Vad är demokrati bra för
Demokrati
Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk samt κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre alternativt folkmakt[1]) existerar en styrelseskick var makten inom enstaka stat alternativt ytterligare organisation utgår ifrån dess medborgare, invånare, deltagare alternativt medlemmar.
Demokrati innehåller numeriskt värde elementär komponenter: majoritetsstyre samt individuella rättigheter samt friheter.[2][3][4] Demokrati existerar en omtvistat politiskt term samt detta finns flera olika sätt för att definiera samt kategorisera demokrati. detta existerar dock oomtvistat för att demokrati innebär för att människor äger den slutgiltiga makten ovan staten.[5] inom ett demokrati besitter medborgarna individuella rättigheter liksom bör skydda dem mot statliga ingrepp samt majoritetsförtryck.
Sveriges demokrati existerar enstaka representativ demokrati, vilket innebär för att röstberättigade inom fria samt allmänna omröstning väljer förtroendevaldarepresentanter mot landets beslutande församlingar vilka kunna artikel både vid plats samt statlig nivå.[6]Direktdemokrati innebär för att besluten istället saknas direkt från röstberättigade.
Vad existerar demokrati?Direktdemokrati tillämpas bland annat inom föreningar, dock även inom vissa länder vilket Schweiz. Beslutande folkomröstningar existerar enstaka typ från direktdemokrati.[7]
Sedan år kring 1990 existerar demokrati detta styrelseskick likt dem flesta länder uppger sig äga, genom olika demokratimodeller. Demokrati är kapabel därmed innebära enstaka sak inom exempelvis Kina samt något annat inom land.
dem liksom förespråkar frikostig demokrati förmå påstå för att stater såsom ej existerar liberala demokratier ej existerar "riktiga demokratier" då man menar för att dem saknar politisk demokrati. Socialister, anarkister samt länder såsom förespråkar folkdemokrati kunna å sin blad påstå för att liberala demokratier ej existerar "riktiga demokratier" då man menar för att dessa saknar finansiell demokrati.
Demokrati är kapabel förknippas tillsammans vissa värderingar samt rättigheter. Demokratiska grundtankar vilket framhålls från bland andra Sveriges statsmakt samt riksdag existerar varenda människors lika värde samt rättigheter, tanke samt yttrandefrihet samt respekten till dem mänskliga rättigheterna i enlighet med internationella konventioner.[6][8]
De flesta demokratiska stater äger grundlagar till för att förhindra för att den politiska makten blir snedfördelad, mot modell genom för att makten existerar delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten samt den bedömning makten.
Återkommande kritiska poänger existerar majoritetsförtryck, för att medborgarna ej äger tidsperiod för att sätta sig in inom varenda ämnen, samt för att dem politiska partierna ägnar mer period åt röstfiske än åt för att styra. Intressekonfliktsfrågan existerar även vanlig.
Embryot mot vad såsom uppfattas vilket den moderna representativa demokratin uppstod inom västvärlden vid 1700- samt 1800-talen tillsammans land i västeuropa samt USA vilket tidiga modell.
beneath 1900-talet fördjupades demokratin tillsammans med bland annat kvinnlig rösträtt. Den moderna representativa demokratin äger sedan successivt beneath 1900-talet spridit sig ovan världen mot Latinamerika, Afrika, Asien samt mot slutet från århundradet mot före detta socialistländer.
Även angående begreppet demokrati oftast används inom kontexten från politiska stater används detta även inom privata organisationer, då ofta tillsammans hänsyftning vid för att varenda närvarande besitter rösträtt.
inom detta sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre alternativt expertstyre.
Demokrati betyder folkmakt alternativt folkstyrelse.Demokrati förmå artikel upphov mot konflikter om/när samförstånd samt värdegemenskap byts mot majoritetsstyre. Nära mot hands ligger detta såsom inom marxistisk tankesystem kallas klassmotsättningar, diskriminering samt rasism/sexism.[9][citat från källa efterfrågat]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet demokrati existerar enstaka sammanfogning från grekiskans δῆμος demos, människor, samt κράτος kratos, styre, tillsammans den ungefärliga betydelsen "folkstyre".
Vad kännetecknar ett demokrati?inom svenskan finns termen belagt sedan 1596.[10]
Definitioner
[redigera | redigera wikitext]Grundläggande drag
[redigera | redigera wikitext]Demokrati existerar en omtvistat term samt detta finns flera olika sätt för att definiera samt kategorisera demokrati. Demokrati används både vilket en politiskt ideal samt tankesystem å en sidan, samt vilket en analytiskt term till för att definiera styrelseskick runt angående inom världen (och historiskt) å andra sidan.[11]
Trots för att demokrati existerar en omtvistat term enas flera vetenskapsman ifall för att demokrati rör kollektivt beslutsfattande[12], samt innehåller numeriskt värde primär komponenter: majoritetsstyre samt individuella rättigheter samt friheter.[2][3][4] Demokrati äger beskrivits vilket för att omfatta dem liksom påverkas från en kollektivt beslut inom själva beslutet.[13]
Sveriges riksdag besitter definierat sex primär drag på grund av demokrati[3]:
- Fria val
- Mångfald från partier
- Politiska rättigheter
- Likhet inför lagen samt rättssäkerhet
- Mänskliga rättigheter
- Fungerande statsförvaltning
Vidare anger Sveriges riksdag för att demokratin består från tre värden likt ibland är kapabel anlända inom konflikt tillsammans varandra[4][14]:
Balansen samt den potenziell konflikten mellan värdena besitter från statsvetarna Katarina Barrling samt Sören Holmberg benämnts såsom "demokratins triangeldrama".[4][14]
Demokrati bygger vid tre kärnvärden alternativt principer: folksuveränitetsprincipen, samt politisk frihet samt likhet, var både frihet samt likhet existerar lika centrala till demokrati.[15]
Principen ifall folksuveränitet innebär för att människor utgör den yttersta grunden till den offentliga makten.[16] Frihet är kapabel förstås ur en negativt perspektiv såsom frånvaro från dominans, alternativt inom positiv bemärkelse likt autonomi alternativt självstyre.
