belefray.pages.dev




Vilket land har den bästa utbildningen

Rankningar från högskolor samt universitet

Rank(n)ingar från högskolor samt universitet existerar rankningar vilket bör mäta kvaliteten vid högskola samt högskolor. detta finns flera liknande rankningar. Vissa avser för att mäta all högskola, andra avser för att rangordna enskilda ämnen.

modell vid dem sistnämnda existerar the Philosophical Gourmet, liksom rangordnar filosofiinstitutioner. högskola likt regelbundet höjder dylika rankningar existerar bland andra Harvard, Yale, okänt, Columbia, Stanford, Cambridge samt Oxford.

Rankningar från högskolor samt högskola, särskilt internationella rankningar, besitter kritiserats hårt ifrån flera håll.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I USA samt Storbritannien besitter rankningar från högskola samt högskolor förekommit länge, dock då Shanghai Jiao Tong-universitetet 2003 publicerade Academic Ranking of World Universities (ARWU) fanns detta inledande gången någon försökte sig vid enstaka internationell rankning[1].

Rankningen fick stort genomslag, samt året efter publicerade den brittiska tidskriften Times Higher Education sin World University Ranking. Flera andra rankningar följde efter detta.

Metoder

[redigera | redigera wikitext]

De internationella rankningarna använder sig från framförallt från tre typer från indikatorer:

  • Självrapporterade uppgifter Lärosätena fyller år inom webbformulär tillsammans med fakta angående mot modell antal studenter, anställda samt intäkter.
  • Bibliometri data angående vetenskapliga tidskriftspublikationer finns inom numeriskt värde konkurrerande affärsmässig databaser, Web of Science ifrån Clarivate Analytics samt Scopus ifrån Elsevier.

    tillsammans hjälp från dessa förmå man beräkna antalet publikationer, medelcitering samt liknande till varenda lärosäte.

  • Anseendeundersökningar Enkäter skickas mot akademiker/forskare likt får ange vilka dem bästa lärosätena existerar inom respondentens forskningsområde. detta finns även enkäter likt skickas mot arbetsgivare, vilket då bör svara vid vilka lärosäten vilket äger den bästa utbildningen.

Vissa internationella rankingar använder sig även från indikatorer vilket baseras vid stora vetenskapliga kostnad, vid webbplatsernas popularitet, samt annat.

De nationella rankningarna använder sig oftast från officiell statistik, tillsammans data liksom antal studenter, antal examina, forskningsintäkter, samt liknande. Ibland används även studentnöjdhetsenkäter samt någon gång bibliometriska indikatorer.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

De internationella rankningarna besitter kritiserats hårt[2][1][3][4][5].

Bibliometriska indikatorer

[redigera | redigera wikitext]

Ett primär bekymmer tillsammans med bibliometriska indikatorer existerar för att dem ej fungerar på grund av samtliga vetenskapsområden, eftersom dem tillgängliga bibliometriska databaserna endast innehåller data angående internationella tidskriftspublikationer. Vetenskapsområden liksom ej uteslutande publicerar inom liknande tidskrifter, utan mot modell även skriver skrivna verk, bokkapitel alternativt inom nationella/regionala tidskrifter blir då osynliga.[2]

Ett annat bekymmer existerar för att vetenskapsman inom olika vetenskapsområden producerar olika flera publikationer per kalenderår, vilket leder mot för att discipliner vilket står på grund av enstaka massiv mängd publikationer blir ledande inom dem bibliometriska måtten, trots för att dem möjligen ej representerar särskilt massiv sektion från den nedlagda forskningstiden.

Anseendeundersökningar

[redigera | redigera wikitext]

Anseendeundersökningarna lider från flera allvarliga bekymmer. till detta inledande existerar svarsfrekvensen, inom dem fall den existerar känd, generande låg: på grund av QS ligger den vid 2-8 %[6], på grund av THE nedsänkt den 2022 vid 1.8 %[7].

till detta andra leder upplägget var respondenterna bör inventering dem 15-20 bästa universiteten inom världen mot för att en fåtal lärosäten får nästan varenda röster.

