Vad är dagens flygplan byggda av
Flygplan
Flygplan alternativt aeroplan existerar ett samling luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster likt existerar tyngre än atmosfär, vars lyftkraft alstras från den luftströmning vilket uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, således kallade vingar, existerar från fast konstruktion (ej flaxar alternativt roterar beneath gång) samt framdrivs tillsammans hjälp från enstaka kraftkälla bestående från motor tillsammans propeller alternativt reaktionsaggregat, såsom enstaka raket- alternativt jetmotor; jämte rotorplan, likt besitter bärytor likt roterar inom förhållande mot kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer.[1]
Flygplan startar samt landar traditionellt vid således kallade landningsbanor (även startbanaor), vilka befinns anlagda vid flygfält alternativt flygplatser tillsammans med mera.
dem används bland annat till försändelse från människor, transport från produkter, undersökning, nöje alternativt idrott (t.ex. segelflyg), dock även militära ändamål inom olika grenar, såsom spaning samt strid. dem liksom besitter kurs för att framföra flyg kallas pilot (pilotutbildning) medan dem liksom aktuellt till flyg (flyger) kallas flygförare (förkortat FF), alternativt flygkapten ifall dem äger ledare ovan andra flygförare samt anställda ombord en flygplan.
Den inledande belagda, kontrollerade flygningen tillsammans ett luftfarkost tyngre än atmosfär (ett glidflygplan) genomfördes från Otto Lilienthal kalenderår 1891 inom utkanten från Berlin. Den inledande belagda flygningen tillsammans en flygplan framdriven från motorkraft genomfördes från Bröderna Wright inom Kitty Hawk inom North Carolina den 17 december1903.
Den teknik såsom nedsänkt mot bas till deras succé ägde mot massiv sektion provats ut från andra pionjärer, dock dem gjorde även egna test inom enstaka egentillverkad vindtunnel.[2]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]De tidiga begreppen på grund av flygplansliknande konstruktioner plats enkelt flygmaskin. Svenska Akademiens lexikon omnämner flygmaskin 1846 vilket "om tillsammans vingar försedd luftballong".[3] Runt identisk period beneath 1800-talet följer flera term inom Europa vilket börjar tillsammans med förledet aero (klassisk grekiska till "luft"), såsom aeronautik, luftseglingens konstverk, aeronaut, ett professionell "luftseglare", samt aerostat, "luftburna" fordon likt kunna stå "statiskt" inom luften (aero + stat), en fintekniskt mening på grund av luftballonger.[4] från detta myntas slutligen aéroplane vid franska beneath slutet från 1800-talet, ett kombination från aero (luft) samt strategi (bärplan), vilket sedan spreds mot dem olika europeiska språken (jämför engelska: aeroplane, senare airplane).
Enligt kungliga bibliotekets tidningsarkiv användes den svenska översättningen aeroplan på grund av inledande gången inom svenska dagstidningar beneath januari 1893, då uppfinnare Hiram grundregel (uppfinnaren från den inledande automatiska kulsprutan) skulle utprova enstaka försöksmässig flygplanskonstruktion. Göteborgskurirens dagsblad 27 januari 1893 använder begreppet flygmaskin samt aeroplan synonymt.[5]
Det moderna begreppet flygplan infördes inom svenskan 1913 samt började då ersatta termen 'aeroplan'.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]I Europa skissade Leonardo da Vinci (1452-1519) vid dem inledande flygplansliknande konstruktionerna; ett flaxande konstruktion driven från muskelkraft, enstaka helikopter samt även ett fallskärm.
detta kom ej längre än mot skisser, då detta ej fanns någon drivkälla vilket kunde erhålla konstruktionerna inom luften.
I Europa började beneath 1700-talet dem inledande experimenten tillsammans med varmluftballonger, även kallade Montgolfièrer, samt senare identisk sekel utvecklades vätgasballonger. Man började snart experimentera tillsammans med framdrivning, dock dem inledande riktiga luftskeppen kom ursprunglig tillsammans med kolvmotorerna, likt började utvecklas inom start från 1900-talet.
Luftskeppen fick ett snabb tillväxt fram mot den stora, spektakulära olyckan tillsammans Hindenburg inom New York 1937.
Under slutet vid 1800-talet experimenterades vid flera håll tillsammans flygning i enlighet med principen tyngre än atmosfär.
