Hur kan man tag självmod

Behandling från eventuell underliggande sjukdom existerar den suicidpreventiva åtgärd såsom länge dominerat inom svensk hälso- samt medicinsk vård, samt den existerar viktig, särskilt nära svår psykisk sjukdom likt bipolaritet, psykossjukdom samt skadligt substansbruk.

Suicidrisk bedöms tillsammans utgångspunkt inom enstaka strukturerad samtalsmodell snarare än patientens allegori. Medi­cinsk behandling existerar nödvändig till för att förhindra suicid, samt strukturerade problem att diskutera fullfölja för att risken på grund av för att glömma viktiga problem att diskutera reducerar, dock detta räcker ej. Majoriteten från mentalt sjuka individer existerar ej suicidala, samt flera liksom avlider genom suicid saknar psykiatrisk bedömning.

Mer undersökning behövs kring verksamma metoder till för att värdera suicidrisk, samarbete tillsammans närstående samt suicidpreventiva åtgärder såsom kompletterar behandling från underliggande sjukdom.

Våren 2019. Jag möter föräldrar likt äger mist sin 22-åriga dotter A genom suicid inom samband tillsammans permission beneath pågående psykiatrisk dygnet runt vård.

denna sprang ifrån medföljande anställda samt hoppade ifrån enstaka bro. A fanns diagnostiserad tillsammans med bipolär sjukdom typ 2, ADHD samt högfungerande autism. denna ägde även kronisk smärta inom ryggen efter enstaka ridolycka. A gjorde flera självmordsförsök inom tonåren, dock inga beneath dem senaste fem år. Orsaken mot inläggning fanns misstänkt självmordsförsök.

A ägde inom närtid nära tre tillfällen skurit sig djupt vid identisk plats inom ljumsken tillsammans seriös blödning mot resultat. Beteendet fanns nytt samt oron massiv hos närstående samt anställda, dock nära inläggning försäkrade A för att hennes intention ej varit för att dö. Personalen bedömde ej den brådskande suicidrisken liksom förhöjd eftersom denna nekade mot suicidavsikt samt ej ägde skurit sig beneath vårdtiden.

Dessutom ägde samtliga permissioner fungerat utan bekymmer. A ansågs förbättrad samt utskrivning plats planerad.

Verksamhetens internutredning kunde ej påvisa några brister inom vården, samt detta ägde föräldrarna informerats ifall. Rutinerna ägde följts, samt A ansågs ej äga uppvisat några symtom såsom indikerat självmordsrisk.

Tvärtom påpekades för att A nära varenda strukturerade suicidriskbedömningar vid en trovärdigt sätt förnekat aktuella suicidtankar samt berättat ifall sina framtidsplaner. Den förtvivlade mamman sa mot mig: »Jag visste för att detta skulle hända samt jag sa detta mot personalen, dock dem lugnade mig. Jag ville därför gärna tro för att jag ägde fel, dock jag kände ju mot för att min dotter ägde tänkt vid självmord sedan denna fanns sju kalenderår äldre.

på grund av hon fanns döden helt odramatisk. denna kunde ej förstå varför man måste leva ifall existensen innehåller mer lidande än glädje.«

Mamman visade mig A:s dagbok. var fanns dagliga noteringar inom tabellform tillsammans ett kolumn på grund av skäl för att leva samt enstaka till skäl för att dö. Skälen för att leva ägde tillsammans tiden blivit allt färre samt handlade angående föräldrarna, hennes hunddjur, framtida studier samt enstaka ridhäst denna brukade besöka.

Skälen för att dö ägde däremot blivit allt fler beneath månaderna såsom föregick hennes död. dem handlade angående A:s insikter angående hur hennes kommande skulle komma för att bladte sig, oviljan för att artikel enstaka »psykiatrisk patient«, känslan från utanförskap, oförmågan för att förstå andra samt angående ryggsmärtan. Dagen innan denna tog sitt liv ägde denna skrivit: »Jag vet för att jag inte någonsin kommer för att ett fåtal en vanligt liv tillsammans arbete samt släkt.

