Vad betyder due date på svenska dialekter
Svenska dialekter
Svenska dialekter existerar en samlingsbegrepp såsom innefattar dels dem ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter vilket talas samt äger talats inom nuvarande land samt land i norden, samt dels dem moderna, dialektpåverkade varianterna från standardspråket. dem genuina dialekterna kallas även folkmål, bygdemål alternativt sockenmål.
Språkvetare beräknar tillsammans dem fyra nivåerna genuin dialekt, utjämnad dialekt, regionalt standardspråk samt neutralt standardspråk,[3] dock regionalt standardspråk kallas inom dagligt anförande ofta ”dialekt”. Även inom områden såsom länge varit enstaka sektion från landet, dock vilket tidigare tillhört Norge alternativt land, brukar man yttra för att befolkningen talar svenska dialekter.
inom dem områden såsom tidigare äger tillhört land (Skåne, Blekinge samt Halland) talar man även ifall östdanska dialekter, tillsammans med undantag till den götamålstalande norra hälften från Halland. Gutniskan, såsom talas vid Gotland, härstammar ej ifrån fornsvenskan, dock räknas ändå ofta mot dem svenska dialekterna eftersom Gotland existerar enstaka sektion från landet.
Dialekterna inom västra samt norra landet besitter ofta västnordiska drag.
Svenska dialekter existerar en samlingsbegrepp likt innefattar dels dem ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter likt talas samt besitter talats inom nuvarande land samt land i norden, samt dels dem moderna, dialektpåverkade varianterna från standardspråket.Många från dem mer särpräglade dialekter likt talas inom orter liksom Klövsjö inom Jämtland, Orsa inom Dalarna, Burträsk inom Västerbotten alternativt Närpes inom Österbotten omfattar ofta mer distinkta fonetiska samt grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet från äldre kasussystem. Dessa dialekter är kapabel existera nästintill obegripliga på grund av dem flesta svenskar samt dem flesta talarna kontrollerar eller är skicklig i även riks- alternativt högsvenska.
Dialekterna existerar ofta sålunda lokala för att dem kunna begränsas mot enskilda socknar. Dessa ursprungliga folkmål besitter försvagats vid bas från dialektfobisk politik samt dialektfobiska attityder, inom synnerhet inom skolan ifrån 1800‐talet fram mot slutet från 1900‐talet.[4] inom landet besitter inga dialekter fått någon officiell ställning eller tillstånd trots för att landet äger skrivit beneath Minoritetsspråkskonventionen.
Älvdalska erkändes mot modell vilket en eget tungomål från SIL International 2015, tillsammans beteckningen ovd vid Ethnologue.
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Dialekterna besitter traditionellt delats in inom sex större dialektområden, såsom sinsemellan äger likartade drag inom fråga ifall grammatik, uttal samt ordförråd. avgränsningar mellan dessa områden existerar ej skarpa, samt indelningen äger maximalt ett lärorik funktion.[1]
Under varenda rubrik anges länkar mot inspelningar från dialektprov ifrån olika platser.
Siffrorna refererar mot kartan intill. Ljudfilerna (utom dem Estlandssvenska) tillhör SweDia, en svenskt dialektforskningsprojekt, såsom besitter lagt upp inspelningar från sammanlagt 100 olika dialekter tillsammans fyra olika talare på grund av varenda ort; äldre kvinna, äldre man, yngre kvinna samt yngre man. Avsikten existerar främst för att spela in hur man talar nu.
flera från dem inspelade talar ej sitt områdes genuina dialekt utan enstaka utblandad svenska.
- Norrländska mål — norra Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt landskap. Nordgränsen på grund av dem gamla svenska dialekterna följer inom stort sett östra samt norra sockengränsen till Nederkalix samt Överkalix socknar samt vidare ifrån nordspetsen från Överkalix socken inom ett båge mot söder mot Porjus, varefter den följer Stora Lule flod.
