Vad är en annan benämning på hermeliner
Hermelin
- Den denna plats artikeln handlar ifall arten. För släkten, titta Hermelin (släkt).
Hermelin alternativt lekatt (Mustela erminea) existerar en litet mårddjur inom släktet Mustela.
Artepiteterminea inom detta vetenskapliga namnet existerar detta gammalfranska termen på grund av hermelin.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]På sommaren existerar pälsen ljusbrun tillsammans med ljusgul undersida.
Vintertid existerar den helvit förutom svansspetsen vilket existerar mörk året ifall. Kroppslängden existerar cirka 16 mot 29 centimeter, svansen existerar 8 mot 12 centimeter. Hanen existerar större än honan. Hannar når ett vikt upp mot 450 gram medan honor bara når ett vikt från 150 gram.[4]
Trots för att den lever långt norrut, existerar den byggd utdragen samt smal, vilket leder mot enstaka större kroppsyta inom förhållande mot volymen samt ökad värmestrålning ifrån kroppen.
Fördelarna tillsammans med denna kroppsbyggnad existerar för att den existerar en från dem ett fåtal predator likt förmå följa små däggdjur in inom deras bon.
Det existerar ganska vanligt för att människor blir förvirrade mellan ett hermelin samt ett vessla, eftersom dem båda existerar väldigt lika.Den kompenserar även på grund av kroppsbyggnaden genom för att äga korta ben, små öron, upphöjd ämnesomsättning samt beneath vintern tjock päls.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Hermelinen kunna påträffas ovan all dem nordliga tempererade, subarktiska samt arktiska regionerna, detta önskar yttra inom Europa, Asien, Kanada samt USA.[1] Den introducerades inom Nya Zeeland inom en misslyckat försök för att granska kaninbeståndet, samt anses var artikel en skadedjur eftersom den äter vanligtvis för fortplantning hos djur samt ungar hos inhemska fågelarter.
detta vilket sällan nämns inom dessa kontext existerar för att hermelinen föredrar unga kaniner samt råttor samt för att fåglar existerar enstaka sekundär foderkälla. inom landet finns hermelinen ovan läka landet utom vid Gotland, var den tidigare fanns dock idag troligen existerar utdöd.[4] Den existerar vanligare inom bruten terräng samt inom fjälldalarna.
Förekomsten varierar även tillsammans med resurser vid smågnagare.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Jakt samt föda
[redigera | redigera wikitext]Hermelinen existerar en opportunistiskt rovdjur: den äter främst små gnagare likt möss, råttor, sorkar samt lämlar. Harungar, kaniner, fåglar samt deras hönsägg samt ungar, samt ibland ingår även vattendjur, grodor, insekter samt daggmaskar inom födan.
Mer sällan äter hermelinen även frukter.[1]
Den existerar ett många skicklig trädklättrare samt förmå klättra nedför ett trädstam tillsammans med huvudet ursprunglig likt ett ekorre. Hermelinen klarar för att döda byten likt existerar många större än den egen.
Grundfakta angående Hermelin: livslängd, utbredning samt landskapsbild ovan livsmiljö, livsstil samt socialt beteende, parningsvanor, kost samt näring, befolkningsstorlek samt status.angående den hittar mer animalisk föda än den kunna förtära, idkar den överskottsjakt samt lagrar ofta den ytterligare födan inför framtiden. inom likhet tillsammans med andra mårddjur avlivar den vanligen sitt byte genom för att hugga detta inom skallbasen på grund av för att anlända åt vitala hjärncentra, mot modell andningscentrum.
Ibland fullfölja den även preliminära bett inom andra delar från kroppen.[5]
I dem flesta områden samexisterar den tillsammans med småvesslan (Mustela nivalis), samt inom denna situation reduceras konkurrensen genom för att småvesslan allmänt tar mindre byten samt hermelinen något större. angående småvessla ej förekommer inom området, existerar hermelinen ofta mindre än 70 gram.
Hannarna existerar många större än honorna samt tar allmänt större byten.
Kommunikation samt spårning från bytet sker huvudsakligen genom luktsinnet, liksom hos hermelinen liksom hos flera andra däggdjur existerar högt utvecklat. Detta leder även mot för att många från denna informationsutbyte undgår mänskliga observatörer. Hermelinen antas behärska känna igen honor liksom existerar inom ägglossning via lukten, samt även kön, hälsotillstånd samt ålder hos bytet.
Vissa råttdjur såsom sorkar äger anpassat sig mot detta samt är kapabel på det sättet stänga ned reproduktionen (som utför för att honorna blir långsammare samt mer lättfångade byten) ifall dem känner lukten från mårddjur.
Hermelinens ögonkontakt existerar sämre än människans samt färgseendet existerar uselt, även angående nattseendet existerar många god.
dem äger dikromatiskt förmåga att se färger samt existerar därför sämre vid för att uppleva gradskillnader inom ljusets våglängd. Känselinformation tas emot via morrhåren.
Hermelinen egen faller ibland offer till större köttätare, rovfåglar samt ugglor, dock beståndet påverkas ej nämnvärt.[5]
Aktivitet samt revir
[redigera | redigera wikitext]Hermelinen existerar huvudsakligen energisk beneath natten samt gryningen dock kommer ibland ut dagtid.[1]
Hermelinen existerar territoriell samt relativt intolerant mot andra varelse inom sitt revir, speciellt från identisk kön [5].
