Vad vill socialismen med samhället
Socialism
Socialism existerar benämningen vid en antal olika dock besläktade samhälleliga ideal samt politiska teorier. Socialism brukar även ofta beskrivas vilket ett personlig tankesystem. Målet till socialismen existerar för att producera finansiell likhet samt social rätt och jämlikhet. Ideologin betonar för att tillgångar, kraft samt välfärd bör fördelas inom samhället vid en sätt vilket gynnar kurera befolkningen.
Detta bör ske genom gemensamt ägande från produktionsmedlen. termen socialism syftar även vid olika praktiska politiska lösningar på grund av för att förverkliga dessa ideal. Socialism står inom motsats mot kapitalism var produktionsmedlen ägs privat samt var fördelning från auktoritet samt tillgångar sker utifrån ett vinstdrivenproduktion samt marknadsekonomi.
Historiskt äger ideologin utvecklats inom olika riktningar, ifrån reformistisk socialdemokrati mot revolutionär kommunism. varenda inriktningar delar dock tron vid kollektivt alternativt statligt ägande, kollektiv papper samt samhörighetskänsla likt vägen mot förändring.[1][2]
Socialismen växte fram beneath detta tidiga 1800-talet präglat från fabriksmässig revolution.
Bland dem maximalt inflytelserika teoretikerna fanns Karl Marx samt Friedrich Engels. inom Det kommunistiska manifestet (1848) samt Kapitalet (1867) formulerade dem ett teori angående klasskamp mellan arbetarklassen (proletariatet) likt skapar samhällsvärde samt kapitalister (bourgeoisien) vilket exploaterar arbetarna genom för att tillgodogöra sig detta mervärde arbetarna skapat.
Marx samt Engels menade för att kapitalismen resulterar inom finansiell ojämlikhet samt förtryck från person som arbetar. Deras idéer kom för att bli grunden till den revolutionära socialismen samt influerade senare även reformistiska rörelser liksom socialdemokratin.[1][2]
Etymologi samt definitioner
[redigera | redigera wikitext]Ordet socialism kommer ifrån latinets "socius", såsom betyder följesman alternativt kamrat vilket inom sin tur kommer från "sequere" likt betyder för att följa.[3] Den inledande historiskt belagda förekomsten från termen "socialism" existerar ifrån 1753, då vid latin samt inom nedsättande fras.
Några kalenderår senare användes detta på grund av inledande gången vid italienska.[2]
Ordet tolkas idag många brett. dem partier, grupper samt idéströmningar liksom idag kallar sig socialistiska är kapabel existera reformistiska alternativt revolutionära samt motsvara detta såsom även är kapabel kallas socialdemokrati, kommunism alternativt anarkism.
Det finns ingen allmänt tillåten definition från en socialistiskt samhälle samt vad såsom utmärker detta. dem banbrytande teoretikerna Marx samt Engels gjorde ingen skillnad mellan socialism samt kommunism, medan Lenin, vilket ledde den ryska oktoberrevolutionen 1917, såg socialismen såsom en förstadium mot kommunism.[4]
Termen "realsocialism" alternativt "reellt befintlig socialism" användes från ledningen inom nittonhundratalets Sovjetunionen samt detta mot Sovjetunionen knutna Östeuropa till för att skilja dem faktiska samhällsförhållandena ifrån den abstrakta teori såsom presenterats från Marx.[5][6] Socialister utanför dem Sovjet-trogna kommunistpartierna äger ofta hävdat för att dessa samhällen ej borde kallas socialistiska, utan inom stället sett dem såsom mot modell "degenererade arbetarstater" alternativt "statskapitalistiska".[7]
Stater såsom i enlighet med den egna konstitutionen existerar kommunistiska alternativt socialistiska äger ofta termen folkrepublik inom sitt namn.[8]
Även stater var kapitalismen existerar delvis reglerad från staten kallas ibland socialistiska, både från sina motståndare samt från människor alternativt grupper liksom önskar framhålla dem vilket ideal.[9][10][11] Samhällen var staten mot vissa delar försöker påverka utvecklingen inom en huvudsakligen marknadsekonomiskt struktur kallas blandekonomier.[12] beneath 1950-talet fanns socialism en term liksom nedsänkt inom tiden samt användes exempelvis från Sihanouk på grund av för att förklara sin inrikespolitik inom land, enstaka politik liksom från flera istället skulle falla beneath begreppet konservativ.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Föregångare
[redigera | redigera wikitext]Socialistiska tankegångar är kapabel spåras ända igen mot Platons verk Staten var han visar upp sin idealbild från en samhälle.
en från dem primär dragen hos detta samhälle existerar just egendomsgemenskap. inom Nya Testamentet kunna man hitta socialistiska värdegrunder. mot modell inom enstaka bakgrund inom Apostlagärningarna avsnitt 4 vers 32–35. var man använder sig från principen "Från fanns samt ett efter förmåga mot plats samt ett efter behov", vilket senare kom för att leda mot exempelvis den progressiva skatteskalan.
detta tyska bondeupproret beneath 1500-talet gick fram beneath den häpnadsväckande moderna devisen Omnia Omnibus vilket existerar latin till "Allt åt alla!" Den engelska gruppen Diggers skulle närmast behärska kallas "agrarkommunistisk" tillsammans sina krav vid allmänt ägande samt bruk från jorden.
Det tidiga 1800-talets "utopiska" socialister
[redigera | redigera wikitext]I start från 1800-talet utvecklades reflektioner angående en rättvist samhälle utan förtryck från bland andra Robert Owen, Henri dem Saint-Simon samt Charles Fourier.
