belefray.pages.dev






Vad är stockholm uppbyggt på

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet som staden började spela en viktig roll som Sveriges huvudstad.

Stockholm,tätort inom svensk region samt Södermanland (Stockholms län); 1 617 407 invånare

(12 från 79 ord)

önskar ni ett fåtal resurs mot all artikeln?

Testa NE.se gratisellerLogga in

(Flertalet från nedan nämnda byggnader samt stadsdelar på grund av vilka byggnadsår samt arkitekter ej uppges behandlas inom egna föremål eller textstycken inom Nationalencyklopedin.)

Byggande samt stadsplanering inom huvudstaden äger genom århundradena styrts från detta säregna läget, präglat från stränderna nära detta väst–östliga vattenstråket, den nord–sydliga åsryggen samt likt hjärtpunkt den centrala ön, Stadsholmen, dagens Gamla stan.

detta medeltida gatunätet, tillsammans långgator samt gränder mot vattnet, bildar ännu Gamla stans huvudstruktur, märkbart bl.a. inom Skeppsbroradens smala, tättstående kvartersfronter. enstaka ytterligare prägel ger stormaktstidens palats,

(80 från 687 ord)
  • Ingemar Breithel
  • Johan Mårtelius

Kungsträdgården samt Humlegården existerar Stockholms äldsta bevarade parkerar.

Kungsträdgården plats hovets kålgård redan vid 1430-talet. då den franska trädgårdskulturen nådde landet beneath stormaktstiden beslöts för att utföra angående denna nyttoträdgård mot en

(31 från 216 ord)

I likhet tillsammans med dem flesta andra storstadsdialekter (jfr stadsmål) kännetecknas stockholmskan från både enstaka social samt ett regional variation.

flera från dem drag vilket anses typiska på grund av stockholmskan äger länge funnits även inom omgivande dialekter, dock liksom flera andra stadsmål förändras Stockholmsdialekten snabbare än landsbygdsdialekterna. Framför allt beneath samt strax efter perioder från kraftfull inflyttning existerar detta märkbart.

De äldsta stenåldersfynden inom området existerar ifrån 6000 tid f.Kr.

Den variant från stockholmska vilket kom för att kallas ekenssnacket alternativt söderslangen uppstod troligen beneath årtiondena kring 1900. Då minskade enstaka hel del

(80 från 665 ord)

Stockholm skymtar redan inom Erikskrönikan ifrån 1300-talet samt inom Skogekär Bergbos ”Wenerid” (1680). Före senare delen från 1700-talet förekommer dock knappast någon egentlig stockholmsskildring.

Det besitter bott människor inom Stockholmsområdet inom tusentals tid, långt innan staden grundades.

dock från Bellman inom hans ”Fredmans epistlar” ges enstaka konkret samt grundläggande foto från samtidens huvudstaden tillsammans brännvin samt kyssar vid krogen, eldsvådor samt begravningar, solglitter ovan Strömmen samt utflykter mot Haga samt Djurgården.

Hos Almqvist möter man enstaka mer romantisk tätort till att

(68 från 485 ord)
  • Ingemar Breithel
  • Carl Olov Sommar

(För Stockholms äldre teaterliv, titta land (Drama samt teater) samt Dramaten.)

Under detta inledande decenniet efter andra världskriget dominerades Stockholms teaterliv alltjämt från Dramaten samt privatteatrarna, såsom erbjöd enstaka skiftande repertoar, tillsammans med komedier vid Vasan, operetter vid Oscars samt revyer vid Casino samt Södran.

vid nationalscenen plats numeriskt värde från seklets maximalt framstående regissörer verksamma:

(54 från 380 ord)

Sedan starten 1990 besitter Stockholm rulle Festival etablerat sig vilket en

(11 från 25 ord)

Som huvudstad besitter huvudstaden alltsedan medeltiden varit inflytelserik inom landets konstliv samt säte till dem centrala konst- samt kulturinstitutionerna.

mot hovet knöts tidigt framstående utländska konstnärer, detta tessinska slottsbygget blev centrum till enstaka dynamisk konstverksamhet samt då Konstakademien nära 1700-talets mitt fått stadga utvecklades var ett utbildning på grund av konstnärer samt arkitekter från internationell klass; på denna plats öppnades 1784 den inledande offentliga konstutställningen. Gustav III initierade samtidigt tanken vid ett

(68 från 479 ord)

Stockholm äger en grundlig samt mångskiftande musikliv.

Förutom lokala musikinstitutioner finns centrala inrättningar på grund av bota detta svenska musiklivet likt Musikaliska akademien, STIM, Sveriges Radio, Musik- samt teaterbiblioteket, Musik- samt teatermuseet samt övriga verksamheter inom Statens musikverk.

Kyrkomusiken äger enstaka månghundraårig historia.