Upptäck fanns Harvard, okänt, Oxford samt andra toppuniversitet rankas inom Times Higher Education World University Rankings 2024.

Lärosäten såsom ligger enstaka bit ned vid anseendelistan får bara en fåtal röster, vilket leder mot enstaka många instabil ranking. till detta tredjeplats sysslar rankingproducenterna tillsammans för att ackumulera svar ifrån flera års undersökningar, någon såsom existerar metodologiskt milt sagt kontroversiellt, samt dem viktar även röster vid oklara sätt.

Självrapporterade uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

De självrapporterade uppgifterna lider från dem uppenbara problemet för att ingen vet ifall lärosätena rapporterar in korrekta data, dock även angående man antar för att dem utför detta kvarstår allvarliga problem: definitionen från antalet studenter, pedagog samt annat varierar mellan olika länder.

Dessutom fungerar högskola samt högskolor vid olika sätt inom olika länder, samt information angående inkomster påverkas mot modell från ifall lärosätenas äger sina egna egendomar alternativt ej, antalet studenter påverkas från hur massiv sektion från den eftergymnasiala utbildningen likt ligger inom universitet eller akademisk institution (till modell ligger utbildningen från pedagog samt sjuksköterskor inom vissa länder ofta utanför universitet eller akademisk institution, vilket ej existerar fallet inom Sverige), samt andelen forskningsmedel likt erhållits inom konkurrens påverkas självklart från hur många konkurrensutsatta medel såsom finns tillgängliga.

Helhetens standard kontra delarnas

[redigera | redigera wikitext]

Ett mer elementär bekymmer existerar för att en enda lärosäte är kapabel innehålla både många upphöjd standard samt många nedsänkt standard. Klassiska högskola existerar många decentraliserade organisationer, samt exempelvis är kapabel en samt identisk högskola innehålla världsledande undersökning angående plankton samt samtidigt ge enstaka riktigt dålig kurs inom statsvetenskap.

ingen rankningsproducent äger hitta en tillfredsställande sätt för att hantera denna variation.[2]

Vad existerar universitetskvalitet?

[redigera | redigera wikitext]

Ett annat elementär bekymmer existerar för att detta ej finns någon konsensus kring vad standard existerar på grund av en högskola alternativt enstaka högre utbildning.

Universitet vilket regelbundet höjder dylika rankningar existerar bland andra Harvard, Yale, okänt, Columbia, Stanford, Cambridge samt Oxford.

Gäller detta undersökning alternativt träning, samt hur bör dem vägas mot varandra? bör detta existera internationellt framstående grundforskning alternativt undersökning vilket leder mot innovationer? bör detta existera träning vilket producerar många duktiga tidigare studenter (oavsett ifall dem redan fanns många duktiga då dem antogs) alternativt bör detta existera kurs såsom lyfter svaga studenter högt?[2]

Några generella rankningar

[redigera | redigera wikitext]

World University Ranking ifrån QS

[redigera | redigera wikitext]

QS WUR använder 6 olika indikatorer, varav numeriskt värde existerar årliga anseendeundersökningar inom struktur från webbaserade enkäter.

Akademiskt anseende svarar på grund av 40 % från rankingen samt anseende hos arbetsgivare svarar på grund av 10 %. Totalt sett baseras således 50 % från rankingen vid resultatet ifrån dessa numeriskt värde undersökningar/enkäter. Universiteten får själva årligen föreslå 400 personer liksom mottagare från vardera enkäten. Universiteten får dock ej uppmana någon för att "rösta" vid en visst sätt.

Citeringar per lärare/forskare samt antal studenter per lärare/forskare svarar på grund av 20 % vardera. dem sista 10 % baseras vid numeriskt värde internationaliseringsmått, dels andel internationella lärare/forskare (5 %) samt dels andel internationella studenter (5 %). QS använder storleksoberoende indikatorer, förutom anseende, vilket ju äger visst storleksberoende.

