När började man prata om hållbar utveckling
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling existerar enstaka tillväxt liksom tillfredsställer dagens behov utan för att äventyra kommande generationers möjligheter för att tillfredsställa sina behov.
2015 plats en kalenderår tillsammans med numeriskt värde kritisk globala beslut.ett hållbar tillväxt bygger vid tre dimensioner: detta sociala, miljön samt ekonomin. Hållbar tillväxt syftar mot för att dem naturliga systemens förmåga för att förse samhällen samt människor tillsammans med råvaror samt ekosystemtjänster upprätthålls. Begreppet hållbar tillväxt började användas inom större skal efter för att Brundtlandrapporten släpptes 1987.
Målet existerar för att människans liv skall behärska genomlevas vid ett planet tillsammans med begränsade tillgångar. Målsättningen innefattar en idealt läge på grund av samhället var levnadsvillkor samt resursanvändning möter mänskliga behov utan för att äventyra hållbarheten inom ekosystem samt miljön därför för att även framtida generationer är kapabel ett fåtal sina behov tillgodosedda.[1]
Hållbar tillväxt knyter ihop hållbarheten inom ekosystemen tillsammans med dem sociala samt ekonomiska utmaningar vilket mänskligheten står inför.
vetenskapsman inom flera områden besitter belyst tillväxtens gränser[2][3] samt ekonomer besitter lagt fram alternativ mot ett steady state[4] till för att hantera problemen tillsammans med konsekvenserna från den mänskliga utvecklingen vid jorden.
Historia
[redigera | redigera wikitext]År 1970 började ”hållbarhet” användas till för att förklara ett finans ’’i balans tillsammans elementär ekologiska stödsystem’’.[5] Begreppet ’‘hållbar utveckling’’ introducerades internationellt från Lester Brown 1981, dock fick internationell spridning inom samband tillsammans med FN-rapporten ’‘Vår gemensamma framtid’’ (1987), kallad Brundtlandrapporten.[6] inom rapporten myntade kommissionen vad såsom äger blivit den maximalt citerade definitionen från hållbar utveckling: ’’Utveckling liksom tillgodoser dagens behov utan för att äventyra kommande generationers möjligheter för att tillgodose sina behov’’.[7]
Hållbarhetsmål
[redigera | redigera wikitext]Vid FN:s möte angående miljö samt tillväxt inom Rio dem Janeiro tid 1992 antogs den internationella handlingsplanen Agenda 21 liksom inom massiv utsträckning byggde vid principen angående hållbar tillväxt, var syftet plats för att jobba tillsammans på grund av för att motarbeta natur- samt miljöförstöring, fattigdom samt bristande demokrati samt till för att jobba gemensamt inom en internationellt partnerskap till hållbar utveckling.[8] Efter FN:s millenniemöte inom september 2000 antogs millenniemålen, åtta konkreta syfte såsom skulle uppfyllas mot tid 2015.
Målen existerar formulerade efter principen angående hållbar tillväxt samt handlade ifall för att minska social utsatthet samt samtidigt säkerställa ett miljömässigt hållbar utveckling.[9]
Den 25 september 2015 antogs De globala hållbarhetsmålen från FN. Syftet tillsammans målen existerar för att fram mot 2030 nå enstaka socialt, miljömässigt samt ekonomiskt hållbar utveckling.[10]
Sedan 2003 finns begreppet tillsammans inom Sveriges Grundlag (Regeringsformen 1 kap.
2 § "Det allmänna bör främja enstaka hållbar tillväxt liksom leder mot ett god miljö till nuvarande samt kommande generationer")[11]. Regeringen Löfvén inom inrättade ett Agenda 2030-delegation vilket jobbade tillsammans med dem Globala målen på grund av hållbar utveckling.[12] Gabriel Wikström utsågs mot nationell samordnare tillsammans med uppgift för att fördjupa samt samordna olika nationella aktörers jobb tillsammans med hållbarhetsmålen.
då Wikströms förordnande löpte ut inom mars 2024 valde Regeringen Kristersson för att ej utse enstaka färsk nationell samordnare på grund av för att istället fokusera vid mer konkreta åtgärder inom Sveriges sysselsättning tillsammans med dem globala målen.[13]
Tre dimensioner
[redigera | redigera wikitext]Hållbar tillväxt handlar angående för att hållbart skydda vattnens, jordens samt övriga ekosystems produktionsförmåga samt för att minska den negativa inverkan vid naturen samt människors välmående.
Hållbarheten gäller tre olika dimensioner:
- Social hållbarhet, såsom handlar ifall för att sträva mot en samhälle var primär mänskliga rättigheter uppfylls.