Gamla stridsflygplan flyger fortfarande.Tysken Otto Lilienthal fanns troligen den förste liksom flög en friflygande glidflygplan. han gjorde försök samt mätningar vid modeller samt flera bemannade glidflygningar 1891–1895.[7] Innan han kunnat kontrollera sina teorier angående flygning tillsammans med hjälp från kolvmotordriven propeller, omkom han 1896 nära en haveri beneath experimentet.
Även inom land i västeuropa samt England utfördes aerodynamiska studier samt försök, från Percy Pilcher, Octave Chanute samt Augustus Moore Herring[7] dock inga lyckades, därför för att detta ej fanns någon god drivkälla. Man experimenterade även tillsammans med ångmaskiner, dock flygmaskinerna blev till tunga på grund av för att behärska lyfta.
De amerikanska bröderna Wright följde tillsammans stort nyfikenhet Lilienthals planer. dem experimenterade tillsammans flera modeller, konstruerade enstaka förbränningsmotor såsom installerades inom en biplan tillsammans med numeriskt värde skjutande propellrar.
Dagens flygplan besitter principiellt identisk utformning likt bröderna Wrights flygplan ifrån 1903.dem lyckades 1903 utföra den inledande flygningen.[8] Detta blev introduktion mot enstaka många snabb tillväxt, vilket möjliggjordes från kolvmotorutvecklingen.
Bröderna Wright hemlighöll sina flygförsök, samt flera från dem övriga pionjärerna sökte sig fram andra vägar. inom land i västeuropa framträdde brasilianaren Alberto Santos-Dumont tillsammans med en flyg samt lyckades 1906 fullborda en luftsprång från 60 meter inom längd, samt kreditkort därefter den inledande flygningen tillsammans ett hållbarhet från 21 sekunder.
1907 överträffades hans flygning från Henri Farman.[7]
Efter detta gick utvecklingen raskt vidare.
Flygplan alternativt aeroplan existerar ett lag luftfarkoster inom huvudgruppen aerodyner (bärplanförsedda luftfarkoster såsom existerar tyngre än atmosfär, vars lyftkraft alstras från den luftströmning vilket uppkommer kring bärplanen då dessa rör sig genom luften), vars bärplan, således kallade vingar, existerar från fast konstruktion (ej flaxar alternativt roterar beneath gång.enstaka engelsk periodika satte ut en kostnad vid 1000 pund mot den inledande likt flög ovan Engelska kanalen. Vinnaren blev fransmannen Louis Blériot liksom flög sträckan inom juli 1909. Efter detta började flygindustrin utvecklas inom snabb takt. inom land byggdes detta inledande planet 1909–1910. kalenderår 1919 invigdes detta inledande reguljärflyget likt gick mellan London samt Paris.
1929 byggdes detta inledande planet drivet från fyra motorer; Junkers G 38. detta kunde ta 19 resenär samt flyga vid 3100 meters höjd. flygplanet fortsatte för att utvecklas beneath världskrigen. beneath inledande världskriget ägde man utvecklat program såsom kunde komma upp inom 200 km/h samt beneath andra världskriget kunde dem anlända upp inom ovan 650 km/h.
Vissa program, vilket mot modell Messerschmitt Me 163 tillsammans med raketmotor, uppnådde hastigheter upp emot 960 km/h.
Aeronautik
[redigera | redigera wikitext]Tekniken, läran samt konsten angående luftsegling samt flygteknik kallas inom gammal kontext till aeronautik (vetenskapen angående luftfärd) samt utgör grunden till flygfarkoster, flygkonstruktion samt luftfart modern luftfart.
Lyftkraft, aerodynamik
[redigera | redigera wikitext]För för att en flyg bör behärska flyga måste detta generera ett lyftkraft likt inom planflykt existerar lika massiv liksom sin vikt samt äga ingång mot ett dragkraft liksom existerar minimalt lika stort likt sitt luftmotstånd. Lyftkraft produceras då flygplanets vinge tvingas vidare genom luften samt vid bas från sin anfallsvinkel (vingens vinkel mot den kommande luftströmmen ) accelererar atmosfär tvärs vingens rörelseriktning, inom normalfallet neråt.
på grund av för att hastighet luften utövar vingen enstaka kraft vid denna (översidan suger ner atmosfär samt undersidan trycker ner luft). på grund av detta bör hända enklare sålunda används vingklaffar till för att flygmaskinen bör lyfta enklare. Denna kraft motsvaras från enstaka lika massiv motkraft liksom luften utövar vid vingen i enlighet med Newtons tredjeplats team.
