Engelska som världsspråk hot eller tillgång

En från tre anser för att engelskan utgör en hot mot svenska språkets ställning inom land. dock enstaka ljus majoritet upplever ej för att svenskans ställning eller tillstånd existerar hotad inom dagsläget. detta visar enstaka opinionsundersökning liksom Novus äger utfört vid uppgift från Språktidningen.

– 33 andel från svenskarna anser för att engelskans utbredning existerar en hot mot svenska språket, varav 6 andel anser för att detta existerar en stort hot.

63 andel anser ej för att engelskan utgör en hot, säger Torbjörn Sjöström, vd på grund av Novus.

Oron ökar tillsammans åldern. läka 51 andel från dom liksom besitter fyllt 65 tid svarar för att engelskan utgör en visst alternativt en stort hot mot svenskan. Oron existerar starkare inom mindre städer samt vid ruralt område. samt den existerar mer utbredd bland svenskar såsom äger grundskola likt högsta utbildning.

Minst bekymrade ovan engelskan existerar personer såsom bor inom storstäder samt likt äger läst vid högskola.

Bland svenskar inom åldern 30 mot 49 tid existerar detta bara 23 andel vilket upplever engelskan liksom en hot – vilket existerar den lägsta andelen inom undersökningen.

Susanna Karlsson, docent i nordiska tungomål nära relaterat till göteborg högskola, tror för att detta finns flera skäl mot skillnaderna mellan olika grupper inom samhället.

samt denna tror ej för att detta existerar något språkligt kunskapsgap liksom redogör skilda attityder mellan olika generationer. Den såsom äger gått i svensk grundskola behöver i dag existera ovan 80 tid på grund av för att detta bör äga funnits ett chans för att engelska ej stod vid schemat.

– Jag tror för att engelskan besitter ett ytterligare roll inom vardagen på grund av flera vilket existerar 65 tid samt äldre.

Engelskan existerar möjligen ej en tungomål likt existerar närvarande vid identisk sätt. till flera yngre existerar den integrerad inom vardagen var man mot massiv sektion lever sitt liv nära engelskan alternativt vid engelska, säger hon.

När detta gäller yrkeskategorier existerar pensionärer samt person som arbetar inom allmänhet mer oroliga än studenter samt tjänstepersoner.

– besitter man ett akademisk träning existerar detta mer sannolikt för att man hamnar inom en arbete var engelskan existerar ett självklar sektion från arbetet.

Ju mer man ser engelskan liksom ett naturlig passage såsom man besitter tillsammans med sig samt inget man aktiverar då man existerar utomlands, desto mindre troligt för att man tycker för att engelskan existerar obehaglig samt främmande, säger Susanna Karlsson.

Sverigedemokraternas sympatisörer sticker ut inom granskning. läka 41 andel svarar för att svenskans ställning existerar hotad – en påstående liksom bara 25 andel från Moderaternas, Vänsterpartiets samt Miljöpartiets väljare instämmer inom.

Nästan lika obekymrade existerar sympatisörer mot Liberalerna samt Centerpartiet. Personer likt röstar vid Kristdemokraterna samt Socialdemokraterna existerar aningen mer oroliga.

”Alla såsom ej existerar språkligt tondöva vet för att lån ifrån dem stora kulturspråken besitter ett viss färgning”

I samhällsdebatten beskrivs engelskan inom ljus ofta vilket en hot mot svenskan.

dock den uppfattningen existerar förhållandevis färsk.

Under detta sena 1800-talet samt tidiga 1900-talet började engelskan utföra allt tydligare avtryck inom svenskan. Då ägde latinet redan tappat bort eller missat sin ställning liksom vetenskapens främsta tungomål. Samtidigt ägde tyskan tagit ovan inom flera forskningsområden samt fanns även detta inledande främmande språket inom skolan.

Även franskan ägde upphöjd ställning eller tillstånd – ej minimalt inom kultursfären – dock inflytandet plats vid tillbakagång.

Med trender, tekniska landvinningar, idrott samt populärkultur likt importerades ifrån Storbritannien samt USA nära den denna plats tiden följde även mängder från engelska lånord – ibland tillsammans med ursprung i andra tungomål dock liksom förmedlades genom engelskan.

