Hur mycket kalorier innehåller uranium
Uran
- För platsen inom Indien, titta Uran (ort)
| Uran | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En papper från uran tillsammans talet 2068 handskrivet Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | 238,0289 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Silvrig metallisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1 405 K (1 132 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 4 407 K (4 134 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 12,49 × 10-6m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 15,48 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 477 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | 175 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 597,6 kJ/mol Andra: 1 420 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Rn] 5f3 6d1 7s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 21, 9, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 4, 6 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,38 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | ortorombisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3155 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 3,8·106A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Säkerhetsinformation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| H-fraser | H330, H300, H373, H413 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| P-fraser | P? | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| R-fraser | R26/28, R33, R53 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| S-fraser | S(1/2), S20/21, S45, S61 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uran existerar en radioaktivtgrundämne liksom tillhör aktiniderna.
Uran, såsom existerar enstaka metall, besitter detta högsta atomnumret från dem naturliga grundämnena.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Ämnet uran upptäcktes kalenderår 1789 från den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth.
Naturligt uran består från tre isotoper: uran-238 (99,28 andel från allt uran), uran-235 (0,71 procent) samt uran-234 (0,0058 procent).Dess CAS-nummer existerar 7440-61-1. för att uran besitter detta högsta atomnumret från naturligt förekommande grundämnen betyder ej för att ämnet existerar detta tyngsta mätt inom densitet. inom detta avseende ligger uran endast vid sjunde lokal samt kommer efter bland annat osmium samt iridium. Uran existerar mer alternativt mindre radioaktivt beroende vid isotop.
Uranisotoper
[redigera | redigera wikitext]Naturligt uran består från 99,27 andel 238U, 0,72 andel 235U samt 0,006 andel 234U.[2] Härutöver existerar nästa isotoper från vikt inom kärntekniska sammanhang: 233U, 236U, 237U samt 239U.
Härvid förmå man notera för att 238U ej existerar fissilt, dock ifall detta utsätts på grund av snabba neutroner, vars energi existerar större än 1 MeV, därför kunna denna isotop likväl fissionera, dock utan för att starta ett kedjereaktion.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Kärnkraft
[redigera | redigera wikitext]Den viktigaste användningen från uran existerar likt bränsle inom kärnkraftverk.
Uran vilket bör användas inom dem flesta typer från kärnkraftverk isotopanrikas inom enstaka kostsam process [källa behövs] således för att halten 235U uppgår mot omkring 3 %. Vissa speciella typer från kärnreaktorer, såsom dem vilket används inom atomubåtar, kräver 50–90 % alternativt mer 235U (även kallat HEU, highly enriched uranium, "höganrikat uran").
Vissa typer från kärnreaktorer, likt använder tungt dricksvatten alternativt grafit vilket debattledare, kunna nyttja naturligt uran direkt. detta överblivna 238U kallas utarmat uran samt förmå ej användas mot kärnklyvning tillsammans termiska neutroner. detta är kapabel dock observeras för att 238U, liksom laddas inom enstaka kärnreaktor, kommer för att delvis transmuteras mot plutonium.
Vissa från plutoniumets isotoper existerar klyvbara samt bidrar mot reaktorns energiproduktion. inom enstaka upparbetningsprocess existerar detta sedan tekniskt möjligt för att separera plutoniumet ifrån uran samt klyvningsprodukterna. Ju längre uranbränslet varit inom härden desto sämre blir utseparerat plutonium till tillverkningen från fissionsladdningar, vilka är kapabel utgöra ett sektion inom en flertal olika typer från kärnvapen.
Kärnvapen
[redigera | redigera wikitext]Eftersom 235U existerar fissilt sålunda kunna detta material användas på grund av för att tillverka fissionsvapen (exempelvis Little boy, atombomben likt fälldes ovan Hiroshima), emellertid torde plutonium artikel detta helt ledande ämnet inom dessa kontext. Dock existerar 238U, antingen likt naturligt uran alternativt vilket utarmat uran, trots för att detta ej existerar fissilt, synnerligen betydelsefullt på grund av tillverkningen från dagens kärnvapen.
tillsammans med undantag från dem allra minsta från dessa (taktiska kärnvapen) sålunda utgörs dem från fusionsvapen. Dessa fungerar oftast inom tre steg: "fission-fusion-fission", vilket innebär för att enstaka fissionladdning fungerar likt enstaka "tändhatt" till fusionsladdningen, liksom genererar snabba neutroner, vars energi existerar större än 1 MeV, vilket medför för att även 238U kommer för att fissionera inom vapnets tredjeplats steg, utan för att ge upphov mot någon kedjereaktion.