likt idealtyp fungerar en demokratiskt struktur således för att detta både skapar frihet samt garanterar individers chans för att välja hur dem önskar leva sina liv. i enlighet med statsvetaren Claudia Zilla utgörs demokratins frihetsdimension från för att samtliga såsom lever inom detta demokratiska samhället existerar vid lika villkor underordnade den konstitution samt dem lagar likt stiftas samt för att ingen står ovan lagen, samtidigt vilket medborgarna samt människor utgör den yttersta grunden på grund av beslutsfattandet.
Vid enstaka substantiell undersökning iakttar man existensen inom landet samt vilken politik liksom regeringen bedriver.på grund av för att detta bör fungera behövs enstaka rättsstat.[11]
Jämlikhet bör inom sin tur förstås likt politisk samt medborgerlig likhet, dvs. för att samtliga medborgare äger identisk medborgerliga samt politiska rättigheter. Medborgerlig likhet innebär likheten inför lagen, medan politisk likhet existerar en status var varenda medborgare besitter identisk påverkan vid detta kollektiva beslutsfattandet.[11]
Olika typer från analytiska definitioner
[redigera | redigera wikitext]När bedömare bör att fatta beslut eller bestämma något angående en nation utgör enstaka demokrati alternativt ej, dvs.
utföra enstaka analytisk analys snarare än enstaka normativ, därför finns detta i enlighet med statsvetaren Charles Tilly fyra olika typer från definitioner likt används: konstitutionella, substantiella, procedurdefinitioner samt processorienterade definitioner.[17]
De liksom använder enstaka konstitutionell definition ser mot landets grundlag samt dem bestämmelser liksom finns rörande politisk handling, människors fri- samt rättigheter, m.m.
angående en lands konstitution innehåller tillräckliga demokratiska element således definieras detta landet därmed vilket ett demokrati. detta på denna plats sättet för att definiera en nation liksom demokrati alternativt ej äger dock enstaka uppenbar bristande inom för att länders politik samt styrelse inom praktiken tenderar för att skilja sig ifrån vad likt står skrivet inom konstitutionen.
nära enstaka substantiell utvärdering iakttar man existensen inom landet samt vilken politik likt regeringen bedriver. ifall regeringen förordar individens friheter, säkerhet, lika rättigheter, ett öppen samhällsdebatt, goda levnadsförhållanden samt fredliga konfliktlösningar således förmå landet anses artikel ett demokrati.
Detta oavsett vilket konstitutionen säger. Problemen tillsammans metoden existerar dels hur målkonflikter mellan dem ovannämnda värdena bör hanteras, dels för att ett sådan definition förhindrar enstaka medvetande från beneath vilka institutionella omständigheter lika rättigheter samt individuell frihet uppstår.[17]
Den tredjeplats typen från definition, procedurdefinitionerna, siktar in sig vid en urval från sätt liksom landet styrs vid samt avgör utifrån dessa landets demokratiska ställning eller tillstånd.
Ofta utvärderar man hur valen inom landet går mot. Då tittar man vid hur massiv sektion från befolkningen likt röstar, ifall detta finns flera genuina politiska alternativ samt angående detta går för att byta statsmakt samt landets politik genom för att omrösta inom allmänna omröstning. enstaka organisation såsom använder den på denna plats definitionen inom sitt jobb existerar demokratiinstitutet Freedom House.
Problemet tillsammans den på denna plats typen från demokratidefinition existerar för att detta existerar enstaka relativt snäv granskning såsom görs, vilket innebär för att man är kapabel missa antidemokratiska element inom viktiga delar från samhället utanför den politiska sfären.[17]
En processdefinition från demokratin utgår ifrån ett uppsättning processer likt kurera tiden existerar inom rörelse.
Snarare än för att bara analysera t.ex. omröstning, således ser processdefinitionen mot enstaka större sektion från samhället samt hur dem demokratiska processerna fungerar. Skillnaden existerar för att istället på grund av för att titta mot dem formella kraven vid t.ex. ett organisation alternativt ett stat sålunda observeras demokratiska processer inom praktiken samt hur dem faktiskt fungerar.
Några problem att diskutera likt besvaras existerar ifall samtliga medborgare äger identisk chans för att omrösta, angående dem är kapabel påverka dagordningen samt delta inom detta demokratiska samtalet. Robert Dahl besitter tagit fram enstaka känd processdefinition såsom listar fem processkriterier på grund av demokrati: effektivt deltagande, jämlikt röstande, upplyst medvetande, övervakning ovan dagordningen samt inkludering från varenda vuxna.
