Hur söker jag i post och inrikestidningar

Post- samt inhemsk Tidningar (PoIT) existerar Sveriges officiella periodika. Tidningen startades 1645 vilket Ordinari brev Tijdender från drottning Kristina inom samråd tillsammans Axel Oxenstierna.

Man behövde diplomatiska underrättelseorgan inom dåtidens oroliga Europa, samt Axel Oxenstierna utnyttjade tidningen till politisk propaganda genom publikation från inkomna skrivelse ifrån utposterade rapportörer.

Tidningen omvandlades mot ett kungörelsesida vid Bolagsverketswebbplats tid 2007, vid licens från Svenska Akademien vilket ännu ägde rättigheterna.^[1][2][3] tid 2009 upphörde utgivningsbeviset för att gälla, vilket formellt innebar för att PoIT ej längre klassades liksom ett periodika inom lagens mening.^[4] i enlighet med en avtal upprättat 2019 överlät slutligen Svenska Akademien samtliga rättigheter till PoIT mot Bolagsverket den 1 januari 2021.^[5]

Den äldsta tidningen

[redigera | redigera wikitext]

Ordinari brev Tijdender tillsammans med dess senare efterkommande Post- samt inhemsk Tidningar (PoIT) titeln ifrån 1821 fanns världens äldsta dagblad såsom utkommit regelbundet samt, ifall man bortser ifrån några mindre avbrott, kontinuerligt alltsedan starten.^[6]

Dock plats PoIT ej alldeles ursprunglig tillsammans med tryckta nyheter.

Redan 1624 utkom Hermes Gothicus inom Strängnäs, dock endast en enda exemplar existerar känt, vilket för tillfället finns vid Kungliga Biblioteket (KB) inom huvudstaden. Några ytterligare siffra existerar ej kända.^[7]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Ordinari brev Tijdender fanns Sveriges inledande periodika.

Tidningen refererade meddelande ifrån utsedda korrespondenter inom utlandet. Nyheter samt ämne samlades in via landets lokala postmästare samt ansvarig utgivare fanns postmästaren inom huvudstaden. Liksom övriga tidningar beneath denna period lästes den bara från ett många små kärna från välbeställda personer. Tidningarna plats kostsam samt erhålla kunde studera.

Spridning från stora upplagor plats ej praktiskt möjligt vid bas från den outvecklade trycktekniken samt dem begränsade transportmöjligheterna.

Ordinari brev Tijdender utkom varenda onsdag tillsammans med en fyrsidigt siffra, ibland åtföljt från ett bilaga kallad Extraordinari brev Tijdender. ifrån 1735 utkom den numeriskt värde gånger inom veckan – måndagar samt onsdagar – samt ifrån 1792 tre gånger inom veckan vid måndagar, torsdagar samt lördagar.^[8]

Tidningens utgivande plats ursprungligen en åliggande till postmästaren inom huvudstaden.

kalenderår 1685 överfördes ansvaret mot Kanslikollegium, från vilket ställe ledningen 1720 överflyttades mot överpostmästaren.^[8]

Ett supplement, Anmärckningar wid swenska post-tidningarne utgavs ifrån 18 mars 1734, ursprunglig beneath redaktion från Carl Reinhold Berch, ifrån 1736 från sekreteraren nära generalpostkontoret A. Ryman, samt ifrån 1749 från Mathias Benzelstierna.

Den 12 augusti 1760 erhöll Benzelstierna status för att utge ett Inrikes Tidningar på grund av inrikesnyheter, då Stockholms post-tidningar främst innehöll utrikesnyheter. Tidningen började utges 26 november, samt utkom identisk dagar såsom Stockholms post-tidningar fram mot 1792, samt därefter vid tisdagar, onsdagar samt fredagar fram mot 1820.^[8]

Alla postmästare inom all land fanns skyldiga för att veckovis mot huvudstaden meddela händelser inom staden.

Vid sökning efter data inom Post- samt inlands Tidningar likt ej existerar tillgängliga vid Bolagsverkets bplats får endast ljus på grund av kungörande samt diarienummer alternativt ytterligare beteckning till kungörelsen användas såsom sökbegrepp.

inom huvudstaden redigerades materialet vid postchefens kansli tillsammans rikspostmästaren liksom utgivare. dem tryckta tidningarna sändes ut mot varenda större orter inom landet samt anslogs vid offentliga anslagstavlor till kungörelser.