Nyheter liksom film, ketchup, plywood, tanks, serve, scones, overall, blues, muffins, icing, mascara, drink samt sandwich tog ställe både inom samhället samt inom ordböckerna. detta denna plats fanns ej okontroversiellt – dock då debattörer förfasade sig ovan exempelvis jazz plats detta kulturyttringen inom sig liksom ifrågasattes samt ej inlåningen från en engelskt mening.

inom Svenska Akademiens ordlista fanns ett mål för att försvenska stavningen mot jass dock rekommendationen fick ej gehör samt ströks därför småningom.

Andra världskrigets slut satte även punkt på grund av tyskan såsom detta viktigaste främmande språket inom landet. Den möjligen tydligaste symbolen till detta språkliga tronskiftet fanns beslutet för att 1946 utföra engelskan mot inledande främmande tungomål i svensk lärcentrum.

Tyskans era vilket prestigespråk inom tradition, undersökning samt teknik bleknade snart mot historia.

Tidigare fanns detta flera liksom ägde rynkat vid näsan åt snobberiet för att kasta sig tillsammans med tyska lån. inom inledande upplagan från Erik Wellanders språkvårdsbibel Riktig svenska – liksom utkom strax efter krigsutbrottet 1939 – fanns detta oönskade tyska inslag vilket denne avfärdade liksom uselt tungomål.

för att nedteckna använda sig av inom stället på grund av använda fanns mot modell en utslag från tyskinspirerad kanslistil liksom denne ville bannlysa.

Engelskan bekymrade honom ej nämnvärt även angående han noterade en ”allt starkare inflytande” samt kritiserade anglicismer likt springmadrass (säg resårmadrass), avledningsändelsen -ship (undvik guvernörship) samt plural-s såsom inom jumpers (skriv gärna jumprar alternativt ännu hellre tröjor).

I stället plats detta myndigheternas krångelprosa vilket plats den främsta måltavlan till Erik Wellander: ”Böjelsen på grund av onödig samt onyttig längd i framställningen existerar säkerligen den största fara, likt till närvarande hotar vårt modersmål.

Svenskan äger varit en kärnfullt samt kraftigt tungomål dock existerar för tillfället vid väg för att bli enstaka urvattnad skrivarrotvälska, utan kärna samt must. Den angelägnaste uppgiften på grund av svensk språkvård just idag existerar för att söka stävja denna olyckliga utveckling.”

Engelskans stigande ställning eller tillstånd gjorde för att irritationen vid 1940-talet inom allt högre grad riktade sig mot engelska influenser inom stället till tyskt effekt samt byråkratspråk.

Författaren samt revyartisten Kar dem Mumma beklagade sig i ett kåseri inom Svenska Dagbladet ovan importerade varor vilket pullover, weekend, shopping samt squash. dock värst från allt plats 1943 års uppsättning från musikalen Roberta vid Oscarsteatern i Stockholm – eftersom flera trendkänsliga svenskar i enlighet med Kar dem Mumma envisades tillsammans för att imitera detta amerikanska uttalet från titeln samt yttra ”Robböörta”.

Kåseriet symboliserade såväl en språkligt maktskifte såsom ett politisk samt kulturell nyorientering.

Engelskan fortsatte för att vinna mark beneath efterkrigstiden samt blev inom takt tillsammans detta något som ökar i storlek eller antal inflytandet även enstaka allt pålitligare källa mot irritation.

Kar dem Mumma fanns långt ifrån isolerad ifall för att störa sig vid engelskans frammarsch. vid insändarsidorna etablerades snart en mönster. flera engelska lån beskrevs ofta vilket onödiga eftersom dom ansågs tränga ut befintliga svenska mening.

detta plats även många vilket efterlyste alternativ såsom kändes genuint svenska. samt inom debatten plats detta framför allt äldre liksom ansåg för att unga borde ransonera importen från engelska.

Språkvården noterade identisk trend samt reagerade tillsammans med såväl irritation samt bekymmer vilket pekpinnar samt ersättningsord. inom ett text ifrån 1954 – vilket gavs ut då kommitté på grund av svensk språkvård fyllde tio kalenderår – fanns detta engelskan likt ägde fångat Erik Wellanders uppmärksamhet.

han konstaterade för att inflytandet redan plats således avgörande ”att man väl måste vandra igen mot hansans period till för att hitta något jämförligt” samt för att undervisningen i engelska inom skolan skulle bidra mot ännu fler lån: ”För ett större sektion från svenska människor ter sig för tillfället engelskan liksom detta ’fina’ språket, likt man medvetet strävar för att tillägna sig samt efter bästa förmåga härma.”

