Hur röstar man i kyrkovalet 2017

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), existerar en socialdemokratisktpolitiskt område inom land. vid partiets valsedlar anges partibeteckningenArbetarepartiet-Socialdemokraterna.^[9] grupp existerar sprunget ur samt existerar enstaka sektion från den socialistiskaarbetarrörelsen, samt existerar dess främsta politiska kvist inom land.

Partiets officiella tankesystem existerar demokratisk socialism.^[2]Partiordförande sedan 4 november 2021 existerar Magdalena Andersson.

Ideologi

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraternas officiella tankesystem existerar demokratisk socialism, vilken grupp anser artikel synonym tillsammans med begreppet socialdemokrati.

Socialdemokraterna betonar vikten från enstaka rättvis samt energisk fördelningspolitik samt principen av fanns samt enstaka efter förmåga, åt fanns samt enstaka efter behov.^[10]

Partiet ägde ursprungligen liksom uppgift för att producera en socialistiskt samhälle vid demokratisk väg, dock tillsammans tiden kom man för att acceptera marknadsekonomi tillsammans med politiska regleringar.

detta eftersträvade samhället blev istället folkhemmet tillsammans allmän välfärd, säkerställd genom enstaka kraftfull offentlig zon finansierad från skatter inom en blandekonomiskt struktur var marknadsekonomi kombineras tillsammans politiska regleringar samt statligt ägande.

Vid kyrkoval inom Svenska kyrkan får varenda såsom existerar medlemmar inom Svenska kyrkan omrösta såvida dem, senast vid valdagen, fyllt 16 år.

En huvud fråga till grupp fanns länge hur land skulle socialiseras, mot modell genom debatterna ifall planhushållning, funktionssocialism samt senare finansiell demokrati, vilket utmynnade inom bland annat löntagarfonderna. inom samt tillsammans med 1980- samt 1990-talets tredjeplats vägens politik äger grupp rört sig närmare den politiska mitten.^[11]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

Partiet bildades 1889.

på baksidan bildandet stod fackföreningsrörelsen, vilket grupp haft en nära förhållande mot alltsedan dess.

Socialdemokraterna blev på grund av inledande gången ett sektion från Sveriges statsmakt 1917. Den inledande helt socialdemokratiska regeringen, ledd från Hjalmar Branting, tillträdde 1920. grupp innehade regeringsmakten oavbrutet ifrån 1936 mot 1976, samt därefter beneath år 1982 mot 1991, samt 1994 mot 2006.

grupp satt 2014–2021 inom enstaka koalitionsregering tillsammans med Miljöpartiet, efter för att äga varit inom motstånd sedan valet 2006. beneath 2021–2022 bildade Socialdemokraterna enstaka enpartiregering, vilket fanns den inledande regeringen inom svensk bakgrund tillsammans ett kvinna, Magdalena Andersson, liksom statsminister. grupp förlorade regeringsmakten inom riksdagsvalet 2022 samt existerar sedan dess Sveriges inflytelserik oppositionsparti.

Partiet existerar Sveriges största både sett mot antalet medlemmar samt sett mot valresultat inom riksdagsval, samt äger varit detta ända sedan start från 1900-talet. Socialdemokraterna besitter sitt starkaste stöd inom Norrland samt inom storstädernas förorter.^[12]

Grundandet (1889)

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska socialdemokratins bakgrund kunna anses äga börjat inom malm den 6 november1881 då skräddaren August Palm höll talet "Vad vilja socialdemokraterna?" (Hvad vil Sosial-Demokraterna?)^[13][14], dock detta fanns ursprunglig åtta kalenderår senare vilket Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) bildades.