Inom sitt revir besitter den normalt flera bon, ofta övertagna ifrån bytesdjur.
Här inom denna guide går oss igenom olika metoder på grund av för att bekämpa hermeliner samt hur dessa enklast förmå behållas vid avstånd tillsammans förebyggande åtgärder.Den lever vanligtvis isolerad, utom beneath parningen alternativt ett hona tillsammans med ett äldre unge. Revirets storlek varierar mellan 4 samt 200 hektar på grund av hanar medan honans territorium existerar 10 mot 40 hektar stort.[1]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Den parar sig enstaka gång varenda tid samt får flera ungar inom varenda kull.
Parningen existerar promiskuös – den parar sig beneath bota parningssäsongen tillsammans med flera partner, samt hannarna tvingar sig ofta vid honorna dock deltar ej senare inom skötseln från avkomman. Ibland sker detta då honan existerar således ung för att denna ej ens besitter lämnat boet. Trots sin litenhet äger hermelinen enstaka från dem längsta dräktighetstiderna bland däggdjur, elva månader, vid bas från dess användning från fördröjd inplantering, var ägget ej sätts in inom livmodern förrän månader efter befruktningen[4].
Djurets verkliga dräktighet existerar många mindre (cirka 43 dagar[6]), vilket antagligen existerar ett anpassning mot den många årstidsbetonade miljö likt hermelinen lever inom.
Per kull föds 6 mot 12 ungar liksom inom start existerar personer som inte kan se. dem syns inledande gången utanför boet efter ungefär åtta veckor, samt sedan jagar dem ett tidsperiod tillsammans tillsammans med modern.
Efter 60 mot 70 dagar slutar honan tillsammans digivning.[7] Unga honor kunna nära denna tidpunkt artikel könsmogna. Hannar blir vanligen könsmogna nära slutet från inledande levnadsåret alternativt beneath andra levnadsåret.[6]
De flesta individer lever bara en alternativt numeriskt värde kalenderår. Sällan blir hermelinen upp mot sju tid gammal.[6]
Symbolik
[redigera | redigera wikitext]Hermelinens päls (framför allt vinterpälsen) värderades länge högt inom pälshandeln, samt den användes bland annat på grund av för att kanta mantlar.
Vinterpälsen kallas ofta bara hermelin, samt användes inom Europa liksom ett emblem till regale (jaktregale). dem mantlar vilket detta brittiska överhusets ledamöter små frukter från växter nära ceremoniella tillfällen fanns tidigare kantade tillsammans hermelin, dock för tillfället används konstgjord päls. Hermelinen sågs inom Europa även liksom enstaka emblem på grund av renhet; i enlighet med myten dog den hellre än smutsade ner sin päls.
Devisen ”malo mori quam foedari” (sv.
Hermelinen existerar en litet däggdjur vilket tillhör familjen vessla."hellre död än vanärad") förknippas tillsammans med den myten. inom vissa delar från Japan anses djuret vid bas från sin skygghet samt utseende ändå artikel en indikator vid tur.
Heraldik
[redigera | redigera wikitext]Inom heraldiken används termen hermelin inom betydelsen en vitt fält bestrött tillsammans små avlånga svarta symboler.
Detta representerar ett ljus hermelinpäls dekorerad tillsammans dem svarta svansspetsarna, herminerna. Hermelin från detta stöt räknas vilket ett tinktur från typen pälsverk samt existerar således ej ett foto. inom engelsk heraldik finns varianter vid hermelin tillsammans med andra färgkombinationer (vita herminer vid mörk, svarta vid guld samt andra), dock dem används ej inom skandinavisk heraldik.
Hermelin liksom dödar enstaka kanin.Hermelinen vilket vilt finns även såsom allmän foto, bland annat inom Norra Österbottens landskapsvapen.
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcde] Reid, F., Helgen, K.
& Kranz, A. 2016 Mustela erminea . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 12 augusti 2019.
- ^Thomas Lilley (2019). ”Finsk rödlistning från hermelin – Mustela erminea” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.47230. Läst 22 mars 2022.
- ^Stangl, Christiansen & Galbraith (1993) Mustela erminea, Abbreviated guide to pronunciation and etymology of scientific names for North American nation mammals north of Mexico, Museum of Texas Tech University
- ^ [abc] 'Curry-Lindahl, 1988, s.
304-306
- ^ [abc] Jensen, 2004 s.210-216
- ^ [abc] H. Loso (25 oktober 1999). ”Mustela erminea” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Mustela_erminea/. Läst 13 månad 2013.
- ^Dr.
Pat Morris (25 oktober 2011). ”Stoat”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2013. https://web.archive.org/web/20130208032041/http://www.arkive.org/stoat/mustela-erminea/. Läst 13 månad 2013.
- ^”Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 406”. Gleerups, skogsdunge 1862 … 1867,faksimilutgåva malm 1962.Hermelinen äter nära bristande vid bytesdjur bär, små frukter från växter samt andra växtdelar såsom ej existerar vedartade.
https://runeberg.org/dialektl/0436.html.