Svenska högskola vid 2025 års huvudrankning. (Totalplacering inom parentes)[8]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (74)
  2. Lunds högskola (75)
  3. Uppsala högskola (103)
  4. Stockholms högskola (128)
  5. Chalmers tekniska högre utbildning (139)
  6. Göteborgs högskola (194)
  7. Linköpings högskola (304)
  8. Umeå högskola (456)

QS producerar även en flertal ämnesrankingar, regionala rankingar samt enstaka ranking från anställningsbarhet.

World University Ranking ifrån Time Higher Education

[redigera | redigera wikitext]

THE WUR använder 13 olika indikatorer, såväl självrapporterade samt bibliometriska likt anseendeundersökningar. dem tyngst vägande indikatorerna existerar anseendeundersökningar (33 %) samt medelcitering (30 %). THE använder storleksoberoende indikatorer, förutom anseende, vilket ju besitter visst storleksberoende.

Svenska högskola vid 2025 års huvudrankning. (Totalplacering inom parentes)[9]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Karolinska Institutet (49)
  2. Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution (95)
  3. Lunds högskola (95)
  4. Uppsala högskola (130)
  5. Stockholms högskola (191)
  6. Chalmers tekniska högre utbildning (201-250)
  7. Linköping högskola (201-250)
  8. Göteborgs högskola (201-250)
  9. Sveriges lantbruksuniversitet (351-400)
  10. Umeå högskola (351-400)
  11. Örebro högskola (501-600)
  12. Högskolan inom Jönköping (601-800)
  13. Högskolan inom Halmstad (1001-1200)

THE producerar även en flertal ämnesrankningar, regionala rankingar samt enstaka anseenderanking.

Academic Ranking of World Universities (ARWU)

[redigera | redigera wikitext]

ARWU[10], även kallad Shanghailistan, använder 6 olika indikatorer samt besitter, likt enda större rankning, stora vetenskapliga kostnad (Nobelprisen samt Fieldsmedaljen) likt markör.

Den rankningen existerar dock gjord vid förra året, 2022.

30 % från slutresultatet styrs från dessa kostnad, hos anställda (20 %) samt tidigare studenter (10 %). Förutom detta används även antal publikationer inom natur samt Science (20 %), antal högciterade vetenskapsman (20 %) samt antal publikationer inom databasen Web of Science (20 %). detta existerar värt för att notera för att ARWU inom stort sett struntar inom lärosätenas storlek, vilket betyder för att stora lärosäten gynnas.

(De beräknar alltså antal nobelpris samt antal publikationer inom Science & natur, ej antal publikationer per lärare alternativt något liknande.) detta finns dock ett sista markör, "produktion per capita" (10 %), vilket mäter poängen vid dem andra indikatorerna inom förhållande mot antal lärare/forskare.

Svenska högskola vid 2024 års huvudrankning.

(Totalplacering inom parentes.)[11]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Karolinska Institutet (43)
  2. Uppsala högskola (88)
  3. Lunds högskola (101-150)
  4. Stockholms högskola (101-150)
  5. Göteborgs högskola (101-150)
  6. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (201-300)
  7. Linköpings högskola (301-400)
  8. Sveriges lantbruksuniversitet (301-400)
  9. Chalmers tekniska akademi (401-500)
  10. Umeå högskola (501-600)
  11. Örebro högskola (701-800)
  12. Handelshögskolan inom huvudstaden (701-800)
  13. Linnéuniversitetet (901-1000)

Det finns även en flertal ämnesrankningar

Högskolekvalitet ifrån Svenskt Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Organisationen Svenskt Näringsliv besitter flera gånger försökt producera högskolerankingar, oftast tillsammans indikatorer liksom handlar angående hur snabbt studenterna får arbete efter avslutade studier samt hur upphöjd ersättning dem får.

till närvarande finns detta ej någon inventering publicerad.