Jag kommer ej heller för att behärska rida igen, detta äger min doktor sagt. Jag fungerar ej likt andra samt ställer ständigt mot detta eftersom jag ej förstår hur människor fungerar. Min släkt får detta förbättrad utan mig. då jag existerar död slipper dem existera oroliga samt detta vet jag för att dem existerar fast dem ej låtsas ifall det.«

I svensk psykiatri äger oss kommit långt då detta gäller granskning från suicidrisk i enlighet med ett strukturerad köpcentrum likt handlar angående patientens känslor, funderingar, planer samt tidigare erfarenheter.

Strukturen hjälper oss för att fråga vid en systematiskt sätt. Den suicidriskbedömning liksom dokumenteras inom journalen består ofta från ett uppräkning från faktorer vilket anses utgöra ett fara, inklusive statistiska sådana liksom kön samt ålder, samt liknande vilket anses skyddande, exempelvis framtidsplaner samt vård ifall närstående.

Sammanvägningen från risk- samt skyddsfaktorer utmynnar inom evaluering från suicidrisken såsom »minimal«, »viss«, »hög« alternativt »mycket hög«. Vårdgivare förlitar sig ofta vid skattningsskalor, trots för att SBU:s litteraturöversikt ifrån 2015 ifall instrument till analys från suicidrisk visar för att detta saknas enstaka bestämd skattningsskala alternativt strukturerad teknik på grund av för att förutse suicidala handlingar [1].

Patientens personlig perception ifall risken till för att suicidtankar förändras inom papper finns sällan tillsammans, samt ej heller mer omfattande data ifall patientens ögonkontakt vid sin personlig suicidalitet, vilket liksom besitter hjälpt hen för att orka tillsammans med sitt liv fram mot den solens tid bedömningen äger lokal alternativt vilket hen skulle behärska utföra i stället till för att skada sig egen nästa gång lidandet känns omöjligt för att uthärda.

Närståendes ögonkontakt vid situationen saknas även ofta.

Man skulle behärska hävda för att den strukturerade suicidriskbedömningen existerar utformad mer efter vårdrelaterad än patientens behov, eftersom patientens personliga historia, detta likt förmå kallas inifrån-perspektivet, ofta saknas [2, 3].

Detta ofullständiga synsätt vid bedömningen från suicidrisk ansluter mot dem slutsatser likt Elin Fröding lyfter fram inom sin avhandling angående suicid såsom seriös vårdskada [4].

denna besitter granskat suicid såsom anmälts mot Socialstyrelsen samt tillsynsmyndigheten Inspektionen på grund av vård samt vård beneath olika tidsperioder fram mot 2019 samt kommer fram mot för att utredningarna vanligen utgår ifrån en linjärt orsakssamband var man söker felhändelser samt avvikelser samt fokuserar vid dem senaste vårdkontakterna, även då förloppet äger pågått beneath utdragen tidsperiod.

detta sättet för att titta vid suicidalitet ger ett många begränsad foto från detta komplexa händelseförlopp vilket vanligen föregår suicid, samt slutsatserna genererar endast sällan kliniskt relevanta förslag mot förbättringar. detta leder även mot för att dem sista personer såsom träffat ett individ innan hen tar sitt liv ges orimligt stort ansvar till händelsen, samt detta äger inom sin tur bidragit mot för att generera ett defensiv traditioner hos vårdgivare.

register inom journalen blir en sätt för att skydda sig egen i stället på grund av en resonemang kring komplex problematik samt vårdplanering liksom förmå artikel användbart på grund av andra vårdgivare.

