När började du bli smittsam
Smittkoppor
Smittkoppor
| Underklass till | viral infektionssjukdom, hudsjukdom, poxvirusinfektion, utrotad sjukdom, sjukdom, dödssätt | |
|---|---|---|
| Orsak | smittkoppsvirus | |
| Angriper | människa | |
| Medicinsk disciplin | infektionsmedicin | |
| Medicinsk undersökning | medicinsk granskning, elektronmikroskop, passivt hemagglutinationstest | |
| Min inkubationstid hos människor | 7 dygn | |
| Max inkubationstid hos människor | 17 dygn | |
| Anatomisk position | hudzon | |
| Upphörde | 1978 | |
| Has natural reservoir | människa | |
Smittkoppor (variola) fanns ett extremt smittsam sjukdom tillsammans upphöjd dödlighet likt från Världshälsoorganisationen (WHO) 1980 förklarades utrotad.
sjukdom orsakades samt spreds från en virus ifrån familjen poxviridae. Sjukdomen drabbade endast människor samt fanns hos människan beneath många utdragen period, minimalt 3 000 kalenderår. Man kalkylerar för att enbart beneath 1900-talet äger minimalt 300 miljoner människor dött inom sjukdom, mot detta kommer en stort antal likt blivit personer som inte kan se, döva, vanställda, alternativt besitter fått andra komplikationer.
Viruset finns ej längre inom vilt status utan endast inom laboratorier.
Symtom
[redigera | redigera wikitext]Smittkoppor äger ett inkubationstid vid mellan 7 samt 19 dagar, vanligen 12–14 dagar.
Uppdaterad: 25 mars 2024.Efter inkubationstiden insjuknar patienten inom plötslig upphöjd förhöjd kroppstemperatur, värk inom kroppen, huvudvärk samt allmän sjukdomskänsla. Efter cirka tre dagar uppträder utslag inom ansiktet vilket beneath en par dygn sprids mot bålen samt sedan ovan ben samt armar. detta blir utslag även vid handflator samt fotsulor. ifrån samt tillsammans feberinsjuknandet existerar patienten många svårt sjuk.
beneath ett tvåveckorsperiod förändras utslagen mot blåsor vilket sedan torkar ut mot skorpor. ett minoritet från fallen får ett snabbt förlöpande struktur från sjukdomen likt ger blödningar samt oftast leder mot döden. Bakteriella infektioner inom blåsorna förekommer samt är kapabel spridas mot blodet samt mot kroppens olika kroppsdel samt skelett samt leder.[1][2]
Komplikationer
[redigera | redigera wikitext]De vanligaste komplikationerna drabbar luftrör samt lungor samt är kapabel existera allt ifrån bronkit mot dödlig lunginflammation.
Lungkomplikationer utvecklas vanligen vid åttonde dagen samt är kapabel existera antingen bakteriella alternativt orsakade från virus. andra komplikationer existerar hjärninflammation, encefalit, vilket drabbar cirka 1 vid 500, existerar vanligare bland vuxna, samt är kapabel leda mot tillfälliga handikapp; svår, vanställande ärrbildning vilket märktes maximalt inom ansiktet; samt komplikationer såsom involverade ögonen (2% från samtliga fall).
Koppor kunde bildas inom ögonen, samt detta kunde bli blödningar inom näthinnan, båda kunde leda mot blindhet.
I 2–5% från unga små människor tillsammans sjukdom, kunde viruset nå leder samt ben samt ge osteomyelit, beninflammation. Detta kunde leda mot svullna leder, artrit, vanställda lemmar samt ben, instabila leder, samt förkortade fingrar.
[1][3]
Smittspridning
[redigera | redigera wikitext]Spridningen sker via direkt förbindelse tillsammans med sjuka människor alternativt omväg via kontaminerade objekt. infektion kunna även spridas via aerosoler inom luften, mot närmaste omgivning dock även mot angränsande lokaler exempelvis via ventilationsanläggningar.
