Vilka frikyrkor finns i sverige
Även Adventistsamfundet var inte tillräckligt stort, med nästan 4 000 medlemmar, för att vara bland de 25 största trossamfunden i Sverige.Frikyrka
En frikyrka existerar en kristettrossamfund var medlemskapet bygger vid frivillighet. Termen används likt motsats mot statskyrka alternativt folkkyrka.[1] Begreppet existerar sammankopplat tillsammans med väckelse samt flera frikyrkor besitter historiskt kallats på grund av väckelserörelser.
Frikyrkor.Frikyrkor besitter även uppstått genom utbrytning ur befintliga kyrkor.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Med start inom 1500-talet uppstod inom Europa en flertal kristna strömningar således vilket anabaptism, herrnhutism, pietisme samt puritanism, vilket varenda tog sikte vid förnyelse alternativt förbrytelse tillsammans med delar från religiös erfarenhet samt lära.
en flertal stater uppfattade nödvändigheten från ett enhetskyrka, samt beneath 1700-talet motverkade flera länder privata religiösa samlingar samt sammanslutningar.[2][3][4]
Begreppet frikyrka existerar tidigast belagt inom Skottland 1843, då ungefär ett tredjedel från prästerna inom Skotska kyrkan (eng. Church of Scotland) bröt sig ur den etablerade statskyrkan till för att, beneath David Welsh samt Thomas Chalmers, forma Skotska frikyrkan (eng.
Frikyrkornas ställning besitter massiv innebörd beroende vid fanns inom landet man befinner sig.Free Church of Scotland).[3] Utbrytargruppen ansåg för att staten inkräktade vid religiös andliga självständighet, vilket bland annat tog sig formulering inom hur präster utsågs, hur patronatsrätten användes mot församlingsfolkets vilja, samt hur inomkyrkliga problem att diskutera avgjordes inom civilrättsliga domstolar inom stället på grund av från församlings egna institutioner.[3]
Under 1800-talets andra hälft följde sedan flera utbrytningar inom andra europeiska länder, samt inom Europa blev begreppet frikyrka enstaka motpol mot den etablerade statskyrkan.
inom Amerika ägde USA:s konstitution sedan 1791 förbjudit kongressen för att etablera enstaka statskyrka. Därför utgjorde samtliga församlingar vid den nya kontinenten frikyrkor.[6][2]
I Norden refererar frikyrka inom huvudsak mot dem trossamfund liksom existerar framvuxna ur väckelserörelser, tillsammans sin uppkomst inom alternativt utanför den lutherska statskyrkan.
dem existerar ofta demokratiska folkrörelser likt kännetecknas från lågkyrkliga inslag, tillsammans med betoning vid personlig omvändelse samt lekmannaengagemang. inom modern period äger invandrarkyrkor samt en antal nya rörelser även tillkommit.
Detta existerar ett inventering ovan frikyrkor inom Sverige.I Sverige-Finland inleds utvecklingen beneath 1700-talet tillsammans pietistiskaläsarrörelser, dock får sedan sin egentliga startpunkt vid 1850-talet efter för att landet samt land i norden skilts åt. Den inledande fria Svenska församlingen bildas inom Vallersvik inom september 1848, efter för att fem vuxna låtit döpa sig samt firat nattvard tillsammans. Gudstjänsten fanns en förbrytelse mot konventikelplakatet, liksom sedan 1726 förbjöd religiösa sammankomster utanför statskyrkans hägn.
Konventikelplakatet avskaffades inom landet 1858.[1][7][4]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Styrelsesätt
[redigera | redigera wikitext]I flera frikyrkor existerar församlingarna självstyrande samt oberoende ifrån varandra, sålunda kallad kongregationalism. Församlingarna förmå ofta samverka inom regionala, nationella alternativt internationella organisationer, dock förblir självständiga samt dem gemensamma samverkansorganen existerar ej överordnade församlingarna.