I kyrkovalet röstar väljarna angående vilka likt bör existera tillsammans samt avgöra inom Svenska kyrkan dem kommande fyra åren.

på baksidan bildandet 1889 stod fackföreningar, sjuk- samt begravningskassor samt olika socialistiska grupper. Den konstituerande kongressen hölls påskhelgen 19–22 april 1889 tillsammans med 49 ombud inom ett rum hos Stockholms Murareförening vid dåvarande Tunnelgatan 12 (nuvarande Olof Palmes väg 12) inom Stockholm.^[15][16]

Utanför riksdagen (1889-1896)

[redigera | redigera wikitext]

Partikongressen inom Norrköping 1891 uttalade för att detta organiserade våldet skulle behärska bli arbetarklassens väg mot makten samt uppmanade mot folkbeväpning.

Samtidigt tillsammans uttalandet avgjorde kongressen för att detta Socialdemokratiska grupp endast skulle begagna kampmedel likt motsvarade "folkets naturliga rättsmedvetande".^[17] Den unga svenska arbetarrörelsen fortsatte agera utomparlamentariskt genom för att strukturera ett folkriksdag 1893 samt 1896. Dessa ansåg för att man skulle behöva ta mot stridsåtgärder på grund av för att erhålla enstaka erhålla förbättrad representation inom riksdagen (strejk, skatte- samt mönstringsvägran).

vid den socialdemokratiska partikongressen 1897 beslöts för att ej delta inom riksdagen 1899. 1898 bildade socialdemokraterna Landsorganisationen (LO). dem båda organisationerna anordnande sedan 1902 inom samverkan enstaka storstrejk tillsammans omkring 120 000 deltagande på grund av för att införa allmän samt lika rösträtt.

Riksdagsparti (1896-1917)

[redigera | redigera wikitext]

Partiet enades tidigt för att driva numeriskt värde huvudfrågor: allmän samt lika rösträtt samt åtta timmars arbetsdag (även känt såsom 8 timmars sysselsättning – 8 timmars ledighet – 8 timmars vila). Kravet ifall åtta timmars arbetsdag blev verklighet 1919 då 48-timmarsarbetsveckan introducerades samt 1921 omfattade den allmänna samt lika rösträtten även kvinnor.

Dock saknade kvar stora grupper rösträtt, bland annat människor såsom uppbar fattighjälp.

I samt tillsammans med inledande världskriget 1914 hamnade den internationella arbetarrörelsen inom kris då dem olika socialdemokratiska partierna slöt upp på baksidan respektive nationell statsmakt. beneath världskriget ökade motsättningarna inom detta svenska samhället, såsom plats hårt drabbat från svält tillsammans med kravaller såsom resultat (1917) samt Sveriges konservativa statsminister Hjalmar Hammarskjöld gavs öknamnet "Hungersköld".

Även inom socialdemokratin ökade motsättningarna tillsammans enstaka allt djupare rämna mellan enstaka partiledning vilket slutit upp på baksidan nationen samt den borgerliga regeringen samt en ungdomsförbund såsom bedrev enstaka antimilitaristisk linje. vid bas från den sålunda kallade munkorgsstadgan kom socialdemokratin för att splittras inom numeriskt värde partier då detta Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDUF) tillsammans tillsammans vänsteroppositionen inom protest lämnade grupp samt bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), såsom inom dygn existerar Vänsterpartiet.

Den uppdelningen gjorde slut vid enstaka utdragen period från inre konflikter samt slitningar inom Socialdemokraterna.

Regeringsparti mot samt ifrån (1917-1926)

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande regeringen var socialdemokratiska statsråd ingick, den liberala regeringen Edén, bildades 19 oktober1917. detta fanns enstaka koalitionsregering tillsammans med Liberala samlingspartiet tillsammans Nils Edén likt statsminister.

inom valet mot andra kammaren 1917 ägde högern tappat bort eller missat stort. Efter misslyckade försök mot regeringsbildning från mer konservativa politiker bad monark Gustaf V slutligen liberalen Nils Edén för att forma statsmakt. Edén avkrävde kungen löfte angående för att ej stoppa en regeringsförslag ifall allmän rösträtt, samt för att kungen skulle godkänna dem statsråd likt statsministern föreslog inklusive dem socialdemokratiska.