Nackdelen till detta på denna plats sättet för att definiera demokrati existerar för att detta - åtminstone vid nationell nivå - enkel minskas mot enstaka register ovan ja- samt nej-frågor. Kritiker äger pekat vid för att en sådant tillvägagångssätt ej tar hänsyn mot för att demokrati ofta existerar ett fråga angående nyanser, var en nation kunna artikel mer alternativt mindre demokratiskt än en annat.[17]
Minimalistisk definition
[redigera | redigera wikitext]En enkel och avskalad definition från demokrati vilket använts från vetenskapsman inom jämförande studier mellan olika länder existerar namn Schumpeters definition.
han definierar demokrati således här: "Vi definierar den demokratiska metoden liksom en institutionellt arrangemang till politiska beslut, var [de politiska eliterna] får kraft för att besluta genom ett fri tävlan ifall folkets röster".[18]
Enligt Schumpeter existerar demokrati inledningsvis samt främst ett politisk teknik till för att att fatta beslut eller bestämma något vem liksom bör styra inom vilket han ser såsom ett kamp mellan olika politiska eliter samt partier.
Schumpeters definition existerar ett typ från procedurdefinition.[18]
Inkludering samt kompetens
[redigera | redigera wikitext]Utifrån dem elementär demokratiska principerna ifall politisk frihet samt likhet menar flera statsvetare samt politiska tänkare för att enstaka från demokratins centrala delar existerar politisk inkludering.[19][20] Statsvetaren Claudia Zilla menar för att demokrati per definition handlar ifall politisk inkludering dock ej nödvändigtvis angående social samt finansiell inkludering.
detta tydligaste uttrycket till politisk inkludering - samt en centralt krav i enlighet med flera demokratidefinitioner - existerar lika rösträtt.[19] William A. Galston debatterar på grund av för att demokrati inom sin maximalt primär form eller gestalt kräver lika rättigheter mellan varenda medborgare, samt för att kriterierna till nationalitet existerar breda samt omfattar ett massiv sektion från samhället.[20] Ju fler såsom inkluderas inom politiken samt beslutsfattandet från beslut likt rör dem, desto mer demokratiskt existerar samhället i enlighet med detta på denna plats synsättet.
angående detta bara existerar ett små elit liksom styr, även angående eliten existerar vald inom konkurrens tillsammans andra, således existerar samhället mindre demokratiskt än ifall fler varit involverade inom beslutsfattandet. Exempelvis menar vissa statsvetare för att man ej är kapabel kalla länder utan kvinnlig rösträtt till demokratiska, även angående dem möter andra krav liksom allmän rösträtt (för män), valda representanter, m.m.
Statsvetaren Charles Tilly debatterar till för att bredden vid medborgarskapet, dvs. hur massiv sektion från befolkningen såsom äger vissa rättigheter, tillsammans tillsammans med graden från medborgarskapets lika rättigheter samt statens kapacitet utgör centrala mått vid graden från demokrati inom en samhälle. angående detta finns olika rättigheter mellan olika grupper samt detta existerar flera grupper vilket exkluderas ifrån politiska rättigheter existerar samhället mindre demokratiskt än tillsammans ett bredare politisk inkludering.[17]
Statsvetaren Ludvig Beckman debatterar till demokratins grundidé angående för att den likt existerar "underställd kollektiva beslut bör äga chans för att delta inom dem" bygger vid numeriskt värde principer på grund av för att behärska fungera: inklusionsprincipen samt kompetensprincipen.
Beckman menar för att principen ifall inkludering kräver för att således flera samhällsgrupper liksom möjligt får delta inom politiska beslut, medan kompetensprincipen handlar angående för att den likt deltar inom detta politiska existensen behöver behärska känna igen sina egna intressen. Principerna står inom motsatsförhållande mot varandra samt leder inom praktiken bland annat mot enstaka begränsning från politiskt deltagande genom enstaka rösträttsålder.[4]
Robert A.
Dahls definitioner[redigera | redigera wikitext]
Som ett från USA:s maximalt inflytelserika statsvetare beneath 1900-talet besitter Robert A. Dahls definition från demokrati samt polyarki fått en starkt effekt samt brett erkännande.[21] Dahl skiljer inom huvudsak mellan en demokratiskt ideal samt ett empirisk typ från regim. Den förra kallar denne demokrati, medan den senare benämns likt polyarki.
Polyarkin existerar en styrelseskick likt kommer nära idealet demokrati, dock existerar mot skillnad ifrån demokrati ej en normerande begrepp.[22]
Dahl besitter formulerat detta demokratiska idealet tillsammans nästa kriterier[23]:
- Beslutsjämlikhet: Vars samt ens åsikt besitter identisk vikt inom kollektivt beslutsfattande
- Effektivt deltagande: beneath läka beslutsprocessen äger fanns samt enstaka lika stora möjligheter för att uttrycka sina önskemål
- Upplyst förståelse: fanns samt ett skall ges tillräcklig tidsperiod på grund av för att sätta sig in inom dem problem att diskutera såsom bör beslutas
- Kontroll ovan dagordningen: människor bestämmer egen vilka ämnen såsom skall alternativt ej skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande
- Inkludering: samtliga vuxna permanent bosatta inom en nation bör anses tillhöra människor (demos).[24]
Som synes existerar principen ifall nationalitet nödvändig inom Dahls kriterier.
beneath ett massiv sektion från demokratins bakgrund plats detta bara män, ej kvinnor, vilket betraktades vilket fullvärdiga medborgare - samt vid motsvarande sätt äger inte någonsin slavar haft medborgerliga rättigheter. unge brukar ej heller erkännas samtliga medborgerliga rättigheter.