Denna motkraft existerar lyftkraften. Lyftkraften ökar tillsammans med farten samt tillsammans med vingens anfallsvinkel upp mot den gräns var vingen överstegras. Tillräcklig lyftkraft kunna erhållas genom lämpliga kombinationer från hastighet samt anfallsvinkel (högre hastighet kräver lägre anfallsvinkel samt tvärtom). enstaka vingprofil (motsvarande vingens lodräta genomskärning inom flygriktningen) äger strömlinjeform samt existerar oftast något välvd på grund av för att ge en lämpligt förhållande mellan lyftkraft samt motstånd beroende vid typ från luftfarkost.
en flygplan speciellt avsett till sofistikerad flygning besitter ofta ett symmetrisk vingprofil på grund av för att äga god manöverförmåga inom varenda flyglägen, även inom ryggläge. vital framdrivningskraft, dragkraft, produceras genom enstaka lämplig framdrivningsanordning samt även från tyngdkraften då flygplanet sjunker alternativt dyker mot lägre höjd.
Tyngdkraften existerar tillsammans tillsammans med termik den enda drivkällan till segelflygplan. Beroende vid avsett användningsområde samt önskade prestanda anpassas vingprofil, vingform inom övrigt samt vingyta till varenda typ från luftfarkost, liksom kroppsstorlek samt kroppsform, framdrivningsanordning, vikt samt stabiliserings- samt styrytor.
Flygkroppen tillsammans med dess nyttolast (passagerare samt last) ger normalt en många stort bidrag mot flygplanets vikt samt luftmotstånd. nära början ifrån vykort väg eller spår (kort accelerationssträcka till för att att nå ett mål eller resultat tillräcklig fart) samt början ifrån upphöjd höjd (tunn luft) måste flygplanets totalvikt därför oftast reduceras jämfört tillsammans med normalfallet.
inom liknande fall tillåts färre resenär alternativt mindre gods, även bränsle, än normalt.
Flygmotor. framdrift
[redigera | redigera wikitext]Kraften mot den framåtriktade rörelsen kommer inom trafikflygplan ifrån antingen ett propeller fäst nära axeln vid enstaka kolvmotor (främst stjärnmotor alternativt radmotor), alternativt ifrån ett jetmotors avgaser (ej utblås).
Jetmotorn existerar inom dem flesta fall antingen från typ enkelströmsmotor alternativt dubbelströmsmotor samt den senare besitter ett tramp inom propellerns arbetsprincip då den oftast besitter enstaka fläkt inom den yttre luftflödet. Fläkten drivs från kompressorns axel (med viss nedväxling).
Jetmotorn fungerar genom för att kompressorer framtill vid motorn (bland annat den stora fläkt vilket syns framtill vid dubbelströmsmotorer) komprimerar luften samt trycker in den inom brännkammaren beneath högt tryck.
var sprutas bränslet in samt förbränns oavbrutet. Inloppet mot brännkammaren äger en mindre tvärsnitt än utloppet, samt därför riktas enstaka större sektion från dem svällande avgasernas tryck mot utloppet samt turbinen. Turbinen sätts inom rörelse från dem svällande avgaserna samt driver kompressorn då deras axlar existerar sammankopplade via ett kuggväxel (eller sålunda förmå kompressor samt turbin nyttja identisk axel).
Kompressorn trycker då inom mer atmosfär inom brännkammaren samt därmed upprätthålls förbränningen vars avgaser driver turbinen samt därmed motorn. Avgaserna äger efter turbinen kvar högre hastighet än gashastigheten inom inloppet, vilket innebär för att detta uppstår enstaka kraft vidare inom motorn: dragkraft. enstaka turbopropmotor (turbindriven propellermotor) fungerar principiellt vid ungefär identisk sätt, dock denna plats tar turbinen upp enstaka betydligt större sektion från energin inom avgaserna samt driver ett propeller, liksom inom sin tur skapar framdriften.
På Säves landningsplats vid Hisingen inom götet byggs just idag vad likt existerar tänkt för att bli världens inledande hybrid-elflyg.Detta ger förbättrad bränsleekonomi nära lägre farter inom utbyte mot ett lägre topphastighet.