Under dom femton kalenderår vilket gått sedan utgivningen från Riktig svenska ägde den politiska världskartan ritats angående samt dom språkliga styrkeförhållandena rivits upp tillsammans rötterna.

Erik Wellander beskrev dock ej engelskan såsom en hot. Däremot noterade han inom jubileumsskriften enstaka rad influenser likt denne ogillade. Förekomsten från pluraländelsen -s plats bekymmersam eftersom den ibland även användes till substantiv inom enskild inom svenskan: ”Sådana formulering likt en proffs, de korta shortsen äro ingen prydnad till en tungomål liksom utför krav vid för att existera en kulturspråk”.

Vidare fanns detta ”osvenskt” för att nedteckna Osram lysrör utan för att mot modell lägga mot en genitiv-s vid företagsnamnet. Därutöver ansåg Erik Wellander för att flera försvenskningar plats förvirrande samt inkonsekventa eftersom engelskans vokalljud inom vissa fall saknade direkta motsvarigheter i svensk stavning, var strike blivit strejk dock fight blivit fajt.

I sista upplagan från Riktig svenska ifrån 1973 talade han angående en ”ohejdat” lånande ifrån engelskan.

Erik Wellander kritiserade ej minimalt näringslivet var vissa använde lånord till för att ”med dem behärska utföra starkare intryck än tillsammans modersmålets vanliga samt väl kända ord”. Hans bedömning plats för att bruket från engelska fanns en utslag från kommersialism: ”Affärsmännen vädjar medvetet mot svenskens svaghet på grund av detta utländska.”

Den denna plats typen från invändningar mot engelska lån blev allt vanligare beneath dom nästa årtiondena.

Tonen i debatten blev dessutom mer laddad samt problemorienterad.

Svenska språknämnden – arvtagare mot kommitté på grund av svensk språkvård samt föregångare mot dagens Språkrådet – gjorde 1987 gemensam sak tillsammans Postverket inom enstaka kampanj mot ”svengelska”. Klistermärken inom svenska flaggans färger – citrongul skrivelse vid azurblå botten – tillsammans budskap riktade mot engelskans effekt skickades tillsammans med en siffra från Språkvård, nämndens tidskrift:

Tio tid tidigare ägde Postverket gått mot angrepp mot ”krångelsvenskan” genom kampanjskriften Skriv såsom ni talar! Ambitionerna handlade då inom praktiken minimalt lika många angående för att öka brevskrivandet samt sälja fler frimärken såsom för att främja en begripligt samt enkelt språk.

Nu riktades inom stället udden mot inlånade modeord såsom ansågs onödiga alternativt otydliga.

Åter försökte Postverket förena affärsmässig intressen tillsammans med språkliga ideal. Tanken plats för att klistermärkena – vilket kunde beställas inom uppsättningar ifall 200 stycken – skulle användas vid kreditkort samt brev.

Vissa tolkade budskapet liksom en allmänt motstånd mot lånord. Svenska språknämnden poängterade inom Språkvård för att den ej förordade någon total utrensning från importer: ”Vi önskar självklart ej motarbeta samtliga språkliga lån dock menar för att man i affärslivet borde satsa mer vid svenskan.”

I kampanjen försökte även kommitté bemöta föreställningen angående för att engelskan skulle äga en större ordförråd än svenskan samt därför artikel en objektivt förbättrad samt mer uttrycksfullt tungomål – en påstående liksom ej plats helt ovanligt inom debatten nära den denna plats tiden samt såsom ibland fått viss draghjälp från experter.

Erik Wellander skrev mot modell inom nämndens jubileumsskrift ifrån 1954 för att ”vårt modersmål icke existerar en rikt tungomål, vare sig detta gäller dem grammatiska alternativt dem lexikaliska uttrycksmöjligheterna”. Språkvetaren samt underhållaren Fredrik Lindström hävdade långt senare – bland annat inom Världens dåligaste språk ifrån 2000 – för att engelskan fanns ”världens möjligen ordrikaste språk”.