Smittspridning mot omgivningen existerar vilket störst 1-2 veckor efter utslagets start samt smittsamheten existerar oerhört massiv. detta finns dock ingen smittrisk före insjuknandet samt den insjuknade blir ordentligt smittsam ursprunglig efter en mot numeriskt värde dygn. Viruset existerar många resistent samt kunna förbli smittsamt beneath flera månader.[2]
Smittkoppsviruset
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde varianter, den farligaste existerar variola major tillsammans ca 30% dödlighet.
Variola minor existerar vänligare tillsammans dödlighet vid mindre än enstaka andel.
Ursprung
[redigera | redigera wikitext]Sjukdomens exakta ursprung existerar ej känt, dock detta existerar känt för att den fanns tidigt inom Kina samt inom Indien.[4] Genetiska studier från viruset indikerar för att detta besitter funnits länge.
enstaka forskning fann för att detta uppkom på grund av cirka 12 000 tid sedan.[5]
Smittkopporna nådde Europa beneath 500-talet dock spreds långsamt. dem blev vanliga inom södra Europa vid 1100-talet samt inom norra Europa vid 1300-talet. ursprunglig vid 1600-talet blev detta ett avgörande sjukdom inom Europa.[4] beneath 1700-talet plats smittkopporna den stora infektionssjukdomen inom Europa.
Det allra första kända fallet existerar möjligen farao Ramses V vilket dog 1157 f.Kr.; hans mumie äger utslag vilket överensstämmer tillsammans smittkoppor.[6]
Förebyggande behandling
[redigera | redigera wikitext]Variolisation
[redigera | redigera wikitext]Se även: Variolisation
Variolisation alternativt skyddsympning existerar ett procedur var ämne ifrån enstaka sjuk individ läggs vid enstaka frisk persons hud samt huden sedan rispas.
Smittämnet orsakar då enstaka infektion vilket oftast existerar relativt mild jämfört tillsammans med den vanliga, samt personen blir immun.
Smittsamhet: i enlighet med ett ännu ej fackgranskad dansk forskning existerar omikron upp mot enstaka samt halv gång sålunda smittsam såsom deltavarianten.Metoden användes tidigt inom Asien var sjukdomen funnits länge, möjligen redan vid 900-talet inom Kina, tryggare belägg finns ifrån 1500-talet.[7] Dödligheten nära variolisation plats ifrån start någon andel, dock inom slutet från 1700-talet ägde metoden förbättrats samt dödligheten kunde räknas inom promille. för att enstaka således resehandling farlig teknik ändå ansågs acceptabel berodde vid för att sjukdomen fanns således vanlig samt många farligare, samt för att inga förbättrad metoder fanns.[8] Risker nära variolisation plats dels för att angående risporna blev på grund av djupa sålunda fick patienten enstaka vanlig smittkoppsinfektion vilket fanns långt ifrån riskfritt, samt för att patienten kunde infektion andra, vilka då fick enstaka vanlig smittkoppsinfektion.
Detta kunde mot samt tillsammans starta ett smittkoppsepidemi vilket läkarna fanns oroliga på grund av samt ej ville bli anklagade på grund av. Dessutom förväxlades ofta syfilis tillsammans med sjukdom, vilket ledde mot för att flera genom ympning drabbades från könssjukdom. inom enstaka sektion länder förbjöds även detta slags skyddsympning inom slutet från 1700-talet.
flera medicinsk expert uttryckte även lättnad då vaccination ersatte variolisation.[9][10]
Vaccination
[redigera | redigera wikitext]Se även: Vaccination
Det inledande vaccinet utvecklades efter upptäckten för att personer vilket smittats från kokoppor ej blev sjuka inom smittkoppor.[11] Bland bondebefolkningen inom England fanns detta spridd insikt – detta plats känt för att mjölkerskor oftast ägde slät samt härlig hy eftersom dem ej haft sjukdom.
detta inledande vaccinet (efter latinets "vacca", ko) gjordes från vätska ifrån kor sjuka inom kokoppor.[11]
Den förste inom Storbritannien, liksom officiellt tillerkänts för att medvetet äga ympat någon tillsammans kokoppor till för att tillsammans gott påverkan förhindra senare insjuknande inom sjukdom existerar bonden Benjamin Jesty liksom ympade sin släkt likt därmed undgick insjuknande nära en pågående smittkoppsutbrott.[12] Drygt 20 kalenderår senare gjorde den engelske läkaren Edward Jenner metoden acceptabel samt känd efter för att den 14 femte månaden i året 1796 ympat denna vätska mot ett åttaårig pojke via numeriskt värde ytliga rispor inom huden[13] – ett sorts variolisation var vätskan kom ifrån kokoppor istället till ifrån sjukdom.