Socialdemokraterna fanns även den större koalitionspartnern inom regeringen. dem socialdemokratiska ministrarna inom regeringen fanns finansministerHjalmar Branting, sjöministerErik Palmstierna, ecklesiastikministerVärner Rydén samt konsultativt statsrådÖsten Undén. Branting ersattes redan några månader senare från Fredrik Vilhelm Thorsson, samt Rydén ersattes efter numeriskt värde kalenderår från Olof Olsson.

Sök efter vilken samling ni tillhör.

När Edén drivit igenom kvinnlig rösträtt samt avskaffat den 40-gradiga röstskalan inom kommunalvalet började socialdemokrater bedöma regeringen till för att den ej gjorde tillräckligt. Regeringen Edén efterträddes den 10 mars1920 från ett rent socialdemokratisk statsmakt, regeringen Branting inom, varvid Hjalmar Branting även blev den inledande socialdemokratiska statsministern.

Folkhemmet (1932-1976)

[redigera | redigera wikitext]

År 1928 formulerade Per Albin Hansson Socialdemokraternas framtidsperspektiv angående Folkhemmet: "Det goda hemmet känner icke mot några privilegierade alternativt tillbakasatta, inga kelgrisar samt inga styvbarn." ifrån samt tillsammans valet 1932 inleddes ett period från socialdemokratisk dominans inom svensk politik.

grupp innehade regeringsmakten oavbrutet fram mot 1976 (med en kreditkort undantag från 19 juni–28 september1936 då Bondeförbundets statsmakt tillsammans med Axel Pehrsson-Bramstorp vilket statsminister styrde) beneath vilken period man sjösatte flera stora socialpolitiskareformer, såsom den allmänna sjukförsäkringen samt allmänna tilläggspension (ATP). Även 1938 års överenskommelse mellan Landsorganisationens samt Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), kallat Saltsjöbadsavtalet, fanns från massiv vikt på grund av den socialdemokratiska samförståndspolitiken likt Per Albin Hansson ämnade föra tillsammans uppgift angående för att nå detta klasslösa samhället.

Under den därför kallade lotteririksdagen 1973–1976 drogs huvudlinjerna inom dem lagar likt kom för att utgöra arbetsrättsreformerna, såsom lagen ifall anställningsskydd (LAS) samt medbestämmandelagen (MBL), upp. beneath identisk årtionde kom även kungens inflytande för att inskränkas genom den sålunda kallade Torekovskompromissen, samt ett åsiktsregistrering ombesörjt från socialdemokraterna för att avslöjas (se IB-affären).

10.

Oppositionsparti (1976-1982)

[redigera | redigera wikitext]

I riksdagsvalet 1976 förlorade socialdemokraterna valet samt på grund av inledande gången sedan 1936 övertogs regeringsmakten från enstaka borgerlig statsmakt beneath Torbjörn Fälldin, Centerpartiet. Socialdemokraterna kom för att förlora ytterligare en omröstning, 1979, innan Olof Palme kunde återkomma såsom regeringsbildare efter riksdagsvalet 1982.

Därefter besitter socialdemokraterna tappat bort eller missat makten 1991−1994 (regeringen Carl Bildt, allmänborgerlig) samt 2006−2014 (regeringen Reinfeldt, allmänborgerlig).

Regeringsparti (1982-1991)

[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet avgjordes kärnkraftsfrågan samt därmed kom en avslut vid inre slitningar inom grupp.

Efter för att grupp 1982 vunnit åter regeringsmakten genomfördes reformen angående löntagarfonder. inom mitten från 1980-talet genomförde Socialdemokraterna dem grundlig avregleringar från finans- samt kreditmarknaderna liksom kommit för att kallas novemberrevolutionen. kalenderår 1986 blev dödad den socialdemokratiske statsministern Olof Palme.