Tidningen Fokus rankningar

[redigera | redigera wikitext]

Rankning från 26 från Sveriges högskolor samt högskola genomfördes från tidningen Fokus 2012 [12]. Rankningen grundades vid ett enkätundersökning var man försökte ta reda vid vilka aspekter från enstaka högskoleutbildning likt studenterna själva tyckte plats viktiga.

Fokus äger därefter ej rankat dem svenska universiteten samt högskolorna.

Låt oss kolla vilka skolsystem liksom ligger inom höjdpunkt samt hur dem sticker ut då detta gäller framsteg, nyhet samt unika förhållningssätt.

2012 tid rankning

[redigera | redigera wikitext]

  1. Handelshögskolan inom Stockholm
  2. Lunds universitet
  3. Chalmers tekniska högskola
  4. Uppsala universitet
  5. Sveriges lantbruksuniversitet
  6. Umeå universitet
  7. Kungliga Tekniska högskolan
  8. Högskolan inom Jönköping
  9. Karolinska institutet
  10. Linköpings universitet
  11. Göteborgs universitet
  12. Blekinge tekniska högskola
  13. Luleå tekniska universitet
  14. Högskolan inom Borås
  15. Stockholms universitet
  16. Högskolan inom Halmstad
  17. Högskolan inom Gävle
  18. Mittuniversitetet
  19. Linnéuniversitetet
  20. Malmö högskola
  21. Karlstads universitet
  22. Örebro universitet
  23. Mälardalens högskola
  24. Gymnastik- samt idrottshögskolan
  25. Högskolan inom Skövde
  26. Södertörns högskola

2008 års rankningar

[redigera | redigera wikitext]

Rankning från 31 från Sveriges högskolor samt högskola genomfördes från tidningen Fokus inom oktober 2008.[13] Dels genomfördes ett traditionell rankning, dels ett sålunda kallad breddrankning, detta önskar yttra hur väl lärosätena möter diverse politiskt uppsatta syfte.

Notera för att kriterierna ej existerar desamma vilket inom ett internationell rankning var större fokus ligger vid forskningskvalité mätt inom begrepp från vetenskapliga publikationer samt citeringsanalys.

2008 tid sedvänja rankning
[redigera | redigera wikitext]

Vid den gammal rankningen kom universiteten samt högskolorna inom nästa ordning:

  1. Handelshögskolan inom Stockholm
  2. Karolinska institutet
  3. Sveriges lantbruksuniversitet
  4. Lunds universitet
  5. Chalmers tekniska högskola
  6. Uppsala universitet
  7. Linköpings universitet
  8. Göteborgs universitet
  9. Kungl.

    Tekniska högskolan

  10. Umeå universitet
  11. Stockholms universitet
  12. Lärarhögskolan inom Stockholm
  13. Luleå tekniska universitet
  14. Örebro universitet
  15. Södertörns högskola
  16. Växjö universitet
  17. Malmö högskola
  18. Högskolan inom Borås
  19. Mittuniversitetet
  20. Karlstads universitet
  21. Högskolan inom Jönköping
  22. Högskolan Kristianstad
  23. Mälardalens högskola
  24. Högskolan inom Halmstad
  25. Högskolan Dalarna
  26. Högskolan inom Skövde
  27. Högskolan inom Gävle
  28. Högskolan inom Kalmar
  29. Blekinge tekniska högskola
  30. Högskolan Väst
  31. Högskolan vid Gotland

Följande kriterier utgjorde underlag till den traditionell rankningen:

  • Lärare: Andel disputerade lärare; Andel professorer (här kom Handelshögskolan inom huvudstaden högst).
  • Grundutbildning: Antal studenter per lärare; prestationsgrad; rörlighetsfaktor; etableringsgrad vid arbetsmarknaden.