Plan, styrverk
[redigera | redigera wikitext]Plan, inom aeronautik, avser välvda skivor avsedda såsom bärande alternativt styrande kroppsdel inom flygmaskiner, konstruerade efter principen tyngre än luften.
detta finns flera olika typer, varenda tillsammans övergränsande attribut, exempelvis: bärplan (vingar) – program liksom utgör dem primära aerodynamiskt bärande ytorna (bärytorna) vid luftfarkost, roderplan (styrplan) – strategi liksom utgör roderblad samt roderytor, stabiliseringsplan (stabilitetsplan) – program liksom tjänar mot för att göra stabil flygplan, stjärtplan (stjärtparti) – strategi inom flygkroppens bakre sektion likt utgör stjärten, stödplan – program tillsammans stödjande alternativt stabiliserande funktion, etc.
Flygplan manövreras genom för att påverka luftströmmen tillsammans roder inom bakkanten från vingarna, fena samt stabilisator, skevroder, sidroder respektive höjdroder. Skevrodren sitter (oftast) längst bort ut vid vingarna samt tillsammans dem är kapabel jetplan lutas inom sidled/bankas till för att underlätta svängar. Fenan får flygplanet för att flöjla mot den inströmmande luften samt tillsammans med sidorodret vid fenan styr piloten noggrannare inom girled.
Höjdrodren vid den horisontella stabilisatorn, styr planets näsa upp alternativt ner samt används då flygplanet skall öka alternativt minska anfallsvinkeln. nära låga hastigheter, detta önskar yttra början samt landning, fälls klaffar ut inom bakkanten från vingen. Dessa ger enstaka mer välvd vingform samt ger därmed större lyftkraft nära enstaka given anfallsvinkel samt hastighet.
enstaka viss typ från klaffar, Fowlerklaffar, ger även ett större vingyta likt bidrar mot enstaka ökning från lyftkraften. varenda typer från klaffar ger även en högre luftmotstånd, vilket hjälper planet för att sakta ner inför landning. Ytterligare luftmotstånd kunna erhållas tillsammans luftbromsar, vilket oftast sitter vid ovansidan från vingen samt används då flygplanet bromsar in efter landning alternativt inom luften.
Flygplan samt miljön
[redigera | redigera wikitext]I takt tillsammans med för att människan blivit medveten angående miljöförstöring, besitter flyg flera gånger pekats ut likt ett massiv miljöbov, vilket besitter stöd inom officiell statistik.
På 1960-talet introducerades supersoniska flyg liksom Concorde, såsom kortade flygtider dock ej blev långvariga vid bas från höga driftskostnader samt bullerproblem.Flyg besitter störst inflytande vid klimatet, räknat per resenär samt kilometer.[9] i enlighet med Trafikverkets hemsida "Dina omröstning utför skillnad" blir klimatpåverkan 8 gånger därför massiv då ett utflykt sker tillsammans med luftfart jämfört tillsammans då den sker tillsammans landsvägsbuss likt ändå påverkar klimatet många mer än ifall resan sker tillsammans med järnväg.
Internationella klimatpanelen (IPCC) anger i enlighet med LFV:s webbsida för att flygtrafiken idag svarar på grund av omkring 2 andel från dem globala utsläppen från koldioxid. Tillsammans tillsammans utsläppen från kväveoxider, vattenånga samt effekter ifrån kondensstrimmor, beräknas flyget svara på grund av 3,5 andel från människans totala konsekvens vid klimatet.
Fram mot 2050 är kapabel flygets andel från koldioxidutsläppen stiga mot 3 andel samt den samlade konsekvens vid klimatet mot 4-15 andel, dock maximalt sannolikt 5-6 procent.[10]
De låga procenttalen betyder dock ej för att flygets utsläpp av ämnenofta föroreningar existerar en mindre bekymmer - detta vore vilket för att yttra för att Södertälje ej behöver minska sina utsläpp av ämnenofta föroreningar eftersom dem existerar därför små inom förhållande mot resten från världens utsläpp av ämnenofta föroreningar.
detta handlar inom stället angående för att välja transportsätt således för att utsläppen blir således små vilket möjligt. Väljer man korrekt transportsätt sålunda förmå man utflykt mer inom stället på grund av mindre utan för att utsläppen ökar, alternativt utflykt lika många såsom tidigare dock tillsammans med mindre utsläpp av ämnenofta föroreningar.
Olika flygplanskonstruktioner
[redigera | redigera wikitext]- Monoplan äger en par vingar. Dit förmå hänföras dem allra flesta flygplan konstruerade efter 1930.
- Biplan, "dubbeldäckare", existerar flygplan tillsammans numeriskt värde vingar, den en ovanför den andra. Biplan fanns vanliga inom flygets barndom.
- Triplan besitter tre vingar, Fokker Dr.I existerar en välkänt modell tillsammans med god manöverduglighet samt stigförmåga.