[redigera | redigera wikitext]

Under 1990-talet genomförde socialdemokraterna enstaka hård sanering från svensk finans genom en grundlig sparprogram tillsammans med nedskärningar inom den offentliga sektorn samt privatiseringar samt ett uppgörelse tillsammans med dem borgerliga partierna angående en nytt pensionssystem var ATP-systemet vid sikt avvecklades.

beneath saneringsåren samarbetade Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, på grund av för att ifrån 1998 fram mot 2006 samarbeta tillsammans med Vänsterpartiet samt Miljöpartiet på grund av för att behålla regeringsmakten.

Under 2000-talet blev socialdemokraterna efter kongressbeslut (2001) en feministiskt område.

Oppositionsparti (2006-2014)

[redigera | redigera wikitext]

År 2007 fick grupp sin inledande kvinnliga partiledare, Mona Sahlin, efter nära 120 tid från manliga föregångare.

Informationsfilm inför Kyrkoval 2017 producerad från Svenska kyrkan inom Västerås församlingsområde inom samverkan tillsammans med valkansliet.

I riksdagsvalet 2010 fick Socialdemokraterna 30,66 andel från rösterna samt 112 mandat.^[18][19] Socialdemokraterna förblev därmed tillsammans knapp marginal detta största grupp inom landet, även angående grupp samtidigt fick sitt lägsta valresultat sedan andrakammarvalet våren 1914. dem rödgröna liksom totalitet blev även mindre än den borgerliga Alliansen, likt efter valet fortsatte för att regera utan majoritet inom riksdagen.

Socialdemokraternas partiordförande Sahlin valde för att avgå efter valet samt vid ett extra partikongress den 25 mars 2011 valdes Håkan Juholt mot fräsch partiordförande.

Kyrkoval inom Alingsås.

Juholt avgick vilket partiledare den 21 januari 2012 efter enstaka period från motgångar på grund av Juholt inom media. Den 27 januari 2012 utsågs Stefan Löfven mot fräsch partiordförande.^[20]

Regeringen Löfven (2014-2021)

[redigera | redigera wikitext]

I riksdagsvalet 2014 ökade Socialdemokraterna marginellt samt fick 31,01 andel vilket motsvarade 113 mandat.^[21] detta rödgröna blocket blev större än Alliansen, dock utan personlig majoritet, samt valet blev därmed detta inledande segervalet till Socialdemokraterna sedan riksdagsvalet 2002.

Efter valet bildade Stefan Löfven ett koalitionsregering tillsammans Miljöpartiet.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Partisymbol

[redigera | redigera wikitext]

Liksom dem flesta andra socialdemokratiska partier besitter Socialdemokraterna ett skarlakansröd ros likt partisymbol.

Medlemmar

[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet ägde grupp cirka 1,2 miljoner medlemmar, dock efter för att kollektivanslutningen avskaffades nära övergången mellan två år 1991–1992 fanns antalet medlemmar 260 346.^[22] kalenderår 1999 ägde siffran sjunka mot 177 316 samt 2003 plats man nere inom 152 402 medlemmar.^[22] inom slutet från 2012 plats medlemsantalet till inledande gången beneath 100 000 medlemmar, närmare bestämt 99 484.^[23] 2013 gick medlemsantalet ner mot 97 396, dock vände temporärt upp igen mot 101 674 medlemmar nära övergången mellan två år 2014/2015.^[24] Talet besitter därefter gått neråt samt plats 2020/2021 75 000 medlemmar.^[1] enstaka viss ökning skedde mot övergången mellan två år 2021/2022 då grupp ägde 76 552 medlemmar.^[25]

Partiet existerar alltjämt Sveriges största, sett mot medlemsantal.

Närmast efter existerar Moderaterna, tillsammans med drygt hälften sålunda flera medlemmar. Läs mer: Riksdagspartiernas medlemsutveckling.

Lokalföreningar samt arbetarekommuner

[redigera | redigera wikitext]

Partiets minsta organisatoriska grupp existerar den socialdemokratiska föreningen. inom varenda primärkommun finns detta flera socialdemokratiska föreningar (s-föreningar), likt tillsammans bildar ett arbetarekommun.

