Hur stor blir en lax

Atlantlax (Salmo salar) existerar ett vandrandefiskart, liksom förökar sig inom sötvatten dock tillbringar största delen från sitt vuxna liv inom havet. var äter den sig tjock vid sill samt tobis till för att sedan komma tillbaka mot sitt "hemvatten". detta finns även några sällsynta laxbestånd vilket lever all sitt liv inom sötvatten, ofta beroende vid för att människan genom dammbyggen m.m.

förhindrar vandringen ut mot havet bland annat inom Namsenvassdraget inom Norge. Dessa stationära laxbestånd består från många småväxta laxar, för att jämföra tillsammans med s.k. bäcköring.^[3]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Atlantlaxen blir vanligen upp mot 1 meter utdragen samt stora exemplar blir 1,50 meter långa samt 36 kg tunga.

Arten besitter vid ovansidan ett blåaktig färg samt sidorna existerar silverfärgade. Ovanför sidolinjen finns mörka fläckar.^[4] inom ryggfenan förekommer 3 mot 4 taggstrålar samt 9 mot 15 mjukstrålar. Analfenan äger 3 mot 4 taggstrålar samt 7 mot 11 mjukstrålar. Hos exemplar liksom existerar mindre än 20 cm besitter stjärtfenan ett djup inbuktning samt den besitter 19 taggstrålar.^[5]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Vandringscykel

[redigera | redigera wikitext]

Laxen existerar enstaka havsvandrande sjömat (anadrom), tillsammans med anpassningsförmåga mot skiftande salthalter inom vattnet.

Efter en mot fyra kalenderår inom havet går eller reser den könsmogna laxen åter mot sitt födelsevatten på grund av för att leka samt balanserar då mellan en samt fyra kg. Lax vilket återvänder redan efter en tid betecknas "börling" alternativt "grilse". Resan uppströms vattendragen existerar strapatsrik, tillsammans med starka forsar samt laxtrappor.

Efter leken existerar laxen utmärglad samt trött samt närmast driver ut mot havs igen beneath vinter samt tidig vår. Den utlekta laxen betecknas ofta "besa" alternativt "vraklax".

De skotska stammarna från atlantlax företer enstaka delvis annorlunda vandringscykel då olika älvar äger olika lekperioder. Skottarna besitter därmed sportfiske vid lax året runt – angående än inom olika vattendrag.

Leken samt yngelperioden

[redigera | redigera wikitext]

När dem når sina födelsevatten beneath sommarhalvåret (maj–oktober) antar dem lekdräkt: den silverglänsande egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser mörknar mot grågrönt alternativt brunt tillsammans med röda inslag^[4] samt slemhinnan utanpå fjällen tjocknar.

Hannarnas underkäkar växer samt bildar ett ansenlig krok, vilken förhindrar honom för att stänga käften.^[5]

Laxen leker vid grunda grusbottnar inom strömmande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Ynglen, likt kallas stirr^[6], stannar kvar numeriskt värde mot fyra kalenderår inom vattendraget varefter dem nära ett längd från 15–25 cm betecknas såsom smolt^[6] samt går eller reser ut inom havet.

beneath utvandringen bleknar smoltens färg, ifrån grönskimrande tillsammans vissa röda inslag mot silverglänsande tillsammans grönblå toner samt små svarta fläckar ovan sidlinjen. Väl inom havet ökar tillväxten kraftigt.

Atlantlaxen blir vanligen upp mot 1 meter utdragen samt stora exemplar blir 1,50 meter långa samt 36 kg tunga.

Till skillnad ifrån flera stillahavslaxar överlever dem flesta atlantlaxarna leken, samt kunna återkomma på grund av ännu enstaka lek. detta existerar ej belagt hur flera gånger ett lax är kapabel lyckas tillsammans leken samt komma tillbaka, dock tre mot fyra gånger torde ej artikel alltför ovanligt.

Det existerar ej säkert för att dem laxar vilket återvänder på grund av andra gången existerar avsevärt tyngre än dem plats inledande gången.

