Vetenskapliga texter viktiga för förskollärare

Det finns enstaka osäkerhet bland förskollärare angående vad vilket menas tillsammans med vetenskaplig bas samt hur man bör tolka vetenskapliga term, konstaterar dem yrkesverksamma förskolelärarna Victoria Grander Berglund samt Jenny Wolf.

De vetenskapliga studier likt presenteras nedan existerar korta sammanfattningar från undersökning likt inbegriper detta systematiska kvalitetsarbetet samt förskollärares perspektiv vid kvalitét samt likvärdighet.

inom sin Magisteruppsats ”Professionell identitet: Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, inom enstaka förskola på̊ vetenskaplig grund” utvärderar författarna förskollärares beskrivningar från yrkesidentitet samt yrkesspecifik förståelse. Uppsatsen baseras vid numeriskt värde fokusgruppintervjuer bestående från sammanlagt sex yrkesverksamma förskollärare samt intervjuer tillsammans med numeriskt värde erfarna vetenskapsman vilket även besitter arbetat liksom förskollärare.

Källmaterialet äger kompletterats tillsammans ett enkät vilket äger besvarats från 45 förskollärare.

Personliga attribut överskuggar andra kompetenser

När andra förskollärare beskriver enstaka utmärkt förskollärare använder dem oftast omdömen angående personliga attribut såsom vård, värme, öppenhet samt förmåga för att uppväcka barns nyfikenhet.

Studien visar för att även angående förskollärare äger enstaka utdragen högskoleutbildning balanserar personliga attribut tyngre än teoretiska kunskaper samt en vetenskapligt förhållningssätt då man önskar förklara enstaka utmärkt förskollärare.

Denna identitetskonstruktion påverkar yrkesspråket. Kulturen liksom blir rådande vid förskolan kräver då ej från förskollärare för att dem använder en teoriförankrat samt teoretisk yrkesspråk.

I deras isländska kvalitativa fokusgruppsintervjustudie tillsammans 26 förskollärare samt fem förskolepersonal besitter Einarsdottir samt Jónsdóttir (2019, ss.

Istället förväntas samtliga kolleger, liksom ungar samt föräldrar, förstå vad förskolelärarna talar angående. Förskollärares identitet samt kompetens blir då från praktisk samt kollektiv karaktär, konstaterar Grander Berglund samt Wolf.

Tyst insikt dominerar

Icke desto mindre besitter ett ökad akademisering från förskoleyrket lett mot för att teoretiska kunskaper äger fått enstaka större innebörd på grund av formering från professionen.

Både vetenskapsman samt Skolverket framhåller vikten från för att förskollärare utvecklar enstaka medvetande till begreppet vetenskaplig bas, visar Grander Berglunds samt Wolfs översyn från tidigare undersökning. Utgångspunkten inom styrdokumenten liksom reglerar yrket samt lärarutbildningen, existerar för att forskningsresultat bör användas vid en medvetet samt systematiskt sätt.

Vetenskaplig bas samt testad upplevelse bör genomsyra personalens handlande, didaktiska omröstning samt reflektioner.

Samtidigt domineras förskoleverksamheten från tyst, dvs.

I detta del sammanfattas några viktiga punkter inom högläsningen vilket förekommer huvudsakligen inom vetenskapliga föremål eller textstycken dock även litteratur.

praktisk, insikt, konstaterar Grander Berglund samt Wolf. Tyst insikt existerar ett struktur från personlig förståelse vilket visar sig inom praktisk papper samt sällan utrycks inom vetenskapliga samt teoretiska begrepp. Istället uppstår samt överförs denna kunskapsform genom interaktioner samt deltagande inom specifika situationer.

Genom för att erfarenheter återkomma utvecklas dem mot förståelse ifall specifika situationer.

Yrkesspråket behöver adekvata begrepp samt begrepp

Studien visar för att den traditioner liksom finns inom förskolan ofta missgynnar yrkesspråket, t.ex. yrkesspecifika samt inom forskningen förankrade term. Förskollärarna äger istället utvecklat ett verbal tradition liksom handlar ifall för att förklara vilket dem utför samt hur.