    (Sveriges lantbruksuniversitet toppade.)

  • Forskning: Forskningsanslag per disputerad lärare; Andel undersökning från lärosätets kostnader; Andel konkurrensutsatta forskningsmedel från forskningsfinansieringen; Andel studenter liksom förändras mot forskarutbildning, vägd; Antal disputationer per professor. (Karolinska institutet kom högst.)
  • Bibliotek: Bibliotekets anslagsandel; inköp per studenter.

    (Högskolan inom Borås ägde bäst bibliotek.)

  • Studentomdöme: Studentrankning; nöjdhet. (Handelshögskolan inom huvudstaden gav bäst studentomdömen.)
  • Studenter: Antal förstahandssökande per antagen; Andel tillsammans med högskoleprovsresultat ovan 1,1 från samtliga provresultat; Andel nya studenter (högskolenybörjare) såsom ej kommer ifrån lärosätets län; Andel examinerade studenter liksom äger studerat utomlands minimalt enstaka termin; Andel studenter vilket finns kvar nära lärosätet andra året från studierna; Andel från högskolenybörjarna liksom besitter avlagt test (alternativt uppnått 180 högskolepoäng) inom sex kalenderår.

    (Handelshögskolan inom huvudstaden ägde starkast studenter.)

2008 års breddrankning
[redigera | redigera wikitext]

Vid rankning i enlighet med breddmål, detta önskar yttra hur väl man möter uppsatta politiska syfte, kom universiteten samt högskolorna inom nästa ordning:

  1. Södertörns högskola
  2. Högskolan inom Gävle
  3. Mälardalens högskola
  4. Stockholms universitet
  5. Högskolan inom Jönköping
  6. Högskolan inom Borås
  7. Örebro universitet
  8. Högskolan Väst
  9. Högskolan inom Skövde
  10. Växjö universitet
  11. Malmö högskola
  12. Uppsala universitet
  13. Karolinska institutet
  14. Högskolan Kristianstad
  15. Karlstads universitet
  16. Lärarhögskolan inom Stockholm
  17. Umeå universitet
  18. Högskolan inom Halmstad
  19. Kungl.

    Tekniska högskolan

  20. Högskolan vid Gotland
  21. Högskolan Dalarna
  22. Göteborgs universitet
  23. Luleå tekniska universitet
  24. Lunds universitet
  25. Högskolan inom Kalmar
  26. Blekinge tekniska högskola
  27. Linköpings universitet
  28. Mittuniversitetet
  29. Chalmers tekniska högskola
  30. Handelshögskolan inom Stockholm
  31. Sveriges lantbruksuniversitet

Följande kriterier utgjorde underlag på grund av breddrankningen:

  • Andel studenter liksom existerar inledande generationen inom högre kurs.

    Bästa högskola inom världen, i enlighet med 2024 års rankning.

    (Lärarhögskolan inom huvudstaden toppade här)

  • Andel studenter tillsammans med utländsk bakgrund (Södertörns högre utbildning fanns bäst inom detta avseende)
  • Andel studenter vid kurser tillsammans jämn könsfördelning (Stockholms högskola kom högst)

Urank

[redigera | redigera wikitext]

Den fristående associationen Urank (Universitetsranking) besitter avslutat rankning från svenska högskola samt högskolor år 2007,[14] 2008,[15] 2009,[16], 2010,[17] 2011,[18] 2012[19] samt 2013[20].

Därefter besitter inga rankningar gjorts.

Länder tillsammans detta bästa högre utbildningssystemet anser Kanada inom listan, vid bas från dess standard samt likhet inom utbildning.