- Kvadrupelvingade flygplan besitter, liksom namnet antyder, fyra vingar, den en ovanför den andra.
likt modell nämns detta brittiska P.B.31E Nighthawk (Nattskärra)
- Lågvingat innebär för att vingen vid en flyg alternativt ytterligare luftfarkost existerar placerade lågt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en lågvingat flyg existerar Piper PA-28.
- Midvingat existerar en luftfarkost alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats centralt inom förhållande mot flygplankroppens höjd.Andra världskriget innebar enorma framsteg inom flygteknikens varenda områden då man insett flygets kritisk innebörd till modern krigföring.
en modell vid några midvingade flyg existerar Brewster Buffalo samt MiG-17.
- Högvingat existerar en luftfarkost alternativt ytterligare luftfarkost var vingen placerats högt inom förhållande mot flygplankroppens höjd. en modell vid en högvingat luftfarkost existerar Cessna 172.
- Parasollvingat existerar en flygplan tillsammans vingen monterad ovanför flygplanskroppen.
- Flygplan tillsammans med Nosvinge besitter ett större vinge baktill samt enstaka mindre framtill, tvärt emot vad vilket existerar vanligt vid både sportflygplan samt passagerarflygplan.
inom allmänhet äger flyg tillsammans med nosvinge samt propeller även motorn placerad baktill sålunda för att den "trycker" fram planet genom luften. Nosen samt kabinen är kapabel därmed göras mer strömlinjeformade vilket ger lägre luftmotstånd samt god bränsleekonomi. Dessutom bidrar nosvingen mot flygplanets lyftkraft genom för att trycka upp nosen istället på grund av för att liksom vid vanliga strategi trycka ner stjärten på grund av för att hålla planets tyngdpunkt samt lyftkraft inom balans, vilket även förbättrar bränsleekonomin.Dock existerar detta svårt för att utforma en luftfarkost tillsammans med nosvinge samt vingklaffar liksom är kapabel hålla balansen in längdled då klaffarna fälls ut samt vingarnas lyftkraft förändras.
från denna anledning saknar dem flesta sportflygplan tillsammans nosvinge vingklaffar samt äger därför jämförelsevis högre start- samt landningshastighet än flygplan tillsammans stjärtparti samt stabilisator bak. flera jaktflygplan använder sig från datorstyrda nosvingar till för att öka sin manöverduglighet, JAS 39 Gripen används denna plats vilket exempel.
- En Flygande vinge existerar en flyg liksom inom stort sett bara existerar ett enda vinge.
Beroende vid vingens storlek kunna motor, kabin, lastutrymme tillsammans med mera inrymmas inom vingen alternativt inom strömlinjeformade utbuktningar vid densamma. tackar vare avsaknaden från stjärtparti samt flygkropp äger flygande vingar lågt luftmotstånd samt därmed god bränsleekonomi. Dock tåler dem ej större förflyttningar från tyngdpunkten inom längdled då dem inom allmänhet saknar stabiliteten hos en program tillsammans med stjärt samt stabilisator alternativt nosvinge.
Bland annat nordamerikanen Jack Northrop samt dem tyska bröderna Walter samt Reimar Horten experimenterade tillsammans flyg från denna typ, vilket ledde mot farkoster såsom Horten Ho-229, samt Northrops YB-35, YB-49 samt B-2 spirit.
- Exempel vid olika flygplanskonstruktioner
Antonov An-2, modell vid biplan.
Fokker Dr.I, modell vid triplan.
Piper PA-28, modell vid lågvingat monoplan.
IAI Westwind, modell vid midvingat monoplan.
Pietenpol Air Camper, en parasollvingat flygplan.
Boeing C-17 Globemaster III, modell vid högvingat monoplan tillsammans med T-stjärt.
Beechcraft Starship, en lågvingat monoplan tillsammans med nosvinge.
Horten IV, en segelflygplan från typen flygande vinge.
Utbuktningen undertill ger ökat benutrymmer till piloten vilket inryms inom liggande ställning på grund av för att hålla luftmotståndet nere.
Piaggio P.180 Avanti, en midvingat monoplan tillsammans med nosvinge samt T-stjärt. Detta existerar en ytterst sällsynt modell vid flyg vilket använder både enstaka nosvinge samt ett traditionell stjärt.
Airbus A-330, modell vid passagerarflygplan.
Tu-160, modell vid bombplan.
Beriev A-50, modell vid AWACS-flygplan.