EU:s ministerråd beslutar sedan efter förhandlingar hur massiv TAC:en bör artikel samt därmed hur stora medlemsländernas andelar (kvoter) bör vara.

dem riktigt tunga laxarna är kapabel äga stannat inom havet samt ätit, samt alltså hoppat ovan leken. Man antar för att leken tar sålunda många vid krafterna för att ett rejäl viktökning ej existerar för att räkna tillsammans med beneath kommande tid inom havet. dem största laxarna behöver alltså ej artikel dem äldsta, därför såsom hos dem flesta andra arter.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Laxen tillbringar större delen från sitt liv relativt ytligt, vid djup mellan 5 samt 15 meter, dock den utför flera dock kortvariga djupdykningar då den söker att födas, ej sällan ned mot 50 meter samt ibland ända ned mot 200 meter. Den vuxna laxens huvudföda utgörs från större kräftdjur samt småfisk medan ynglen livnär sig från larver samt kräftdjur.

beneath lekvandringen uppströms äter laxen vanligtvis inget.^[7]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Den atlantiska populationen

[redigera | redigera wikitext]

Den atlantiska laxen går eller reser mellan matförråden inom Atlanten samt leklokaler inom strömmande sötvattensflöden.

De stora laxarna återvänder mot lekvattenområdena något tidigare än dem därför kallade börlingarna. Medan enstaka börling äger normalvikt mellan 1,5 samt 3,0 kg, besitter dem tidiga laxarna vikter mellan 4 samt 12 kg. Laxar ovan 20 kg förekommer. Laxarna tenderar för att väga något mera inom detta nordliga utbredningsområdet än inom detta södra.

vid Kolahalvön samt inom Nordnorge förekommer vikter ovan 25 kg.

Atlantlaxens animalisk föda existerar närmast rött inom rått skick samt ljust rosa inom kokt. detta existerar denna färg liksom skapat uttrycket laxrosa, vilket beror vid innehållet från färgämnet astaxantin.

I landet återfinns atlantlaxens lekvatten inom huvudsak inom dem halländska åarna.

inom Bohuslän, Västra Götaland samt nordvästra Skåne finns andra viktiga lekområden. Atlantlaxen passerar inte någonsin Öresund. Atlantlax finns naturligt runt bota norra Atlanten, dock besitter blivit alltmer tillbakaträngd inom bota sitt utbredningsområde. inom land äger den ständigt varit ett raritet, exklusivt levererad ifrån Halland.

Den baltiska populationen

[redigera | redigera wikitext]

Den baltiska laxen återfinns inom Östersjön, på grund av Sveriges sektion vid ost- samt sydkusten, tillsammans lekvatten inom dem norrländska älvarna samt inom Blekinges åar.

Den baltiska laxen förmå troligen även leka vid grunda, strömsatta grusbankar inom östra Östersjön samt inom Finska viken. från bristande vid kräftdjur inom bräckvattnet inom Östersjön föder sig laxen var främst vid liten fisk samt småfisk. Köttet existerar därför vitt mot blekgult.

I land i norden finns egna laxpopulationer inom Torne samt Simo älvar.^[8]

Vänerlaxen företer en likartat livsmönster liksom den baltiska stammen, samt går eller reser alltså ej ut inom västerhavet.

Den baltiska laxen tenderar för att väga något mer än den atlantiska, samt vikter omkring 25 kg existerar ej helt ovanliga. Skillnaden inom vikt mellan västlig samt ostlig lax^{[förtydliga]} existerar emellertid avsevärt mindre än viktskillnaden mellan västlig samt ostlig havsöring.

Introducerade populationer

[redigera | redigera wikitext]

Arten blev införd inom Nya Zeeland, Australien, Chile samt södra Argentina.^[5]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I svenska dricksvatten finns förenklat sett numeriskt värde olika bestånd från lax: den egentliga atlantlaxen samt den baltiska laxen.

Den senare anses artikel ett avsnörd sektion från enstaka initial atlantlevande huvuddel. enstaka senare avsnörning besitter skett inom Vänern, var enstaka tredjeplats undergrupp – "vänerlax", alternativt ibland något felaktigt "gullspångslax" – finns. varenda laxförande vattendrag små frukter från växter dessutom sin personlig genotyp, vilken vid spontanbasis låter sig blandas endast marginellt tillsammans med genmaterial ifrån andra vattendrag.

Vattenkraftverk utgör en vandringshinder till vandrande fiskarter. Även angående vattenkraftverk förmå äga fisktrappor således existerar dessa ofta många ineffektiva var dem maximalt verksamma låter upp mot 90% passera. angående detta finns flera trappor vid älvsträckan därför stannar 10% kvar nära varenda steg samt antalet laxar vilket når sina lekområden blir begränsat.

detta finns andra sätt för att säkerställa för att laxarna kommer mot sina lekområden. en sätt existerar för att fånga in lekande lax nära älvmynningen samt transportera dem tillsammans med tankbil upp mot dess lekområden.

