När kom den första asfalterade vägen

För andra betydelser, titta Asfalt (olika betydelser).

Asfaltbetong alternativt bara asfalt existerar en ämne såsom används mot vägbeläggningslager samt består från bindemedlet bitumen (förr inom stället ofta från stenkolstjära) samt krossat stenmaterial. Innan detta färdigblandade materialet lagts ut vid väg kallas detta asfaltmassa.

Här kunna ni studera angående vägadministrationen genom tiderna, väghållningen i enlighet med 1734 års team, vägverket samt dess föregångare, böndernas ansvar, bilismen fordrade förbättrad vägar, vägen inom kulturlandskapet, ortnamn samt vägar, järnvägen fordrade nya vägar, skjutsväsende samt gästgiverier, reshastigheten varierade, milstolpar, o.s.v.

Termen asfalt används vanligen till asfaltbetong dock även angående ren bitumen samt naturasfalt, vilket existerar råolja såsom äger trängt upp mot markytan samt oxiderat. Naturasfalt består främst från bitumen samt kerogen. Bitumen existerar smältbar samt löslig inom koldisulfid. Kerogen sönderdelas nära upphettning samt existerar ej fullständigt löslig inom koldisuldid.

Albertit, nigrit samt stellarit existerar olika typer från kerogen.^[1][2]

Äldre synonymer existerar bitumen judaicum, svart bernsten, syrisk asfalt, samt jordbeck. termen asfalt härstammar ifrån grekiskans ἄσφαλτος, asfaltos^[3]. kanske existerar detta en semitiskt lånord tillsammans med betydelsen "hindra ifrån för att falla omkull" samt skulle då syfta vid temat förmåga för att sammanfoga murar samt andra konstruktioner^[2].

Stenhård revolution – därför öppnade asfalten Sverige.

andra källor menar för att termen kommer ifrån sanskritjatu, alternativt latinpix tumens vilket betyder utsipprande beck^[4].

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bitumen används ej bara liksom bindemedel inom asfalt, utan även likt tätskikt vid mot modell hustak samt källarmurar, samt den användningen existerar betydligt äldre än asfalten.

i enlighet med Gamla Testamentet återhämtade sig Moses inom ett flätad korg liksom fanns tätad tillsammans med bitumen (ordet ”beck” används inom Bibeln) innan den sattes inom vattnet.^[5]

Användning från bitumen såsom vägbyggnadsmaterial beskrivs vid ett bautasten ifrån detta gamla Babylon, daterad cirka 2500 f.Kr^[6].

Den tätort likt existerar inledningsvis känd på grund av för att äga sina gator belagda (tjära) fanns Bagdad vid 700-talet.^[7] Mer än 1 000 kalenderår senare uppfann John Loudon McAdam ett vägbyggnadsmetod kallad makadamisering.^[8] kalenderår 1901 beviljades Edgar Purnell Hooley patent till "Tarmac", vilket innebär för att tjära samt berg blandas mekaniskt innan spridning av material, följt från för att blandningen packas tillsammans enstaka vält.^[9]

Den inledande vägsträcka inom landet för att asfalteras, fanns Borganäsvägen inom Borlänge (1927–1928).^{[källa behövs]}

Råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Naturasfalt

[redigera | redigera wikitext]

Asfalt förekommer även inom naturlig form eller gestalt.

detta finns fyra kända asfaltsjöar inom världen, samt dessa existerar La Brea asfaltsjö inom sydvästra Trinidad samt Tobago, Lago Bermudez inom norra Venezuela samt småsjöarna Rancho La Brea Tar Pits, McKittrick Tar Pits samt Carpinteria Tar Pits inom Los Angelestrakten inom delstaten Kalifornien inom södra USA.^[10][11][12]

Naturasfalt förekommer liksom tillskott inom asfaltbetong var den genom sin höga styvhet reducerar risken på grund av deformationer.

En trögflytande variant inom berggrunden kallas bergbeck samt besitter påträffats inom flera gruvor.^[13]

Naturasfalt äger även kommit mot användning till färgframställning. detta äger vilket pigment Colour Index-beteckningen Natural Black 6.^[14]

Vägbeläggningens uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Asfaltbeläggningar består ofta från flera konstruktiva lager.

Överst finns ständigt en slitlager. Slitlagret förmå utgöras från enstaka lätt ytbehandling (Y1) var en lager berg klistrats tillsammans bitumenemulsion vid underliggande gruslager (Y1G) alternativt bitumenbundet lager (Y1B).

Sakta dock säkert höll asfalten vid för att slå ut ”världens bästa vägbeläggning”, gatstenen, samt ifrån granitbrotten inom Bohuslän hördes oroliga röster.

enstaka ytterligare vanlig typ från slitlager existerar asfaltbetong, tät (ABT). detta hårda nötningsslitaget ifrån dubbdäck besitter drivit utvecklingen mot slitlager från typ asfaltbetong, stenrik (ABS) tillsammans med större andel grövre stenmaterial.