Vad menas tillsammans med begreppet socialism?Deras idéer kom senare för att kallas utopisk socialism, ett beteckning vilket inledningsvis sågs såsom nedvärderande samt vilket sedan äger levt vidare. Den förste från dem fanns den brittiske industrimannen Robert Owen, likt ville utföra sitt bomullsspinneri mot ett mönsteranläggning tillsammans mindre arbetsdag, respektabla hem, skolundervisning samt andlig fostran samt argumenterade till för att människan samt hennes jobb bara kunde komma mot sin korrekt inom små idealsamhällen ("kommuniteter") tillsammans upp mot 2000 invånare.
Fransmannen Henri dem Saint-Simon tryckte vid statens roll både till för att tämja marknaden samt till för att främja industrin, enstaka uppfattning vilket tillsammans med honom kom för att ses likt socialistisk.[2][14][15]
Kommunistiska manifestet samt inledande internationalen
[redigera | redigera wikitext]1848 skrevs Kommunistiska manifestet från Karl Marx samt Friedrich Engels vid uppgift från den internationella organisationen Kommunisternas Förbund.
Dess inledande avsnitt inleds tillsammans med den kända frasen "Historien ifall samtliga hittillsvarande samhällen existerar historien angående klasskamp". Orden socialism samt kommunism användes var synonymt dock Engels förklarade 1890 för att manifestet kallats kommunistiskt eftersom han samt Marx såg den tidiga socialismen vilket ett borgerlig rörelse, mot skillnad ifrån kommunismen såsom sågs såsom ett arbetarrörelse.[16][2] Karl Marx kom för att ett fåtal många massiv innebörd på grund av den socialistiska rörelsen samt teorin.
Socialism ställs ofta likt motsats mot kapitalism, enstaka tankesystem vilket tror vid en ekonomiskt struktur var medlen till produktion existerar privatägda.han samt hans samarbetspartner Engels särskiljde sig ifrån tidigare socialistiska tänkare genom för att betona för att detta eftersträvade rätt och jämlikhet samhället endast kunde skapas genom klasskamp samt ej genom skapandet från modellsamhällen såsom skulle motivera mot efterföljd. dem framhöll sin granskning från historien likt vetenskaplig samt byggd vid materialism inom stället till idealism.[17]
År 1864 grundades "Internationella arbetarorganisationen", vanligen kallad inledande internationalen, från en antal brittiska samt franskafackföreningsledare.
Socialism existerar ett politisk samt finansiell tankesystem likt strävar efter gemensamt ägande alternativt övervakning ovan produktionsmedlen, tillsammans målet för att producera finansiell lika rättigheter samt social rättvisa.Organisationen skakades redan ifrån start från konflikter mellan olika uppfattningar ifall både syfte samt medel. Marx utarbetad programmet vilket förespråkade för att arbetarklassen skulle befria sig genom för att ta ovan produktionsmedlen. andra uppfattningar något som har transporterats eller flyttats fram från dem inflytelserik medlemmarna Pierre-Joseph Proudon, Auguste Blanqui samt Mikhail Bakunin.[18][19]
Pariskommunen samt dess följder
[redigera | redigera wikitext]Efter Frankrikes nederlag inom fransk-tyska kriget våren 1871 gjorde radikala franska soldater, person som arbetar samt småborgare uppror samt utropade inom Paris enstaka revolutionär styrelse kallad Pariskommunen.
Socialismen existerar drömmen angående detta klasslösa samhället, ett färsk planet från lika rättigheter samt solidaritet.Dess schema plats uttalat socialistiskt. Pariskommunen slogs ner tillsammans med våld från fransk armé beneath La semaine sanglante ("Den blodig eller täckt med blod veckan") såsom började den 21 femte månaden i året 1871.[20] Nederlaget fanns en hårt stöt till den franska arbetarrörelsen samt till inledande internationalen var franska person som arbetar spelat enstaka nödvändig roll.
inledande internationalen försvagades även från inre konflikter, var den viktigaste fanns mellan å en sidan Marx samt hans anhängares ögonkontakt vid nödvändigheten från en arbetarparti samt å andra sidan Bakunins anarkism. Internationalen upplöstes tid 1876.[21][19]
Andra internationalen
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talets sista decennier växte detta fram stora arbetarpartier inom dem allt mer industrialiserade europeiska länderna.
1889 grundades den socialistiska andra internationalen från en antal huvudsakligen europeiska masspartier liksom kallades socialdemokratiska. såsom enstaka ytterligare kvist inom den socialistiska rörelsen bildades anarkistiska samt syndikalistiska sammanslutningar. dem ingick ej inom internationalen.[22]
Benämningen "socialdemokrat" ägde enstaka helt ytterligare innebörd 1889 än vilket den äger idag.
Internationalen byggde inledningsvis vid Marx teorier samt ville åstadkomma enstaka socialistisk samhällsomdaning genom arbetarklassens revolution. Redan ifrån start fanns dock även grupper såsom såg reformer likt ett väg mot socialism, samt tillsammans med tiden blev detta reformistiska synsättet starkare. ett från marxismens viktigaste kritiker fanns tysken Eduard Bernstein.[2][22][23]
andra internationalen manade mot kamp på grund av allmän rösträtt samt fackliga rättigheter samt mot militarism samt krigshot.
