Varför behöbs muskler och skelett

Tvärstrimmig skelettmuskulatur existerar den vanligaste typen från muskel inom vår lekamen samt dem flesta ryggradsdjur.

Muskuloskeletala systemet, även kallat muskel-skelettsystemet, rörelseapparaten alternativt rörelseorganen, existerar, inom människans lekamen, detta struktur från stödjevävnader, ben samt ligament, likt utgör kroppens stomme, lederna likt fullfölja rörelserna tänkbara, samt muskler vilket utför rörelserna.

Den existerar viljestyrd samt detta finns cirka 640 skelettmuskler inom människokroppen, varav den största heter gluteus maximus.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Varje separat muskel innehåller en antal muskelbuntar. Runt dessa finns detta en bindvävslager (muskel-fascia). Detta besitter mot övning för att producera en glidlager mot andra muskler samt vid detta sättet ge muskeln struktur.

varenda muskelbunt innehåller inom sin tur en visst antal muskelceller (myon). Dessa kallas även muskelfibrer. ett muskelcell existerar uppbyggd från mindre komponenter: muskelfibriller. Muskelfibriller ligger nära sidan angående varandra samt existerar tvärrandiga inom normalt mikroskop. Detta beror vid för att fibrillerna existerar uppbyggda från mindre komponenter, myofilament, såsom inom sin tur består från numeriskt värde typer: aktin samt myosin' filament.

då muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet.

Muskler samt senor utför för att oss förmå röra vid oss samt för att viktiga kroppsdel inom kroppen förmå fungera.

Följden från detta existerar för att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket inom sin tur leder mot för att dem elastiska trådarna runt muskelcellen samt bindvävslagret (som omger muskeln samt besitter sin förlängning ut inom muskelns sena) ger upphov mot enstaka kraft liksom påverkar muskelns fäste samt ursprung, således för att rörelser uppstår inom skelettet.

Motorisk enhet

[redigera | redigera wikitext]

För för att muskeln överhuvudtaget skall behärska utföra ett kontraktion måste ett meddelande ifrån hjärnan skickas via ryggmärgensnervceller samt ner mot ett nervtråd vilket inom sin tur förgrenar sig samt når ner mot muskelceller. Den på denna plats funktionella enheten kallas "motorisk enhet" samt består från ett nervcell tillsammans med samtliga muskelceller likt den innerverar.

ifall erhålla celler ingår inom varenda rörelse enheter kallas den muskeln finmotorisk samt ifall flera celler ingår inom varenda rörelse objekt kallas den muskeln grovmotorisk'. då ett rörelse grupp sätts inom sysselsättning, kontraherar sig samtliga celler inom den enheten tillsammans med maximal kraft. detta existerar ständigt identisk muskler liksom arbetar nära enkel tryck samt detta existerar ständigt identisk enheter vilket därefter kopplas in angående belastningen ökar.

Muskeln skyddas från nervceller liksom består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar. Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna samt följer passivt tillsammans dem något som ligger nära eller är i närheten muskelcellernas rörelse. ifall muskelcellerna töjs därför töjs även muskelspolen. ifall muskelns töjs på grund av många samt detta finns fara på grund av för att den skall brista, sänder muskelspolen ett kontraktionsignal mot detta centrala nervsystemet, vilket inom sin tur skickar igen enstaka meddelande likt fullfölja för att muskeln drar ihop sig samt hindrar för att ett skada uppkommer.

Denna skyddsmekanism kallas på grund av sträckreflex. inom övergången mellan muskelceller samt senvävnad sitter senspolarna. Denna ger inom motsats mot muskelspolarna enstaka meddelande vilket utför för att muskeln slutar för att kontraheras samt enstaka skada inom senan förmå undvikas.

Fibertyper

[redigera | redigera wikitext]

Man vet idag för att detta finns numeriskt värde olika fibertyper: den långsamma (Typ I) samt den snabba (Typ II).

Beteckningen långsam innebär ej för att den hindrar muskeln ifrån för att utföra ett, till idrotten, snabb rörelse. inom dessa kontext existerar exempelvis ett tennis-smash många långsam. dem långsamma får sin energiförsörjning via syre ifrån blodet.

Våra muskler samt senor utför för att oss förmå röra vid oss samt för att viktiga kroppsdel inom kroppen kunna fungera.

dem snabba får inom huvudsak sin energi ifrån inom muskeln lagrad energi (glukos). Typ II-fibrerna delas senare in inom tre olika underavdelningar: typ IIa, typ IIx samt typ IIc.

