belefray.pages.dev






Vad menas med röd och blåförskjutning

Rödförskjutning

Rödförskjutning existerar en fysikaliskt fenomen var elektromagnetisk strålning ökar inom våglängd samt således reducerar inom frekvens, då strålningskällan färdas försvunnen ifrån observatören, vilket till synligt ljus innebär ett förskjutning mot rött.

detta motsatta fenomenet, blåförskjutning, uppstår då strålningskällan färdas mot observatören.

En ökning från våglängden hos elektromagnetisk strålning kallas rödförskjutning även ifall strålningen ej tillhör detta synliga spektrumet, vilket mot modell existerar fallet tillsammans kortvågig strålning såsom ultraviolett ljus, röntgenstrålning samt gammastrålning samt på grund av strålning likt äger större våglängd än rött ljus, mot modell typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus samt mikrovågor.

Astrofysiken omfattar detta mesta liksom rör himlakropparnas fysiska beskaffenhet, energikällor, tillväxt mm.

Rödförskjutning existerar ur matematisk synpunkt likvärdig tillsammans med dopplereffekten till ljud. Astrofysiker använder den rödförskjutning likt uppstår vid bas från himlakropparnas relativa rörelser till för att mäta rörelsens hastighet, tillsammans användning från ljusanalys.

Sättet liksom astronomer bestämmer rödförskjutning (och blåförskjutning) existerar för att nyttja en instrument likt kallas ett spektrograf (eller spektrometer) till för att titta vid ljuset såsom sänds ut från en föremål.

Denna rödförskjutning existerar endast märkbar nära extremt höga hastigheter, samt detta existerar framför allt inom astronomi samt rymdfart liksom fenomenet får konsekvenser på grund av människan. Dopplereffekten till elektromagnetisk strålning äger även kommit mot användning vid jorden, mot modell inom dopplerradar.

En ytterligare mekanism liksom åstadkommer rödförskjutning existerar universums allmänna expansion i enlighet med modern kosmologi, vilket existerar förklaringen mot observationen för att rödförskjutningen från ljus ifrån avlägsna galaxer, kvasarer samt intergalaktiska gasmoln existerar proportionell mot avståndet ifrån observatören (jorden).

Detta existerar en nyckelfenomen inom Big bang-teorin.

En tredjeplats typ från rödförskjutning uppkommer vid bas från tidsdilatationen inom närheten från objekt tillsammans med massa.

Mätning, karaktärisering samt tolkning

[redigera | redigera wikitext]

Rödförskjutning förmå bli mättad genom för att titta vid spektrum hos ljus vilket kommer ifrån enstaka rörlig källa (se bild).

angående detta spektrum innehåller absorptionslinjer alternativt emissionslinjer, därför är kapabel enstaka förskjutning inom princip beräknas. mot detta behövs en känt spektrum uppmätt inom laboratorium vilket jämförelse, exempelvis från något vanligt förekommande grundämne.

Det utför för att oss enkel ser dem då oss existerar inom fara.

Inom astronomi används vanligen grundämnet väte (se foto överst), eftersom detta material finns inom sålunda överlägset massiv mängd inom universum jämfört tillsammans med samtliga andra ämnen. Karaktäristiska mönster är kapabel då identifieras samt enstaka förskjutning inom våglängd alternativt frekvens bestämmas till objektet. Avlägsna objekt ger stora förskjutningar samt kräver därför uppfattning ifall större våglängdsområden.

Odefinierbara strukturer samt vitt brus förmå försvåra alternativt omöjliggöra bestämningen liksom exempelvis i enlighet med en pressmeddelande ifrån femte månaden i året angående NASA:s Swift Gamma-Ray Burst uppdrag, rymdteleskop inom gammastrålningsområdet. insamling från efterglöden inom detta optiska området besitter likväl givit spektra vilket möjliggjort ett uppmätning från rödförskjutningen.

Röd- samt blåförskjutning definieras från den relativa skillnaden inom observerad samt avgiven våglängd alternativt frekvens hos en objekt. Inom astronomin brukar man referera denna förändring mot enstaka dimensionslös kvantitet kallad z. ifall λ står på grund av våglängden samt f representerar frekvensen ( λf = c var c existerar ljushastigheten), därför existerar z definierad från ekvationerna:

Distinktionen mellan röd- samt blåförskjutning bestäms enkelt från angående detta beräknade z existerar positivt alternativt negativt.

Tecknet avgör åt vilket håll objektet rör sig.

Ingen förskjutning z = 0 motsvarar nutid.

Rödförskjutning z = + motsvarar gränsen till detta observerbara universum, visar universums etapp tillsammans den kosmiska bakgrundsstrålningen inom mikrovågsspektra 13,8 miljarder tid gammalt samt ca kalenderår efter Big Bang.[1]

En blåförskjutning z = − motsvarar Andromeda-galaxens rörelse mot oss inom Vintergatan tillsammans km/s.

Den maximalt avlägsna individuella himlakropp liksom besitter observerats, WHLLS alternativt "Earendel", äger ett rödförskjutning vid z = 6,2. Ljuset besitter rest inom universum beneath 12,9 miljarder år.[2]

Mekanismer

[redigera | redigera wikitext]

I grunden beror rödförskjutningen vid för att fotonernas energi kunna variera mellan olika referensramar.

Orange existerar egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser mellan gult samt rött inom spektrumet från synligt ljus.

enstaka isolerad foton likt rör sig genom en vakuum förmå rödförskjutas vid flera olika sätt. för att fanns samt enstaka från dessa mekanismer ger ett dopplerliknande rödförskjutning betyder för att z existerar oberoende från våglängden. Mekanismerna beskrivs från Galilei-, Lorentz- alternativt relativistiska transformationer mellan dem olika referensramarna.

Rödförskjutning z = + motsvarar gränsen till detta observerbara universum, visar universums etapp tillsammans den kosmiska bakgrundsstrålningen inom mikrovågsspektra 13,8 miljarder tid gammalt samt ca kalenderår efter Big Bang.

Blåskiftad dopplereffekt (z < 0), då objektet rör sig närmare observatören betyder för att ljuset skiftar mot högre energi. nära rödförskjutning (z > 0), då objektet avlägsnar sig ifrån observatören, sålunda äger ljuset skiftat mot lägre energi. Gravitationell rödförskjutning uppkommer då ljus rör sig försvunnen ifrån enstaka massiv massa, ifrån en starkare mot en svagare gravitationsfält, medan gravitationell blåförskjutning omvänt sker då ljus rör sig mot enstaka massiv massa.

Den kosmologiska rödförskjutningen existerar ingen dopplereffekt, utan hänger samman tillsammans universums konstaterade expansion.[källa&#;behövs] Den gängse bilden existerar för att detta ej existerar galaxerna liksom avlägsnar sig ifrån varandra, utan rummet emellan dem vilket tänjer ut sig.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Fixsen, D.

    J.; Cheng, E. S.; Cottingham, D. A.; Eplee, R. E., Jr.; Isaacman, R. B.; Mather, J. C.; Meyer, S. S.; Noerdlinger, P. D.; Shafer, R. A.; Weiss, R.; Wright, E. L.; Bennett, C. L.; Boggess, N. W.; Kelsall, T.; Moseley, S. H.; Silverberg, R. F.; Smoot, G. F.; Wilkinson, D. T.. (). ”Cosmic microwave background dipole spectrum measured bygd the COBE FIRAS instrument”. Astrophysical Journal, , .&#;

  2. ^”A record broken: Hubble finds the most distant star ever seen”.

    National Aeronautical and Space ledning.

    Blåförskjutning.

    30 mars Läst 30 mars &#;