Pojken blev sjuk inom kokoppor dock detta visade sig nära ett senare variolisation för att han idag fanns skyddad mot sjukdom.
Med dagens måttstock gav detta vaccin ganska stora biverkningar. Dödsfall fanns dock sällsynt samt detta plats trots allt många förbättrad än variolisation.[14]
Vid modern smittkoppsvaccinering, likt gjordes inom landet före 1976 samt liksom ännu utförs inom militären inom exempelvis USA, används vaccinia (från vacciniavirus, enstaka anhörig mot kokoppsvirus[15] likt odlats fram inom laboratorier).[11] nära vaccineringen pressas enstaka små mängd vaccinia in inom yttersta hudlagret tillsammans en vasst objekt mot modell ett lansett till blodprovstagning.
angående vaccinationen lyckas blir detta efter numeriskt värde mot tre dagar enstaka något som är lyft eller höjt över omgivningen blemma liksom sedan utvecklas mot ett koppa. eftersom vaccinia samt smittkoppsvirus existerar närbesläktade blir sedan den vaccinerade immun mot sjukdom inom tre kalenderår. Efter den tiden kvarstår viss skyddseffekt, oklart hur länge, dock dem likt vaccinerades vid sjuttiotalet besitter troligen uselt skydd idag.[16]
Smittkoppsvaccination är kapabel även göras efter exponering från smittkoppsvirus.
Den såsom vaccineras inom tre dagar efter infektion insjuknar ej, alternativt insjuknar inom enstaka lindrig, icke dödlig form eller gestalt. Även den vilket vaccineras senare än tre dagar efter infektion får sannolikt viss skyddseffekt.[16]
Även dagens smittkoppsvaccin äger allvarliga biverkningar jämfört tillsammans andra vaccin. eftersom sjukdom skulle behärska användas nära biologisk krigföring alternativt bioterrorism finns detta en behov från en förbättrad vaccin.
enstaka något som är svårt att hantera eller övervinna tillsammans för att förbättra nya smittkoppsvaccin existerar för att endast människor blir sjuka inom sjukdom, således nya vaccin förmå ej utprovas vid försöksdjur. detta existerar etiskt problematiskt för att testa smittkoppsvaccin vid människor, eftersom dem då skulle behöva utsättas till smittkoppsviruset samt riskera för att insjukna.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Dödligheten plats massiv, 20–30 procent.[1] inom Asien, var sjukdomen fanns länge, användes redan före kalenderår 1000 variolisation, skyddsympning, var ämne ifrån insjuknade överfördes mot rispor inom huden vid friska.[1] detta gav enstaka vänligare form eller gestalt från sjukdomen inom vilken någon andel dog dock dem likt överlevde blev immuna.
Trots för att variolisation kunde artikel dödligt ansågs detta acceptabelt eftersom sjukdomen plats således många farligare.
Smittkoppor (variola) fanns ett extremt smittsam sjukdom tillsammans med upphöjd dödlighet vilket från Världshälsoorganisationen (WHO) 1980 förklarades utrotad.inom slutet från 1700-talet utvecklades detta inledande vaccinet.
I Europa plats sjukdom 1700-talets stora infektionssjukdom. Den drabbade huvudsakligen unge eftersom den äldre befolkningen oftast fanns immun efter enstaka genomgången infektion. detta anses för att ca 60 miljoner européer dog från sjukdom beneath detta århundrade.
Man tror för att detta plats sjukdom, överfört ifrån européerna, liksom dödade miljontals från urinvånarna inom Sydamerika beneath 1500-talet. detta plats sjukdom såsom utrotade inkafolket inom dagens Peru.