• Typ IIa: besitter dem bästa egenskaperna hos plats samt enstaka från dem andra typerna, detta önskar yttra upphöjd styrka samt god uthållighet.
• Typ IIx: existerar den maximalt explosiva tillsammans med många dålig uthållighet.
• Typ IIc: vetenskapsman äger beneath senare kalenderår försökt förklara hur olika muskelceller förändras beneath olika träningsmetoder.

Det existerar känt för att typ I-fibrer styrs från enstaka viss typ från nervceller (liten) samt typ II-fibrer från ett ytterligare (stor), samt nervceller förändras ej.

Forskarna tror emellertid för att efter många långvarig uthållighetsträning är kapabel muskelfiber från typ II lära sig för att nyttja syre liksom energi, samt kallas då typ IIc.

Karaktärsbeskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Fibertyp	Typ I-fiber	Typ IIa-fiber	Typ IIx-fiber
Kontraktionstid	Långsam	Snabb	Mycket snabb
Storlek vid rörelse enhet	Liten	Stor	Mycket massiv
Uthållighet	Hög	Medium	Låg
Lämplig aktivitet	Aerob	Långtids anaerob	Korttids anaerob
Kraftalstring	Låg	Hög	Mycket upphöjd
Mitokondrietäthet	Hög	Hög	Låg
Kapillärtäthet	Hög	Medium	Låg
Oxidativ kapacitet	Hög	Hög	Låg
Glukoskapacitet	Låg	Hög	Hög
Mest lagrat bränsle	Triglycerider	Glukos	Glukos

Typ I-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Med relativt nedsänkt intensitet samt långvarigt jobb besitter man framför allt kommit fram mot för att typ I-fibrerna reagerar tillsammans nästa förändringar:

• Kapillärnätet inom muskeln samt dess förmåga för att tillföra syre mot muskeln ökar, framför allt runt typ I-fibern.

  (aerob)

• Mitokondrierna ökar inom muskelcellen samt dess arbetsuppgift existerar för att frigöra energi. (ATP)
• Antal repetitioner vid ett submaximal nivå ökar.

Typ II-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Träning tillsammans med höga belastningar påverkar inom huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir inom huvudsak:

• Cellernas tvärsnitt ökar samt därmed dess förmåga för att förbättra mer kraft.
• Cellernas förmåga för att jobba utan syretillgång (anaerob) ökar.
• Nerv- samt muskelsamspelet förbättras.

  Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).

När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den en dynamiskt jobb. då den drar ihop sig kallas detta till koncentrisk kontraktion.

Skelettet består från ben, såsom sitter samman tillsammans med andra ben via leder.

då muskeln försöker dra ihop sig dock dras ut på grund av för att detta yttre motståndet existerar större, kallas detta på grund av excentrisk (bromsande) aktion. Muskeln kunna då förbättra störst kraft. då den inre muskelkraften existerar lika tillsammans detta yttre motståndet därför uppstår ingen rörelse. Detta kallas på grund av isometrisk kontraktion alternativt statiskt sysselsättning.

Muskelns kraft samt styrka

[redigera | redigera wikitext]

För för att behärska mäta enstaka muskels styrka behövs uppfattning dels ifall ursprung samt fäste till den aktuella muskeln, dels hur den passerar leden detta önskar yttra detta vinkelräta avståndet ifrån muskelkraftens verkningslinje mot ledens rotationslinje. nästa information behövs:

• hävstångens längd (l)
• vikten vid redskapet (F)
• avståndet mellan ledaxel samt fäste.(l m)

En muskel kunna förbättra enstaka maximal kraft liksom existerar cirka 50N/cm² från muskelns tvärsnitt.

Skelettet besitter flera viktiga uppgifter.

tillsammans med tvärsnitt menas detta antal fibriller liksom muskeln innehåller. Muskelns förmåga för att lyfta en tungt objekt beror alltså vid numeriskt värde förhållanden: dels dess fysiologiska tvärsnitt, dels hur den passerar leden. Muskelns kraftutveckling förmå påverkas tillsammans med hjälp från styrketräning, dock muskelns fäste existerar individerna födda tillsammans med.

tillsammans andra mening, vissa individer besitter förbättrad förutsättningar på grund av vissa aktiviteter.

Se även register ovan skelettmuskler.

Musklerna förmå, förutom för att hålla oss upprätta, även styra skelettet tillsammans med hjälp från senorna.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]