Den internationella sammanhållningen bröts då inledande världskriget bröt ut 1914 samt dem flesta medlemsorganisationerna stödde sina nationella regeringars krigspolitik. Samtidigt fördjupades klyftan mellan reformister samt revolutionär, både mellan samt inom partier, samt andra internationalen föll sönder.[2][22]
Revolution inom Ryssland samt Tyskland
[redigera | redigera wikitext]Hösten 1917 tog detta kommunistiska bolsjevikpartiet makten inom Ryssland genom ryska revolutionen, vars kritisk fas kallas oktoberrevolutionen.
Dess viktigaste chef plats Vladimir Lenin samt Lev Trotskij. Efter en flerårigt inbördeskrig omvandlades detta ryska väldet beneath Lenins ledning mot enpartistaten Sovjetunionen.[24]
Hösten 1918 gjorde soldater samt person som arbetar inom Tyskland uppror samt upprättade socialistiska arbetarråd inom flera städer. Kejsaren abdikerade samt detta socialdemokratiska grupp utropade republik.
detta rådde stora motsättningar mellan socialdemokraterna samt dem revolutionära delarna från vänstern, samt inom januari 1919 startade en nytt uppror, lett från detta kommunistiska Spartacusförbundet. Upproret slogs ned från den socialdemokratiskt styrda staten samt dess chef Rosa Luxemburg samt Karl Liebknecht mördades.[25][26]
Tredje samt fjärde internationalen
[redigera | redigera wikitext]Erfarenheterna ifrån dem ryska samt den tyska revolutionerna befäste splittringen inom den socialistiska rörelsen mellan å en sidan socialdemokratiska samt reformistiska partier, å andra sidan kommunister samt andra revolutionära grupperingar.
Den ryska revolutionen inom januari 1918 gav snart upphov mot kommunistpartier inom ett massiv mängd länder, samt ett våg från revolutioner fram mot mitten från 1920-talet. 1919 organiserade Lenin samt Trotskij världens kommunistpartier inom ett internationell sammanslutning: Kommunistiska internationalen (Komintern), även kallad tredjeplats internationalen.[27] Den ryska revolutionen påverkade även revolutionära förlopp inom andra länder, samt erhålla kommunister tvivlade nämligen vid för att den ryska revolutionen fanns beroende från framgångsrika socialistiska revolutioner inom länder likt fanns mer utvecklade än Ryssland.
Den tyska revolutionen 1918-1919 ersatte Tysklands kejserliga statsmakt tillsammans med enstaka republik. Revolutionen pågick ifrån november 1918 mot upprättandet från Weimarrepubliken inom augusti 1919. Den innefattade ett episod vilket kallas den bayerska rådsrepubliken samt spartakistupproret.[28][29][30] ett kortlivad ungersk sovjetrepublik upprättades även inom Ungern 21 mars mot 1 augusti 1919.[31] inom Italien kännetecknades dem efterföljande händelserna likt kallas Biennio Rosso från masstrejker, demonstrationer samt självförvaltningsexperiment genom mark- samt fabriksockupationer.[32][33] inom Turin samt Milano bildades råd samt flera fabriksockupationer ägde boende beneath ledning från anarkosyndikalister organiserade kring Unione Sindacale Italiana.[33] dock detta fanns även ett utdragen rad liknande händelser inom Asien därför väl liksom Europa.
Efter Lenins död 1924 leddes Sovjetunionen från Josef Stalin, vars politik även styrde Komintern. ett vänsteropposition ledd från Trotskij drev ett ytterligare linje dock misslyckades, samt 1938 bildades vid Trotskijs initiativ enstaka fräsch revolutionär international, Fjärde internationalen.[34]
Socialdemokratins internationella organisationer
[redigera | redigera wikitext]1923 återskapades den socialdemokratiska andra internationalen beneath namnet Socialistiska arbetarinternationalen.[22][35] Den upphörde inom praktiken 1940 samt upplöstes formellt 1947.
inom dess efterföljd grundades 1951 Socialistinternationalen såsom organiserade likt maximalt cirka 150 partier inom 80 länder vid varenda kontinenter. Efter intern bedömning mot för att antidemokratiska partier tilläts existera medlemmar inom Socialistinternationalen grundades kalenderår 2013 den alternativa organisationen Progressiva alliansen såsom tid 2022 ägde 140 medlemsorganisationer.
Bland dem socialdemokratiska partier såsom lämnade Socialistinternationalen samt inom stället anslöt sig mot Progressiva alliansen fanns detta tyska SPD samt dem svenska socialdemokraterna.[35][36][37][38][39][40][41]
Den socialistiska rörelsen idag
[redigera | redigera wikitext]Inom den inom nära fras socialistiska rörelsen finns idag enstaka mängd grupper samt partier tillsammans med olika politiska teorier samt samhällssyn.
Bland dem finns både reformister samt revolutionär. Socialdemokratin existerar den ledande inriktningen samt präglas från reformism. Dessutom finns ett mängd partier samt grupper tillsammans med olika beteckningar likt exempelvis kommunistisk, syndikalistisk alternativt relaterad till anarkism eller anarkister. termen socialism används inom enstaka rad olika kombinationer mot modell demokratisk socialism samt frihetlig socialism.
Grupperingar, teorier samt idétraditioner benämns ofta efter sina grundare alternativt förgrundsgestalter, exempelvis marxism, leninism, marxism-leninism, maoism, kommunism, trotskism vilket samtliga existerar inom någon fras revolutionära. ingen från dessa benämningar äger någon entydig definition.
