kenozoikum mot modern tidsperiod inom struktur från fåglarna samt finns än idag inom tusentals arter, flera fler än detta finns däggdjur.
Paleobiologi
[redigera | redigera wikitext]Storlek
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurierna varierade kraftigt inom storlek, ifrån dem gigantiska sauropoderna mot dem minsta djuren, såsom ej fanns större än kycklingar. mot samt tillsammans med på grund av dinosauriestandard, fanns flera från sauropoderna gigantiska.
Även dem minsta sauropoderna fanns bland dem större djuren inom sitt habitat. detta fanns även många små dinosaurier, däribland Microraptor, Parvicursor samt Saltopus liksom plats samtliga beneath 60 centimeter långa.[21]
Paleoekologi
[redigera | redigera wikitext]Att ta reda vid hur varelse levde likt dog ut på grund av tiotals miljoner tid sedan existerar självklart ej enkel.
dem enda spår såsom finns efter dinosaurierna existerar inom form eller gestalt från olika fossil. Förutom dem fossiliserade benen äger man även hittat spårfossil inom struktur från fotspår samt avföring, samt fossil från vanligtvis för fortplantning hos djur, fjädrar samt mjukdelar inom form eller gestalt från skinn. tackar vare växtfossil inom likåldriga lager kunna man titta hur miljön runt dinosaurierna såg ut.
Från slutet från trias fram tills dinosauriernas död fanns nästan varenda landlevande vilt vilket plats ovan 1 meter långt enstaka dinosaurie, bortsett ifrån dem halvt vattenlevande krokodilerna. noggrann såsom inom dagens ekosystem fanns detta växtätare vilket jagades från köttätare. detta existerar enkelt på grund av vetenskapsman för att titta vilka vilket plats vilka baserat vid deras tänder då rovdjurständer samt tänder anpassade på grund av för att hantera växtmaterial ser olika ut samt kunna jämföras tillsammans med moderna djurs tänder.
Växtätande dinosaurier plats många talrikare än dem rovdinosaurier vilket jagad dem. Såväl fotspår såsom fynd från flera dinosaurier, inom synnerhet växtätande arter, likt dött tillsammans[22] visar för att flera dinosaurier förmå äga varit flockdjur.
Försvar
[redigera | redigera wikitext]Förutom för att leva tillsammans utvecklade olika växtätare olika sätt för att skydda sig mot rovdinosaurier.
Sauropoderna blev enormt stora samt vuxna individer hos flera arter ägde varit svåra för att döda även på grund av dem största rovdjuren inom deras habitat. Hadrosauriderna (”anknäbbsdinosaurier”) tros äga utvecklat god ögonkontakt samt ljuduppfattning vilket varnade dem inom förväg. kanske kunde dessa vilt även framkalla högljudd brölanden vilket varnade andra varelse inom deras att vara nära något.
andra växtätare, främst stegosauriderna samt ceratopsierna, utvecklade mer aktiva sätt för att försvara sig. Ceratopsierna ägde långa horn samt stegosauriderna ägde hotfulla piggar långt ute vid svansen. Ankylosauriderna försåg sig tillsammans en pansarskal, likt enorma sköldpaddor samt inom vissa fall svansklubbor kapabla för att avbryta ben.
Slutligen fanns enstaka sektion små växtätare många snabba samt kunde löpa ifrån rovdinosaurier.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurierna lade oval form. Fynd visar för att flera dinosaurier byggde bon (i flera fall mot samt tillsammans med kolonier) till äggläggning[23][24]. Man tror för att vissa dinosaurier mot samt tillsammans med hukade ovan äggen likt flera fåglar[25], dock ifall dem ruvade alternativt bara skyddade äggen existerar ej känt.
Fynd visar för att den nyfödda avkomman troligen matades från föräldrarna alternativt andra nära släktingar vilket även försökte skydda ungarna mot predatorer. Fynd från fotspår gjorda från sauropoder visar för att även då ungarna blev större skyddades dem genom för att placeras inom mitten från flocken till för att existera skyddade nära enstaka attack ifrån predatorer dock detta finns även fynd vilket visar för att hjordens sammansättning då detta kommer mot ålder samt position inom hjorden varierade samt för att skydd från ungar ej fanns en självklart faktum.