Den typen från jämförelser äger dock ofta dömts ut liksom ovetenskapliga samt vilseledande. 

Men detta fanns ej bara Svenska språknämnden såsom såg engelskans effekt likt problematiskt. Även andra språkvårdande instanser avrådde ifrån importerade varor liksom ej ansågs berika svenskan alternativt liksom ej enkelt kunde anpassas mot språksystemet.

Främmande stavningar, uttalssvårigheter samt böjningsproblem fanns återkommande argument då språkvården försökte introducera svenska ersättningsord till engelska lån.

Språkvården fanns enad inom synen vid engelskan såsom en hot mot såväl svenskans ställning vilket begripligheten.

dock detta fanns enstaka vetenskapsman såsom öppet vände sig mot 1987 års kampanj. Peter Cassirer, docent inom nordiska tungomål nära relaterat till göteborg högskola, jämförde inom ett debattartikel inom Dagens Nyheter – tillsammans med rubriken ”Bevara svenskan blandad” – kampen mot engelskan tillsammans med slagorden ifrån skydda land svenskt, enstaka organisation liksom tillsammans med relaterade till rasism argument bedrev ett hätsk kampanj mot invandrare samt invandring: ”Inga rationella skäl talar på grund av för att en ’rent’ tungomål existerar förbättrad än en ’blandat’ – lika lite vilket detta finns rationella skäl för att hålla vissa mänskliga raser alternativt folkgrupper ’rena’.”

Peter Cassirer hävdade för att kampanjen gynnade skydda land svenskt eftersom kommitté ”flyter tillsammans inom identisk grumliga ström såsom ej bara kräver för att varenda främmande mening bör ut ur svenskan utan även för att samtliga ’främmande element’ bör ut ur Sverige”.

denne anklagade vidare kommitté till för att ej acceptera någon ytterligare svenska än den medarbetarna själva vuxit upp tillsammans med. Peter Cassirer dömde ut kampanjen tillsammans med klistermärken såsom en fiasko: ”Därför bör dem ansvariga snarast förpassa dessa etiketter mot närmaste bur – alternativt soplår.”

”Genom propositionen bugar man sig sålunda djupt för att ansiktet existerar vid väg genom mattan”

En ytterligare vetenskapsman likt gick emot strömmen plats Lars Melin, docent inom nordiska tungomål nära Stockholms högskola.

I en debattartikel inom Språkvård skrev han för att diskussionen angående svenskan tycktes existera vid väg ”in inom ett puristisk fas”. han ansåg för att lånord bidrog mot för att ”göra detta redan rika svenska språket ännu rikare”. samt kommitté borde snarare ägna sig åt för att slussa in importerade varor i det svenska språksystemet än för att bekämpa dom.

sådana lån kunde i enlighet med Lars Melin såväl ”fylla luckor inom detta svenska ordförrådet” likt ”ha ett emotiv laddning vilket motsvarande svenska mening saknar”.

Den denna plats laddningen fanns ej bara inom engelska lån. Lars Melin underströk för att även flera mening tillsammans franskt ursprung användes vid liknande sätt: ”Alla såsom ej existerar språkligt tondöva vet för att lån ifrån dem stora kulturspråken äger ett viss färgning.” till den vilket vuxit upp tillsammans svenskan kunde den helt enkelt ej bli exotisk: ”Detta existerar egentligen ej märkligare än för att språkbrukare existerar benägna för att variera stilistiska nyanser alternativt nyttja retoriska effekter.”

Redaktionen svarade för att detta inom kampanjen ej rörde sig ifall något kategoriskt motstånd mot lånord.

Den engelska importen fanns dock inget ”fantasifullt lånande från oumbärliga uttryck”: ”Utan detta ivriga lånandet tvingar även andra för att hänga tillsammans med, fast behärskningen från engelska samt andra främmande tungomål möjligen ej existerar således stor”.

Av exemplen liksom Lars Melin noterade inom sin debattartikel ansåg redaktionen för att trainee kunde bli aspirant, desktop publishing bli gör-det-själv-tryck samt controller bli styrekonom.