Tornedalen besitter varit övervägande finskspråkig. dem nordiska dialekterna inom detta tidiga Västerbotten (inkluderar Piteå, Luleå samt Kalix) existerar liksom regel både mer konservativa samt nyskapande än dem sydligare dialekterna samt skiljer sig ifrån dem sydligare målen genom för att man bland annat bevarat dativ- samt ackusativformer, bevarat dem gamla diftongerna samt även skapat nya.
dem flesta från Härjedalens dialekter äger traditionellt räknats liksom norska samt ingår därför ej inom dem norrländska målen.[2][7]
- 1. Överkalix, Norrbotten; äldre man
- 2. Burträsk, Västerbotten; äldre kvinna
- 3. Aspås, Jämtland; yngre man
- 4. Delsbo, Hälsingland; yngre man
- 5.
Älvdalen, Dalarna; äldre kvinna
- 6. Gräsö, Uppland; äldre man
- 7.Hitta samtliga översättningar från due date inom Svenska likt förfallodag, färdigdatum, allra första färdigdatum samt flera andra.
Sorunda, Södermanland; yngre man
- 9. Viby, Närke; äldre man
- 10. Fårö, Gotland; äldre man
- 11. Närpes, Österbotten; yngre kvinna
- 12. Dragsfjärd, Åboland; äldre man
- 13. Borgå, Nyland; yngre man
- Aiboland, Estland; Ljudfiler vid sajten Den andra Stranden.
- Götamål — Västergötland, Dalsland, norra Småland, norra Halland samt sydvästra Östergötland.
Dialekterna inom Värmland räknas även mot götamålen dock intar enstaka särställning. Bohuslän utgör en gränsområde mellan sydsvenska, götiska samt norska mål.[2] inom denna sammanställning äger bohuslänskan placerats nedan beneath Övriga mål.
- 8. Köla, Värmlandyngre kvinna
- 15. Floby, Västergötland; äldre kvinna
- 16.
Rimforsa, Östergötland; yngre man
- 18. Stenberga socken, Småland; yngre kvinna
- 17.Many translated example sentences containing "due date" – Swedish-English dictionary and search engine for Swedish translations.
Årstad-Heberg, Halland; yngre man
- 19. Jämshög, Blekinge; äldre kvinna
- 20. Bara, Skåne; äldre man
- 14. Orust, Bohuslän; äldre man
- Storsjö, Härjedalen; äldre man
Dialektforskning
[redigera | redigera wikitext]Dialektforskningen inom landet besitter gamla anor. Redan vid 1600-talet fick landets antikvarier inom uppgift för att utföra förteckningar ovan svenska dialektord, samt den inledande publicerades från Johannes Bureus.
vid 1700-talet publicerades svenska dialektlexikon från bland andra Johan Ihre samt Sven Hof. tid 1867 gav Johan Ernst Rietz ut Svenskt dialektlexikon, likt ännu existerar den enda heltäckande ordboken ovan svenska dialekter. Projektet Ordbok ovan Sveriges dialekter startade 1954 tillsammans med Vidar Reinhammar likt huvudredaktör.
Syftet fanns för att ersätta Rietzs lexikon tillsammans med enstaka gedignare samt mer uppdaterad dialektordbok.[8] Tre grupp publicerades 1991–2000 innan utgivningen upphörde, samt projektet existerar idag vilande. beneath förra halvan från 1900-talet fanns även flera landskapsspecifika ordboksprojekt. undersökning inom svensk samt skandinavisk dialektologi bedrivs nära flera högskola, såväl vilket nära Institutet på grund av tungomål samt folkminnen.
Bland översiktliga verk såsom behandlar svenska dialekter existerar Elias WessénsVåra folkmål (1935) samt Bengt PampsSvenska dialekter (1978) bland dem mer framträdande.
Svenska landsmål samt svenskt folkliv existerar den främsta svenska vetenskapliga tidskriften såsom behandlar området dialektologi. Den kommer ut årligen samt innehåller både dialektologiska föremål eller textstycken samt recensioner från fräsch dialektlitteratur.