Viruset kunde utrotas tackar vare grundlig vaccinationskampanjer samt åtgärder på grund av för att tidigt upptäcka eruption.
eftersom viruset endast drabbade människor fanns detta effektivt för att snabbt isolera insjuknade samt vaccinera samtliga inom deras omgivning.
När ett fräsch infektion vilket coronaviruset sprider sig inom befolkningen existerar detta viktigt för att dra ut vid förloppet således för att varenda ej blir sjuka samtidigt då detta orsakar upphöjd tryck vid vården.kalenderår 1980 förklarade WHO världen artikel fri ifrån sjukdom efter en framgångsrikt utrotningsprojekt. Aktivt virus besitter sparats från vetenskapliga skäl samt finns vid numeriskt värde platser vid jorden idag.[17]
Utrotning
[redigera | redigera wikitext]Smittkoppor existerar den inledande sjukdom likt kunnat utrotas.
1958 rapporterades 280 000 fall från sjukdom ifrån 63 länder, dock detta verkliga antalet plats sannolikt hundra gånger större. Sovjetunionen föreslog identisk kalenderår en WHO-projekt på grund av utrotning. 1959 påbörjades en schema på grund av för att beneath fem-sex tid vaccinera minimalt 80% från befolkningen vid dem platser var viruset fanns endemiskt, vilket man då trodde skulle räcka på grund av utrotning.
Man upptäckte således småningom för att detta ej fanns tillräckligt; dels nåddes ej 80% överallt vid bas från dem drabbade ländernas bristande tillgångar, samt dels förekom eruption från sjukdom trots för att 80% fanns vaccinerade. Då blev tagna nya tag, samt WHO drev ifrån 1966 Smallpox Eradication Programme, en intensifierat schema inom vilket världens länder samarbetade internationellt tillsammans med för att genomföra vaccinationsprogram, förebyggande åtgärder, övervakning till för att upptäcka eruption, samt isolering nära eruption.
Projektet blev lyckosamt samt 1980 tillkännagjorde WHO för att viruset ej längre fanns inom vilt tillstånd.[18][19]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Lagstiftning
[redigera | redigera wikitext]I landet indelas allvarliga smittsamma sjukdomar inom fyra kategorier: anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga samt samhällsfarliga sjukdomar.[20] mot den sistnämnda kategorin hör sjukdom, SARS samt Ebola.[21][22] Lagen ger staten riktig för att hålla enstaka misstänkt infekterad individ inom karantän alternativt för att blockera eller hindra från en geografiskt region till för att minska risken på grund av smittspridning.
Detta görs tillsammans stöd från smittskyddslagen, 9-10 §§. enstaka individ är kapabel därvid kvarhållas inom karantän vid beställning från enstaka smittskyddsläkare. Avspärrning från en geografiskt sektor beordras från Socialstyrelsen.
Smittkoppor inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Drottning Ulrika Eleonora dog inom sjukdom 1741.[19]
Gustav III samt hans bror/syster lät variolisera sig 1769.[8]
I land utfördes den inledande smittkoppsvaccinationen 1801, samt redan 1816 blev detta obligatoriskt för att vaccinera varenda ungar beneath numeriskt värde kalenderår mot smittkoppor.[23] Antalet insjuknade inom sjukdom minskade då avsevärt, dock detta förekom ändå eruption beneath bota 1800-talet.
Utbrotten drabbade främst äldre personer likt ej haft sjukdomen.[24]
Om vaccinets effekter inom landet finns detta vittnesbörd redan ifrån 1800-talets start inom landshövdingeberättelser samt andra officiella uttalanden. dem konstaterar samstämmigt för att smittkoppornas härjningar avtagit vid en häpnadsväckande sätt inom identisk mån såsom vaccinationen vunnit allmänt förtroende.[25]
Strax beneath 300 000 människor dog inom sjukdom inom landet beneath år 1750–1900.[10]
Ett större smittkoppsutbrott skedde inom huvudstaden 1874.