Laxfiskar (Salmonidae) existerar enstaka släkt strålfeniga fiskar, den enda inom ordningen laxartade fiskar (Salmoniformes).

Detta besitter inom Klarälven demonstrerat sig existera en många effektivt sätt för att säkra bestånden från lekande lax. Dock finns detta ej ständigt säkrade nergångar utan fisken får åka turbinvägen samt ett fåtal tryckskador vilket kunna leda mot för att dem dör.

Fiske samt ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare skattades atlantlaxen hårt tillsammans med långrevs- samt drivgarnsfiske inom tillväxtområdena mot havs^[9], dock detta fiske äger varit stoppat sedan slutet från 1970-talet.

Även inom åarna bedrevs tidigare en hårt fiske. Nät samt fällor kunde helt blockera eller hindra från fiskens väg. Den enda begränsningen fanns för att fiske endast tilläts ifall veckodagar – enstaka begränsning från ringa innebörd. Fiske tillsammans nät samt fällor inom vattendragen^[10] förbjöds redan beneath tidigt 1900-tal.

Längs Sveriges västkust bedrivs idag visst fiske tillsammans därför kallade pålade bottengarn, enstaka fiskemetod tillsammans med anor ifrån medeltiden.

Detta plats starkt kopplat mot markägarnas fiskerätter ända mot 1951 då svenska staten löste in denna från fiskerättsägarna (oftast bönder) samt fisket blev fritt. beneath en par decennier fanns detta ett blomstrande näring vid hallandskusten, dock beneath 1970-talet minskade fångsterna, småskaligheten gav konkurrensnackdelar gentemot andra fiskeformer samt fisket minskade drastiskt.

Idag finns bara ett spillra kvar från kustfisket efter lax samt förmå ej anses existera en hot mot artens fortbestånd. 2006 fångades 600 kg från yrkesfiskare längs hallandskusten, medan sportfiskare inom dem halländska åarna tillsammans drog upp 6,5 ton ^[11].

Såväl vänerlaxen likt den baltiska laxen besitter varit från utomordentligt massiv finansiell innebörd.

Bestånden besitter skattats hårt från fiske såväl mot havs likt inom vattendragen. Även detta fiske besitter reglerats vid senare period. Vänerlaxen existerar idag, liksom atlantlaxen, snarare från symbolisk innebörd än kommersiell, samt den existerar objekt på grund av stark vetenskaplig bevakning. Den baltiska laxen existerar från större kommersiellt nyfikenhet, dock liksom dem övriga besitter konkurrensen tillsammans med odlad lax, främst ifrån Norge, påverkat kostnader samt efterfrågan starkt negativt.

dem söt- samt bräckvattenlevande laxstammarna existerar dessutom väldigt bleka inom köttet, vilket demonstrerat sig negativt till konsumtionsvärdet.

Fiskevård

[redigera | redigera wikitext]

Laxen äger beneath 1900-talet levt inom hård kamp mot fiske samt miljöförstöring. Redan vid 1920-talet bedömdes exempelvis halländska Nissans laxbestånd såsom utrotat.

Restaurering från lekvattenområden, utsläppskontroll, kalkningsprojekt samt laxtrappor nära kraftverken besitter hjälpt bestånden avsevärt. tillsammans med hjälp från utsättning från smolt ifrån dem närbelägna åarna Lagan samt Ätran äger en självreproducerande bestånd åter etablerats inom Nissan. Ätranlaxen existerar den enda svenska atlantlax såsom beneath läka 1900-talet kunnat bibehållas helt utan artificiell inblandning från genmaterial ifrån andra bestånd.

Utsättning från smolt indikeras ofta genom för att man skär försvunnen fettfenan vid fiskarna. vid således vis är kapabel man granska reproduktionskraften mellan naturliga samt utplanterade fiskar. inom Vänern sker detta regelmässigt. Även andra typer från märkning från utplanterad lax förekommer.

Danmark drev beneath 1990-talet en försök för att plantera ut smolt inom sydvästra Östersjön.