De största dinosaurierna – fyrbenta växtätare liksom Diplodocus samt tvåbenta köttätare vilket Spinosaurus – fanns större än något annat landlevande vilt vid jorden, före alternativt sedan.Dock verkar äldre vuxna sauropoder lett hjordarna samt yngre individer följt dem.[26]
Dessa påverkan motsäger många man tidigare trodde angående dinosaurierna likt för att dem saknade ”socialt liv” samt ej brydde sig angående sin avkomma. Studier visar vid flera likheter tillsammans beteenden liksom återfinns bland dagens fåglar, vilket tolkas likt ytterligare belägg vid detta nära släktskapet.
Intelligens samt anpassningsbarhet
[redigera | redigera wikitext]Många paleontologer ansåg tidigare för att dinosaurierna måste äga varit uselt anpassade vilt eftersom dem samtliga dog ut. Dessa åsikter existerar idag helt omvärderade. Dinosaurierna anses idag existera enstaka från dem maximalt framgångsrika grupper ryggradsdjur vilket någonsin levt vid nation.
ifrån slutet från trias (drygt 210 miljoner tid sedan) fram tills utdöendet till cirka 65 miljoner kalenderår sedan dominerade dem landlivet totalt vid samtliga kontinenter. Framgången berodde inom inledande grabb vid för att dinosaurierna (tvärtemot vad man trodde inom äldre tider) fanns mästare vid för att justera sig mot nya livsvillkor vilket ständigt skiftade beneath mesozoikum.
Under den tidigare delen från 1900-talet ansågs djuren från vetenskapssamhället existera slöa samt ointelligenta, kallblodiga djur.[6] Dessa åsikter existerar idag även helt omvärderade. Dinosaurierna ses idag liksom aktiva vilt, många aktivare än krokodiler, ormar samt vanliga ödlor. dem ägde ett utvecklad metabolism samt många tyder vid för att flera dinosaurier ägde en relativt aktivt liv.[6]
Att uppskatta intelligens hos utdöda vilt existerar ganska spekulativt, dock man tror idag för att flera dinosaurier ägde enstaka viss hjärnkapacitet.
Dromeosauriderna anses mot modell äga varit minimalt lika intelligenta vilket flera fåglar, vilket man äger kommit fram mot genom för att jämföra storleken vid hjärnhålorna inom deras skallar. ej ens sauropoderna anses existera således ”tröga” vilket man kunna tro, trots för att hjärnan fanns ynkligt små inom förhållande mot ett individs storlek.
Dinosauriefynd
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurier dominerade existensen vid nation vid varenda kontinenter, även Antarktis. Även inom landet besitter detta gjorts fynd, ifall än tämligen erhålla. nära utgrävningar inom skånska Billesholm 2022, gjorde paleontologen Grzegorz Niedźwiedzki, en från dem senare fynden inom Sverige.[27] ett elementär förutsättning på grund av för att hitta dinosauriefossil existerar för att bergarterna likt fossilen existerar inbäddade inom bildades beneath mesozoikum då dinosaurierna levde.
Nedan följer ett kreditkort översyn från dem fynd liksom gjorts vid olika kontinenter.
- Europa: Detta plats platsen dem inledande dinosaurierna upptäcktes samt beskrevs vetenskapligt, vilket skedde vid 1820-talet. Man besitter gjort många rika fynd från dinosaurier ifrån varenda tre geologiska tidsperioder likt dinosaurierna levde, framför allt inom Väst- samt Centraleuropa.
samtliga större grupper existerar representerade inom någon struktur, även ifall vissa (i synnerhet Ceratopsierna) plats erhålla inom antal.
- Nordamerika: Den kontinent var dem allra flesta fynden från dinosaurier ifrån varenda dem stora grupperna gjorts. USA existerar detta enskilda nation var man hittat flest dinosauriefossil, dock äger detta även gjorts ett mängd fynd inom södra Kanada.
Nordamerika plats några från dem maximalt kända dinosauriernas hemvist – likt mot modell Tyrannosaurus, Triceratops, Diplodocus, Brachiosaurus samt Stegosaurus. Fynden ifrån Nordamerika spänner ovan all dinosauriernas era.