Totalt 1191 personer dog, vilket plats knappt 20 andel från varenda vilket dog inom huvudstaden detta året. sjukdom förekom då även inom andra delar från landet, dock antalet insjuknade samt döda fanns särskilt högt inom huvudstaden vid bas från dålig vaccintäckning.[4]
1963 inträffade detta sista smittkoppsutbrottet inom huvudstaden.
27 personer insjuknade varav fyra avled.[26] numeriskt värde från dem avlidna plats ovaccinerade, samt numeriskt värde fanns vaccinerade ovan 40 kalenderår tidigare. Primärfallet fanns ett svensk person på båt nyss hemkommen tillsammans med luftfart ifrån Australien via bland annat land samt Indien. Man tror för att denne smittades nära flygresan.
vilket längst bort hann smittan den gången spridas inom sju led inom land innan den stoppades.[24]
Allmän vaccination mot sjukdom upphörde 1976 inom Sverige.[24]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Tegnell, Anders; Wahren, Britta; Elgh, Fredrik (2002). ”Smittkoppor - utrotad sjukdom samt potentiellt terroristvapen”. Läkartidningen 99 (19): sid. 2145-2149.
Arkiverad ifrån originalet den 22 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150622174431/http://ltarkiv.lakartidningen.se/2002/temp/pda24778.pdf. Läst 29 mars 2013.
- ^ [ab] Norrby, Ragnar; Fredlund, Hans; Tüll, Peet J (2003). ”Så skall samhället möta en anfall tillsammans med smittkoppsvirus”. Läkartidningen 100 (13): sid. 1114.
Arkiverad ifrån originalet den 15 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110815052556/http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/4950/pda26418.pdf. Läst 25 mars 2013.
Arkiverad 15 augusti 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^Atkinson W, Hamborsky J, McIntyre L, Wolfe S (eds.) (2005). ”Smallpox” (PDF). Epidemiology and Prevention of Vaccine-Preventable Diseases (The Pink Book) (9th).
Washington DC: Public Health Foundation. sid. 281–306. http://www.cdc.gov/vaccines/pubs/pinkbook/downloads/smallpox.pdf
Arkiverad 9 april 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^ [abc] Nelson MC, Rogers J (1992-12-01). ”The Right to Die? Anti-vaccination Activity and the 1874 Smallpox Epidemic in Stockholm”. Social History of Medicine 5 (3): sid. 369–388.
doi:https://doi.org/10.1093/shm/5.3.369. https://academic.oup.com/shm/article-pdf/5/3/369/9934237/369.pdf.
- ^Barquet N, Domingo P (1997-10-15). ”Smallpox: the triumph over the most terrible of the ministers of death”. Ann. Intern. Med. 127 (8 Pt 1): sid. 635–42. PMID 9341063. http://annals.org/article.aspx?articleid=710873.
- ^Hopkins, Donald. ”Ramses V:Earliest known victim?”.
WHO. Arkiverad ifrån originalet den 22 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20110212154201/http://whqlibdoc.who.int/smallpox/WH_5_1980_p22.pdf. Läst 27 mars 2013.
- ^Lindberg, Anders (2004). ”Vaccinationer - primärprevention tillsammans problem”. Läkartidningen 101 (28-29): sid. 2352-2354.
Arkiverad ifrån originalet den 3 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180603122252/http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2004/28865.pdf. Läst 30 mars 2013.
- ^ [ab] Sjögren, Iréne (2007). ”Kungliga försökskaniner”. Forskning samt Framsteg (7). http://fof.se/tidning/2007/7/kungliga-forsokskaniner. Läst 26 mars 2013.
- ^Grimberg, Carl. ”464 (Svenska folkets underbara öden / IX.
Den sociala samt kulturella utvecklingen ifrån Oskar I:s period mot våra dagar samt dem politiska förhållandena beneath Karl XV:s, Oscar II:s samt Gustaf V:s statsmakt 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0466.html. Läst 3 juli 2023.
- ^ [ab] Sköld, Peter (2002). ”The history of smallpox and its prevention in Sweden”. Asclepio LIV (1).
http://asclepio.revistas.csic.es/index.php/asclepio/article/viewFile/136/133. Läst 18 november 2016.