Dessa laxar fanns avsedda för att ersätta detta uttag fiskenäringen, yrkes- samt sportfiske, inom området stod till. Viss förhoppning fanns även för att projektet skulle behärska bli kommersiellt bärkraftigt. Fisken man satte ut fanns ett korsning mellan havsöring samt den baltiska laxen. Emellertid visade sig projektet problematiskt vid flera punkter: reproduktion från utplanterad lax kunde ej befästas.

Samtidigt förirrade sig laxarna mot lekområden långt ifrån utplanteringsorten, vilka ej lämpade sig till lek. dem halländska åarna drabbades från ett veritabel anstormning från denna främmande laxart vilken riskerade för att påverka den därför värdefulla genbanken inom Ätran. Projektet följdes upp många noga, såväl ifrån danskt vilket svenskt håll samt stoppades.

Skadorna vid atlantlaxen bedömdes såsom ringa.

Bestånden från svensk atlantlax existerar ytterst noga övervakade från myndigheter samt vetenskapsman, samt anses biologiskt många värdefulla. Trots detta existerar bestånden ej stabila. Antalet lekande laxar varierar kraftigt ifrån tid mot kalenderår. Stora bestånd, vilka skapar viss trängsel inom lekområdena, äger demonstrerat sig extra utsatta till ett dödlig parasit (Gyrodactylus), vilket medför för att populationstätheten går inom vågor.

Detta tillsammans tillsammans en osäkert liv inom tillväxtområdena mot havs, var övervakning samt insikt varit närmast obefintlig, fullfölja för att laxen behöver konstanta stödåtgärder. Kraftbolagen bekostar årliga utsättningar från smolt på grund av för att kompensera på grund av bortfall vid bas från kraftverksdammar. Kraftverksdammarna utgör vandringshinder på grund av den lekmogna laxen.

Hindret utför för att dessa laxar ej kunna nå viktiga reproduktionsområden varför kompensationsutsättningar från odlad vattendjur behövs. Kompensationsutsättningarna existerar för att betrakta liksom konstgjord andning då bestånden oftast utrotas alternativt kraftigt försvagas angående utsättningarna avslutas.

För den baltiska laxens vidkommanden besitter fiskevårdsåtgärder demonstrerat sig ytterst produktiva.

Kvoterna på grund av yrkesmässigt fiske besitter satts efter förväntad mängd smolt efter lek inom dem norrländska älvarna. Kalixälven får tjäna liksom exempel: 1989 inräknades 50 000 smolt inom älven samtidigt likt älvens största produktion från smolt uppskattades mot 125 000 stycken. 2005 inräknades 825 000 smolt, d.v.s. avsevärt ovan tidigare bedömt maximum.

Detta äger lett mot för att samtal ifall utvidgade fiskekvoter vid lax inom Östersjön tagit hastighet.

Laxlus

[redigera | redigera wikitext]

Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt inom samtliga havsområden vid detta norra halvklotet samt existerar den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus existerar ett välfärdssjukdom till lax samt påverkar ej matsäkerheten.

inom Norge, såsom äger såväl viktiga vildlaxstammar samt även ett grundlig havsbruksnäring. Havsbruk innebär för att antalet fiskar inom havet ökar, därmed ökar även antalet värdar på grund av laxlus. Branschen tar lusproblematiken vid största allvar samt äger såsom uppgift för att hålla låga nivåer från laxlus inom anläggningarna. Nivåerna kontrolleras minimalt plats fjortonde solens tid.

All uppgifter rapporteras mot norska livsmedelsverket (Mattilsynet) samt finns tillgänglig vid lusedata.no.^[12][13]

Odling från lax samt lax inom konsumentled

[redigera | redigera wikitext]

Lax existerar enstaka många populär matfisk samt då den bland annat innehåller omega-3 därför anses den existera nyttig.

Dock saluförs ett mängd andra fiskarter liksom lax, fiskar såsom besitter andra kombinationer från omega-3, tillsammans ytterligare konsistens samt ibland även smakupplevelse, liksom exempelvis:

Ofta kallas arterna inom släktet Oncorhynchus på grund av stillahavslax vilket alltså ej existerar ett art, utan en släktnamn.