Den dystra sanningen existerar för att personer förmå ta sitt liv trots god vård samt behandling, eftersom vården bara utgör ett små sektion från ett människas liv.

detta existerar dessutom många svårt för att förutse vilka från samtliga suicidala patienter såsom kommer för att slutföra sitt liv genom suicid. detta existerar däremot möjligt för att förebygga suicid, samt pro­gnosen existerar god på grund av majoriteten från drabbade angående hjälpinsatser erbjuds inom period. Vår förmåga mot »response shift«, alltså för att hitta enstaka färsk inriktning till våra liv, existerar massiv samt borde erhålla större ställe inom detta suicidpreventiva sysselsättning vilket bedrivs [5].

detta behövs enstaka bredare utvärdering likt tar hänsyn mot både sårbarhet samt resiliens ur en helhetsperspektiv till för att hjälpa patienten för att hitta nya skäl för att leva samt förstärka dem liksom redan finns.

I land besitter detta publicerats mer än 100 avhandlingar ifall självmord sedan 1970-talet, dock bara en fåtal från dessa fokuserar vid klinisk suicidprevention [Marie Åsberg, huvudstaden, pers medd; 2022].

Synen vid suicid börjar långsamt för att förändras, samt detta skifte behöver belysas mer än vad vilket görs i dag. detta pågår ett betydande lärande från metoden ASSIP (Attempted suicide short intervention program) inom land vilket baseras vid patientens personlig livsberättelse, dock mer undersökning behövs. självmordsförsök är kapabel ses såsom en sätt för att åtgärda bekymmer inom enstaka situation var andra möjligheter temporärt existerar helt tömda.

Försöket för att slutföra sitt liv förmå även betraktas liksom en mentalt olycksfall, eftersom detta ofta handlar angående ett ansamling från utlösande faktorer beneath enstaka kreditkort tidsperiod likt sätter individens förmåga för att bemästra situationen ur spel. Allt fler ansluter sig mot synsättet för att medvetande till den unika individens situation samt samarbete tillsammans med både patient samt närstående, tillsammans målet för att förstärka skälen för att leva, existerar nödvändiga ingredienser på grund av produktiv suicidprevention.

Hur kommer detta sig för att utvecklingen från detta suicidpreventiva arbetet vid flera sätt går sålunda långsamt?

tillsammans en antal dödsfall motsvarande ett hel skolklass varenda sju dagar ter detta sig obegripligt. möjligen besitter detta för att utföra tillsammans kvarvarande tabuering, även ifall avstigmatiseringen från suicid samt psykisk sjukdom äger kommit långt. Människor tillsammans med psykiska bekymmer betraktas ofta ej vilket kompetenta experter vid sina liv, samt detta finns ett envist kvarhängande perception för att riskerna tillsammans med för att beforska utsatta individer överskrider vinsterna då detta gäller suicid.

oss fick avslag inom samtliga instanser vid ett lärande från samtliga föräldrar inom landet liksom mist en unge genom suicid, trots för att oss kunde visa för att detta saknas vetenskapliga argument till för att enstaka sådan undersökning orsakar skada. då oss efter många överklaganden slutligen fick utföra studien visade detta sig för att 94 andel från 666 förlustdrabbade föräldrar upplevde sitt deltagande likt positivt, samt 91 andel fanns beredda för att rekommendera andra för att delta inom studien, medan endast 11 andel berördes obehagligt dock snabbt övergående från frågorna inom en extensivt samt studiespecifikt enkät [6].

enstaka ledande orsak mot denna inställning fanns viljan för att hjälpa and­ra inom identisk situation: »Det känns sålunda tomt då någon nära dör. Därför tycker jag detta existerar positivt för att någon utomstående önskar känna till hur man upplevde detta hela.« »Jag existerar lycklig för att någon bryr sig. detta existerar utmärkt för att tänka igenom återigen vad vilket hände.

Även ifall detta besitter rivit upp funderingar samt känslor likt besitter gjort mig upprörd.« »Förhoppningsvis får möjligen andra anhöriga mer hjälp samt stöd genom denna studie.«

Myter samt fördomar förmå leda mot för att känsliga individer missgynnas, eftersom bristande vid undersökning utför för att metoder vilket ej existerar evidensbaserade används inom hög­re utsträckning än inom andra samt förbättrad beforskade områden.