- Miljömässig alternativt ekologisk hållbarhet, liksom handlar angående för att hushålla tillsammans råvaror till människor samt andra organismer, utan för att skada naturliga systems möjligheter för att förse samhällen samt människor tillsammans med råvaror samt ekosystemtjänster vid utdragen sikt.
- Ekonomisk hållbarhet, såsom handlar ifall för att motarbeta fattigdom, samt för att varenda bör äga råd för att tillgodose sina elementär behov inom relation mot jordklotets ändliga tillgångar, detta önskar yttra enstaka finansiell tillväxt såsom ej medför negativa konsekvenser till den ekologiska alternativt sociala hållbarheten.
undersökning ifall finansiell hållbarhet är kapabel handla ifall nationalekonomisk undersökning, ifall socioekonomisk tillväxt, angående hållbar produktion samt konsumtion samt hur dem finansiella systemen förmå bidra mot en hållbart samhälle.[15]
Teman
[redigera | redigera wikitext]Svag samt kraftfull hållbarhet
[redigera | redigera wikitext]Definitionen från hållbarhet existerar objekt till samtal.
Man pratar angående numeriskt värde sorters hållbarhet: svag samt kraftfull. kraftfull hållbarhet innebär för att samhället ej tär vid naturresurserna, medan dem vilket förordar svag hållbarhet nöjer sig tillsammans med för att samhällets totala tillgångar ej reducerar. Svag hållbarhet mäts genom för att samhällets tillgångar delas upp vid realkapital (Kr), naturkapital (Kn), human-kapital (Kh) samt socialt tillgångar (Km).
Samhällets totala tillgångar existerar K = Kr + Kn + Kh + Km samt därför länge K ej reducerar existerar utvecklingen hållbar. nära kraftfull hållbarhet förmå naturkapital samt annat tillgångar ej räknas mot varandra vid identisk sätt, samt begreppet ”kritiskt naturkapital” används.[16]
Systemteori
[redigera | redigera wikitext]På senare period äger systemteori tillämpats.
Detta äger lett mot en antal nya term såsom införlivats inom diskussionen:
- Resiliens – Inom ekologin existerar resiliens en mått vid den hastighet tillsammans vilken en ekosystem återgår mot sitt föregående tillåtelse efter för att äga utsatts på grund av enstaka störning.
- Tipping point – då enstaka förändring, enstaka passage mot en nytt struktur, ej längre går för att hejda.
- Hockeyklubba – enstaka serie exponentialkurvor såsom besitter en visst igenkännande utseende.
Befolkningstillväxten, koldioxidutsläppet, temperaturförhöjningen, utfiskningen, förlusten från biologisk diversitet, försurningen från haven.
- Planetary boundaries[17] – planetens gränser utgörs från planetens motståndskraft, förmåga mot livshantering, för att handskas tillsammans förändringar.
- Total samt global samhällsförändring – en avskaffande från detta kapitalistiska systemet såsom den enda hållbara lösningen vid klimatkrisen.[18]
Vagga mot vagga
[redigera | redigera wikitext]Vagga mot vagga (Cradle2cradle) existerar en designparadigm tillsammans principen för att samtliga ämne antingen förmå återvinnas alternativt komposteras, alltså elimineras sopor liksom den gammal betydelsen.[19]
Tillämpning från hållbar utveckling
[redigera | redigera wikitext]På flera platser inom världen byggs detta städer tillsammans hållbarhetsprofil.
inom Kina byggs mot modell staden Caofeidian,[20] inom Förenade Arabemiraten byggs Masdar City,[21] samt inom Kanada stadsdelen Toronto Waterfront.[22] inom landet byggs mot modell stadsdelarna Västra Hamnen inom Malmö[23] samt Norra Djurgårdsstaden.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Per Elvingsson. ”Hållbar utveckling”. Nationalencyklopedin.
Bokförlaget utmärkt skrivna verk AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. Läst 8 april 2015.
- ^D. H. Meadows, D.L. Meadows, J. Randers samt W.W. Behrens III (1972). The Limits to Growth. universum Books, New York. ISBN 0-87663-165-0
- ^D. H. Meadows, J.
Randers samt D. L. Meadows (2004). Limits to Growth: The 30-Year Update. Chelsea Green Publishing. ISBN 978-1-931498-58-6
- ^Daly, H. E. (1973). Towards a Steady State Economy. Island Press, Washington, D.C
- ^Stivers, R. (1976). The Sustainable Society: Ethics and Economic Growth.
Westminster Press, Philadelphia
- ^Brundtland Commission (1987). Report of the World kommission on Environment and Development. United Nations
- ^Smith, Charles; Rees, Gareth (1998). Economic Development (2:a upplagan). Macmillan, Basingstoke. ISBN 0-333-72228-0
- ^FN (Juni 1992). ”Agenda 21 (pdf)”. unep.org.För för att åskådliggöra inom vilken utsträckning utvecklingen går mot hållbarhet alternativt ej används olika indikatorer (ibland gröna nyckeltal) såväl internationellt likt nationellt samt lokalt.