- Sydamerika: dem inledande dinosaurierna inom Sydamerika upptäcktes inom slutet från 1800-talet samt sedan dess besitter flera intressanta fynd gjorts från såväl tidiga dinosaurier liksom väldiga sauropoder samt stora karnivorer.
samtliga stora dinosauriegrupper (bortsett ifrån ceratopsier samt kanske hadrosaurider (”anknäbbsdinosaurier”) tycks äga bebott kontinenten. Faktum existerar för att beneath dem senaste 15 år äger flera från dem maximalt spektakulära fynden gjorts inom Sydamerika. Fynden inkluderar mot modell några från dem största dinosaurierna liksom någonsin hittats samt blivit vetenskapligt beskrivna, såväl bland herbivorer (Puertasaurus samt Argentinosaurus) liksom karnivorer (Giganotosaurus samt Mapusaurus).
- Afrika: Fynden existerar framförallt koncentrerade mot Nordafrika samt Östafrika samtidigt såsom kontinenten fanns bostad på grund av mängder tillsammans med dinosauriefamiljer ifrån läka dinosauriernas era.
Bland fynden noteras enorma växtätare liksom Paralititan, väldiga fiskätare likt Spinosaurus samt köttätare såsom Carcharodontosaurus, samt flera tidiga dinosaurier ifrån trias.
- Asien: på denna plats äger dem flesta fynden, varvid detta totala antalet existerar anmärkningsvärt, gjorts inom tre regioner: Kina, Indien samt Centralasien.
Kontinenten beboddes från dinosaurier ifrån samtliga stora grupper. Kina existerar näst USA detta enskilda nation var man hittat flest dinosaurier. Fossilen inkluderar lämningar ifrån dinosaurier från samtliga storlekar samt beneath 1990-talet hittade man till inledande gången dinosaurier tillsammans med bevarade fjädrar, titta Microraptor. Bland fynden är kapabel även nämnas väldiga sauropoder såsom mot modell Mamenchisaurus, stora karnivorer såsom Yangchuanosaurus samt hadrosaurier vilket Saurolophus.
Centralasien tillsammans sina öknar, halvöknar samt kärva klimat besitter demonstrerat sig artikel ett guldgruva på grund av paleontologer. Mongoliet äger världens största fyndigheter från dinosaurier ifrån yngre krita. Bland fynden kunna nämnas Therizinosaurus, Velociraptor samt Tarbosaurus. inom Indien besitter dem flesta fynden gjorts från dinosaurier ifrån yngre krita, även angående man dessutom hittat äldre daterade fossil.
- Australien: Fynd vid Australien visar för att dinosaurier även bebodde polerna (då Australien beneath Mesozoikum satt ihop tillsammans Antarktis).
Nämnvärda fynd inkluderar rovdinosaurien Australovenator, enstaka rad sauropoder samt den lilla ornithopoden Leaellynasaura.
De större gruppernas försvinnande
[redigera | redigera wikitext]Dinosauriernas välde ovan världen avslutades inom slutet från krita på grund av ungefär 66 miljoner kalenderår sedan, nära Krita-Tertiär-gränsen genom en stort massutdöende.
detta framstod länge liksom en mysterium.[28] Tillsammans tillsammans dinosaurierna dog även enstaka mängd andra djurgrupper ut, vilket mot modell dem stora flygödlorna samt dem havslevande plesiosaurierna samt mosasaurierna. Totalt beräknas 65-70 % från varenda då befintlig djurgrupper äga försvunnit samt från större vilt (över 25 kg) försvann minimalt 90 %.
Utdöendet slog minimalt lika hårt mot existensen inom havet liksom vid nation. dem enda dinosaurier likt överlevde massutdöendet plats fåglarna såsom idag existerar den maximalt artrika gruppen från landryggradsdjur tillsammans med nära 10 000 arter samt således fortsätter företräda dinosaurierna än idag.[17]
Tidiga samt betvivlade teorier
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurier äger varit kända sedan 1800-talet.
detta dröjde dock ända tills 1920-talet innan man började titta närmare vid utdöendet då man länge trott för att dem helt enkelt varit på grund av primitiva samt icke-anpassningsbara på grund av för att konkurrera tillsammans däggdjuren..[29] Genom år äger detta presenterats enstaka mängd teorier ifall vad vilket plats orsaken mot för att dinosaurierna dog ut.
flera från dem äldre teorierna fanns uselt underbyggda samt tog ej hänsyn mot för att således flera andra djurgrupper även utrotades. Bara 5 miljoner kalenderår före kritaperiodens slut (en begränsad period inom geologiska sammanhang) tycks detta äga funnits fler dinosauriearter än någonsin tidigare.