Den kongregationalistiska kyrkosynen existerar vanlig inom baptistiska, pentekostala samt karismatiska sammanhang.[8]
Kongregationalism existerar nära besläktad tillsammans med presbyterianism, liksom beskriver styrelsesättet inom reformerta församlingar. på denna plats ligger ledningen från församlingen vid enstaka assemblage valda chef, ofta kallade presbyter alternativt äldste.[9]
Andra frikyrkor tillämpar ett episkopal kyrkosyn, var kyrkan leds från dess biskopar.
inom episkopala rörelser är kapabel ämbetssyn samt lärjungarnas efterträdelse eller följd spela ett framträdande roll. modell vid episkopala frikyrkor existerar Metodistkyrkan, samt inom viss mån även Frälsningsarmén.
Andra särdrag
[redigera | redigera wikitext]Enligt vad såsom presenteras inom den teologiska tidskriften Tro & Liv, siffra 1, 2008, utmärker sig frikyrkorörelsen av:
- Delvis gemensamt ursprung
- Frivillighet inom medlemskap
- Inga territorialprinciper på grund av medlemskap
- Platt beslutsstruktur, långt ifrån hierarkiska strukturer vilket förmå finnas inom andra kyrkotraditioner
- Frivilliga arbetsinsatser, var ett fåtal personer erhåller belöning till sin insats
- Frihet förmå även röra gudstjänstformen
- Bibelns auktoritet framhävs
- En kraftfull missionsverksamhet anses viktig
- Predikokultur betecknas liksom stark samt syftar mot personligt fördjupat lärjungaskap
Inomkyrkliga rörelser
[redigera | redigera wikitext]Inom dem flesta större kyrkor finns inomkyrkliga väckelserörelser såsom valt för att stanna kvar inom sitt trossamfund, samt verka likt förnyelserörelser.
liknande organisationer förmå strukturera egna gudstjänster, bönegrupper samt aktiviteter; ansvara till kurs från pastorer samt präster; bedriva skolor samt utvecklingsverksamhet, alternativt vid andra sätt påverka samt skapa sitt kyrkosammanhang.
I Norden finns flera modell vid lågkyrkliga organisationer, ofta framväxta vilket lokala missionsföreningar beneath 1800-talet, likt fungerar vid detta sätt.
detta gäller mot modell Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) inom landet, inremissionen inom Norge samt Svenska Lutherska Evangeliföreningen inom land i norden. Oasrörelsen existerar en modell vid ett liknande rörelse bildad vid 1980-talet inom landet samt senare även inom land i norden. inom norra land i norden, dock även inom norra land, besitter laestadianismen spelat ett betydelsefull roll vilket inomkyrklig predikorörelse tillsammans med egna bönhus samt samlingar.[10]
I land finns enstaka likartad tillväxt vilket inom övriga Norden, dock tillsammans med utgångspunkt inom ramen på grund av Folkekirken.
Prästen samt politikern N. F. S. Grundtvig drev vid till för att ge danskarna korrekt för att själva välja vilken kyrkoherde samt kyrka dem skulle tillhöra, samt även upprätta ett fräsch enstaka fräsch samling var detta behövdes. sådana valförsamlingar (danska: valgmenighed) bildades alltså inom Folkekirkens ram, samt inom land står därför valförsamling samt friförsamling inom kontrast tillsammans med varandra.[11][12][13]
Frikyrkosamfund inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Frikyrkorörelsen existerar ett massiv svensk folkrörelse.
Den besitter sina rötter inom pietismen vid 1700-talet samt detta oorganiserade "läseriet" beneath tidigt 1800-tal. Influenser hämtades även ifrån anglosaxiska väckelserörelser, såsom metodismen samt väckelseevangelister liksom Dwight Lyman Moody. Baptismens bakgrund inom land började 1848 då åtta personer genomförde en baptistiskt dop. andra organiserade rörelser började även framträda inom mitten från 1800-talet (den därför kallade nyevangeliska väckelsen): Delar från denna rörelse, däribland Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), behöll sina organisatoriska grupp mot Svenska kyrkan samt räknas därför ej likt frikyrkor, dock liksom missionsrörelser.
andra, såsom Svenska missionsförbundet/Svenska missionskyrkan, klippte banden samt bildade egna trossamfund, frikyrkor.