Den 20 månad 1791 gav kungGustav III "för evärderliga tider" rätten för att ge ut tidningarna mot Svenska Akademien, såsom kungen egen ägde instiftat, samt gav därmed Akademien enstaka stadig inkomstkälla.^[8]

År 1821 slogs Stockholms Post-Tidningar ihop tillsammans med Inrikes Tidningar mot Post- samt inlands Tidningar. Den 28 månad 1835 övergavs frakturstilen samt tidningen började tryckas inom antikva.

Post- samt nationell Tidningar fanns Sveriges officiella kroppsdel, samt unikt således mot vida för att detta fanns detta enda kroppsdel inom landet vilket ägde rikstäckande kungörelser. mot modell måste konkurser, skuldsaneringar, bolagsärenden samt exekutiva auktioner i enlighet med team kungöras inom tidningen. Avsikten tillsammans med för att låta Svenska Akademien ge ut tidningen besitter varit för att tillsammans med fiskala avgifter på grund av inom tidningen införda obligatoriska annonser finansiera Svenska Akademiens allmännyttiga aktivitet vilket bland annat innefattar Svenska Akademiens ordlista ovan svenska språket (SAOL) samt Svenska Akademiens lexikon (SAOB).

Akademien utarrenderade inom start utgivningsrätten bland sina medlemmar fram mot 1833, då den egen övertog utgivningsrätten. kalenderår 1834 övertog staten mot enstaka årlig summa vid 5 200 riksdaler banko utgivningsrätten till tidningen inom intention för att utföra den mot enstaka svensk statstidning. Perioden 1834–1844 utgavs den beneath titeln Sveriges Stats-Tidning tillsammans med Per Adam Wallmark såsom skribent.

Bland dem politiska medarbetarna beneath denna tidsperiod märktes Gustaf Fredrik Åkerhielm, Gustaf Lagerbjelke samt August von Hartmansdorff, samt vid den litterära sidan Johan Erik Rydqvist. beneath 1844 återtog Svenska Akademien tidningen, liksom återfick sitt förra namn.^[8]

Ursprungligen fanns dem obligatoriska annonserna samt nyhetsnotiserna uppblandade tillsammans med litterära alster.

inledande numret 1880 innehöll enstaka utdragen dikt från Oscar II. enstaka från redaktörerna, akademiledamoten Carl David af Wirsén, publicerade fram mot sin död 1912 litteraturkritik inom tidningen. andra avgörande medarbetare fanns Oscar Patric Sturzen-Becker, Gustaf Ljunggren, Carl Rupert Nyblom, Nils Fredrik Sander, Emil von Qvanten samt Carl Snoilsky.^[8]

Från 1890 utgavs enstaka kommunalupplaga på grund av Sveriges kommuner, vilket ifrån 1911 befordrades mot samtliga kommuner mot erläggande från porto.^[8]

Vid 1910 års riksdag ägde motion väckts ifall enstaka analys om ej Posttidningen kunde upphöra samt ersättas tillsammans med ett statstidning på grund av den legala annonseringen samt aviseringar ifrån statsmakt samt riksdag.

Motionen avslogs. Riksdagen uttalade inom enstaka skrivelse för att Posttidningen vid bas från sin ringa spridning ej tillfredsställande fyllde krav vilket kunde ställas vid en kroppsdel till den legala annonseringen. Slutligen fann riksdagen lämpligt för att taxan på grund av legala annonser inom tidningen vilka dittills bestämts från SA skulle fastställas från Kungl.

Majt. Kungl. Majt avgjorde 1910 - inom anslutning mot vad riksdagen anfört därom samt inom enlighet tillsammans med vilket SA medgivit -- för att rikets kommuner ifrån samt tillsammans 1911 skulle äga för att genom postverket abonnera vid Posttidningen allenast mot stadgad postbefordringsavgift.Vad gäller tidningens innehåll upphörde den regelbundna litteraturkritiken tillsammans af Wirséns död 1912.

Post- samt inhemsk Tidningar or PoIT (Swedish for "Post and Domestic Times") fryst vatten the government newspaper and gazette of Sweden, and the country's tjänsteman notification medium for announcements like bankruptcy declarations or auctions.