Beroende vid då fisken fångas således existerar kvaliteten vid arter ur detta släkte många ojämn samt inom vissa stadier anses den inom princip existera oätlig.^[14]

Odling från atlantlax, främst inom Norge, Skottland samt vid Färöarna, äger gett upphov mot enstaka fräsch blomstrande näring. Odling inom fabriksmässig skal äger emellertid samtidigt skapat enstaka rad ekologiska bekymmer.

dem odlade laxarna existerar relaterat till gener manipulerade till för att passa sitt avsikt. då dessa laxar smitit ur odlingarna äger dem åsamkat irreparabla skador vid laxförande vattendrag. Odlingarna äger även överfört parasiter samt sjukdomar mot den vilda laxen. Giftbehandling från nätkassarna till för att motarbeta påväxt samt inblandning från antibiotikaliknande preparat inom odlingsfiskens att ge liv små frukter från växter ytterligare komplikationer.

Laxen existerar enstaka från dem vanligaste samt maximalt uppskattade matfiskarna inom svenska fiskdiskar idag.

Laxen inom Norge föds upp tillsammans pellets var fiskmjöl samt fiskolja existerar laxfodrets viktigaste ingredienser. detta existerar marina ingredienser såsom tillverkas från fiskrens samt industrifisk, alltså sådant såsom ej används mot livsmedel. Endast 30 % från fodrets innehåll existerar marint. Resten existerar vegetabiliskt samt man strävar efter för att detta bör minskas ytterligare – dock måste halterna avvägas noga då detta även påverkar Omega-3-halten inom laxen.

Den norska odlingsnäringen använder ej fiskmjöl alternativt fiskolja ifrån sjömat såsom står tillsammans vid Internationella naturvårdsunionens (IUCN) inventering ovan hotade arter. Runt 90 andel från den vildfångade vattenlevande djur likt används inom fiskmjöl samt fiskolja inom Norge kommer ifrån reglerat fiske. dem vanligaste arterna existerar sill, kolmule, lodda, skarpsill samt anchoveta, även ifall sill bara används då fångsten existerar större än efterfrågan ifrån marknaden.

ifrån södra halvklotet används inom huvudsak anchoveta. Trots den norska fiskodlingens kraftiga tillväxt använder ej näringen mer vildfångad vattendjur än tidigare, utan besitter kunnat byta ut delar från dem marina råvarorna mot vegetabiliska ingredienser.^[15][16]

Gifter inom odlad lax

[redigera | redigera wikitext]

Odlad lax existerar trygg samt hälsosam föda.

enstaka granskning ifrån Livsmedelsverket 2014 från halter samt intag från dioxiner samt PCB ifrån odlad lax visar för att både unge samt vuxna är kapabel förtära odlad lax flera gånger per sju dagar utan för att nå upp inom dem nivåer likt anses ohälsosamma. Både inom Livsmedelsverkets restsubstanskontroll från livsmedelsproducerande vilt (inklusive fisk), samt inom deras övervakning från miljögifter inom olika livsmedel visar analyser för att halterna från miljögifter, medel mot skadedjur samt läkemedelsrester existerar låga inom odlad lax.^[17] Även detta oberoende test- samt researchföretaget Testfakta gjorde beneath 2016 laboratorietester vid åtta sorters kallrökt lax, var råvaran inom samtliga bestod från norsk odlad lax.

inom testerna uppmättes inga halter från varken endosulfaner alternativt antibiotika.^[18]

Under 2017 kom en larm ifall höga halter från ämnet Etoxikin inom norsk odlad lax. Etoxikin existerar ett tillskott likt används inom fiskfoder till för att fettet inom fodret ej bör oxidera. ifall fettet inom fiskmjölet oxiderar kunna detta börja brinna alternativt explodera då detta transporteras.

Därför kräver internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att ämnet används. Mattillsynet (det norska Livsmedelsverket) samt olika vetenskapsman besitter analyserat odlad lax samt hittat varierande halter från etoxikin. Även WHO anser för att halterna ligger beneath dem nivåer likt bedömts innebära enstaka hälsorisk. EU planerar för att fasa ut etoxikin vilket tillskott innan sommaren 2020.

då etoxikin ej längre blir tillåtet för att nyttja blir gränsvärdet till sjömat per automatik noll.^[19]

Hot

[redigera | redigera wikitext]

Beståndet påverkas från intensivt fiske, från byggnadsverk inom floderna likt förhindrar vandringar, från vattenföroreningar samt från introducerade konkurrenter liksom puckellax.

i enlighet med uppskattningar minskade läka populationen tillsammans med 20 mot 25 andel beneath dem tre senaste generationerna (räknad ifrån 2022). IUCN listar arten likt nära hotad (NT).^[1]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]