Övrig användning
[redigera | redigera wikitext]I begränsad omfattning används uran vid bas från sin höga densitet såsom vikt samt ballast inom olika kontext. Utarmat uran används vid bas från sin densitet inom pilprojektiler mot moderna stridsvagnskanoner. Uran besitter, såsom urangult samt uranockra, använts vilket pigment nära framställningen från färg.
Uranföreningar äger även använts på grund av för att färga kopp.
Uran inom världen
[redigera | redigera wikitext]OECD/NEA samt IAEA uppskattar inom enstaka gemensam sammanfattning den kända globala resurser från konventionell uran vilket kunna brytas på grund av mindre än 130 dollar per kg mot 4,7 miljoner ton. Baserat vid produktionen 2004 från el ifrån atomenergi räcker dessa kända tillgångar mot 85 års produktion.
tillsammans med bridreaktorteknologi räcker dem inom 2 500 kalenderår. angående hänsyn tas mot den totala resurser från exploaterbart uran, detta önskar yttra både identifierade samt okända tillgångar, uppskattar man inom rapporten för att 2004 års uranbaserade elproduktion skulle behärska upprätthållas inom 20 000 tid tillsammans bridreaktorer[3][4].
This uranium calorie calculator helps you estimate the energy content in calories from a given mass of uranium.Uran inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sveriges berggrund existerar rik vid uran. Flera olika bergarter existerar kända till sina höga uranhalter, såsom modell är kapabel nämnas alunskiffer samt olika graniter. beneath år 1965–1969 (och inom försöksverksamhet fram mot 1981) utvanns 215 ton svenskt uran nära Ranstadsverket, 13 km utanför Skövde.
inom takt tillsammans med stigande uranpriser 2005–2007 ökade prospektering efter uran inom land.
Hur flera kalorier äger uran?Prospektering efter mineral regleras inom minerallagen. till för att leta efter uran samt andra metaller samt mineral behövs undersökningstillstånd ifrån Bergsstaten, likt existerar en särskilt beslutsorgan inom Sveriges geologiska utredning, SGU. dem inledande undersökningstillstånden på grund av uran inom den nya minerallagstiftningen (som kom inom start vid 1990-talet) beviljades 2005.
Efter 2011, inom takt tillsammans med sjunkande metallpriser, besitter antalet undersökningstillstånd på grund av uran minskat kraftigt. inom januari 2016 fanns 42 undersökningstillstånd till uran samt uran vilket biprodukt.[5]
När berget innehåller ovanligt många från en tema brukar man prata angående enstaka fyndighet.
dem svenska uranfyndigheterna finns inom alunskiffrar samt inom urberget. dem mörka alunskiffrarna existerar dem yngsta fyndigheterna samt existerar dem vilket innehåller dem största samlade uranmängderna inom landet. dem förekommer inom större mängd inom fjällkedjans randområden, Skåne, Billingen inom Västergötland, Östergötland, Närke samt vid Öland.
Alunskiffrarna bildades vid havsbottnen beneath kambrisk period, detta önskar yttra på grund av cirka 500 miljoner kalenderår sedan.
Uran existerar en metalliskt grundämne, detta tyngsta likt förekommer inom naturen.Majoriteten från tillgångarna existerar dock inom struktur från låghaltiga, dock många stora, mineraliseringar vilket bedöms liksom okonventionella, detta önskar yttra icke-brytvärda. Idag sker ingen brytning från uran inom Sverige.[5]
Alunskiffrarna innehåller förutom uran även organiskt ämne samt metaller såsom vanadin, metall samt nickel.
Uranhalten varierar mellan olika områden, dock även mellan olika lager inom skiffern vid varenda ställe. Den uranrikaste alunskiffern existerar den vilket finns inom delar från Billingen liksom besitter ett mäktighet vid 3,5 meter samt tillsammans en uraninnehåll vid cirka 300 g/ton.
I OECD:s, IAEA:s samt NEA:s statistik ovan världens brytvärda uranreserver existerar Sveriges andel mindre än 1 andel.
Världshälsoorganisationen (WHO) besitter gjort ett granskning från uranets negativa konsekvens vid hälsan utifrån epidemiologiska studier (WHO 2011).Svenska kärnkraftverk förbrukade 2015 omkring 1 500–2 000 ton uran per tid. Den uran liksom köps mot svenska reaktorer besitter ursprung ifrån bland annat Kanada, Australien, Ryssland, Namibia samt Kazakstan, dock anrikas ofta inom annat nation.
Vissa speciella typer från kärnreaktorer, vilket dem såsom används inom atomubåtar, kräver 50–90 % alternativt mer 235 U (även kallat HEU, highly enriched uranium, "höganrikat uran").Värdet vid importerat anrikat uran mot land fanns mellan 5 samt 7 miljarder kronor per år.[5]