Som komplement mot detta demokratiska idealet ställer Dahl upp en antal kriterier till polyarki, alltså den empiriska typ från regim vilket ligger närmast dem demokratiska idealen:
- Valda befattningshavare: Myndigheterna bör kontrolleras från valda representanter
- Fria samt opartiska val: Befattningshavarna bör utses inom regelbundna, opartiska omröstning tillsammans ett fåtal inslag från tvång.
- Allmän rösträtt: sålunda gott liksom varenda vuxna bör äga rösträtt mot valen
- Rätt för att kandidera inom valen: Nästan samtliga vuxna bör äga riktig för att ställa upp inom valen
- Yttrandefrihet: Individer inom polyarkin bör behärska uttrycka sina politiska åsikter utan fara till straff.
Detta rör politik inom nära bemärkelse
- Alternativa informationskällor: samtliga medborgare bör behärska söka alternativ resultat, den typen från resultat bör rent praktiskt finnas samt bör skyddas från lagen.
- Föreningsfrihet: Medborgarna bör äga korrekt för att forma självständiga föreningar, t.ex.Vad existerar demokrati?
politiska partier alternativt intresseorganisationer.
Rättigheterna samt friheterna bör ej bara finnas formellt utan även inom praktiken. Detta förutsätter för att någon struktur från rättsstat existerar.[22]
Karl Popper
[redigera | redigera wikitext]Den österrikiske filosofen Karl Popper förde fram ett definition från demokrati vilket detta styrelseskick var dem styrande förmå avlägsnas från dem styrda vid en fredligt sätt[25] samt för att den demokratiska ordningen ej utan vidare är kapabel placeras ur spel.[26] detta önskar yttra för att människor förmå bli från tillsammans med makthavarna utan blodspillan.
Mot detta ställde Popper vilket han kallade tyranni, en styrelseskick liksom dem styrda bara är kapabel förändra tillsammans med våld. Poppers definition äger delvis kritiserats på grund av för att existera förenklad, dock möjligen framför allt på grund av för att detta ej stämmer för att icke-demokratiska stater enbart kunna förändras genom våld.
såsom modell vid detta besitter kritiker lyft reformerna inom Sovjetunionen samt hur flera kommunistiska länder inom Östeuropa kom för att genomgå enstaka fredlig passage ifrån icke-demokrati mot demokrati beneath slutet från 1980-talet samt 1990-talet.[25]
Folket samt styret
[redigera | redigera wikitext]Frågan angående vilka liksom utgör människor (demos) inom enstaka demokrati existerar enstaka huvud fråga liksom besitter givit upphov mot flera olika lösningar samt förslag.
Såväl inom detta antika Grekland såsom inom moderna styrelseformer besitter vissa grupper inom samhället uteslutits likt okvalificerade till politiskt deltagande. inom den klassiska världen runt Medelhavet plats detta enbart fria manliga medborgare liksom plats behöriga för att betecknas liksom sektion från människor samt delta inom politiken.
inom modern teori existerar definitionen från "folket" inom folkstyrelsen kritisk till olika medvetande från demokratins innebörd.[27]
Likaså besitter frågan ifall vilket styret existerar samt tolkningen från denna haft skiftande betydelser. i enlighet med traditionen ifrån antikens Grekland äger demokrati ofta förknippats tillsammans folkets direkta deltagande inom den politiska beslutsprocessen genom folkförsamlingar, direktdemokrati.
Direktdemokratiska element vilket folkförsamlingar besitter senare förekommit inom nordamerikanska kolonier samt delstater, samt inom Schweiz. Folkomröstningar förekommer inom flera länder samt är kapabel förstås såsom en direktdemokratiskt element.[28]
Demokrati förmå ur andra synvinklar även syfta vid en större medbestämmande vid andra arenor än inom ett stat, således såsom demokrati inom familjen, brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati tillsammans mera.[12]
Typer från demokrati
[redigera | redigera wikitext]Direktdemokrati
[redigera | redigera wikitext]Den sedvänja indelningen från demokrati äger varit direkt demokrati samt representativ demokrati.[29] Den direkta demokratin brukar anses äga sitt ursprung inom staden Aten inom antikens Grekland, samt innebär för att varenda röstberättigade äger tillfälle för att själva ta beslut inom samtliga politiska problem att diskutera.
inom antikens Aten utövades den direkta demokratin genom för att samtliga fria män samlades vid en torg samt fattade beslut tillsammans handuppräckning.[30] identisk struktur, tillsammans med bistånd från viss modern teknik, används än inom dygn exempelvis inom Schweiz kantoner samt inom vissa kommuner inom mot modell USA.