Socialism vilket politisk teori
[redigera | redigera wikitext]Den socialistiska idétraditionen innehåller flera samt delvis inkompatibla värderingar samt samhällsanalyser.
Markus Furendal, läkare inom statsvetenskap, formulerar socialismens centrala värden såsom lika rättigheter, demokrati samt samhörighetskänsla. Jenny Andersson, professor inom koncept samt lärdomshistoria, trycker vid tanken ifall arbetets innebörd. Arbetet skapar centrala värden inom samhället, skänker värdighet åt individen samt förmå producera samhällelig gemenskap.[42]
De socialistiska pionjärerna Marx samt Engels formulerade ett samhällsanalys tillsammans med olika klasser, definierade genom sin roll inom produktionen.
dem såg ett inom grunden olöslig konflikt mellan å en sidan dem människor såsom genom sitt sysselsättning skapade samhällets tillgångar samt å andra sidan detta kapitalistiska samhällssystem såsom exploaterar detta jobb. på grund av för att samhället bör behärska bli jämlikt, demokratiskt samt solidariskt måste kapitalismen avskaffas, samt Marx samt Engels såg detta klasslösa samhället liksom en slutmål.
Kapitalismen, alternativt inom varenda fall enstaka otyglad kapitalism, ses vilket en hot även till sådana socialister likt ej ser detta slutmål. många från socialistisk politik går därför ut vid för att vid olika sätt skydda arbetet samt dess effekt ifrån kapitalistisk exploatering samt vid för att värna dem elementär värderingar liksom ses såsom hotade från kapitalismen.[2][42]
Det finns ett mängd partier, grupper samt idéströmningar likt kallar sig socialistiska samt existerar inom kapitalistiska samhällen tillsammans mer alternativt mindre utvecklad frikostig demokrati.
dem förmå jobba på grund av olika mål: enstaka delvis kontrollerad kapitalism, successiv avskaffande från kapitalismen genom reformer alternativt enstaka total samhällsförändring genom revolution. avgränsningar mellan dem olika inriktningarna existerar ej ständigt tydliga samt ett samt identisk organisation kunna ge formulering på grund av både kortsiktig reformvilja samt målet för att vid utdragen sikt avskaffa kapitalismen.
många från diskussionerna inom den inom nära fras socialistiska rörelsen handlar ifall medel samt strategier på grund av för att att nå ett mål eller resultat en samhälle var skillnaderna mellan olika samhällsklasser existerar utplånade alternativt åtminstone kraftigt minskade.[42]
Socialdemokrati
[redigera | redigera wikitext]Ordet socialdemokrati syftar idag vid reformistiskt inriktade partier tillsammans med socialistisk grundsyn.
dem arbetar till samhällelig styrning från ekonomin samt rättvis fördelning från produktionsresultatet samt önskar åstadkomma detta inom ramen till den liberala demokratin.[2] såsom en modell betecknar sig detta svenska socialdemokratiska grupp (SAP) sig såsom demokratiska socialister samt anger för att man arbetar på grund av frihet, lika rättigheter, samhörighetskänsla samt demokrati inom land samt resten från världen.[43] Tidigare besitter även mer revolutionärt inriktade idéer inrymts inom detta vilket kallats socialdemokrati.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den socialdemokratiska politiska teorin samt samhällsanalysen växte fram beneath artonhundratalet samt besitter sitt ursprung inom den utopiska socialismen samt, ifrån århundradets mitt, inom Karl Marx materialistiska historiesyn.[44] mot skillnad ifrån Marx ansåg denna kvist från rörelsen för att socialister successiv skulle behärska erövra staten samt producera en gott samt rättvist samhälle utan revolution.
detta inledande område såsom idag ses vilket socialdemokratiskt bildades inom Preussen 1863 från Ferdinand Lassalle.
Socialism existerar enstaka politisk tänkesätt samt rörelse vilket omfattar ett bred diversitet från ekonomiska samt sociala system.1875 gick detta grupp ihop tillsammans en revolutionärt område inom detta nya förenade tyska riket samt detta nya grupp kallade sig socialdemokratiskt. Liknande socialdemokratiska partier bildades inom många andra länder, bland annat inom Norden samt inom Ryssland, samt 1889 grundades deras sammanslutning andra internationalen.
Inom andra internationalen fortsatte motsättningarna mellan reformister samt revolutionär, samt inom detta ledande tyska grupp inleddes 1899 detta vilket kallas revisionismstriden genom för att Eduard Bernstein publicerade enstaka text liksom kritiserade Marx granskning vid flera punkter. i enlighet med Bernstein borde socialdemokrater ej jobba på grund av revolution utan inom stället driva vid successiva förbättringar från arbetarklassens ställning, vilket mot slut skulle leda fram mot en socialistiskt samhälle.
detta engelska arbetarpartiet Labour Party bildades 1906 samt ägde redan ifrån start ett reformistisk inriktning. Den kritisk brytningen mellan reformister samt revolutionär skedde inom samband tillsammans ryska revolutionen 1917, samt sedan dess utgör socialdemokrati samt kommunism olika, samt ofta oförsonliga, grenar från socialismen.[2][44][45][46]
Socialdemokratin efter 1917
[redigera | redigera wikitext]De socialdemokratiska partierna inom Nordeuropa besitter från tradition enstaka kraftfull koppling mot fackföreningsrörelsen, något såsom inom land benämns facklig-politisk samverkan.
beneath 1920- samt 1930-talen accepterade socialdemokraterna inom Norden för att styra landet vilket minoritetsregering alternativt inom samarbete tillsammans bondepartier. beneath 1950- samt 1960-talen gav den ekonomiska tillväxten utrymme på grund av uppbygget från enstaka välfärdsstat i enlighet med socialdemokraternas schema, samt socialdemokraterna fick stort stöd från väljarna.
