belefray.pages.dev






Gifta sig på alla helgons dag

Alla helgons dag

Alla helgons dag, Festum Omnium Sanctorum alternativt Dominica in natali sanctorum, existerar enstaka kristen festlighet vilket firas mot martyrers samt helgons ära. Den besitter utan avbrott ingått inom detta svenska kyrkoåret sedan medeltiden. inom land i norden samt land existerar varenda helgons ljus enstaka allmän helgdag.

Den inföll tidigare ständigt den 1 november dock flyttades 1772 mot inledande söndagen inom november. nära den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den mot den veckodag vilket infaller mellan den 31 oktober samt 6 november.[1] inom land i norden flyttades den numeriskt värde tid senare, mot lördagen.[2]

Ursprungligen fanns dagen alltså ett fast helgdag den 1 november, ett ställe den behållit inom andra länder.

Inom den latinska riten inom romersk-katolska kyrkan existerar den 1 november, såsom varenda helgons ljus, ett från dem förpliktande helgdagarna.

Efter motioner inom Sveriges riksdag ifall för att öka antalet arbetsfria dagar beneath hösten flyttades samtliga helgons dygn 1953 mot ett veckodag, likt därmed blev allmän helgdag (lördag fanns dåförtiden ett arbetsdag).

Samtidigt ändrades almanackans namn vid 1 november mot Allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter samtliga helgons ljus fick 1983 karaktären från varenda själars dygn, mot minne från samtliga döda. Sedan 2002 existerar detta även en från dagens officiella namn inom Den svenska evangelieboken.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Seden för att uppmärksamma helgon samt martyrer vid olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen, samt snart även nödvändigheten från ett samlingsdag på grund av mindre avgörande helgon vilket ej fått enstaka personlig område inom kalendern.

Därför infördes ett ”alla (övriga) helgons dag” till dessa. Inom dem ortodoxa kyrkorna sker firandet ej vid hösten utan inledande söndagen efter pingst. på grund av ortodoxa kyrkan fanns åminnelsedagens ursprung varenda martyrers fest, vilken firades mot modell inom Antiokia. Även inom den romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen äga skett vid våren.

De heligas gemenskap.

Efter Pantheons invigning mot kyrka den 13 maj608 hänsköts firandet mot den 1 november. Datumet fastslogs beneath påven Gregorius VII.[3]

En koppling mot mer allmän minnesdag ovan dem döda uppstod även tidigt. Detta besitter rötter inom förkristna keltiska traditioner samt övertogs sedan från dem kristnade germanerna. Man trodde för att dem döda inom samband tillsammans sommarens slut samt vinterns start återvände bostad samt behövde vägledas tillsammans med ljus samt eldar, vilket lever kvar inom den moderna seden för att tända ljus, smycka samt vaka ovan anhörigas gravar.

Inom den katolska kyrkan infördes vid 1000-talet (med start inom Cluny kalenderår 998) alla själars dag den 2 november, likt enstaka ljus då man bör minnas sina bortgångna anhöriga.

I land i norden samt land existerar varenda helgons solens tid ett allmän helgdag.

Då firas Mässan till dem döda, samt kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar dem döda "requiem aeternam" – "evig vila".

I samband tillsammans reformationen upphörde varenda själars solens tid för att artikel helgdag inom protestantiska länder dock ägde inom land ännu inom 1700-talets almanackor namnet Själadagen. Den återinfördes inom Svenska kyrkan likt helgdag 2002 samt infaller vid söndagen efter samtliga helgons dag; den ägde då informellt firats denna ljus sedan 1950-talet.

till för att ej blanda samman "alla helgon" samt "alla döda" firas i enlighet med 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" ständigt vid ett veckodag inom start från november. Den nästa "söndagen efter samtliga helgons dag" besitter namnet "Alla själars dag". Kollektbönen beneath varenda helgons solens tid markerar religiös officiella inställning mot helgonen, då man ber för att "förebilden" från "helgonens skara" skall "väcka oss mot en heligt liv därför för att oss ej bara firar deras minne utan även följer dem inom tro samt goda gärningar".[4] inom Svenska kyrkan existerar detta just "helgonen" vilket existerar temat vid samtliga helgons dag.[5]:

Seden för att tända ljus vid gravarna inom allhelgonatid växte inom land fram mot slutet från 1800-talet.

inom äldre tradition tändes gravljus maximalt vid julafton, ett sed likt levde kvar in vid 1940-talet.[6]

I den finska folktraditionen firades tidigare skördefesten kekri, vilket sammanföll tillsammans med allhelgonadagen. Kekri markerade arbetsårets slut samt flera spådomar samt seder kring festen besitter senare förflyttats mot jul samt nyår.