Några förbättringsområden inom suicidprevention:

• Det behövs fler välgjorda studier ifall suicidalitetens psykologi, alltså hur suicidala personer känner, tänker samt planerar.
• Kliniskt användbara behandlingsstrategier behöver tas fram, utvärderas vetenskapligt samt implementeras.
• Den strukturerade suicidriskbedömningen behöver kompletteras tillsammans en mer personcentrerat tilltal var patientens allegori, upplevelse samt önskemål står inom fokus.
• Mötet tillsammans med patienter såsom ej orkar leva måste präglas från nyfikenhet till orsaker mot lidandet samt respekt på grund av patientens ögonkontakt vid självmord likt utväg, dock även fokusera vid skäl för att leva.

  Skifte från fokus mot patientens möjligheter samt tillgångar ökar chansen för att förstärka skyddsfaktorer.

• Tvångsvård är kapabel behövas, dock existerar ej lösningen vid all suicidal problematik. detta finns flera andra sätt för att växla vårdnivå, samt varenda sammankomst tillsammans enstaka suicidal patient bör innehålla ambitiösa försök för att motivera hen för att acceptera föreslagna vårdinsatser.
• Alla liksom arbetar inom hälso- samt medicinsk vård bör äga elementär insikt ifall suicidal problematik samt hur man förmå fråga ifall suicidalitet.
  Börja tillsammans för att prata tillsammans med enstaka mamma/pappa alternativt ett ytterligare myndig likt ni äger tillit för.

  Lämpliga ämnen förmå vara: »Det existerar vanligt för att tänka vid självmord liksom ett utväg då man besitter detta svårt. existerar detta sålunda på grund av dig?« »Hur ser ni vid framtiden?« »Hur tänker ni kring liv samt död?« »Är ni egen skrämd på grund av för att dina idéer vid självmord bör leda mot för att ni skadar dig själv?

  Hur bör oss hjälpas åt sålunda för att detta ej händer?« ämnen utlöser ej suicidala handlingar, samt en konversation räcker ofta till för att nya möjligheter bör uppenbaras. ifall vårdgivare utanför psykiatrin blir oroliga ovan suicidrisk bör detta finnas rutiner på grund av kompletterande utvärdering inom lämplig instans.

• Så kallade organisatoriska mellanrum, alltså för att vårdkedjan innehåller glapp, riskerar för att förstärka suicidrisken hos känsliga individer.

  God samverkan mellan instanser liksom existerar inblandade inom vården från ett suicidal individ existerar viktig.

• Närstående äger ofta upplysning liksom existerar huvud inom bedömningen från suicidrisk. Den likt ej känner patienten är kapabel ej värdera hur modifierad enstaka individ existerar, samt därför bör närstående ständigt tillfrågas då detta existerar möjligt.
• Suicid samt suicidala handlingar väcker ofta starka reaktioner hos vårdgivare samt andra professionella.

  Hjälp för att bearbeta händelsen genom stöd mot anställda ökar förutsättningarna till effektivt förbättringsarbete.

Åter mot mitt samtal tillsammans A:s föräldrar. vilket ägde kunnat förhindra hennes självmord? Hur ägde detta blivit ifall A fått hjälp för att informera ifall sin upplevelse från situationen samt angående sina funderingar kring liv samt död snarare än upprepade ämnen ifall orsaker mot sitt självskadebeteende vilket denna inte någonsin kunde svara på?

ägde detta underlättat ifall denna fått nedteckna ned sina tankar? ägde en tätare samarbete tillsammans anhöriga gjort skillnad? ingen förmå svara vid dessa problem att diskutera, dock varenda självmord ger chans för att förstå lite mer ifall detta komplexa samhällsproblem. Enkla lösningar saknas, dock god samt trygg vård liksom innehåller medmänsklighet samt goda möten är kapabel existera livräddande.

Inställningen för att varenda individ existerar betydelsefull är kapabel samt bör spridas ifrån flera olika håll. var är kapabel oss samtliga bidra.

Läkartidningen. 2024;121:24100

Läkartidningen 44-45/2025

Lakartidningen.se