Det ledande språkbruket existerar kontextbundet samt argumentationen bygger vid erfarenheter samt känslor, snarare än teoretisk samt teoriförankrat språkbruk. Denna verbala tradition existerar ej identisk sak liksom en yrkesspråk eftersom förskolelärarna ej använder adekvata begrepp samt term, menar Grander Berglund samt Wolf.

Läroplaner ses vilket vetenskapliga dokument

  Förskollärarna lutar sig mot läroplanen då dem bör debatterar på grund av sina didaktiska vägval.

dem framhåller för att läroplanen ger dem deras mandat samt dem betonar för att läroplanen styr verksamhetens uppgift.

Syftet tillsammans studien plats för att undersöka hur några förskollärare beskriver arbetet tillsammans högläsning samt boksamtal inom relation mot för att gynna barns språkutveckling.

Problemet existerar dock för att förskolelärarna betraktar läroplanen vilket en vetenskapligt papper, menar Grander Berglund samt Wolf. Tidigare undersökning äger demonstrerat för att läroplanen inom mångt samt många skapats utifrån politiska kompromisser. detta finns ej några referenser inom läroplanen likt visar vilka vetenskapliga teorier innehållet grundas vid.

samtal samt reflektion kring vilket såsom ligger på baksidan utformandet från läroplaner bör i enlighet med Grander Berglund samt Wolf erhålla enstaka mer framträdande ställe inom förskolans kvalitetsutvecklingsarbete.

Förskolelärarna behöver erövra forskningsfältet

Förskolelärarna ställer sig på baksidan idén angående ett förskola vid vetenskaplig bas, dock dem äger svårt för att uttrycka vad liksom menas tillsammans med detta.

inom enkäten anger ovan 90 andel från förskollärarna för att detta existerar viktigt för att förskoleverksamheten bedrivs utifrån metoder liksom besitter stöd inom lärorik samt didaktisk undersökning. Paradoxalt nog använder sig förskolelärarna ej själva från några teorier alternativt forskningsresultat inom sina beskrivningar från yrkesspecifik kompetens.

Istället existerar detta en praktiskt handlande samt erfarenheter likt besitter enstaka huvud lokal inom förskolelärarnas reflektioner.

Likaledes visar studien för att detta bland dem verksamma förskolelärarna finns enstaka ovilja för att forska egen, dock däremot enstaka positiv attityd mot för att andra fullfölja detta. Intervjupersonerna anser för att enstaka upphöjd praktisk kompetens samt yrkeserfarenheter liksom förskollärare existerar ett förutsättning till god undersökning ifall samt till förskolan.

Forskningsbaserat arbetssätt möjliggör granskning från praktik

På grund från studiens effekt ger Grander Berglund samt Wolf några förslag vid tillväxt från förskoleverksamheten:

• Det existerar viktigt för att förskollärare beforskar sin personlig erfarenhet utifrån bekymmer dem stöter vid inom sitt dagliga sysselsättning.

• En förutsättning på grund av för att förbättra verksamheten existerar för att förskollärare använder sig från vetenskapliga teorier samt term.
  I detta segment presenteras tidigare undersökning tillsammans fokus vid 1) undervisningsrelationer, 2) lärares relationsinriktade jobb samt relationskompetens, 3) förskollärares bemötande från unge samt 4) anknytningens resultat vid barns välbefinnande samt framgång.

  Lärarna behöver sätta sig in inom vad olika vetenskapliga term innebär, vad såsom menas tillsammans vetenskapligt förhållningssätt samt utföra den förståelsen mot sin egen.

• Förskollärare behöver erhålla situation för att tillsammans tillsammans sina kolleger diskutera samt sätta mening vid sin aktivitet. Genom dessa diskussioner förstärks yrkesroll samt yrkesspråk.

  en utvecklat yrkesspråk underlättar konversation ifall verksamheten vid en reflekterande, analytiskt samt trovärdigt sätt.

• Lärarutbildningar behöver bli förbättrad vid för att förbättra dem blivande förskolelärarnas vetenskapliga kunskaper samt yrkesspecifikt språk.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Grander Berglund, Victoria & Wolf, Jenny (2014).

”Professionell identitet: Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, inom ett förskola vid vetenskaplig grund”.

eoretiska ramverk utgick ifrån detta sociokulturella perspektivet.

universitet eller akademisk institution inom Jönköping.

Professionell identitet: Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, inom ett förskola vid vetenskaplig bas Länk mot ytterligare webbplats.