Asfaltbeläggningen är kapabel även omfatta en bärlager från asfaltbundet grus (AG) samt eventuellt asfaltbetong, bindlager (ABb), vilka fördelar trafiklasten på grund av för att undvika deformation från underliggande lager.

nära underhåll läggs vanligtvis justeringslager inom svackor samt spår, ofta inom kombination tillsammans med fräsning från högpunkter och/eller instabila bindemedelsrika lagningsmassor.

Densifalt samt Confalt existerar varianter vid asfalt- samt cementblandningar var ytliga hålrum samt tillsammans dessa kommunicerande hålrum fylls tillsammans med cementslam.

Lågbullrande beläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket inom landet besitter försökt möta krav vid lågbullrande beläggningar tillsammans med genomsläppliga beläggningar från typ asfaltbetong, dränerande (ABD), dock dessa beläggningar besitter uppvisat dålig hållbarhet.

för tillfället testas även sålunda kallade gummiasfalt, enstaka typ från lågbullrande beläggning likt besitter upp mot numeriskt värde andel inblandning från gummi. Gummiasfalt tillverkad tillsammans med därför kallad fuktig teknik äger använts inom cirka 25 tid inom USA tillsammans med gott påverkan. Redan på grund av tiotalet kalenderår sedan gjordes svenska tester tillsammans med gummiinblandning, då tillsammans med därför kallad torr teknik.

Då blev resultaten dåliga. idag används även inom land den förbättrad "våta metoden".

Tillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Blandning från bindemedel, stenmaterial samt tillsatsmedel förmå ske vid flera sätt.

Varmblandad asfalt

[redigera | redigera wikitext]

Vid tillverkning från varmblandad asfaltmassa hettas bindemedlet bitumen upp kraftigt till för att minska dess viskositet, medan stenmaterialet hettas upp på grund av för att genom uttorkning avlägsna fukt.

Blandningen sker inom allmänhet nära temperatur ifrån cirka 150 °C. Sent vid hösten förekommer för att vissa verk ökar blandningstemperaturen ovan 180 °C, till för att spridning av material samt framförallt packning bör behärska utföras medan asfalten existerar tillräckligt varm.

Lågtempererad varmasfalt

[redigera | redigera wikitext]

Lågtempererad varmasfalt, även kallad lågenergiasfalt, existerar enstaka tillverkningsmetod tillsammans lägre koldioxidutsläpp.

mot skillnad ifrån konventionell varmasfalt (se ovan) värms den lågtempererade varmasfalten upp mot 120 grader istället till 160 grader. detta denna plats utför för att asfaltverkets oljeförbrukning reducerar samt detta leder inom sin tur mot för att koldioxidutsläppen reducerar tillsammans med upp mot 30 andel, jämfört tillsammans med konventionell varmasfalt.

Tillverkningstemperaturen förmå sänkas tackar vare tillsättning från dricksvatten mot bindemedlet bitumen. tillsammans tillsatt vätska skummas bitumen samt genom denna teknik kunna temperaturen sänkas. Värmeseparationerna reducerar samt bindemedlets viskositet sänks, vilket ger enstaka mer lättarbetad samt homogent blandad asfaltmassa. Den lägre tillverkningstemperaturen utför för att bindemedlet oxideras mindre, detta önskar yttra bli äldre långsammare.

Asfaltmassan existerar lättpackad nära spridning av material samt besitter lågt hålrum vilket utför den mindre känslig på grund av frostsprängning samt oxidering.^[15],^[16],^[17]

Halvvarm blandning

[redigera | redigera wikitext]

Halvvarm blandning förmå ske efter tillskott från antingen vaxer alternativt asfaltemulsion.

Detta resulterar inom lägre förbrukning från fossila drivmedel samt därmed frigör mindre koldioxid, aerosoler samt ångor. Användningen från nämnda tillsatser inom varmblandad asfalt (se ovan) är kapabel underlätta packningsarbetet samt möjliggöra spridning av material inom kall luft alternativt längre transportavstånd.

Kallblandad asfalt

[redigera | redigera wikitext]

Kall asfaltbetong tillverkas genom för att bitumen emulgeras inom vätska tillsammans hjälp från bland annat rengöringsmedel, innan blandning tillsammans med stenmaterialet.

inom sitt emulgerade status existerar bitumenet mer lättflytande samt blandningen existerar därför enklare för att bearbeta samt packa. Emulsionen bryter då tillräckligt tillsammans med dricksvatten äger avdunstat. Kallblandad asfalt används ofta liksom lagningsmassa samt mot lågtrafikerade vägar.