inom Massachusetts, USA, finns bland annat öppna kommunala möten var varenda medborgare besitter rösträtt inom olika frågor.[31] detta moderna samhälle där information är central anses från vissa öppna till chansen från struktur tillsammans med direktdemokrati även angående befolkningstalet existerar stort, något vilket ibland kallas på grund av e-demokrati.[32]Folkomröstningar samt medborgarinitiativ existerar numeriskt värde konkreta former från direktdemokrati inom flera demokratiska system.[33] inom landet existerar emellertid folkomröstningar rådgivande – staten alternativt kommunen behöver ej rätta sig efter folkomröstningens utfall[34], sålunda länge omröstningen ej gäller ett grundlagsändring.[35]
Representativ demokrati (indirekt demokrati)
[redigera | redigera wikitext]Representativ demokrati alternativt omväg demokrati existerar idag den ledande formen från demokrati, samt innebär för att dem röstberättigade inom allmänna samt återkommande omröstning får välja partier alternativt personer vilket inom begränsade perioder får mandat för att fatta bindande beslut inom folkets namn.
dem olika partierna alternativt personerna konkurrerar angående väljarnas röster. dem representanter vilket väljs får ett lokal inom den lagstiftande församlingen. Denna variant från demokrati kunna även kallas valdemokrati vid bas från valens betydelse.[36]
För för att enstaka representativ demokrati bör fungera behöver medborgarna garanteras vissa primär fri- samt rättigheter.
sådana kunna existera yttrandefrihet, pressfrihet, resurser mot alternativ upplysning, allmän rösträtt samt organisationsfrihet till för att denna demokratimodell bör fungera vilket detta existerar tänkt. Dessa fri- samt rättigheter får rent logiskt den pluralistiska demokratimodellen för att fungera. detta är kapabel sägas handla angående för att garantera fri opinionsbildning.[36]
I enstaka representativ demokrati handlar valet från personer främst ifall åsiktsrepresentativitet.
inom väljarnas mandat ingår enstaka förväntan för att dem valda representanterna fattar sina beslut inom linje tillsammans den tankesystem dem sagts sig företräda. Trots väljarnas förväntan existerar representanterna allmänt valda vid en fritt mandat samt är kapabel själva att fatta beslut eller bestämma något hur dem önskar rösta.[36]
Statsskicket inom en nation reglerar hur makten bör delas mellan olika valda församlingar samt personer.
Parlamentarism (som mot modell inom Storbritannien alternativt Sverige) innebär för att enstaka folkvald kyrka inom sin tur utser enstaka statsmakt. Presidentialism (som mot modell inom USA) innebär för att enstaka folkvald president besitter massiv inflytande. Statsskicken inom exempelvis land i västeuropa samt land i norden existerar kombinationer från parlamentariskt samt presidentiellt styre.[37]
I landet äger den valda församlingen (riksdagen) den lagstiftande makten samt regeringen den verkställande makten.[38]
Val inom land hålls vart fjärde kalenderår mot riksdag, landsting samt kommunfullmäktige.[39]Val inom land i norden från president sker vart sjätte kalenderår, samt mot samhälle, välfärdsområde samt riksdag vart fjärde år.[40]Europaparlamentet håller omröstning vart femte år.[39]
Det finns ej bara ett slags representativ demokrati.
detta existerar flera olika modeller till hur demokratin bäst förmå organiseras samt ges innehåll. Några modell i enlighet med statsvetaren Joakim Ekman existerar elit-/konkurrensdemokrati, deltagardemokrati samt deliberativ demokrati.[41]
Elit- alternativt konkurrensdemokrati
[redigera | redigera wikitext]Den elitistiska demokratimodellen utgår ifrån för att beslut likt saknas inom ett modern demokrati ej kunna sägas avspegla någon slags folkvilja.
inom stället uttrycker denna modell demokratin liksom en politiskt struktur var människor regelbundet får välja mellan en antal konkurrerande eliter. då enstaka elit kommer mot makten existerar detta orimligt för att samtliga beslut likt saknas stämmer överens tillsammans med folkets alternativt väljarnas vilja. Väljarna lämnar snarare ovan styret från staten mot enstaka professionell elit.[42]
Folket utövar sin kraft främst genom ansvarsutkrävande.
Medborgarna avsätter dem politiker samt partier såsom dem menar utför en uselt arbete, genom för att inom nästa omröstning lägga sin röst vid något annat område. omröstning handlar således ej bara angående för att välja in partier alternativt personer utan den demokratiska komponenten inom ett konkurrensdemokrati existerar för att behärska avsätta den professionella elit samt vid sålunda sätt utkräva ansvar till misskötsel från den auktoritet dem betrotts med.[42]
Deltagardemokrati
[redigera | redigera wikitext]Deltagardemokrati ser kontinuerligt politiskt aktiva samt engagerade medborgare såsom ett förutsättning till enstaka väl operativ demokrati.
dem menar för att detta ej existerar tillräckligt för att väljarna utser sina representanter nära dem allmänna valen såsom inom konkurrensdemokratin. Medborgarna ses således vilket något mer än enbart väljare. Besluten bör ej helt lämnas ovan mot eliterna, utan medborgarna bör kontinuerligt medverka inom detta politiska beslutsfattandet. en modell är kapabel artikel för att föräldrarna vid enstaka förskola ges viss inflytande ovan besluten likt rör förskolan.
detta kunna handla angående möjligheter för att föra fram önskemål mot ansvariga politiker samt kontorspersonal alternativt uppväcka vissa problem att diskutera. Förespråkarna på grund av deltagardemokrati menar för att den gör starkare demokratiska besluts legitimitet samt stabilisering eller fastsättning samt för att den leder mot ökad insikt, politiskt självförtroende samt enstaka mer utbredd emotion på grund av detta allmännas bästa.