Sedan 2000 äger den dialektsyntaktiska forskningen gett en nytt perspektiv vid dialekterna inom Europa. inom Norden äger man genom dem stora samarbetsprojekten ScanDiaSyn samt NORMS erhållit många färsk förståelse ifall dialekterna, samt man äger dessutom publicerat stora korpusar ovan samtliga Nordens dialekter inom Nordic Dialect Corpus, samt information angående deras syntax inom Nordic Syntax Database.
Rikssvenska
[redigera | redigera wikitext]Rikssvenska existerar den vanligaste termen till detta standardspråk liksom uppstått främst ur dem dialekter likt talas kring Stockholmsregionen samt likt används från den stora majoriteten från svenskar. inom land i norden existerar kvar termen högsvenska till för att skilja detta finlandssvenska standardspråket ifrån detta inom land, var termen ses såsom tämligen ålderdomlig.
Dock finns detta skillnader mellan dem båda standardspråken, såsom inom vokabulär samt uttal, även angående dessa skillnader existerar relativt små.[9][10] Rikssvenskan besitter flera olika regionala varianter vilket existerar typiska till vissa delar från landet (regioner, landskap, städer). Även angående dessa varianter ofta existerar påverkade från dem mer genuina bygdemålen, således existerar grammatik samt språkljud inom högsta grad mellansvenska.
inom massmedia existerar detta numera ganska vanligt för att journalister talar tillsammans med enstaka tydlig regional accent, även ifall detta vanligaste samt maximalt normerande kvar anses artikel dem mellansvenska dialekterna.
Även ifall rikssvenskan samt dess definition existerar etablerad bland språkforskare samt riktig klart definierad, därför existerar dem flesta svenskar ovetande ifall denna definition samt hänvisar ofta mot regionala varianter vilket "dialekter".
inom enstaka analys likt genomfördes från Handelns Utredningsinstitut (HUI) inom månad 2005 framgick för att 54% från dem svarande ansåg för att "rikssvenska" fanns den variant från svenska dem helst ville lyssna ifrån enstaka telefonförsäljare. Detta trots för att mot modell "gotländska" samt "skånska", liksom bör betraktas såsom regionala varianter från standardsvenska, fanns givna liksom alternativ inom granskning.
Finlandssvenska
[redigera | redigera wikitext]Finland fanns sedan medeltiden ett sektion från land, samt svenska fortsatte för att artikel detta enda administrativa språket ifrån rikssprängningen 1809 ända fram mot 1902 samt detta ledande kultur- samt utbildningsspråket fram mot Finlands självständighet 1917. inom detta självständiga Finlands konstitution äger svenskan ställning såsom detta en nationalspråket, jämställd tillsammans med finskan.
2004 talade i enlighet med officiell statistik 5,5% från den finländska befolkningen svenska liksom modersmål.
Det finlandssvenska standardspråket ("högsvenska") talas inom dem större städerna, inom synnerhet inom Åbo samt Helsingfors, samt dominerar inom media, inom officiella kontext samt då personer ifrån Österbotten samt andra landsdelar träffas.
Språkvården strävar efter för att detta finlandssvenska standardspråket ej skall driva på grund av långt ifrån rikssvenskan, samt uppmanar mot för att begränsa användningen från enstaka sektion finlandismer inom kontext tillsammans med även rikssvenska lyssnare alternativt läsare. Skillnaderna mellan finlandssvenskt samt rikssvenskt standardspråk existerar små, förutom viss terminologi jämförbara tillsammans med skillnaderna inom detta rikssvenska standardspråket därför vilket detta talas inom olika landsändar.
De finlandssvenska dialekterna brukar delas in inom fyra grupper: österbottniska, åländska, åboländska samt nyländska. Huvudgrupperna delas ytterligare in inom norra, mellersta samt södra Österbotten; västra samt östra Åland; västra samt östra Åboland samt västra, mellersta samt östra Nyland.
Vad betyder “due date” vid svenska?Dialekterna existerar maximalt traditionell inom Österbotten, östra Nyland samt delar från den åboländska skärgård, medan Åland samt västra samt mellersta Nyland äger genomgått enstaka ansenlig dialektutjämning. enstaka sektion från dialekterna vid den österbottniska ruralt område skiljer sig avsevärt ifrån högsvenskan, inom enstaka sektion fall sålunda för att dem flesta svensktalande ifrån södra land i norden äger svårt, alternativt överhuvudtaget ej klarar, för att förstå dem inom deras genuina struktur.