Några tidiga alternativt osannolika förslag vid orsaker mot massutdöendet:
- En hormonsjukdom uppstod hos dinosaurierna såsom gjorde äggskalen till hårda alternativt möjligen till mjuka.[30]
- Ändrad omgivningstemperatur gjorde för att bara dinosaurier från en kön kläcktes.
(Vi vet för att temperaturen bestämmer fostrets kön hos exempelvis krokodiler.[31])
- Syrehalten vid jorden sjönk sålunda för att dem större djuren ej kunde överleva.[32]
- Infektionssjukdomar orsakade från virus, bakterier samt parasiter.[28]
- Små däggdjur dök upp samt åt upp ägg.[28]
Det faktum för att detta inträffade en massutdöende fick därför småningom forskarna för att inse för att förutsättningarna på grund av existensen vid jorden måste äga förändrats radikalt inom slutet från krita.
ett seriös teori måste förklara varför således flera djurgrupper försvann, ej bara dinosaurierna. vid 1970-talet föreslogs mot modell för att ett supernova (exploderande stjärna) skett alltför nära jorden, varvid den livsfarliga strålningen utrotade enstaka massiv sektion från livet.[28] Nära betyder denna plats mindre än 100 ljusår försvunnen.
Drastiska klimatförändringar, orsakade från sjunkande havsnivå, kontinentaldrift samt ökad geologisk handling (främst vulkanutbrott), fanns andra teorier vilket övervägdes.[28] detta föreslogs även för att dinosaurierna ägde varit vid tillbakagång ett utdragen tidsperiod, samt därmed ej dog ut inom en slag.[29]
En jätteasteroid
[redigera | redigera wikitext]I start från 1980-talet lanserades den teori såsom idag betraktas vilket huvudorsaken från dem flesta forskarna.
i enlighet med denna teori bör ett jättelik asteroid alternativt meteorit (minst 10 kilometer inom diameter) äga kolliderat tillsammans med jorden till 65 miljoner kalenderår sedan. Nedslagsplatsen tros äga varit Yucatánhalvön nära Mexikanska golfen. styrka inom explosionen skulle motsvara cirka 100 tusen miljarder (14 nollor) ton trotyl alternativt närmare 7 miljarder Hiroshimabomber.
detta existerar flera tusen gånger den samlade sprängkraften inom världens kärnvapenarsenal samt cirka 2 miljoner gånger kraftigare än världens hittills kraftigaste vätebomb, Tsarbomben. Explosionen skulle äga utlöst gigantiska bränder runt bota världen, samt sotet ifrån dessa samt allt stoft ifrån explosionen bör äga blockerat solljuset effektivt inom många månader, möjligen flera tid.
Följden blev något likt liknade enstaka atomvinter. Utan solljus avslutas fotosyntesen hos växterna samt därmed kollapsar ekosystemen både vid nation samt inom havet. Även temperaturen skulle självklart äga sjunka drastiskt vilket skulle döda dem flesta vilt såsom ej dog från svält. Yucutánhalvön fanns nära den tiden en ytlig ocean. Därför utlöstes antagligen megatsunamier.
detta finns även enstaka chans för att ett hyperkan uppstod vid platsen.
Teorin lanserades från Walter Alvarez, professor inom geologi samt geofysik, efter för att han samt hans far Luis Alvarez 1979 ägde hittat en tunt lager iridium inom detta marklager likt plats jordyta då katastrofen inträffade. Detta iridiumlager finns ovan bota världen.
Iridium existerar en material liksom ofta finns inom meteoriter.
Det existerar svårt för att yttra, dock vetenskapsman äger försökt uppskatta hur gamla olika dinosaurier kunde bli.flera fanns dock skeptiska mot teorin.
När man inom start vid 1990-talet dessutom ägde identifierat den jättelika Chicxulubkratern, begravd långt beneath marken vid Yucatánhalvön inom Mexiko, började opinionen inom forskarvärlden för att svänga. Kratern plats 300 km inom diameter samt ägde riktig ålder. Även ifall ej varenda accepterar detta likt huvudanledningen existerar detta idag ingen seriös vetenskapsman såsom ifrågasätter för att ett kollision verkligen skedde.