Arbetarekommunen, såsom term, förekom inom grupp på grund av inledande gången 1894 samt besitter sedan partistadgarna ifrån tid 1900 varit vedertaget inom partiet.^[26]

Det existerar inom s-föreningen vilket den dagliga politiska verksamheten sker. S-föreningen nominerar medlemmar ifrån den egna föreningen alternativt någon ytterligare förening inom identisk arbetarekommun mot kommunala politiska uppgift.

Arbetarekommunen håller regelbundna möten var s-föreningarna lägger fram problem att diskutera liksom rör partiets politik vid kommunal nivå. Arbetarekommunen styrs från ett styrelse liksom utses varenda tid vid en årsmöte. Arbetarekommunen fastställer partiets kandidatlistor mot kommunfullmäktigeval.

Partidistrikt

[redigera | redigera wikitext]

Partiet existerar uppdelat inom 26 partidistrikt.

Partidistrikten utgör partiets högsta organisatoriska grupp vid regional nivå. Distrikten styrs från ett distriktsstyrelse, likt väljs vid distriktets kongress. Distriktets kongress utgör partidistriktets högsta beslutande kroppsdel. Partidistrikten fastställer partiets kandidatlistor till omröstning mot landstingsfullmäktige samt Svenska religiös valda beslutsorgan.

Gotlands, relaterat till göteborg samt Stockholms partidistrikt räknas organisatoriskt liksom både partidistrikt samt arbetarekommuner. dem 26 partidistrikten:^[27]

Partiordförande

[redigera | redigera wikitext]

Partiordföranden (i dagligt anförande vanligen partiledaren) existerar Socialdemokraternas högsta representant samt väljs från partikongressen.

Partiordföranden existerar ordförande inom partistyrelsen samt inom verkställande utskottet (VU).^[28]

Vid Socialdemokraternas bildande 1889 ägde grupp ej någon partiordförande inom modern fras. Istället tillämpades en kollektivt ledarskap genom partiets verkställande utskott. inom samband tillsammans med för att posten såsom ordförande inom verkställande utskottet inrättades betraktades innehavaren från denna brev även vilket partiordförande.

Den förste partiordföranden för att väljas från Socialdemokraternas partikongress fanns Hjalmar Branting, liksom valdes nära partikongressen 1908.^[29]

Av dem elva personer vilket hittills innehaft posten likt partiordförande inom Socialdemokraterna äger åtta även innehaft posten liksom Sveriges statsminister. dem tre undantagen existerar Claes Tholin, Mona Sahlin samt Håkan Juholt.

Partisekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Partistyrelsen

[redigera | redigera wikitext]

Partiet äger sitt huvudkontor vid Sveavägen 68 inom huvudstaden. denna plats sammanträder partistyrelsen samt dess verkställande utskott (VU) vilket existerar högsta beslutande kroppsdel mellan kongresserna, liksom hålls vartannat tid.

LO:s ordförande besitter ständigt enstaka adjungerad område inom både partistyrelsen samt VU.

Finanser

[redigera | redigera wikitext]

Partikassör

[redigera | redigera wikitext]

Samverkande organisationer

[redigera | redigera wikitext]

Fackföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Redan ifrån start ansågs samarbete mellan arbetarrörelsens fackliga samt politiska kvist existera viktig.

vid LO:s inledande kongress beslutades för att fackförening såsom fanns ansluten mot LO inom tre kalenderår skulle att koppla eller förena med något sig mot detta socialdemokratiska grupp. Detta beslut väckte dock motstånd samt nära LO:s kongress 1900 beslutades för att LO inom stället skulle verka till för att föreningarna skulle att koppla eller förena med något sig mot den lokala arbetarekommunen.

tid 1909 ströks även detta. Enskilda fackförbund kunde dock att koppla eller förena med något sina medlemmar kollektivt mot grupp, dock enskilda medlemmar reservera sig mot detta.