Dialekten inom Närpes brukar anges vilket detta extremaste exemplet.
Svenska talad från finskspråkiga förväxlas inom landet ibland tillsammans med finlandssvenska. Både finlandssvenska samt rikssvenska används inom undervisningen från svenska vilket detta "andra inhemska språket", flera finnar exponeras inom huvudsak på grund av finlandssvenska, samt finskan samt finlandssvenskan besitter enstaka sektion gemensamma drag, delvis vid bas från påverkan åt båda hållen, dock finsk brytning skall ej förväxlas tillsammans finlandssvenska.
Åländska
[redigera | redigera wikitext]Åland existerar enspråkigt svenskt samt Ålands svenska tungomål samt traditioner skyddas inom självstyrelselagen.
Här är kapabel ni lära dig mer angående dialekterna inom svenskans dialektområden samt lyssna vid dialektexempel vid äldre, traditionell dialekt ifrån samtliga Sveriges landskap.Landskapets geografiska placering mellan fasta land i norden samt landet avspeglas även inom åländskan då vissa åländska dialekter liknar finlandssvenskan medan andra mer liknar dialekterna inom Roslagen. Man kunna skilja vid västliga samt östliga åländska dialekter. inom öster äger dem genuina dialekterna drag liksom existerar gemensamma tillsammans med bland annat Åboland samt södra Österbotten.
inom västra Åland (speciellt Eckerö) besitter dialekterna ett hel sektion gemensamt tillsammans med dialekten inom Roslagen, bland annat inledningsvis h-bortfall.[11]
Estlandssvenska
[redigera | redigera wikitext]Estland besitter tidigare haft ett svenskspråkig minoritet. inom land i baltikum talades svenska allmänt längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna, framförallt vid Ormsö, Dagö, Nuckö, Rågöarna, Odensholm, Rickul, Sutlep, Vippal, Korkis, Nargö samt Runö.
Amerikasvenska
[redigera | redigera wikitext]Det plats vanligt för att svenskbördiga personer inom Nordamerika använde svenska ännu vid 1920-talet. Dessa människor bildade sin personlig svensktalande gruppering från detta svenska språket, "Amerikasvenskan kännetecknas framför allt från dialektutjämning, dialektblandning, förenkling samt inlånade mening samt formulering ifrån engelskan".
dock idag, liksom tillsammans med gammelbysvenskan, äger dem flesta svenskamerikaner bytt modersmål mot engelska, alternativt mot något östslaviskt tungomål, likt inom fallet tillsammans Gammelsvenskby.[12] 1890 befann sig detta ungefär 800 000 svenskamerikaner inom USA. Detta skulle äga gjort denna språkgrupp mot den andra största nationella grupperingen från svensktalande inom världen, efter svenskan inom Sverige,[13] medan finlandssvenskan existerar idag näst maximalt talad från dem olika nationella gruperingarna från svenska globalt.[förtydliga][14]
Linn Andersson skriver inom sitt verk Amerikasvenska Lexikala jämförelser samt attritionspåverkan: "Efter för att informanternas lexikon undersökts går detta för att konstatera för att detta förekommer inslag från engelska mening samt formulering inom olika grad.".
ett ytterligare orsak mot för att amerikasvenskan försvunnit likt vardagligt tungomål förmå artikel detta: "När massiva lån ifrån en dominant tungomål nyttjas inom en mer recessivt tungomål, kunna detta betyda för att attrition vid ett samhällelig nivå besitter skett". tillsammans andra mening, detta för att amerikasvenskan anpassat sig mot engelskan, ledde mot inlånande från mening samt fraser, såsom många liknade engelskan.
identisk sak bidrog även mot för att amerikasvenskarna själva förlorade språket, genom språkbyte mot engelska, samt även för att ej samtliga amerikasvenska drag existerar lätta för att kategorisera vilket härstammande ifrån äldre svenska dialektala drag alternativt egna innovationer.[15]
Övriga mindre svensktalande grupper
[redigera | redigera wikitext]Runt 1900-talets start fanns detta cirka 2500 svenskar inom Argentina, likt talade argentinasvenska.[16]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Dahl Östen, Edlund Lars-Erik, Wastenson Leif, Elg Margareta, red (2010). Sveriges nationalatlas.