Utläggning

[redigera | redigera wikitext]

Alla moderna vägarbetare existerar utrustade tillsammans ett därför kallad flytande skrid.

Sedan denna tekniska nyhet nära företaget Barber-Greene beviljades patent kalenderår 1935, kom Barber-Greene för att fullständigt dominera marknaden till asfaltutläggare ända mot 1955 då deras patent löpte ut. Sedan dess existerar tekniken standard vid vägarbetare från samtliga fabrikat.

Den flytande skriden påverkas från en antal krafter. då dessa existerar inom balans hålls djupet på baksidan skriden konstant:

• Kraft via dragarmen likt förbinder skriden tillsammans asfaltläggaren.
• Tyngden hos asfaltmassan framför skriden.
• Asfaltmassans tröghet, vilken beror från asfaltens viskositet samt tyngd.

Dragarmens vinkel påverkar även rörelsen, dess resulterande kraft läggs antingen mot alternativt dras försvunnen ifrån tyngden hos asfaltmassan.

Om plats samt ett från dessa krafter existerar konstant, kommer ett förändring från dragarmens attackvinkel för att påverka flödet från asfaltmassa vilket pressas beneath skriden. då attackvinkeln ökas, ökar flödet beneath skriden.

1.1 översikt Tidigt vägbyggande Kungliga Väg- samt Vattenbyggnadsstyrelsen bildades tid 1841.

Omvänt medför minskad attackvinkel för att massaflödet reducerar.

Eftersom den enda förbindelsen mellan vägarbetare samt skriden existerar dragarmen, förmå skriden "flyta" lodrätt inom förhållande mot asfaltläggaren. Detta utför för att asfaltläggaren kunna köra ovan vägojämnheter medan den flytande skriden avjämnar asfaltmassan sålunda för att detta bildas enstaka jämn yta.

Den inledande vägsträcka inom landet för att asfalteras, plats Borganäsvägen inom Borlänge (1927–1928).

Asfaltens egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Beständighet / livslängd

[redigera | redigera wikitext]

Ett omfattande krav vid vägbeläggningar existerar god beständighet, eftersom begränsad väghållbarhet ger upphöjd livscykelkostnad även ifall prislappen till utlagd beläggning må artikel nedsänkt.

Kostnaden bestäms inom huvudsak från kvoten mellan kostnad samt tjänlig livslängd. på grund av för att ge god vetenskapen om resurserhandel och finans måste beläggningar därför äga utdragen livslängd, vilket förmå nås ifall den möter höga krav vid attribut såsom deformationsstabilitet, nötningsmotstånd (mot dubbdäck), styvhetsmodul inklusive tjocklek, beständighet, täthet (vattengenomsläpplighet) samt homogenitet.^[18]

Funktionella egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Vägbeläggningar från olika typ förmå äga många olika prestanda inom fråga ifall exempelvis däckslitage, friktion, trafikbuller samt vägojämnhet/komfort.

enstaka undersökning från trafikanters krav vid vägar^[19] visar för att trafikanter påverkas från faktorer därför vilket potthål, vägkantskador, vattenansamlingar (orsakas från otillräcklig snedlutning, ojämnheter samt spårslitage, något som blöder eller läcker blod asfalt, olämplig textur (vägar), lappningar samt färgvariation. inom vissa fall är kapabel vägegenskaper äga massiv innebörd till vägens funktion, även ifall trafikanterna ej inser detta.

en modell existerar för att flera ej vet för att vägar tillsammans med nedsänkt textur förmå bli såphala nära nederbörd.

Vägtrafikbuller

[redigera | redigera wikitext]

Slitlager från asfaltbetong orsakar mindre däck-/vägbanebuller än beläggningar från cementbetong, vilka inom sin tur existerar tystare än skydd för tankar sålunda såsom ytbehandling.

Skicket hos beläggningen förmå äga större innebörd till bullret än typen från beläggning. nära låga hastigheter domineras trafikbullret från motorljud, medan detta nära landsvägsfarter domineras från däck-/vägbanebuller. Detta buller ökar tillsammans ökande fordonshastighet. detta finns ett mängd mekanismer såsom alstrar däck-/vägbanebuller. Ljudenergin orsakas inom princip från rullmotstånd, inom samband tillsammans med för att kinetisk energi omvandlas mot ljudvågor.

inom start från 1970-talet insågs för att trafikbuller förmå reduceras genom för att beakta akustiska attribut nära vägbeläggningens konstruktion, utförande samt underhåll^[20][21].

Strukturella egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Sprickor inom beläggningsytan anses artikel enstaka från dem främsta mekanismerna på baksidan vägnät strukturella nedbrytning^[22].

Deformation samt s.k. bärighetssprickor uppstår då vägen endera äger tjänat ut sin dimensioneringsperiod alternativt helt enkelt existerar på grund av svag till den trafiklast såsom avbördats.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]