Hur många kcal per 1g fett
Fett
mättade samt omättade fettsyror
Fett är ett nödvändig energikälla för våra kroppar samt rätt sorts fett inom rätt mängd är avgörande för för att oss bör må god. Många skulle må bättre från för att äta mindre fett.
dock för dem flesta är detta ännu viktigare för att byta mot rätt sorts fett, detta önskar säga för att äta mindre mättat samt mer omättat fett. För många fett förmå leda mot övervikt samt många mättat fett förmå leda mot hjärt- samt kärlsjukdom. enstaka lätt tumregel är för att välja mjukt fett istället för hårt.
inom allmänhet förmå man säga för att ju hårdare en fett är inom rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller detta. Byt alltså smöret mot lättmargarin samt använd flytande margarin alternativt olja när ni lagar föda angående ni önskar äta hälsosamt!
Varför behöver oss fett?
Fett ger kroppen energi inom koncentrerad struktur samt lagras inom fettväven liksom energireserv.Fettväven är dessutom värmeisolerande samt ger skydd åt inre kroppsdel. Fett behövs för för att kroppen bör behärska bygga samt reparera celler samt tillverka hormoner samt hormonliknande ämnen. Fett behövs också för för att kroppen bör behärska ta upp dem fettlösliga vitaminerna A, D, E samt K.
Fetterna förser oss också tillsammans dem livsnödvändiga, så kallade essentiella, fettsyrorna.
Dessa fettsyror kunna ej kroppen tillverka själv utan oss måste få inom oss dem via maten. Fettsyrorna påverkar ett rad funktioner inom kroppen, bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga samt immunförsvaret. Läs mer beneath rubriken Fleromättat fett omega 3 samt 6, mot vänster på sidan.
Olika typer från fett
Det finns olika typer från fett: mättat, enkelomättat samt fleromättat fett.En kalori definieras vilket enstaka mängd energi, vilken frigörs från matförbränning.Skillnaden mellan dem är sättet på vilket fettsyrorna, likt fetterna består från, är uppbyggda. Läs mer ifall fettsyror inom uppgifter ifall fett, på länken mot höger på sidan. dem flesta äter för många mättat fett samt för lite fleromättat fett. För många mättat fett är kapabel öka mängden kolesterol inom blodet vilket inom sin tur ökar risken för hjärt- samt kärlsjukdom.
Enkelomättat samt fleromättat fett däremot kunna sänka halten från detta skadliga kolesterolet inom blodet samt därmed minska risken för dessa sjukdomar. detta finns också ett typ från fett såsom kallas transfett.
Hur flera kalorier existerar en kilo fett?Transfetter är omättade fettsyror vilket kemiskt förändrats så för att dem liknar mättade fettsyror. Transfetter bildas när växtoljor härdas för för att fettet bör bli hårdare. Transfetter höjer detta onda LDL-kolesterolet inom blodet samt reducerar halten från detta goda HDL-kolesterolet.
Transfett ökar, liksom mättat fett, risken för hjärt- samt kärlsjukdom. Ofta finns transfett inom livsmedel likt även innehåller många mättat fett.
Mättat fett
Kemiskt uppbygt från raka molekyler. är hårt inom rumstemperatur. Mättat fett ökar mängden kolesterol inom blodet vilket inom sin tur kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom.Mättat fett finns inom animaliska livsmedel samt ett sektion vegetabiliska oljor.
1 500 kalorier: cirka 58-67 gram fett per dag.föda vilket innehåller många mättat fett är mot modell
- fet mjölk samt fil
- smör samt Bregott
- ost
- fett kött samt charkprodukter liksom korv samt bacon
- grädde, glass samt bakverk
- choklad
- kokos- samt palmolja. detta finns även nyttiga mättade fetter.
dem kallas MCT-fett samt återfinns bland annat rikligt inom kokosfett. MCT-fett kunna faktiskt minska fettlagringen samtidigt såsom detta äger massor från energi. MCT-fett upptas snabbt från kroppen, förmå användas såsom energi samt lagras ej vilket underhudsfett. MCT-fett passar utmärkt för dem såsom tränar samt önskar bygga samtidigt såsom dem går ner inom fett.
detta lättaste sättet för att få inom sig MCT-fett på är genom för att äta kokosfett.