Urank rankade även specifika ämnesområden samt utbildningsprogram.[21] Rankningen baserades vid variabler inom officiell statistik, likt sammanvägdes mot nästa sex kriterier, samt mot en totalresultat:

  • lärarkompetens (andel disputerade pedagog, tillsammans med mera)
  • studenter (söktryck, gymnasiepoäng, genomströmning)
  • grundutbildning (lärartäthet, andel studenter vid sofistikerad nivå, tillsammans mera)
  • forskning samt forskarutbildning
  • sociala indikatorer (förmåga för att rekrytera studenter tillsammans olika bakgrund)
  • internationalisering

Ämnesrankningar

[redigera | redigera wikitext]

Teknik samt ingenjörskonst

[redigera | redigera wikitext]

QS World University Rankings 2023: Engineering & Technology (Sverige)[22]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)
  2. Chalmers tekniska högskola
  3. Lunds universitet
  4. Uppsala universitet
  5. Linköpings universitet
  6. Stockholms universitet
  7. Luleå tekniska universitet

Times Higher Education World University Rankings 2024: Engineering (Sverige)[23]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)
  2. Chalmers tekniska högskola
  3. Lunds universitet
  4. Linköpings universitet
  5. Uppsala universitet
  6. Sveriges lantbruksuniversitet
  7. Umeå universitet
  8. Karlstads universitet
  9. Högskolan inom Jönköping

Shanghai Ranking Global Ranking of Academic Subjects 2023: Computer science & engineering (Sverige)[24]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)
  2. Linköpings universitet
  3. Chalmers tekniska högskola
  4. Luleå tekniska universitet
  5. Uppsala universitet

Naturvetenskap samt matematik

[redigera | redigera wikitext]

QS World University Rankings 2023: Natural sciences (Sverige)[25]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Stockholms universitet
  2. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)
  3. Lunds universitet
  4. Uppsala universitet
  5. Chalmers tekniska högskola
  6. Göteborgs universitet
  7. Linköpings universitet

Times Higher Education World University Rankings 2024: Physical sciences (Sverige)[26]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)
  2. Lunds universitet
  3. Stockholms universitet
  4. Uppsala universitet
  5. Chalmers tekniska högskola
  6. Linköpings universitet
  7. Göteborgs universitet
  8. Umeå universitet
  9. Örebro universitet
  10. Karlstads universitet

Shanghai Ranking Global Ranking of Academic Subjects 2023: Mathematics (Sverige)[27]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)
  2. Chalmers tekniska högskola
  3. Uppsala universitet
  4. Göteborgs universitet
  5. Linköpings universitet
  6. Stockholms universitet

Medicin

[redigera | redigera wikitext]

QS World University Rankings 2023: medicin (Sverige)[28]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Karolinska institutet
  2. Lunds universitet
  3. Göteborgs universitet
  4. Uppsala universitet
  5. Umeå universitet
  6. Linköpings universitet
  7. Örebro universitet
  8. Malmö universitet

Times Higher Education World University Rankings 2024: medicin & dentistry (Sverige)[29]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Karolinska institutet
  2. Lunds universitet
  3. Göteborgs universitet
  4. Uppsala universitet
  5. Umeå universitet
  6. Linköpings universitet
  7. Örebro universitet
  8. Högskolan inom Jönköping

Shanghai Ranking Global Ranking of Academic Subjects 2023: Clinical medicin (Sverige)[30]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Karolinska institutet
  2. Lunds universitet
  3. Göteborgs universitet
  4. Uppsala universitet
  5. Umeå universitet
  6. Linköpings universitet
  7. Örebro universitet

Humaniora

[redigera | redigera wikitext]

QS World University Rankings 2023: Arts & humanities (Sverige)[31]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Stockholms universitet
  2. Lunds universitet
  3. Uppsala universitet
  4. Göteborgs universitet
  5. Umeå universitet
  6. Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution (KTH)

Times Higher Education World University Rankings 2024: Arts & humanities (Sverige)[32]

[redigera | redigera wikitext]

  1. Lunds universitet
  2. Stockholms universitet
  3. Uppsala universitet
  4. Göteborgs universitet
  5. Linköpings universitet
  6. Umeå universitet
  7. Örebro universitet

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]