1 januari 1997 bildades en kyrkosamfund tillsammans med arbetsnamnet Nybygget – kristen samverkan från Örebromissionen samt Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet. Samfundet bytte inom september 2002 namn mot Evangeliska Frikyrkan.
4 juni 2011 bildades en kyrkosamfund tillsammans arbetsnamnet Gemensam framtid från Metodistkyrkan inom land, Svenska baptistsamfundet samt Svenska missionskyrkan. Samfundet bytte inom femte månaden i året 2013 namn mot Equmeniakyrkan.
Följande samfund existerar medlemmar inom Sveriges frikyrkosamråd.[14]
Därtill finns ytterligare en stort antal mindre frikyrkosamfund såsom ej existerar medlemmar inom Sveriges frikyrkosamråd (se register ovan frikyrkor inom Sverige).
Geografisk utbredning
[redigera | redigera wikitext]Frikyrkornas ställning äger massiv innebörd beroende vid fanns inom land man befinner sig. Jönköpings län brukar inom allmänhet ses vilket "frikyrkolänet" (eller ett sektion från bibelbältet) tillsammans enstaka massiv andel frikyrkor. inom kommunerna Sävsjö samt Gnosjö existerar denna tradition särskilt kraftfull dock även andra kommuner inom området såsom Vetlanda, Mullsjö samt Jönköpings samhälle besitter enstaka många kraftfull frikyrklig tradition.
Motsatsen går för att titta ej speciellt långt ifrån Jönköpings län, inom Kalmar samt Kronobergs län, län liksom inom allmänhet brukar betecknas såsom gammal- samt högkyrkliga, samt var Svenska kyrkan äger enstaka kraftfull ställning.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Dahlgren, Curt; Lindberg, Lars. ”frikyrka”. www.ne.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/frikyrka. Läst 26 september 2023.
- ^ [ab] Stenbæk, Jørgen (15 augusti 2022). ”frikirke” (på danska). Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/frikirke. Läst 26 september 2023.
- ^ [abc] Rasmussen, Tarald (2023-08-23). ”frikirke” (på norska). Store norske leksikon.
https://snl.no/frikirke. Läst 26 september 2023.
- ^ [ab] ”konventikelplakatet”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konventikelplakatet. Läst 26 september 2023.
- ^Lundum, John (3 september 2020). ”amendment” (på danska). Den Store Danske.Den frikyrkliga kyrkofamiljen besitter inom landet cirka 235 000 medlemmar.
https://denstoredanske.lex.dk/amendment. Läst 26 september 2023.
- ^Bergsten, Torsten. ”baptism”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/baptism. Läst 26 september 2023.
- ^”kongregationalism”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kongregationalism. Läst 26 september 2023.
- ^”presbyterianism”. www.ne.se.Detta existerar enstaka inventering ovan frikyrkliga samfund inom Sverige.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/presbyterianism. Läst 26 september 2023.
- ^”Laestadianism”. evl.fi. Evangelisklutherska kyrkan inom land i norden. https://evl.fi/ordlista/-/glossary/word/Laestadianism. Läst 26 september 2023.
- ^Espersen, Preben (21 månad 2022). ”sognebånd” (på danska). Den Store Danske.
https://denstoredanske.lex.dk/sogneb%C3%A5nd. Läst 26 september 2023.
- ^Balslev-Clausen, Peter (23 månad 2022). ”valgmenighed” (på danska). Den Store Danske. https://denstoredanske.lex.dk/valgmenighed. Läst 26 september 2023.
- ^Stenbæk, Jørgen (15 augusti 2022). ”frimenighed” (på danska). Den Store Danske.
https://denstoredanske.lex.dk/frimenighed. Läst 26 september 2023.
- ^Sveriges Frikyrkoråds hemsida, kontrollerad 22 månad 2008Arkiverad 13 månad 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.