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf.
- ^”Millennium Development Goals: 2013 Progress Chart”. FN. 4 oktober 2013. https://www.un.org/millenniumgoals/pdf/report-2013/2013_progress_english.pdf. Läst 13 april 2019.
- ^”Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development: Sustainable Development Knowledge Platform”. sustainabledevelopment.un.org.
https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld. Läst 5 september 2016.
- ^”Lag (2002:903) ifall förändring inom regeringsformen”. https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20020903.pdf. Läst 15 april 2016.
- ^”Agenda 2030-delegationen”. Arkiverad ifrån originalet den 19 april 2017. https://web.archive.org/web/20170419193637/http://agenda2030delegationen.se/. Läst 19 april 2017.
- ^Odelfors/TT, Hanna (27 mars 2024). ”"Regeringen lägger ner sysselsättning tillsammans med hållbarhetsmål"”. Svenska Dagbladet.Begreppet hållbar tillväxt började användas inom större skal efter för att Brundtlandrapporten släpptes 1987.
ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/rlvpme/regeringen-lagger-ner-arbete-med-hallbarhetsmal. Läst 16 april 2024.
- ^Scott Cato, M. (2009). Green Economics. London: Earthscan, pp. 36–37. ISBN 978-1-84407-571-3.
- ^”Mistra Center for Sustainable Markets”. www.hhs.se. https://www.hhs.se/en/research/institutes/misum-startpage/. Läst 5 september 2016.
- ^Eva Alfredsson (redaktör), Bengt Kriström, Mattias Ankarhem (2006). ”Samhällsekonomiska aspekter samt mått vid hållbar utveckling”. ITPS skriftserie till Swedish Institute for Growth Policy Studies (ITPS) (Danagårds Grafiska, Ödeshög) A2006:009: sid. 25.
ISSN1652-0593. Arkiverad ifrån originalet den 18 april 2015.
Begreppet hållbar tillväxt, vilket även omfattar dem sociala samt ekonomiska dimensionerna från vår tillväxt, existerar idag ett omfattande samt vägledande princip på grund av läka FN-systemet samt världssamfundet.https://web.archive.org/web/20150418112338/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.56ef093c139bf3ef89027b2/1349863427637/samhallsekonomiska-aspekter-och-matt-pa-hallbar-utveckling-06.pdf. Läst 9 april 2015.
Arkiverad 18 april 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^”The nine planetary bounderies”. huvudstaden resilience Centre. Arkiverad ifrån originalet den 30 augusti 2011.
https://web.archive.org/web/20110830234347/http://www.stockholmresilience.org/research/researchnews/tippingtowardstheunknown/thenineplanetaryboundaries.4.1fe8f33123572b59ab80007039.html. Läst 16 augusti 2012.
- ^”Så gick Fridays for future ifrån skolstrejk mot radikala idéer ifall total samhällsomvandling”. DN.se.
14 april 2024. https://www.dn.se/kultur/sa-gick-fridays-for-future-fran-skolstrejk-till-radikala-ideer-om-total-samhallsomvandling/. Läst 15 april 2024.
- ^Ohlin, Jonas. ”Sopfritt Kretslopp”. SvD. http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd. Läst 21 april 2013.
- ^Ranhagen, Ulf. ”Swecos hemsida”.
Arkiverad ifrån originalet den 19 april 2015.
Begreppet hållbar tillväxt föddes då Världskommissionen till miljö samt tillväxt (WCED) bildades 1983 från Förenta nationerna.https://web.archive.org/web/20150419182336/http://www.swecogroup.com/en/Sweco-group/Solutions/Sustainable-City/. Läst 23/1 2012.
- ^Syeda Tuhin Ara Karim. ”Masdar Citys hemsida” (på engelska). Academia.edu. Jale Sari Anhalt University. http://www.academia.edu/1740945/sustainable_developments_masdar_city_one_planet_living_principles. Läst 9 april 2015.
- ^”Toronto Waterfronts hemsida” (på engelska).
Arkiverad ifrån originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119130237/http://www.waterfrontoronto.ca/about_us. Läst 23 januari 2012.
- ^”Västra Hamnen malm stad”. Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2018.Begreppet ”hållbar utveckling” (på engelska ”sustainable development”) introducerades från den amerikanske miljövetaren samt författaren Lester R. Brown kalenderår 1981.
https://web.archive.org/web/20180324223954/https://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen-.html. Läst 24 mars 2018.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Anna Friberg, "Löftet angående hållbar tillväxt. Politiskt språkbruk samt tidsligheter inom svensk klimatdebatt." Lychnos.
Årsbok på grund av idé- samt lärdomshistoria 2022, sid.31–52.