Kampanjen plats i enlighet med redaktionen främst riktad mot ”den bland oss svenskar utbredda ängslan på grund av språklig fantasi”: ”Vi kunna väl ibland hitta vid något själva samt ej ständigt falla inom fäförundran inför allt amerikanskt?”

Svaret ifrån redaktionen antydde kanske för att kritiken ej bara handlade ifall detta rent språkliga utan även ifall en mer allmänt missnöje tillsammans amerikanska influenser.

Just detta synsättet skulle således småningom bli mer framträdande inom debatten. inom nyutkomna boken Kåppi pejst nämner exempelvis författaren Mats-Eric Nilsson importerade varor likt 24/7, CEO samt all in vilket några språkliga symtom vid enstaka oönskad amerikanisering från detta svenska samhället.

Nämndens samt Postverkets kampanj diskuterades beneath 1987 alltså både inom stora dagstidningar samt inom smala tidskrifter.

Resultatet från uppmärksamheten existerar svårt för att bedöma – dock den bidrog sannolikt mot för att ytterligare markera engelska influenser såsom problematiska samt hotfulla utan för att på grund av den skull erhålla stopp vid importen. Ambitionen för att introducera svenska ersättningsord verkar ej heller äga lyckats inom dessa fall.

Desktop publishing besitter vilket term blivit omsprunget från teknikutvecklingen. Både trainee samt controller existerar alltjämt vanligare än aspirant samt styrekonom.

Nästa skifte inom debatten kom vid 1990-talet samt sammanföll tillsammans Sveriges access inom EU samt en snabbt stigande antal invånare vilket ägde en annat modersmål än svenska.

Samtidigt ägde engelskan även tagit ovan vilket vetenskapens tungomål samt brukades alltmer inom näringslivet. inom debatten började detta talas ifall risken på grund av domänförluster, farhågor angående för att svenskan skulle bli obrukbar inom samhällsområden var kommunikationen huvudsakligen skedde vid engelska.

Sverige ägde dessutom fått fem nationella minoritetsspråk – finska, meänkieli, samiska, romska samt jiddisch – utan för att svenskan fått någon officiell status.

För inledande gången växte detta fram enstaka utbredd bekymmer till svenskans ställning.

Debatten bidrog mot för att land 2009 fick enstaka språklag vilket bland annat fastställde svenskans position likt huvudspråk samt detta allmännas ansvar till för att nyttja samt förbättra den: ”Som huvudspråk existerar svenskan samhällets gemensamma tungomål, likt varenda likt existerar bosatta inom landet bör äga passage mot samt likt bör behärska användas inom varenda samhällsområden.” Innan ägde svenskans ställning liksom samhällsbärande tungomål varit således självklar för att den inte någonsin skrivits in inom lagen.

Men flera språkvetare ville vandra en steg längre samt ge svenskan ställning eller tillstånd såsom officiellt språk.

Björn Melander, professor inom nordiska tungomål nära Uppsala högskola, ledde utredningen Mål inom mun vilket föregick språklagen. han förklarade i en skrivelse inom Språkvård för att detta plats en medvetet omröstning för att ej färglägga upp enstaka motsättning mellan svenskan samt engelskan samt för att undvika mening liksom hot samt skydd i utredningen: ”Att svenskan föreslås ett fåtal denna ställning … hänger självklart samman tillsammans tanken vid för att hävda användningen från svenska inom domäner var engelskan existerar kraftfull – detta existerar den lagstiftningsmässiga utgåvan från detta språkpolitiska målet för att svenskan bör artikel fullständig samt samhällsbärande.”

Sture Allén, ledamot från Svenska Akademien samt professor inom språkvetenskaplig databehandling nära relaterat till göteborg högskola, ställde sig inom ett debattartikel inom Svenska Dagbladet på baksidan utredningens förslag.

då regeringen valde ett ytterligare väg hävdade denne för att detta berodde vid fruktan på grund av för att stämpeln liksom officiellt tungomål skulle innebära till flera förpliktelser – dock för att ett lättviktigare utnämning mot huvudspråk ej plats tillräcklig till för att värna svenskan: ”Ödmjukhet existerar ett dygd dock självutplåning existerar detta ej.

Genom propositionen bugar man sig sålunda djupt för att ansiktet existerar vid väg genom mattan.”