1921 indrogs inom besparingssyfte tidningens all textavdelning. Tidningen innehåller numera endast sådant likt äger samband tillsammans med dess karaktär likt kroppsdel på grund av officiella aviseringar. tid 1922 upphörde nyhetsförmedlingen samt dem litterära inslagen helt, samt PoIT blev en renodlat annonsblad.^[9]

Cirka 2003 tog Bolagsverket ovan publicering från kungörelser vid sin webbplats mot för att Svenska Akademien fick större delen från inkomsterna; till 2017 plats detta 14 miljoner kronor.^[10]

År 2009 upphörde utgivningsbeviset för att gälla, tidningen ägde därmed ej längre någon ansvarig utgivare, samt upphörde därför för att existera vilket tidning.^[4]

Exempel vid nyhetsnotis

[redigera | redigera wikitext]

Illustrationen mot motsats till vänster existerar en modell vid utseendet ifrån tidningens inledande årgång.

Texten existerar ett narrativ ifrån 30-åriga kriget (1618–1648):^[11]

Ordinari brev Tijdender / 1645. den 9. Apr. N. 15.

Från Hamborg den 19. Martij.

Jagh hafwer ännu til at skrifwa angående then stoora Victorien vilket Gen. Feldem. H Linnart Torstenson hafwer erhållit inom Böhmen.

Huru thet existerar egentligen der tillsammans med tilgångit / existerar bäst til at see utur medföliande skrifwelse aff ett Swensk Officerare sub dato Janchovitz den 26. Febr. Hwad för Officerare på den Keyserske sijdan äre bliffne döde samt fångne / förmäler effterföliande inventering / hwilken aff enstaka förnemligh Keysersk Officerare är sändt hijt ifrån Regensburg.

vid Swenske sijdan skole wara blefne 3. Gen. Majorer, Mortaigne. Wittenberg samt Goldsteen / samt 3. andra Öfwerster / dock detta ifall existerar ännu lijkwist intet fulkomligh wissheet, således hafwer man samt ännu intet egentligh beskedh huru monga Fahnor samt Standarter äre eröffrade. inom gemeent skrifwes at öfwer 8. alternativt 9. Tusend inom alt äre blefne döde vid Platzen/ samt öfwer 3000.

Keyserske fångne. At …

Ekonomin på grund av PoIT äger varierat genom tiderna. ifrån för att ifrån start äga varit enstaka god inkomstkälla på grund av Svenska Akademien, liksom finansierade arbetet tillsammans med SAOL, blev detta senare sämre, samt 1919 blev detta ren negativt resultat. Akademien anhöll hos Regeringen för att ett fåtal lägga ner tidningsverksamheten, dock Regeringen sade nej.

Situationen räddades tillsammans kraftigt höjda taxor vid dem obligatoriska annonserna. Detta drabbade Patent- samt Registreringsverket hårt, dock verkets kraftiga protester förklingade ohörda.

Inom kretsar såsom berörs från Post- samt nationell Tidningar besitter den vardagliga benämningen till detta alster varit "Postgumman." Benämningen myntades tidigt, samt fanns då ironiskt menad, tillsammans med anledning från den långsamma nyhetsförmedlingen ifrån utlandet.

Exempelvis tog detta enstaka tidsperiod till underrättelsen ifall Gustav II Adolfs död 1632 för att nå land. detta förmå jämföras tillsammans textexemplet ovan, vilket tog bara 3 veckor ifrån författandet tills detta kom inom tryck, enstaka genomskinlig förbättring inom nyhetsrapporteringen.

I dagens landet besitter namnet Postgumman fått ett mjukare klang.

Namnlängd

[redigera | redigera wikitext]

Under tidernas lopp äger tidningen bytt skepnad många gånger. Ibland existerar ändringen obetydlig, endast stavningen besitter ändrats, dock ibland äger ändringen varit sålunda massiv för att detta existerar svårt för att utan vidare ana för att detta faktiskt rör sig angående identisk publikation.

nästa namn besitter förekommit:^[12]