- ^ [abc] ”smittkoppsvaccin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/smittkoppsvaccin. Läst 6 juni 2022.
- ^Gross, C. P.; Sepkowitz, K.
A. (1998-7). ”The myth of the medical breakthrough: smallpox, vaccination, and Jenner reconsidered” (på engelska). International journal of infectious diseases: IJID: tjänsteman publication of the International samhälle for Infectious Diseases 3 (1): sid. 54–60. ISSN1201-9712. PMID 9831677. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9831677. Läst 22 månad 2019.
- ^Riedel, Stefan (2005-1). ”Edward Jenner and the history of smallpox and vaccination” (på engelska). Proceedings (Baylor University.
Medical Center) 18 (1): sid. 21–25. ISSN0899-8280. PMID 16200144. PMC: PMC1200696. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1200696/. Läst 22 månad 2019.
- ^Iwarson, Sten (1996). ”Inte handfallen inför kokoppor...”. Läkartidningen 93 (51-52): sid. 4755-4757. Arkiverad ifrån originalet den 22 juni 2015.
https://web.archive.org/web/20150622182056/http://ltarkiv.lakartidningen.se/1996/temp/pda13532.pdf. Läst 30 mars 2013.
- ^”kokoppor - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kokoppor. Läst 6 juni 2022.
- ^ [ab] Norrby, Ragnar; Fredlund, Hans; Tüll, Peet J (2003). ”Så skall samhället möta en anfall tillsammans smittkoppsvirus”. Läkartidningen 100 (13): sid. 1114-1116.
Arkiverad ifrån originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815120645/http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/26418.pdf. Läst 26 femte månaden i året 2016.
- ^World Health Organization
- ^D. A. Henderson (maj 1980). ”A victory for all mankind” (på engelska). WORLD HEALTH: s. 3.
http://whqlibdoc.who.int/smallpox/WH_5_1980_p3.pdf. Läst 24 mars 2012.
- ^ [ab] Lundbäck, Holger (1996). ”Människans seger ovan smittkoppsviruset - bara dödsstöten kvar”. Läkartidningen 93 (3): sid. 135-137. Arkiverad ifrån originalet den 22 juni 2015.
https://web.archive.org/web/20150622185518/http://ltarkiv.lakartidningen.se/1996/temp/pda11596.pdf. Läst 30 mars 2013.
- ^Socialstyrelsen.se: Lagstiftningens fyra kategorierArkiverad 28 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 23 september 2009
- ^Socialstyrelsen.se: Samhällsfarliga sjukdomar, läst 23 september 2009
- ^http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/10/Ebola--en-samhallsfarlig-sjukdom/
- ^Hammarin, Lars (2004). På systra Annas tid.Om enstaka individ existerar många smittsam inom samband tillsammans med enstaka större träff kunna följden enkel bli enstaka superspridarhändelse.
Jamtli förlag. sid. 146. ISBN 978-91-7948-192-6. Läst 29 september 2024
- ^ [abc] Folkhälsomyndigheten (17 oktober 2013). ”Sjukdomsinformation ifall smittkoppor”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/smittkoppor/. Läst 23 januari 2017.
- ^Grimberg, Carl. ”465 (Svenska folkets underbara öden / IX.
Den sociala samt kulturella utvecklingen ifrån Oskar I:s period mot våra dagar samt dem politiska förhållandena beneath Karl XV:s, Oscar II:s samt Gustaf V:s statsmakt 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0467.html. Läst 3 juli 2023.
- ^Hammarin, Lars (2004). På systra Annas tid.
Jamtli förlag. sid. 148. ISBN 978-91-7948-192-6. Läst 29 september 2024
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier angående läkemedel: angående genialitet, hugskott, slump samt vardagsslit.Smittsamhet efter covid-19 går ej för att värdera tillsammans med hjälp från dem virusprover såsom brukar tas ifrån halsen alternativt näsan, redogör ett expertgrupp såsom tagit fram ett färsk vägledning.
Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 10-23. Libris7756522. ISBN 9186274600