Halloween besitter ibland setts liksom ett modern utgåva från kekri.[7]

Halloween – samtliga helgons afton

[redigera | redigera wikitext]

I anglosaxiska länder motsvaras dagen före varenda helgons ljus snarast från den folkliga Halloween – enstaka distorsion från detta ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton) – tillsammans barnupptåg från olika stöt, ett sed likt sedan mitten från 1990-talet besitter vunnit spridning även inom land, var detta fått ta ovan enstaka sektion seder ifrån detta folkliga påskfirandet.

beneath Halloween inom anglosaxiska länder besöker små människor klädda inom skräckmundering byggnad utanför vilka ett urgröpt pumpa ställts fram. Barnen är kapabel existera utklädda mot onda väsen likt häxor, spöken alternativt liemannen. Ur den utplacerade pumpan besitter en skräckinjagande låtsasansikte skurits inom avsikt för att skrämma försvunnen onda andar.

Barnen ringer vid samt angående någon öppnar frågar barnen "bus alternativt godis?". för att välja bus innebär för att en skämtsamt rackartyg kommer för att drabba dem liksom äger besöks. Detta bör symbolisera dem onda andar liksom följt tillsammans upp nära årets resultat. ej bara kära anhöriga såsom besitter lämnat oss beneath året kommer upp liksom goda andar; även dem onda frigörs nära skörden.

Därför ställs pumpan fram till för att mota försvunnen dem onda andarna ifrån våra bostad. dem onda andarna avskyr allt tillsammans med ljus, såsom solljus alternativt eldsken. Därför existerar detta viktigt för att tända en levande ljus inom pumpan till för att öka den avskräckande effekten. enstaka sektion från seden går ut vid för att respektera dem vilket ej firar Halloween, samt en bostad utan pumpa nära ingången anses fredat samt deltar ej inom firandet.[8][9]

Halloween infaller inom dem länder var sederna uppstått samt vuxit fram ständigt den 31 oktober, eftersom detta existerar den dagen liksom existerar All Hallow's Eve inom dessa länder, tillsammans med samtliga helgons ljus likt fast helgdag dagen därpå, den 1 november.

inom land existerar detta ju rent faktiskt "Alla helgons afton" dagen före varenda helgons solens tid, dvs fredagen såsom infaller mellan 30 oktober samt 5 november, dock detta finns ingen levande praxis inom landet till då Halloween vore rimligast för att fira denna plats. eftersom detta tidigt fanns enstaka motsättning var svenskar vana nära traditionellt svenskt allhelgonafirande tillsammans ljus vid gravar ej ville titta utklädda spöken löpa omkring identisk ljus äger frågan varit livligt debatterad samt detta finns alternativt besitter funnits ett opinion till "fredag bus, veckodag ljus" dock vid senare tid (senare delen från 2010-talet) verkar enstaka mer dogmatisk linje bunden mot datumet 31 oktober dominera bland dem vilket yttrar sig inom frågan.

Traditionellt sker beneath allhelgonhelgen högtidlighållandet från döda släktingars minne genom för att besöka samt dekorera deras gravar.[10][11] Kyrkan markerar detta genom gudstjänster vid varenda själars solens tid, vilket infaller dagen efter, detta önskar yttra vid söndagen.

Idag firar oss den triumferande Kyrkan inom himlen.

Kyrkoårets texter

[redigera | redigera wikitext]

I Svenska kyrkan läses nästa texter vid varenda helgons solens tid, beroende vid årgång:[1]

Årgång 1Årgång 2Årgång 3
Gammaltestamentlig text:Jesaja 49:8–10Jesaja 60:18–225 Mos 34:1–5
Epistel:Uppb 7:9–17Hebr 12:1–3Hebr 12:22–24
Evangelium:Matt 5:1–12Matt 5:13–16Luk 6:20–26

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Frithiof Dahlby samt Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
  2. ^Oja, Heikki (1999) (på finska). Aikakirja.

    Otava. sid. 165–167. ISBN 951-1-16334-5  genom finskspråkiga Wikipedia.

  3. ^Davies, John Gordon; Hellerström, A. O. T. (1968). Liturgiskt handlexikon.

    Helgonen.

    Stockholm: Verbum. Libris710376 

  4. ^ Den svenska evangelieboken. 2003. sid. Dagens bön, alternativ 1, vid samtliga helgons dag 
  5. ^”Alla helgons dag”. Svenska kyrkan.

    Alla helgons dag.

    https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=46. Läst 27 november 2015. 

  6. ^”Alla helgons dag”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-helgons-dag. Läst 30 september 2013. 
  7. ^Anne Bergman; Carola Ekrem (2020). ”Halloween”. Stora finlandssvenska festboken.

    Svenska litteratursällskapet inom land i norden.

    Allhelgonahelgen innehåller numeriskt värde helgdagar.

    https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken 

  8. ^"Halloweentraditionen – mer än bara bus alternativt godis"", Forskning.se 31 oktober 2023.
  9. ^"Därför firar oss Halloween", Världens bakgrund 31 oktober 2023.
  10. ^Svenska kyrkan: Allhelgona, läst 30 oktober 2015
  11. ^Dagens Nyheter 29 oktober 2013: Halloween alternativt varenda helgons dag?, läst 30 oktober 2015

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]