Språken inom Sverige (1. utg.). Stockholm: Norstedt. sid. 9–10. Libris11789368. ISBN 978-91-87760-57-0 (inb.)
- ^ [abcdefg] Wessén, Elias (1969). Våra folkmål (9. uppl.). Stockholm: Fritze. Libris482812
- ^”Svenska dialekter”. Nationalencyklopedin.Frågan angående skillnaden mellan tungomål samt dialekt förutsätter för att man tillsammans tungomål menar detsamma såsom standardspråk.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dialekter. Läst 31 januari 2022.
- ^Lisa Eriksson, ”’Man pratar ej dialekt tillsammans kungen inom samtliga fall’. enstaka redogörelse från en antal studentuppsatser ifall dialekt samt enstaka samtal ifall fortsatt undersökning inom området”, inom Lisa Eriksson samt Gunvor Flodell, Mål inom norr: numeriskt värde föremål eller textstycken angående nutida dialektförhållanden inom norra Sverige.
Umeå 1998.
- ^Norrländsk uppslagsbokNorrland/språk
- ^Övre Norrlands bygdemål
- ^Dahlstedt Karl-Hampus, Ågren Per-Uno, red (1954). Övre Norrlands bygdemål: berättelser vid bygdemål tillsammans förklaringar samt ett dialektöversikt = fransk artikel parlers ni Norrland septentrional (Suède): textes enstaka patois avec des commentaires et un aperçu dialectologique.
Skrifter / utg. från Vetenskapliga biblioteket inom Umeå, 0501-0799 ; 1. Umeå: Vetenskapliga bibl. Libris409962. http://books.google.com/books?id=Lb5GAAAAMAAJ&q=%22%C3%96vre+Norrlands+bygdem%C3%A5l:+ber%C3%A4ttelser+p%C3%A5+bygdem%C3%A5l+med+f%C3%B6rklaringar+och+en+dialekt%C3%B6versikt+%22&dq=%22%C3%96vre+Norrlands+bygdem%C3%A5l:+ber%C3%A4ttelser+p%C3%A5+bygdem%C3%A5l+med+f%C3%B6rklaringar+och+en+dialekt%C3%B6versikt+%22&hl=sv&ei=f9IZTYyAAoHGsAPU85DbCg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CCoQ6AEwAA
- ^Ordbok ovan Sveriges dialekter. Häfte 1–3.
Uppsala 1991–2000.
- ^Kuronen, Mikko; Leinonen, Kari (2001). ”Fonetiska skillnader mellan finlandssvenska samt rikssvenska”. Svenskans skildring 24. Förhandlingar nära tjugofjärde sammankomsten till svenskans redogörelse. Linköping den 22?23 oktober 1999. https://researchportal.tuni.fi/en/publications/fonetiska-skillnader-mellan-finlandssvenska-och-rikssvenska. Läst 12 november 2022.
- ^”Skillnad mellan Rikssvenska samt Finlandssvenska” (på engelska). prezi.com.
https://prezi.com/2esf5khbpy51/skillnad-mellan-rikssvenska-och-finlandssvenska/. Läst 12 november 2022.
- ^Nationalencyklopedin, grupp 20, artikeln åländska dialekter
- ^https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/i-rorelse/svenskan-i-varlden/svenskan-i-amerika
- ^Den exakta siffran plats 776 093 (Barton, A människor Divided, 37).
- ^https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-spraket/om-svenska-spraket
- ^https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/31244/gupea_2077_31244_1.pdf?sequence=1
- ^https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/i-rorelse/svenskan-i-varlden/svenskan-i-argentina