Period	Tidningens namn	Notiser
1645–1651	Ordinari brev Tijdender
1652–1654		Utgivningen avstannad
1655	Post-Tijdender ifrån åthskillige Orter Åhr 1655
1660–1662		Utgivningen avstannad
1663–1673	Ordinari Post-Tijdender
1678–1680	Svenska Ordinarie Post-Tijdender
1681–1685		Utgivningen avstannad
1686	Ordinarie Stockholmiske Posttijdingar
1687–1705	Ordinarie Stockholmiske Posttijdinder
1706–1716	Ordinarie Stockholmiske Posttidender
1717–1718	Lundska Posttijender	Dessa tid fanns utgivningen flyttad mot Lund
1717–1718	Stockholmiske Kundgiörelser	Detta plats ett nystartad periodika
1719		Utgivningen avstannad
1720	Stockholmiske Post-Tidender
1721	Stockholmske Post-Tidender
1722–1734	Stockholmske Post-Tidningar
1735–1820	Stockholms Post-Tidningar
1821	Stockholms Post- samt nationell Tidningar
1822–1834	Post- samt inlands Tidningar
1835–1844	Sveriges Stats-Tidning alternativt Post- samt inhemsk Tidningar
1845	Post- samt inlands Tidningar

Åren 1682, 1700, 1701 samt 1723 medföljde fanns sju dagar ett bilaga Relationes Curiosæ liksom innehöll ifrån tysk förlaga översatt skämtläsning.

Fristående ifrån Stockholms Post-Tidningar kom 1767 Stats- samt Hushållsjournal liksom 1768 samt 1769 efterföljdes från Stats-Journalen, vilken därefter tycks äga upphört.

Upplaga

[redigera | redigera wikitext]

Tidningens utgåva plats vilket störst inom slutet vid 1800-talet?

Uppgifterna inom olika källor varierar mellan 7 000 exemplar samt 10 000. inom juni 1968 fanns antalet betalande abonnenter omkring 3 000. Härtill kom en 60-tal sålunda kallade regelbundna friexemplar samt en drygt 100-tal lösnummer. Friexemplaren torde avse utnyttjande från den riktig kommunerna erhållit tid 1910 för att abonnera vid tidningen utan ytterligare betalning än postportot.

från kurera upplagan vid 3 200 exemplar gick något mer än hälften alternativt 1 700 mot privata företag samt personer. Bland företagen fanns inslaget från banker markant. från dem 900 exemplaren mot enskilda personer ägde hälften från adressaterna akademiska alternativt lärartitlar. mot statliga myndigheter inom skilda nivåer gick nära 800 exemplar samt mot undervisnings- samt biblioteksväsendet 500.^[13] beneath 2006 fanns upplagan nere inom ca 1 000 exemplar.

kalenderår 2009 plats Peter Englund ansvarig utgivare (då Akademiens ständige sekreterare).

Upplagan i enlighet med Kungliga Bibliotekets Nya Lundstedt.

Period	Upplaga	Kommentar Källa
1887-01-01--1887-12-31	983	Stockholms veckoblad 1888-02-25
1888-01-01--1888-12-31	1000	Stockholms veckoblad 1888-02-25
1989-01-01--1989-12-31	3100	Tryckeriets personlig övning.

Världens äldsta dagblad blir enstaka webbtjänst

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag avgjorde för att Post- samt inhemsk Tidningar skulle upphöra vilket papperstidning ifrån den 1 januari 2007 samt endast finnas tillgänglig vilket gratistidning inom elektronisk struktur vid internet^[14] via Bolagsverket, vilket existerar enstaka avknoppning ifrån Patent- samt registreringsverket.

Kungörelserna presenteras idag vid dess webbplats (poit.bolagsverket.se/poit-app/). vid text trycktes alltjämt tre exemplar från varenda siffra från formella alternativt kanske kulturella skäl.^[15] PoIT räknades dock ännu såsom dagblad, detta plats bara mediet såsom växlat, fram mot 2009, då utgivningsbeviset förföll samt tidningen därmed upphörde^[4].

I samband tillsammans med riksdagsbeslutet uttalade inom ett samtal Hans Holm, tillsammans enstaka 20-årig period likt skribent på grund av PoIT på baksidan sig, för att ändringen fanns ett kulturell katastrof på grund av ett dagblad såsom funnits således länge. Svenska Akademien står kvar vilket ägare mot PoIT, dock överlåter privilegiet vid Bolagsverket vid 10 år mot enstaka kompensation vid 12 miljoner kronor årligen,^[16] valuta liksom Bolagsverket inom sin tur måste erhålla in genom för att justera sina taxor mot utgiften.

omväg blir detta alltså samtliga liksom registrerar bolag tillsammans med flera, liksom ytterst finansierar Svenska Akademiens jobb tillsammans SAOL samt annat.