Denna politik bromsades inom start från 1970-talet genom för att oljekrisen begränsade reformutrymmet. inom slutet från 1990-talet vann dem socialdemokratiska partierna nya framgångar genom anpassning mot mitten, dock beneath 2000-talet besitter deras väljarstöd dalat.[47]
Förutom inom Norden äger socialdemokratiska partier från tradition ett kraftfull ställning inom bland annat Tyskland (SPD), Storbritannien (Labour Party) samt Australien (Australian Labor Party).
Sedan 1951 besitter socialdemokratiska partier varit organiserade inom Socialistinternationalen likt organiserade såsom maximalt cirka 150 partier inom 80 länder vid varenda kontinenter. vid 1970-talet leddes organisationen från den tidigare västtyske förbundskanslern Willy Brandt samt svensken Bernt Carlsson samt fanns beneath denna period starkt inriktad vid global politik samt utjämning mellan industrinationer samt tredjeplats världens fattiga länder.[36] Organisationen plats långt ifrån homogen samt omfattade även partier såsom ej motsvarade traditionell socialdemokratiska ideal samt liksom från andra medlemmar uppfattades såsom antidemokratiska.
2013 lämnade en stort antal socialdemokratiska partier socialistinternationalen samt bildade Progressiva alliansen, såsom omfattar demokratiskt arbetande partier vilket ej behöver artikel uttalat socialdemokratiska.[40]
Bland internationellt framstående socialdemokrater ifrån Norden finns Olof Palme (svensk statsminister 1969-1976 samt 1982-1986), Jan Eliasson (vice generalsekreterare till FN 2012–2016), Gro Harlem Brundtland (tidigare norsk statsminister, generaldirektör till WHO 1998–2003) samt Jens Stoltenberg (tidigare norsk statsminister, generalsekreterare på grund av Nato sedan 2014).
Övrig reformistisk socialism
[redigera | redigera wikitext]Inom den tidiga arbetarrörelsen fanns enstaka nödvändig strömning likt ville avskaffa kapitalismen genom reformer. Denna mål finns alternativt äger funnits även hos partier vilket kallat sig socialistiska alternativt kommunistiska beneath 1900-talet samt 2000-talet.
beneath 1970-talets andra hälft sökte sig kommunistpartierna inom land i västeuropa, Italien samt Spanien nya vägar liksom innebar ett mer alternativt mindre radikal brytning tillsammans med Sovjetunionens påverkan ovan den kommunistiska politiska teorin. Inriktningen kallades Eurokommunism samt innebar för att kommunistpartierna accepterade för att jobba inom detta parlamentariska systemet samt även kunde tänka sig valsamarbete samt samarbeten tillsammans icke-socialistiska partier.
Eurokommunism likt term förlorade sin aktualitet inom samt tillsammans Sovjetunionens fall. dem flesta gamla kommunistpartier äger övergivit sin gamla beteckning samt driver reformkrav inom ramen till den liberala demokratin. en modell existerar detta svenska Vänsterpartiet, liksom inom sitt partiprogram (2016) anger målet för att avskaffa kapitalismen samt införa socialism, samtidigt såsom man visar upp ett rad reformer liksom man önskar genomföra inom detta kapitalistiska systemet.[48][49]
Indiens kommunistparti (CPI) arbetar ända sedan självständigheten 1947 inom detta parlamentariska systemet samt besitter inom flera rundor haft regeringsmakten inom Kerala samt även andra delstater, ensamt alternativt inom koalition tillsammans med andra partier.
1964 splittrades grupp. detta större från dem numeriskt värde nya partierna fanns CPI(M), likt tid 1977 vann majoritet inom Västbengalens delstatsparlament samt vilket behöll denna position tills man blev bortröstade 2011. Detta existerar den längsta period liksom något kommunistiskt område inom världen besitter innehaft regeringsmakten baserat vid allmänna omröstning.
Sedan cirka 2010 äger båda dem från indien kommunistparitierna tappat bort eller missat kraftigt inom väljarstöd.[50][51]
Medan detta inom andra områden samt världsdelar bildades särpräglade former från socialism beneath 1900-talet uppstod inget sådant inom Asien. en flertal länder blev dock kommunistisk styrda, dock inom övrigt fanns Japan detta enda landet var en socialistiskt område fick ett avgörande samt bestående efterföljare.[52]
Revolutionär socialism
[redigera | redigera wikitext]Inom den socialistiska rörelsen finns enstaka rad teoretiker samt organisationer liksom ser detta såsom omöjligt för att avskaffa kapitalismen genom reformer.
dem arbetar inom stället på grund av enstaka drastisk samhällsförändring genom revolution. Hur detta bör vandra mot samt hur detta framtida socialistiska samhället bör titta ut finns detta flera olika uppfattningar ifall.
Många revolutionära socialister utgår ifrån Marx, dock fullfölja olika tolkningar från vad likt existerar centralt inom hans skrifter.
enstaka sektion från dem ser nutida alternativt tidigare försök för att producera socialistiska samhällen såsom ideal samt hämtar sina idéer ifrån ledarna på grund av detta tidiga Sovjetunionen alternativt Kina, framför allt Lenin samt Mao. andra hämtar sina teorier ifrån revolutionära chef liksom misslyckats tillsammans för att producera dem samhällen dem arbetat på grund av, mot modell Lev Trotskij samt Rosa Luxemburg.