Ytterst menar dem för att deltagardemokratin bidrar mot för att enstaka värdegemenskap uppstår hos medborgarna.[42]
Kritiker från deltagardemokrati menar för att deltagardemokratiska arrangemang riskerar för att bli ojämlika samt för att detta demokratiska idealet ifall enstaka individ, ett röst förmå hotas, genom för att aktiva samt politiskt intresserade ges oproportionellt många makt.[42]
Deliberativ demokrati
[redigera | redigera wikitext]Förespråkarna på grund av deliberativ demokrati menar för att demokrati ej bara besitter för att utföra tillsammans valet från politiska representanter alternativt bara en allmänt medborgardeltagande.
detta centrala existerar inom stället för att lära sig lyssna samt förstå andras argument samt diskutera sig fram mot lösningar vid gemensamma bekymmer. Termen deliberativ kommer ifrån engelskans deliberative liksom betyder ”övervägande” alternativt ”överläggande”. Den deliberativa demokratin betecknas även likt samtalsdemokrati alternativt diskursiv demokrati.
Idealet bygger vid föreställningen för att god informationsutbyte samt lyssnande existerar primär på grund av för att hitta gemensamma lösningar vid bekymmer samt för att detta utgör grunden på grund av enstaka väl operativ demokrati. inom den svenska Demokratiutredningen lyftes ”en deltagardemokrati tillsammans deliberativa kvaliteter” fram vilket en ideal på grund av Sverige.[42]
Deliberativ demokrati utgår ifrån förutsättningslöshet såsom en ideal samt strävar efter för att att nå ett mål eller resultat samförstånd.
Istället till för att ställa olika intressen mot varandra inom demokratiska omröstning, strävar samtalsdeltagarna efter för att nå konsensus, genom för att lyssna samt respektfullt testa den andres ståndpunkt innan enstaka svar utformas likt är kapabel accepteras från ett majoritet. Deliberativ demokrati bidrar därmed även mot för att klart känna igen ämnen var enighet ej existerar möjlig.[42]
Andra typer från demokrati
[redigera | redigera wikitext]Världens äldsta parlament återfinns vid Island, var Alltinget grundades tid 930.
Även inom dem övriga nordiska länderna förekom olika former från domstol samt beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden. samtliga landskap inom landet praktiserade domstol, samt modell existerar bland annat Jamtamot inom Jämtland samt Gutatinget vid Gotland. vid dessa möten ägde dock, liksom inom antikens Grekland, endast män rösträtt.
Ibland omnämns denna form eller gestalt från demokrati likt bondedemokrati. Den lokala formen från domstol fanns sockenstämman.[källa behövs]
Konstitutionell demokrati
[redigera | redigera wikitext]En konstitutionell demokrati existerar enstaka form eller gestalt från styre var regeringens befogenheter existerar begränsade samt justerade genom ett konstitution, detta önskar yttra ett skriftlig uppsättning primär principer samt lagar liksom används på grund av för att styra en nation.
Konstitutionell demokrati garanterar primär rättigheter på grund av sina medborgare. Dessa rättigheter skyddas genom juridiska medel samt inbyggda kontroll- samt balanssystem inom samhällsstrukturen. mot modell är kapabel ett konstitutionell demokrati innehålla maktdelningsprinciper på grund av för att förhindra för att enstaka enda entitet alternativt individ erhåller obegränsad inflytande.
Begreppet konstitutionell demokrati står på grund av den ursprungligen västerländska formen från demokrati, samt existerar en styrelseskick tillsammans med representativ demokrati var dem folkvaldas politiska kraft står beneath rättsväsendet. Vanligtvis garanterar grundlagarindividensfri- samt rättigheter samt reglerar majoritetens kraft ovan minoriteterscivila rättigheter.[källa behövs]
Liberal demokrati
[redigera | redigera wikitext]Den liberala dimensionen från demokrati innebär en huvudsakligt fokus vid för att skydda individens frihet ifrån staten (så kallade negativa friheter), vilket skiljer den ifrån den socialdemokratiska synen såsom huvudsakligen fokuserar vid för att stärka socioekonomisk likhet samt lika möjligheter (så kallade positiva friheter).
Den liberala demokratidimensionen ser skyddandet från individens frihet gentemot ett godtycklig stat likt detta främsta målet på grund av en demokratiskt styrelseskick, samt förespråkar därför på grund av ett begränsad stat samt starkt skydd från privat äganderätt samt marknadsekonomi.
Liberal demokrati fokuserar vid för att skydda individens rättigheter samt friheter.
Denna ögonkontakt besitter sitt ursprung inom upplysningstidens idéer angående individuell autonomi samt skydd mot godtycklig auktoritet. Liberaler menar för att statens främsta roll existerar för att värna ifall medborgarnas rättigheter, samt dem ser individens frihet samt rättigheter såsom fundamentala till en rättvist samhälle.
Liberal demokrati förkastar ej betydelsen från socioekonomisk lika rättigheter, dock den lägger en större fokus vid individens friheter. frikostig demokrati arbetar på grund av för att titta mot för att varenda medborgare äger lika rättigheter samt för att dessa rättigheter skyddas ifrån godtyckligt ingripande från staten. Medborgarna äger rätten för att utforma sitt eget liv utan otillbörlig inblandning ifrån staten (så kallade negativa friheter).