En ytterligare variant från kollisionsteorin liksom lanserats dem senaste år existerar för att objektet såsom bildade Chicxulubkratern inom själva verket bara plats en fragment ifrån enstaka ursprungskropp, samt för att flera fragment kolliderade tillsammans med jorden inom loppet från bara några timmar. Utanför Indiens kust inom från indien Oceanen finns exempelvis enstaka gigantisk krater, den sålunda kallade Shivakratern.
Den äger visserligen blivit hårt nednött tillsammans tiden, dock beräknas existera minimalt tre gånger sålunda massiv vilket Chixculubkratern samt sägs även artikel cirka 65 miljoner tid äldre. Runtom inom världen finns ytterligare en antal mindre kratrar såsom möjligen även äger identisk ålder.[33]
Enorma vulkanutbrott
[redigera | redigera wikitext]Huvudalternativet mot kollisionsteorin idag existerar för att gigantiska vulkanutbrott vid från indien halvön vid Deccanplatån medförde såväl för att atmosfärens sammansättning ändrades liksom för att klimatet försämrades drastiskt.
Dessa eruption medförde bland annat något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör nederbörd vilket plats förödande ej minimalt till havslivet. möjligen förstördes även ozonskiktet varvid farlig ultraviolett strålning nådde jordytan. Förslaget existerar framlagt från Gerta Keller.
Det finns dock enstaka sektion liksom talar på grund av för att båda alternativen kunna artikel korrekt.
enstaka sektion vetenskapsman menar för att efter ett domedagsaktig explosion orsakad från kollisionen inom nuvarande Mexiko förmå chockvågorna liksom fortplantade sig genom jorden många väl medfört för att jordskorpan splittrades vid andra sidan jordklotet samt då hamnar oss inom centrala Indien. detta skulle då existera orsaken mot dem enorma vulkanutbrotten[28].
Båda teorierna kunna existera delar inom ett totalitet vilket medförde dem större dinosauriegruppernas, samt andra dåtida gruppers, utdöende.
Efter Mesozoikum
[redigera | redigera wikitext]Vad vilket än fanns orsaken, tog mesozoikum slut samt följdes från kenozoikum, detta "nya livets tidsålder". detta tomrum såsom dem större dinosaurierna lämnade efter sig fylldes således småningom från däggdjuren såsom tidigare fört enstaka undanskymd tillvaro (dock fanns ej samtliga däggdjur små samt undanskymda beneath mesozoikum.
en från dem större, Repenomamus, växte mot ett meter inom längd verkar äga livnärat sig vid små dinosaurier[34]) samt inom luften tog fåglarna, dem enda överlevande dinosaurierna, definitivt ovan herraväldet sedan pterosaurierna dött ut.
Inom populärkultur
[redigera | redigera wikitext]Dinosaurier existerar oerhört populära, ej minimalt bland minderåriga.
Även media rapporterar ofta då nya spännande fynd görs, många oftare än detta publiceras nyheter angående andra utdöda grupper. Den främsta orsaken mot för att dessa varelse fascinerar sålunda flera människor existerar säkert storleken vid dem maximalt kända dinosaurierna vilket Brachiosaurus, Diplodocus, Shantungosaurus, Tyrannosaurus m.fl.
dem största dinosaurierna fanns utan konkurrens dem största landlevande vilt likt någonsin existerat vilket besitter gjort deras roll inom populärkulturen enorm genom för att medverka inom spel, filmer, tidningar samt dokumentärer. Vidare fanns mängder från andra dinosaurier (som ej plats sauropoder) betydligt större än elefanter. Samtidigt fanns detta inom andra ändan från storleksskalan flera riktigt små dinosaurier, dem minsta ej större än ett kyckling.
Mellan dem allra största samt minsta fanns detta mängder tillsammans med former - fruktade köttätare, fredliga växtätare, enstaka sektion fyrbenta, andra tvåbenta, dinosaurier tillsammans kroppspansar, horn etc. Gruppen omfattar således en brett spektrum från olika varelse, samtliga dock anpassade mot den miljö dem levde inom vilket fullfölja detta många intressant för att lära sig mer ifall dem samt ger även ett rad möjligheter för att porträttera dem inom populärkulturen.