Anarkister förkastar dem marxistiska tankarna ifall enstaka stat kontrollerad från arbetarklassen samt önskar inom stället för att revolutionen bör leda mot för att staten avskaffas.[53]
Socialism vilket samhällssystem
[redigera | redigera wikitext]Inom den socialistiska idétraditionen finns tanken vid för att kapitalismen bör ersättas tillsammans en samhälle var både produktionssättet samt maktförhållandena existerar radikalt speciell.
detta finns flera teorier ifall hur en sådant socialistiskt samhälle skulle organiseras, samt detta finns även en antal stater var tankarna ifall en socialistiskt samhälle äger omsatts inom praktiken. Inom detta fält finns stora skillnader inom både teori samt erfarenhet.
Teorier ifall detta socialistiska samhället
[redigera | redigera wikitext]Marx samt Engels
[redigera | redigera wikitext]Marx samt Engels använde termerna "socialism" samt "kommunism" synonymt samt syftade då vid en produktionssätt var produktionen styrdes från människors behov inom stället på grund av för att, såsom beneath kapitalismen, styras från salg vid ett handelsplats.
Detta är kapabel ej genomföras förrän kapitalismen besitter byggt upp tillräckliga materiella samt kulturella/kunskapsmässiga förutsättningar.[källa behövs]
De skrev många litet ifall hur en sådant samhälle skulle behärska organiseras, utan såg detta vilket ett fråga till demokratiska beslut efter detta för att kapitalismen störtats.[54][4][55] Marx fordrade yttrandefrihet samt medborgerliga rättigheter samt kritiserade militära skräckvälden.
Engels å sin blad kritiserade starkt den utopiska socialismen.
De olika riktningar samt rörelser liksom hävdar sig liksom marxister grundar sig ej ständigt vid Marx ursprungliga verk samt teorier.[58] Bland annat finns vitt skilda uppfattningar ifall hur utvecklat samhället behöver existera på grund av för att behärska möjliggöra ett passage mot socialism.
Lenin
[redigera | redigera wikitext]Lenin definierade socialism likt kommunismens inledande etapp, då proletariatet (arbetarklassen) ägde makten dock var man ännu ej uppnått detta klasslösa samhälle liksom utmärker kommunismen.[54][4][59] han menade för att rätt och jämlikhet existerar för att fördela efter behov.
inom boken Staten samt revolutionen skrev denne "Av envar efter hans förmåga, åt envar efter hans behov". han menade även för att staten ej skulle behövas då kommunism nåtts, "Så länge staten finns, finns ingen frihet". dock "tills den 'högre' fasen från kommunism inträtt kräver socialisterna den strängaste kontroll.
Den inriktning såsom senare fick namnet Marxism-leninism bygger vid vissa från Lenins grundteser.
många lite annat förmå verkligen kopplas mot honom utan tillkom istället inom samband tillsammans den "stalinistiska sålunda kallade generallinjens slutliga seger beneath 1930-talets inledande år".[61]
Trotskij
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad mot Josef Stalin, liksom förespråkade ”socialism inom en land” menade Trotskij för att ett rysk revolution skulle bidra mot ett dominoeffekt var revolutioner skulle äga utrymme inom detta industrialiserade väst.
Ländernas ekonomiska bistånd skulle därefter bidra mot för att stärka den ryska revolutionen. vid detta sättet skulle spridningen från socialismen bli global.[62]
Trotskij stöttade inledningsvis principen ifall för att förbjuda oppositionspartier samt ägde varit tillsammans samt slagit ner uppror mot dem liksom kräver mer demokrati.[63] dock beneath mitten från 1920-talet ställde han högre krav vid arbetardemokratin samt ansåg för att byråkratiseringen från detta politiska existensen behövde artikel vänligare än dåtidens administrativt system beneath Stalin.
han menade för att detta behövdes enstaka politisk revolution inom Sovjetunionen dock detta kollektiva ägandet, liksom kontrollen, ovan produktionsmedlen samt planekonomi skulle behållas intakt. inom enstaka senare läsning, Den förrådda revolutionen, efterlyste denne fria omröstning, kritikfrihet samt pressfrihet. dem tillåtna partierna skulle dock existera tvingade för att ej återställa kapitalismen.[64] beneath övergången mot en socialistiskt samhälle förespråkade Trotskij enstaka fri handelsplats inom kombination tillsammans med planekonomi.
denne menade för att detta annars skulle existera svårt för att känna till värdet vid ett artikel alternativt arbete eller position inom en organisation då "ekonomiska räkenskaper existerar omöjliga utan marknadsrelationer".
Mao
[redigera | redigera wikitext]Maos politiska teorier (maoismen) bygger vid detta likt kallas marxism-leninism dock framhåller bondeklassens innebörd på grund av revolutionen.[66] i enlighet med Mao behövdes ett demokratisk diktatur utövad från "arbetarklassen samt bota detta människor den leder", på grund av för att undertrycka dem konservativa klasserna såsom motsätter sig detta socialistiska uppbyggnadsarbetet, åtgärda motsättningar inom samhället samt skydda landet mot yttre fiender.[a] Därtill menade han för att människor skulle åtnjuta yttrandefrihet, pressfrihet, församlingsfrihet, religionsfrihet tillsammans med mera, dock bara ifall detta fanns inom "massornas intressen".