I detta kontext existerar frikostig demokrati förknippad tillsammans med idéer ifall individuell frihet samt rättigheter, samt dessa idéer utgör kärnan inom den liberala demokratisynen.
Social demokrati alternativt socialdemokratisk demokrati
[redigera | redigera wikitext]Enligt sociologen Christopher Kollmeyer innebär den socialdemokratiska dimensionen från demokrati en fokus vid för att stärka socioekonomiskjämlikhet samt lika möjligheter (så kallade positiva friheter), vilket skiljer den ifrån den liberala synen likt huvudsakligen fokuserar vid för att skydda individens frihet ifrån staten (så kallade negativa friheter).
Kollmeyer redogör för att den socialdemokratiska demokratidimensionen ser lika rättigheter vilket enstaka huvud sektion från en rättvist samhälle samt förespråkar därför på grund av ett energisk stat såsom jobbar på grund av för att minimera socioekonomiska skillnader.[43]
Socialdemokratisk demokrati fokuserar vid för att motarbeta orättvisa socioekonomiska skillnader.
Detta perspektiv besitter sitt ursprung inom marxistiska idéerna ifall för att finansiell kraft kunna omvandlas mot politisk inflytande, vilket är kapabel leda mot för att demokratin maximalt gynnar dem redan rika vid bekostnad från ett rättvis fördelning från tillgångar. Socialdemokrater menar för att staten äger enstaka skyldighet för att verka till enstaka jämnare fördelning från samhällets rikedomar till för att garantera samtliga medborgares rättigheter samt välfärd.[43]
Socialdemokratisk demokrati ej förkastar betydelsen från civila samt politiska rättigheter, dock den lägger en större fokus vid socioekonomisk likhet.
Socialdemokratisk demokrati arbetar till för att titta mot för att varenda medborgare ej bara besitter lika rättigheter, utan även lika möjligheter, samt för att dem får ta sektion från samhällets tillgångar vid en rättvist sätt.[43]
I detta kontext existerar socialdemokratisk demokrati förknippad tillsammans idéer angående social rätt och jämlikhet, samt dessa idéer utgör kärnan inom socialdemokratins demokratisyn.[43]
Socialistisk demokrati
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare demokratiterminologi vilket äger sitt ursprung inom marxismen existerar indelningen inom politisk demokrati, social demokrati samt ekonomisk demokrati, liksom inom indelningen borgerlig demokrati samt socialistisk demokrati.[källa behövs]
- Politisk demokrati står på grund av avskaffandet från vilket socialisterna uppfattar existera diktatur (se borgerlig demokrati) genom avskaffandet från monarkin samt bourgeoisin.
- Social demokrati står till en samhälle var samtliga medborgare äger lika värde samt ursprungligen handlade detta angående för att samtliga väljares röster skulle äga identisk värde oberoende från väljarens inkomster.
- Ekonomisk demokrati inom marxistisk terminologi står till enstaka socialistisk fördelning från samhällets tillgångar samt produktionsmedel, vilket existerar anledningen mot för att beteckningen "demokratiska republiken" ingår inom namnet vid länder såsom Östtyskland samt Vietnam.
Flytande demokrati
[redigera | redigera wikitext]Flytande demokrati existerar ett blandning mellan direktdemokrati samt representativ demokrati.
Formen ger dem röstande tillfälle för att inom varenda fråga antingen välja egen (direktdemokrati), alternativt delegera sin röst (representativ demokrati). Formen ger deltagarna tillfälle för att egen avgöra inom vilken utsträckning dem önskar engagera sig samtidigt vilket dem likt väljer för att delegera sina röster besitter lika många effekt vilket dem likt väljer för att välja själva inom enstaka fråga.[44]
Demokrati samt ideologi
[redigera | redigera wikitext]Nattväktarstaten
[redigera | redigera wikitext]En grundtanke inom den liberala idétraditionen existerar för att staten utgör en potentiellt hot mot medborgarnas frihet samt personliga egendom, en hot liksom detta politiska systemet bör skydda medborgarna ifrån, ett beskyddande demokrati.
Staten behövs på grund av för att hålla ordning samt producera ett operativ infrastruktur dock bör inom största tänkbara utsträckning hålla sig borta ifrån medborgarna. Statens inblandning inom individernas liv ses inom bas samt botten likt någonting ont, likt en hinder mot mänsklig frihet samt inom förlängningen mot en samhälles ekonomiska tillväxt.
Förespråkare till nattväktarstaten betonar samhällets förmåga för att bidra mot medborgarnas välstånd genom för att individens strävan efter personlig vinning samt fria marknadskrafter bejakas.[42]
Välfärdsstaten
[redigera | redigera wikitext]Mot idén angående nattväktarstaten står ett ytterligare demokratisyn, för att demokrati bör bidra mot människors utveckling.
i enlighet med detta senare synsätt handlar detta ej enbart angående för att säkerställa medborgarnas fri- samt rättigheter utan även ifall för att staten, genom mot modell skolor, institutionella arrangemang samt lagstiftning, bör titta mot för att människor ”växer”, bildas samt fylls tillsammans insikter angående samhällsordningen. Insiktsfulla medborgare antas artikel enstaka förutsättning till en vitalt demokratiskt samhälle.
detta anses således ej tillräckligt tillsammans formella demokratiska institutioner inom form eller gestalt från omröstning samt ett demokratisk konstitution, utan demokratin bör sträva efter en mer kvalitativt innehåll.[42]
Förespråkare på grund av välfärdsstaten ser ett fara till stora ojämlikheter ifall detta mesta lämnas mot marknaden.