Exempel vid hur man kunna räkna ut energiprocent inom ett måltid: enstaka måltid bestående från rotfrukt, lax, gräddfilssås, wokgrönsaker, knäckebröd samt en kopp lättmjölk ger sammanlagt cirka 670 kcal (2800 kJ): 38 gram protein, 23 gram fett, 72 gram glykemiska kolhydrater samt 9 gram kostfibrer.detta är dessutom rikt på vitaminer, mineraler samt antioxidanter. Man kunna även steka inom kokosolja vilken även klarar högre temperaturer än rapsolja. Undvik kokosfett inom koncentrerade former samt välj extra virgin.
Enkelomättat fett
Uppbygt från molekyler vilket är böjda mot sin form eller gestalt.är mjukt nära rumstemperatur. Enkelomättat fett hjälper mot för att minska halten från detta skadliga LDL-kolesterolet inom blodet vilket förmå minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Enkelomättat fett finns mot modell inom
- olivolja samt oliver
- rapsolja samt matfetter gjorda på rapsolja
- mandel, hasselnötter, cashewnötter samt jordnötter
- avokado
- kyckling.
Fleromättat fett
Uppbygt från molekyler tillsammans krokig struktur. är mjukt nära rumstemperatur. Fleromättat fett innehåller livsnödvändiga essentiella fettsyror liksom kroppen ej kunna tillverka själv. dem viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 samt omega 6. dem finns inom mot modell- fet sjömat likt lax, makrill, sill, strömming samt sardiner
- rapsolja samt matfetter gjorda på rapsolja
- solros- samt majsolja
- olja från dådra, Camelina sativa, vilket finns inom många matfetter
- sesamfrö samt sesamfröolja
- linfrö samt linfröolja
- valnötter.
Hur många fett behöver vi?
Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen. 1 gram fett innehåller 9 kcal (37 kiloJoule), vilket är mer än dubbelt så många likt 1 gram kolhydrat alternativt protein. eftersom fett ej mättar så god dock innehåller många energi per gram, är detta lätt för att få inom sig för många energi genom fettet.detta är kapabel leda mot övervikt samt fetma. Ungefär ett tredjedel från den energi man får inom sig beneath ett solens tid bör komma från fett. För ett kvinna innebär detta ungefär 70 gram fett ifall dagen samt för enstaka man ungefär 90 gram. ifall man sitter stilla många behöver man mindre fett än angående man rör sig många.
tillsammans med svenska matvanor, där ett massiv sektion från fettet kommer från mejeriprodukter likt mjölk, smör samt grädde, är detta lätt för att få inom sig för många mättat fett. För dem flesta är detta därför viktigare för att tänka på för att minska på detta mättade fettet än för att äta mindre fett allmänt.
Hur är kapabel jag välja rätt sorts fett? Här är några råd på vilket man förmå göra för för att äta mindre mättat fett samt mer omättat:
- Använd flytande margarin alternativt olja när ni lagar föda alternativt bakar. Ju hårdare en fett är inom rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller detta.
- Använd lättmargarin på smörgåsen inom stället för smör alternativt Bregott.
- ät vattenlevande djur tre gånger inom veckan, varav fet sjömat enstaka gång.
- ät mindre osynligt fett, genom för att välja nyckelhålsmärkt mjölk, matfett, mejeriprodukt, korv samt andra charkprodukter.Ett gram fett innehåller 9 kilokalorier, kcal (37 kJ), vilket existerar mer än dubbelt således många liksom en gram kolhydrat alternativt protein.
- Använd mindre mejeriprodukt samt grädde inom maten.
- Skär försvunnen synligt fett från mot modell skinka, kassler samt entrecôte.Hur många fett behöver vi?
- Koka alternativt ugnsstek maten inom stället för för att steka inom stekpanna.
- Släng försvunnen stekfettet inom stället för för att hälla detta på maten.
Vad är kolesterol?
När fettet från maten bryts ned samt tas upp inom blodet omvandlas detta mot mindre partiklar, bestående framförallt från triglycerider samt kolesterol.Merparten från kolesterolet transporteras ut mot kroppens vävnader inom proteinpaket såsom kallas LDL (low density lipoprotein). LDL-kolesterolet ökar risken för åderförfettning, vilket inom sin tur ökar risken för hjärt- samt kärlsjukdom samt kallas därför ofta för detta onda kolesterolet.
överblivit kolesterol från cellerna tas upp samt transporteras igen mot leverna från enstaka ytterligare sorts proteinpaket såsom kallas HDL (hig density lipoprotein).HDL kallas detta goda kolesterolet eftersom höga halter från HDL-kolesterol skyddar mot hjärt- samt kärlsjukdom.