Andra teoretiker
[redigera | redigera wikitext]Paul Cockshott och Allin Cottrell hör mot senare socialistiska teoretiker samt gav 1993 ut boken Towards a new socialism (Svensk utgåva 2002 Planhushållning samt direktdemokrati).
dem förespråkar enstaka socialism liksom bygger vid radikal demokrati samt produktiv planhushållning samt menar för att den socialism likt genomfördes beneath den sovjetiska eran fanns misslyckad samt för att socialdemokratin alltför många bygger vid kapitalism. Cockshott samt Cottrell menar för att äganderätt ej bör sträcka sig längre än mot huset man bor inom.
Kringliggande mark samt råvaror bör ägas från staten dock brukas från invånarna. varenda jordlott liksom invånaren brukar bör denne erlägga jordskatt på.
Den svensk-amerikanske filosofiprofessorn Martin Hägglund debatterar inom sin uppmärksammade litteratur Vårt enda liv (2020) på grund av detta han kallar demokratisk socialism, vars utgångspunkt skulle existera för att värde samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet mäts inom begrepp från socialt tillgänglig fri tidsperiod liksom individer samt kollektiv själva förfogar ovan.
han hänvisar mot bland andra Friedrich Hegel, Karl Marx samt Martin Luther King Jr. samt förespråkar gemensamt ägande från produktionsmedlen, produktion vilket ej styrs från profit samt gemensamma beslut ifall vad såsom bör produceras samt hur detta bör ske.[73]
Stater vilket existerar alternativt äger varit uttalat socialistiska
[redigera | redigera wikitext]Den inledande uttalat socialistiska staten plats Sovjetunionen, såsom bildades efter den ryska revolutionen 1917.
andra världskriget ledde mot för att ett rad länder inom Östeuropa kom beneath sovjetisk dominans samt leddes från kommunistpartier tillsammans med kraftfull knytning mot ledningen inom Moskva. beneath 1900-talet upprättades även enstaka rad socialistiska stater genom inhemsk revolution alternativt inom samband tillsammans med frigörelse ifrån kolonialmakter.
1989 skedde revolter inom dem sovjetdominerade länderna, samt Berlinmurens fall blev ett symbolisk vändpunkt på grund av slutet vid den sovjetiska dominansen inom området. Sovjetunionen upplöstes 1991.[74]
Innan detta sovjetdominerade blockets kritisk sammanbrott styrdes 23 länder från regimer likt kallade sig socialistiska.
Detta innebar för att 1,5 miljarder människor, omkring fanns tredjeplats individ inom världen, bodde inom en socialistiskt land.
Vissa stater inom Afrika samt Asien kallas socialistiska alternativt använder termen socialism på grund av för att leda mot ideal samt samhällsstrukturer likt ej utgår ifrån Marx teorier ifall klasser samt klasskamp.[76][77][78]
Europa
[redigera | redigera wikitext]Sovjetunionen bildades 1922 genom sammanslagning från fyra rådsrepubliker varav den största plats Ryska SFSR vilket bildats efter ryska revolutionen 1917.
Området motsvarade ungefär detta tidigare Tsarryssland. Sovjetunionens inledande chef fanns Vladimir Lenin, såsom dog 1924. Staten organiserades genom arbetarråd (ry: sovjet) vid flera nivåer, dock den verkliga makten nedsänkt hos Sovjetunionens kommunistiska område. 1991 upplöstes Sovjetunionen samt delstaterna blev självständiga stater såsom inom dem flesta fall ej längre kallade sig socialistiska.[79]
Östtyskland (Tyska demokratiska republiken, DDR) bildades 1949 från detta vilket varit den sovjetiska ockupationszonen inom Tyskland efter andra världskriget.
Landet betecknades sig likt marxist-leninistiskt samt plats många nära knutet mot Sovjetunionen. 1990 återförenades Öst- samt Västtyskland samt den östtyska staten upphörde.[80]
Polen ingick ifrån krigsslutet 1945 inom den sovjetiska intressesfären. Efter enstaka period från inbördes strider utropades 1947 enstaka kommunistisk folkrepublik beneath kraftfull sovjetisk dominans.
1989 frigjorde sig Polen ifrån detta försvagade Sovjetunionen samt övergav detta kommunistiska styret.
Tjeckoslovakien ingick ifrån krigsslutet 1945 inom den sovjetiska intressesfären.
Socialismen växer fram beneath industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman samt tar intryck från funderingar ifall för att samhället behöver förändras samt utvecklas vid en annat sätt.detta inhemska kommunistparitet plats sedan tidigare starkt samt ledde inledningsvis ett demokratiskt vald koalitionsregering. 1948 tog kommunistpartiet bota makten genom enstaka kupp. 1968 inledde partiets generalsekreterare Alexander Dubcek en reformarbete inom riktning mot flerpartisystem samt marknadsekonomi (Pragvåren), dock försöken krossades genom invasion ifrån Sovjetunionen samt övriga Warszawapakten.
Tjeckoslovaken förblev sedan ett kommunistiskt kontrollerad enpartistat mot slutet från 1989.[81]
Ungern ingick ifrån krigsslutet 1945 inom den sovjetiska intressesfären samt beneath dem kommande år skedde tillsammans med hot samt terror ett omvandling mot sovjetisk lydstat. 1949 utropades Ungen mot folkrepublik kontrollerad från kommunistpartiet.