Vid övergången mellan två år 1990–1991 avskaffades denna fackliga kollektivanslutning. ett förening kunna kvar bli medlem inom arbetarekommunen inom egenskap från organisation.^[32] Antalet medlemmar inom Socialdemokraterna minskade därefter ifrån ovan ett miljon mot cirka hundratusen kalenderår 2008.^[33]

Det ekonomiska annonsen mot Socialdemokraterna ifrån LO samt LO:s medlemsförbund plats 11,3 miljoner kalenderår 2019.^[34] från den summan stod LO centralt till sex miljoner kronor.

Redan ifrån start satt representanter på grund av LO inom partistyrelsen. LO:s ordförande väljs regelmässigt in inom partiets verkställande utskott.^[35] detta finns flera modell vid företrädare till LO liksom blivit socialdemokratiska riksdagsledamöter alternativt statsråd.

Partiets ungdomsförbund SSU existerar även LO:s ungdomsförbund.

Ungdomar

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor

[redigera | redigera wikitext]

Kristna

[redigera | redigera wikitext]

Partiets organisation på grund av kristna medlemmar bildades 1929 beneath namnet Sveriges kristna socialdemokraters förbund dock kallades Broderskapsrörelsen.

dem bytte 2011 namn mot Socialdemokrater på grund av tro samt samhörighetskänsla samt inkluderar idag troenda ifrån flera olika religioner.

Partiet existerar enstaka nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan beneath beteckningen Arbetarepartiet Socialdemokraterna.

Övriga grupperingar

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Tankesmedjor, stiftelser samt fonder

[redigera | redigera wikitext]

Media

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen drev socialdemokraterna själva sina egna dagstidningar.

Tillsammans tillsammans med LO förvärvade man vid 1970-talet bland annat klassiskt liberala Aftonbladet genom sitt tidningsbolag A-pressen. Efter A-pressens konkurs spriddes flera från tidningarna vid olika ägare.

Endast en fåtal tidningar ägs numera från grupp självt, helt alternativt delvis samt direkt alternativt via andra bolag.

dem är:

Dagstidningar tillsammans plats alternativt regional spridning

Övriga tidningar

Det finns även en antal tidningar liksom ej ägs från grupp samt betecknar sig likt "oberoende socialdemokratiska", "obundna socialdemokratiska" alternativt "socialdemokratiska".

Företag

[redigera | redigera wikitext]

• A-lotterierna – lotteri- samt spelbolag
• Folkets bostad samt parkerar – driver lokaler samt parkerar inom anslutning mot arbetarrörelsens organisationer
• Folksam – försäkringsbolag liksom står LO samt KF nära
• Fonus – begravningsbyrå liksom mot massiv sektion ägs från LO, TCO samt socialdemokratiska föreningar
• Kooperativa Förbundet (KF) – fanns bland annat tillsammans samt bildade ABF, Folksam samt Palmecentret
• Kooperativa institutet (Koopi) – medlem inom Palmecentret
• Riksbyggen – bostadsrättsföretag vilket nära övergången mellan två år 2004–2005 ägdes mot 41,1 procent från LO-fackförbund, 2,8 procent från KF samt 0,7 procent från Folksam
• Spero – spelföretag vilket grupp driver tillsammans tillsammans med bland annat nykterhetsorganisationen IOGT-NTO

Internationella samarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Valresultat

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsval

[redigera | redigera wikitext]

Mellan mitten vid 1930-talet samt mitten vid 1980-talet ägde detta socialdemokratiska grupp sin "guldålder", då man inom hälften från valen fick mellan 44,6 samt 46,2 andel från rösterna.

inom numeriskt värde från valen, år 1940 samt 1968, fick man mot samt tillsammans ovan 50 andel (50,1) från rösterna. inom endast tre omröstning, år 1973, 1976 samt 1979, fick man beneath 44,6 andel från rösterna.

Resultat inom riksdagsval per kommun

[redigera | redigera wikitext]

• 1973

• 1976

• 1979

• 1982