I Bolagsverkets åtagande ingår löpande uppdatering från PoIT dagligen måndag–fredag samt för att tidningens innehåll bör behållas tillgängligt vid Internet beneath två–sex tid.

Enligt 2 § Förordning (2006:1226) ifall Post- samt inlands Tidningar (2006:1226) skall detta inom Post- samt inhemsk Tidningar "kungöras fakta likt i enlighet med team alternativt förordning skall kungöras inom Post- samt inlands Tidningar".

2018 förlängdes avtalet mellan Svenska Akademin samt Bolagsverket.^[17]

Cause célèbre

[redigera | redigera wikitext]

Intill den nya organisationen skulle placeras inom verket 2007 ägde detta redaktionella arbetet samt tryckningen från PoIT skötts vid byggprojekt från en mindre företag Edita^[18] i enlighet med en avtal likt automatiskt förlängdes en tid inom taget, därför vida detta ej sades upp inom ett föreskriven period.

Svenska Akademien sade upp avtalet, dock brevet blev feladresserat. Detta gjorde för att detta blev liggande obeställbart hos Posten inom numeriskt värde veckor, samt därmed ägde uppsägningstiden utlöpt innan brevet mot slut nådde adressaten. Företaget hävdade för att eftersom ingen uppsägning inkommit inom laga period, därför fanns avtalet automatiskt förlängt tillsammans med ytterligare en tid.

Man avsåg för att gå vidare trycka den papperstidning såsom Svenska Akademien ej ville äga.

Post- samt inrikestidningar existerar ett från världens äldsta tidningar samt existerar unik vid detta sättet för att den existerar detta enda organet inom landet såsom äger rikstäckande kungörelser.

Akademien å sin blad åberopade force majeure, samt menade för att uppdraget var avslutat. Förhandlingar inleddes på grund av för att klara ut hur detta bör vandra tillsammans med anställningen på grund av dem 6 personer, likt vid företaget haft PoIT såsom huvuduppgift. Den personalen kom inom kläm, samt riskerade för att utan personlig förskyllan förlora sitt arbete.^[19][20] Frågan löstes efter förhandlingar.

På nyårsdagen upphörde papperstidningen samt dagen därpå, den 2 januari 2007, publiceras dem inledande kungörelserna inom elektronisk struktur vid webbplatsen www.bolagsverket.se/poit. liksom webbplats hos Bolagsverket erbjuder den allmänheten kostnadsfri officiell information.^[21]

Lista ovan ansvariga utgivare samt chefredaktörer till PoIT

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet tidender existerar känt före 1520, samt existerar bildat vid fornsvenska tidhende, vilket betyder händelse. Besläktat tillsammans med detta existerar tidher = något såsom sker ofta.

Tidning existerar bildat vid fornsvenska tidhning, såsom betyder underrättelse, nyhet.^[22] ursprunglig efter uppfinningen från boktryckarkonsten kom den överförda betydelsen inom den fras oss idag äger tillsammans tidning; tryckta alster likt ej nödvändigtvis innehåller rapporter ifall timade händelser, utan är kapabel handla ifall inom stort sett vad vilket helst.

Tidningar inom dagens fras kännetecknas från för att dem existerar tryckta vid blad från förhållandevis lätt standard samt utkommer tillsammans någorlunda periodicitet (riktvärde minimalt 4 gånger per år).

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Post- samt nationell tidningar : betänkande / avgivet från Informationsutredningen Statens offentliga utredningar, 1971:2^[23]
• Perspektiv vid Post- samt inhemsk tidningar / redaktörer: Karl Erik Gustafsson & Per Rydén.^[24]
• Världens äldsta : brev samt inlands tidningar beneath 1600-, 1700-, 1800-, 1900- samt 2000-talen / red.
  Post- samt inhemsk Tidningar fanns Sveriges officiella kroppsdel, samt unikt sålunda mot vida för att detta plats detta enda kroppsdel inom landet vilket ägde rikstäckande kungörelser.

  Karl-Erik Gustafsson samt Per Rydén.^[25]

• Postgumman, Dagens Nyheter traditioner, 19 april 2006
• Bo Svensén: Svenska Akademien ifrån Gustaf III mot våra dagar, Norstedts ISBN 91-1-300568-5

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]