Regeringen körde ovan både kritikerna samt utredningens förslag. inom språklagens fjärde paragraf fastslogs svenskans status: ”Svenska existerar huvudspråk inom Sverige.”

I solens tid står ett majoritet i riksdagen på baksidan den befintliga lagen.

Inför valet 2022 gjorde Språkrådet ett kartläggning från partiernas inställning mot olika språkpolitiska problem att diskutera. varenda utom Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet svarade för att språklagen ägde haft avsedd resultat. dock var Vänsterpartiet ville stärka ställningen på grund av nationella minoritetsspråk ansåg Sverigedemokraterna för att myndigheter behövde ännu tydligare krav vid för att nyttja svenska.

detta fanns i enlighet med grupp modell vid för att betydelsefull upplysning såsom varningstexter skrevs enbart vid engelska vilket stred mot lagens syfte.

Efter valet äger Sverigedemokraterna föreslagit för att svenskans ställning bör tecknas in i grundlagen. Motivet existerar i enlighet med ett riksdagsmotion för att detta rör sig angående enstaka ”förbisedd, dock betydelsefull symbolfråga”.

Att svenskans ställning blev team 2009 betydde ej för att den språkpolitiska debatten tystnade.

vid senare tid äger den alltmer handlat ifall engelska likt undervisningsspråk. Såväl grundskolor vilket gymnasier tillsammans internationell profil lockar studenter tillsammans med för att enstaka massiv sektion från lektionerna existerar vid engelska. Inom högre träning ges flera kurser samt schema enbart vid engelska. Även ifall undervisningen existerar vid svenska existerar kurslitteraturen inom flera ämnen helt alternativt delvis vid engelska.

samt inom forskningen blir studier samt avhandlingar vilket publiceras vid svenska alltmer sällsynta.

Än därför länge äger engelskan ej inom någon större utsträckning blivit partipolitik inom land. Inför valet 2022 plats detta, i enlighet med Språkrådets kartläggning, inget från dom åtta riksdagspartierna vilket ansåg för att engelskan tog på grund av massiv lokal inom detta svenska samhället.

Bara Sverigedemokraterna tyckte för att engelskan plats sålunda ledande för att den utgjorde en hot mot svenskan. Visserligen underströk grupp för att detta plats viktigt tillsammans med goda kunskaper inom engelska eftersom detta rörde sig ifall en internationellt tungomål – dock detta plats samtidigt nödvändigt för att värna svenskans särställning.

Liberalerna klassade ej engelskan såsom en hot dock varnade ändå till risken på grund av domänförluster inom undersökning samt näringsliv.

– Min perception existerar för att frågan ifall svenskans ställning existerar ganska död politiskt. detta verkar ej artikel något liksom man sitter samt samtalar om inom partigrupperna tillsammans Sverigedemokraterna liksom en möjligt undantag, säger Jennie Spetz, utredare vid Institutet på grund av tungomål samt folkminnen vilket tillsammans tillsammans med Ellen Bijvoet skrivit Språkrådets redogörelse Riksdagspartiernas svar vid språkpolitiska frågor.

I Tidöavtalet mellan regeringen samt Sverigedemokraterna besitter språkpolitik enstaka framskjuten lokal.

var nämns bland annat språkkrav inom äldreomsorgen, språkförskola inom utsatta områden, modersmålsundervisningens kommande, språkscreening från ungar samt språktester på grund av medborgarskap.

– denna plats äger detta skett en klart samt abrupt skifte. idag existerar detta svenskan vilket integrationsverktyg liksom existerar den språkpolitiska fråga likt existerar hetast, säger Jennie Spetz.

Lena träd Palicki, lektor inom svenska nära Stockholms högskola, konstaterar för att detta sällan äger diskuterats sålunda många språkpolitik såsom beneath höstens valrörelse.

Förslagen rörde flera olika områden – dock ägde även många gemensamt.

– Dom stora språkdiskussionerna existerar kopplade mot detta flerspråkiga samhället, mot migrationsfrågor samt mot för att detta existerar vissa människors tungomål likt bör bedömas, säger hon.

Ingen tidigare statsmakt äger nära tillträdet haft ett lika grundlig schema vilket berör språkpolitik.

dock detta finns inga förslag liksom behandlar svenskans förhållande mot engelskan.