Staten behöver ingripa aktivt samt åtminstone inom viss utsträckning reglera marknadskrafterna inom avsikt för att värna angående dem likt dem identifierar vilket dem svagaste inom samhället. inom detta tänkande finns enstaka starkare betoning från rätt och jämlikhet, social alternativt finansiell likhet, allmän kurs samt fattigdomsbekämpning.[42]
Skiljelinjen mellan idén angående nattväktarstaten samt välfärdsstaten beskrivs ibland vandra mellan liberalismen samt socialismen.
Socialliberaler förmå sägas utgöra en mellanting vilket ser staten liksom enstaka möjliggörare snarare än liksom en hot. Socialliberaler menar för att allt ej bör lämnas mot marknaden utan för att staten behövs på grund av för att producera förutsättningar till en jämlikt samhälle var fattigdom samt bristande vid kurs motverkas. Idealet tillsammans med enstaka beskyddande demokrati bygger vid ett något mer pessimistisk foto från staten medan idealet tillsammans med enstaka utvecklande demokrati bygger vid enstaka optimistisk foto från den politiska maktens ingrepp inom medborgarnas liv.[42]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Demokratin inom antikens Grekland
[redigera | redigera wikitext]Folkförsamlingar, vars sumeriska namn fanns ukkin samt akkadiskapuhrum, vilka beskrivs äga beslutande funktioner, omtalas inom texter ifrån kulturen inom Mesopotamien.
Särskilt goda belägg till denna folkförsamlings natur samt funktion finns inom texter ifrån den assyriska handelskolonin inom Anatolien (början från 2000-talet f.Kr.) samt inom texter ifrån dem sumeriska stadsstaterna (2000-talet f.Kr.). Denna folkförsamling uppges ibland existera indelad inom numeriskt värde "kamrar": enstaka befolkad från dem "äldre/stora" samt enstaka från dem "yngre/små".
Folkförsamlingen bör äga tillsatt kommittéer samt utsett administrativa samt politiska företrädare. Begreppet "primitiv demokrati" äger använts till för att beteckna sumeriskt styrelseskick. många undersökning återstår dock på grund av för att klarlägga nämnda församlings exakta natur samt organisation.[källa behövs]
Antikens Grekland anses ofta artikel den västerländska demokratins vagga; titta Den atenska demokratin.
beneath några erhålla århundraden gick man ifrån feodalism mot ett basal struktur från demokrati. kalenderår 594 f.Kr. valdes Solon mot arkont från Aten. Adelns vanstyre gjorde för att ett revolt hotade samt han fick därför långtgående befogenheter.[45] denne mildrade dem drakoniska lagarna samt demokratiserade delvis Aten. Bönders skulder avskrevs[45] samt slavar frigavs.
Tidigare ägde bara adeln rösträtt, dock inom stället infördes timokrati, för att rösträtten fördelades efter förmögenhet.[45]
Befolkningen delas upp inom fyra fylen (socialklasser) efter stor mängd tillgångar eller förmögenhet, pentakosiomedimner, hippeis, theten samt zeugiter. dem valde nio arkonter på grund av en kalenderår inom taget.
Dessutom fanns detta enstaka folkförsamling (ekklesía) likt plats en slags stormöten var samtliga medborgare äger rösträtt. detta finns även en sålunda kallat folkråd (boulé) tillsammans med 500 ledamöter funktion såsom beredningsorgan till folkförsamlingen.
Efter Solon 590 f.Kr. blev tagna makten åter från diktatorer (tyranner), dock efter maktstrider återupptogs 507 f.Kr.
den demokratiska utvecklingen från Kleisthenes. människor delades för tillfället upp inom tio fylen samt en råd inrättades tillsammans 50 representanter ifrån varenda fyle. Dessutom inrättades ett folkförsamling dit samtliga medborgare ägde inträde. Medborgarskapet gällde dock enbart män, medan kvinnorna ej tilläts delta inom detta offentliga existensen samt förväntades hålla sig helt inom den egna hemmet.[46]
En intressant aspekt vid den atenska demokratin plats för att ämbetsmännen utsågs tillsammans med lottens hjälp, vem såsom helst kunde bli ämbetsman.
Under kursen samhällskunskap besitter oss samtalat om olika fördelar samt nackdelar tillsammans demokrati.på grund av för att undvika inkompetens valdes tio ämbetsmän inom varenda enhet. omröstning från ämbetsmän ansågs ej demokratiskt eftersom detta skulle gynna den liksom ägde stora medel samt kunde påverka människor för att omrösta vid honom.
Demokratin inom den Romerska republiken
[redigera | redigera wikitext]Mellan år 509 f.Kr. samt 27 f.Kr.
(omtvistat, sönderfallet stammade minimalt en sekel igen inom tiden mot mordet vid bröderna Gracchus tid 133 f.Kr.) fanns stadsstaten romarriket ett republik, tillsammans då ungefär identisk fras likt ett folkvald demokrati. Folkförsamlingarna (comitiae) innehade omväg den utövande makten genom för att varenda kalenderår utse ämbetsmännen (magistrati), bland annat kvestorerna, edilerna