1956 skedde en uppror mot sovjetdominansen samt på grund av enstaka politisk samt finansiell liberalisering (Ungernrevolten) dock detta slogs ned från sovjetisk armé samt landet förblev enstaka sovjetdominerad folkrepublik mot 1989.[82]
Rumänien blev 1947 ett folkrepublik tillsammans kommunistpartiet såsom enda område. Detta skedde genom starkt sovjetiskt påverkan, dock ifrån 1961 inleddes ett utrikespolitik likt plats förhållandevis självständig ifrån Sovjetunionen.
Kommunistpartiet samt dess chef Nicolae Ceausescu störtades efter folkliga protester 1989.[83]
Bulgarien fanns ett folkrepublik 1946–1989. inom andra världskrigets slutskede besegrades den tyskvänliga regimen från ett motståndsfront tillsammans tillsammans sovjetiska trupper, likt avväpnade dem tyska trupperna inom landet.
Landet plats sedan nära knutet mot Sovjetunionen fram mot hösten 1989.[84]
Albanien plats beneath andra världskrigets slutsked ockuperat från tyska trupper, liksom hösten 1944 drevs ut från ett partisanarmé ledd från kommunisten Enver Hoxha. 1946 utropades landet mot folkrepublik, kontrollerad från Albanska arbetarpartiet tillsammans med stöd från militären.
Inledningsvis ägde regimen starka grupp tillsammans Sovjetunionen dock allierade sig kring 1960 inom stället tillsammans Kina. 1978 upphörde detta kinesiska biståndet samt Albanien blev nästan totalt isolerat tills 1991 då regimen avgick efter grundlig protester samt detta hölls fria val.[85]
Jugoslavien plats enstaka socialistisk förbundsrepublik 1944–1991.
enstaka kommunistledd partisanrörelse besegrade dem tyskstödda lydregimerna inom Kroatien samt Serbien tillsammans uppgift för att producera en enat Jugoslavien. Detta gjordes tillsammans stöd från dem allierade. beneath ledning från partisanledaren Tito införde man ett personlig typ från socialism tillsammans med självförvaltande företag samt förde ett utrikespolitik såsom ej underordnades sovjetiska maktintressen.
Efter Titos död 1980 försämrades ekonomin samt landet skakades från nationalistiska konflikter. 1991 upphörde folkrepubliken Jugoslavien samt delades inom flera stater.[86]
Portugals konstitution innehåller enstaka fras angående för att öppna ett väg mot en socialistiskt samhälle[87] samt "nejlikerevolutionen" 1974 ägde mot massiv sektion socialistiska förtecken.
Sedan dess besitter såväl politiken likt dem flesta politiska partier rört sig åt höger.[88]
Asien
[redigera | redigera wikitext]Kina utropades mot folkrepublik kalenderår 1949 efter en inbördeskrig. Landet blev ett enpartistat beneath ledning från Kinas kommunistiska område, vilket fram mot 1976 leddes från Mao Zedong.
Inledningsvis plats landet nära knutet mot Sovjetunionen, en samarbete vilket försvagades successiv samt ledde mot enstaka brytning tid 1960.[89] Kinas konstitution anger för att dess officiella politiska teori existerar "socialism tillsammans med kinesiska särdrag", ifrån 2017 tillsammans med tillägget "för enstaka fräsch era", vilket innebär enstaka kapitalistisk marknadsekonomi inom ett stat kontrollerad från kommunistpartiet.[90][91]
Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea) skapades tillsammans sovjetisk hjälp 1948.
i enlighet med sin konstitution existerar landet ett soclalistisk folkrepublik tillsammans kommunistpartiet (Koreanska arbetarpartiet) likt inflytelserik kraft. Konstitutionen säger även sedan 1972 för att den inflytelserik politiska teorin existerar den utgåva från marxism-leninism likt kallas juche. inom praktiken styrs landet diktatoriskt från sin högste chef, var den förste plats Kim Il Sung samt den nuvarande (från 2011) hans sonson Kim Jong-un.[92]
Efter en folkligt uppror inom den tidigare franska kolonin Vietnam bildades 1945 ett kommunistledd stat (Demokratiska republiken Vietnam).
Efter fortsatt konflikt delades landet 1954 detta kommuniststyrda Nordvietnan tillsammans med stöd från Kina samt Sovjetunionen, samt Sydvietnam tillsammans med allt starkare stöd ifrån USA. Efter Vietnamkrigets slut förenades Nord- samt Sydvietnam 1976 mot Socialistiska republiken Vietnam. Kommunistpartiet existerar i enlighet med konstitutionen den inflytelserik kraften inom samhället samt oppositionspartier existerar ej tillåtna.
Ekonomiskt påbörjades 1986 enstaka "renoveringspolitik" liksom innebar ett successiv passage ifrån centralt planerad vetenskapen om resurserhandel och finans mot ökade möjligheter mot privat företagande.[93]
I Kambodja tog Pol Pots kommunistiska område, Röda khmererna, makten 1975 efter en inbördeskrig var kommunisterna ägde starkt folkligt stöd.
Röda khmererna styrde landet tillsammans stöd från Kina samt genomdrev enstaka många hård politik mot den egna befolkningen. Regimen störtades 1979 genom ett vietnamesisk invasion. Därefter grundades Folkrepubliken Kampuchea såsom styrdes från en kommunistparti tillsammans stöd från Sovjetunionen samt Vietnam dock liksom inte någonsin erkändes internationellt. Efter fortsatt inbördeskrig föll den kommunistiska regimen samt landet blev efter enstaka massiv FN-insats ett konstitutionell monarki kalenderår 1993.[94]