– inom Tidöavtalet existerar detta snarare svenskan såsom kontrasteras mot detta mångspråkiga samhället. idag handlar detta främst angående för att behärska alternativt för att ej behärska svenska. Svenskan kopplas ihop tillsammans integration samt inom den frågan existerar engelskan helt perifer, säger Jennie Spetz.

Men inom riksdagen äger Sverigedemokraterna motionerat angående skärpta språkkrav vid public service såsom bör ta ”sitt språkvårdande uppgift vid allvar” eftersom svenskan existerar ”en demokratifråga”.

Svenskan bör dessutom skyddas ”från onödiga anglicismer”.

Samtidigt verkar ej Sverigedemokraternas sympatisörer existera särskilt irriterade ovan just anglicismer. inom Språktidningen 4/2022 visade enstaka granskning utförd från Novus för att 15 andel från partiets väljare tyckte för att onödiga engelska lånord plats den främsta källan mot språklig irritation – vilket fanns enstaka lika massiv andel likt inom en tvärsnitt från befolkningen.

Lena träd Palicki anser ej för att detta existerar ett slump för att detta existerar just Sverigedemokraterna liksom driver ett rad språkpolitiska problem att diskutera.

denna tror även för att grupp är kapabel äga andra motiv än för att enbart värna svenskan.

– vid ytan handlar förslagen ifall tungomål dock man måste tänka vid vad detta existerar man egentligen önskar. Språktester på grund av nationalitet existerar ofta en sorteringsverktyg på grund av för att färre bör erhålla nationalitet.

Då handlar detta ej ifall för att möjliggöra till människor för att lära sig förbättrad svenska, vilket skulle existera strålande, utan angående för att sortera människor, säger hon.

Synen vid engelskan liksom en hot varierar alltså tillsammans med åldern var äldre existerar mer bekymrade än yngre. till flera unga existerar detta inom ljus ett självklarhet för att kommunicera vid engelska inom flera situationer samt för att ständigt förbruka engelska inom anförande samt text.

dock äldre svenskar är kapabel äga läst mindre alternativt ingen engelska alls inom skolan. många likt flyttat mot land ifrån andra länder äger heller ej studerat engelska.

”Det existerar heller ej gudagivet för att engelskan bör artikel detta största språket vid global nivå”

I solens tid pekar ändå detta mesta mot för att framtidens svenskar kommer för att nyttja ännu mer engelska.

Frågan existerar hur detta påverkar samhället samt språksituationen – samt hur kommande generationer kommer för att titta vid förhållandet mellan engelskan samt svenskan.

– då oss lekte då jag plats små därför använde oss ibland stockholmska vilket lekspråk. då mina ungar vilket existerar inom mellanstadieåldern agerar datorspel inom solens tid sålunda pratar dom engelska tillsammans varandra till detta existerar detta språket vilket gäller var.

detta existerar enstaka tillgång liksom dom besitter samt var äger detta skett enstaka massiv förändring, säger Susanna Karlsson.

Att svenskan även i framtiden kommer för att påverkas från andra tungomål existerar självklart. Däremot tror ej Susanna Karlsson för att detta existerar självklart för att just engelskan bör öka inom både utbredning samt ställning eller tillstånd.

Sedan språklagen infördes 2009 upplever denna för att förändringarna – tillsammans med undantag på grund av den tekniska utvecklingen vilket lett mot för att ungar inom dygn inom större utsträckning använder engelska – inom detta svenska språksamhället äger varit ganska begränsade. I det på denna plats perspektivet existerar fjorton tid ej enstaka särskilt utdragen tid.

– detta existerar heller ej gudagivet för att engelskan bör existera detta största språket vid global nivå.

då politiska samt ekonomiska maktpositioner förskjuts sålunda förändras även olika språks maktposition. Utomspråkliga faktorer liksom ingång mot teknologi existerar enstaka betydelsefull faktor. detta finns inget vilket säger för att ej en tungomål liksom kinesiskan skulle behärska segla upp samt vinna mark internationellt vid längre sikt.

Anders Svensson existerar chefredaktör vid Språktidningen.

Därefter kostnad 49 kr inom månaden. ingen bindningstid.