(41 från 291 ord)

Bortsett ifrån Djurgårdens naturparker existerar Stockholms innerstad nästan helt tättbebyggd.

Ca 90 förhistoriska fornlämningar existerar bevarade, dock inga ifrån sten- eller

(21 från 147 ord)

Inget tyder vid för att huvudstaden existerat före mitten från 1200-talet. Äldre försvarsanläggningar förmå eventuellt äga funnits, samt redan ca 1010 anlades ett pålspärr inom Norrström; någon stadsbebyggelse ifrån denna period existerar dock ej belagd (jämför Helgeandsholmen).

huvudstaden existerar dateringsort inom numeriskt värde urkunder utfärdade 1252 från Birger jarl, såsom inom Erikskrönikan utpekas såsom Stockholms grundare. Även till detta saknas säkra belägg, dock detta äger antagits för att Birger Jarls slutliga maktövertagande ca 1250 skapade förutsättningar till enstaka energisk finansiell politik, tillsammans Stockholm

(80 från 976 ord)

Ortnamnet (1252 Stokholm) innehåller stock samt holm.

ifall stock avser 'förpålning',

(11 från 26 ord)

resultat angående artikeln VisaStäng

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Bengt Olof Engström
  • Bo Sylvan
  • Carl Olov Sommar
  • Ingemar Breithel
  • Johan Mårtelius
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars Nilsson
  • Leif Zern
  • Per Söderberg
  • Sven Lilja
  • Thorbjörn Andersson
  • Ulla-Britt Kotsinas

Litteraturanvisning

Natur:

N.-E.

Stockholms uppkomst vid 1200-talet existerar intimt förknippad tillsammans med kontrollen från vattenvägarna mellan Östersjön samt Mälaren.

Landell, Den något som ökar i storlek eller antal staden (1992);

R. Sernander, Stockholms natur (1926).

Arkitektur samt stadsbild:

Henrik O. Andersson & F. Bedoire, Stockholms byggnader (4:e uppl. 1988);

Ingemar Johansson,Stor-Stockholms bebyggelsehistoria: Markpolitik, förberedelse samt byggande beneath sju sekel (2:a uppl.

1991);

Ragnar Josephson,Stadsbyggnadskonst inom huvudstaden intill tid 1800 (1918);

N.-E. Landell, Den något som ökar i storlek eller antal staden (1992).

En sammanfattning från Stockholms historia.

Dialekt:

U.-B. Kotsinas,Ungdomsspråk (1994);

C.I. Ståhle,Stockholmsnamn samt Stockholmsspråk (1981);

W. Uhrström, Stockholmska (1911).

Teater:

Teater inom huvudstaden 1910–1970 1–4 (1982).

Musik:

M. Tegen, Musiklivet inom huvudstaden 1890–1910 (1955).

Fornlämningar:

N. Ahnlund,Stockholms bakgrund före Gustav Vasa (1953);

G.

Dahlbäck (utg.), Helgeandsholmen: 1 000 tid inom Stockholms ström (1982);

M. Hasselmo,Stockholm (1981).

Historia:

En någorlunda heltäckande bibliografi ovan Stockholms saga skulle bli många grundlig.

Byggnadsordningen existerar en kunskapsunderlag likt ger stöd till beslutsfattare, utvecklare, arkitekter samt enstaka intresserad allmänhet då huvudstaden växer samt gestaltas.

följd ”Stockholmsmonografier”, publicerad från Stockholms samhälle sedan 1941, innehåller en flertal viktiga historiska studier, från vilka en urval anges nedan, tillsammans tillsammans andra verk: J. Cederquist,Arbetare inom strejk: Studier rörande arbetarnas politiska mobilisering beneath industrialismens genombrott: huvudstaden 1850–1909 (1980);

G.

Dahlbäck, inom medeltidens huvudstaden (1988);

Lars Ericson, Borgare samt byråkrater: Omvandlingen från Stockholms stadsförvaltning 1599–1637 (1988);

Uno Gustafson,Industrialismens storstad (1976);

I. Hammarström, huvudstaden inom svensk vetenskapen om resurserhandel och finans 1850–1914 (1970);

S. Högberg, Stockholms saga 1–2 (1981);

Lars Nilsson (utg.),Huvudstadens historia: Sju kunskapsöversikter kring Stockholms saga ifrån äldsta tidsperiod mot idag (1992);

Å.

Sandström, Mellan Torneå samt Amsterdam: enstaka rapport från Stockholms roll vilket förmedlare från produkter inom regional- samt utrikeshandel 1600–1650 (1990);

J. Söderberg m.fl., A stagnation Metropolis: The Economy and Demography of huvudstaden, 1750–1850 (1991).

Källangivelse

Nationalencyklopedin,Stockholm.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stockholm