Kvinna skola 1000 årslön skola namngiven åris

Feminiseringen från läraryrket inom Sverige syftar vid den historiska tillväxt, var läraryrket utvecklats ifrån en arbete endast på grund av män mot en alltmer kvinnodominerat arbete. Utvecklingen besitter gått längst bort inom dem lägre stadierna; den skedde tidigt inom småskolan samt successivt ifrån 1860-talet inom folkskolan.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talets andra hälft skedde flera avgörande förändringar inom läraryrket inom detta allmänna skolväsendet.^[1] detta fanns redan föregångare mot detta kommande skolsystemet var skolor inom olika regi drevs på grund av bönderna vid ruralt område, liksom till borgerskapets små människor inom städerna.^[2] Genom inrättandet från den allmänna folkskolan1842 kom staten för att spela enstaka allt större roll inom undervisningen.^[1] Tidigare ägde utbildning inom läskunnighet framför allt skett inom hemmen.

inom samt tillsammans reformationen ägde dem lutherska idealen ifall för att varenda troende egen skulle ta sektion från guds mening lett mot både hemundervisning samt husförhör.^[2]

Folkskolestadgan liksom inrättades 1842 innehöll inga bestämmelser ifall för att kvinnor skulle äga korrekt mot arbete eller position inom en organisation inom den allmänna folkskolan.

detta fanns ursprunglig beneath 1850-talet såsom enstaka rad förordningar gav kvinnor riktig för att söka position inom detta allmänna skolväsendet. beneath 1860-talet fanns ungefär hälften från Sveriges småskollärare kvinnor samt nära sekelskiftet plats detta inom princip bara kvinnor såsom fanns småskollärare. enstaka liknande tillväxt skedde inom folkskolan, 1860 stod lärarinnorna till 10 % från folkskollärarkåren samt 1906 på grund av 37 %.

Tjänster vid allmänna läroverk blev tillgängliga till kvinnor inledningsvis 1918. Folkskolereformen, kvinnors förändrade roll inom samhället, könsspecifik arbetsdelning samt industrialisering existerar modell vid sådana förändringar vilket bidrog mot feminiseringen.^[3]

Feminiseringen från läraryrket inom småskolan

[redigera | redigera wikitext]

Under 1856–1858 års riksdag stod detta uppenbart för att folkskolestadgan höll vid för att bli en misslyckande, svensk utbildningsinstitution befann sig inom ett finansiell kris.^{[förtydliga]} detta plats greven samt samhällsreformatorn Torsten Rudenschöld likt kom tillsammans med ett strategi till för att bygga upp svensk utbildning.

Hans program plats för att producera en mellanting mellan motsättningarna mellan den gamla hemundervisningen samt detta nya folkskolesystemet. Hans förslag plats småskolan, ett färsk sorts utbildning samt förslaget fick en stort genomslag. Skolorna skulle läggas inom enklare lokaler. detta viktigaste fanns för att den skulle ligga ner nära barnens bostad samt för att den skulle artikel billiga på grund av för att accepteras vid ruralt område.

Lärarna skulle komma ifrån allmogen samt existera lågavlönade. Således behövde dem ej heller existera examinerade. tillsammans ett mer plats samt prisvärd utbildning skulle motståndet mot skolan ifrån allmogen brytas. Genom dem nya skolreformerna fick kvinnor inträde inom detta allmänna skolväsendet samt 1858 fick kvinnor söka service inom småskolor.^[2] Kön spelade ej längre särskilt massiv roll sålunda länge barnen lärde sig dem nödvändiga minimikunskaperna.

Den nya kvinnliga arbetskraften fordrade mindre betalt samt dem skulle snart komma för att ta ovan dem nyinrättade småskolorna.

I land existerar detta idag naturligt samt vanligt för att enstaka kvinna framträder vilket ansvarig då något betydelsefullt inträffar.

Den låga lönen vilket småskollärare resulterade inom för att männen ofta ägde andra mer högavlönade yrkesmöjligheter samt dem lämnade därför småskolan. detta plats alltså ej riksdagens intention ifrån start för att småskollärare skulle bli en renodlat kvinnoyrke dock dem låga lönerna resulterade inom enstaka feminisering. Redan tid 1868 plats 50 % från småskollärarna kvinnor samt inom 1878 års normalplan kallas den lärargrupp liksom arbetar inom småskolan till lärarinnor; därmed sågs yrket då såsom en kvinnoyrke.^[4]

Det såsom lockade flera kvinnor mot yrket efter för att chansen öppnades upp plats för att detta fanns en från ett fåtal yrken vilket ej innebar kroppsarbete på grund av unga flickor.

Unga flickor alternativt ogifta kvinnor ägde ett fåtal möjligheter mot försörjning, detta fanns alltså även enstaka upphöjd efterfrågan vid arbeten på grund av dessa kvinnor. för att bli lärarinna ägde även enstaka prestige, till för att bli detta behövde man bli utvald från prästen alternativt från enstaka folkskollärare. detta fanns alltså upphöjd konkurrens angående platserna.^{[fotnot behövs]} Yrket blev därför ett sektion från kvinnotraditionen vid vissa platser inom landet.

Könsuppdelningen från yrket varierade dock runt ifall inom land. inom vissa delar levde ännu traditionen ifall manliga småskollärare kvar vilket inom Jämtland, Norrbotten samt Dalarna.^[4]

Småskollärarinnorna ägde olika tjänster dels inom småskolan, dels inom folkskolan vid glesbygden, vilket fanns enstaka provisorisk svar på grund av för att spara valuta.

Deras rättsliga ställning fanns inom princip obefintlig. Lärarinnorna ägde ingen pension förrän 1892. dem ägde ingen korrekt mot tjänstebostad förrän 1897. dem flesta ägde ej riktig för att gå vidare sin position efter giftermål förrän 1918 samt dem ägde ingen reglerad minimilön förrän 1897 då den fanns 350 kr inom årslön.

nära identisk period tjänade en kvinnligt skrivbiträde 700 kr per kalenderår samt enstaka kvinnliga yrkesarbetare 550 kr per tid. Således levde lärarinnorna ytterst knapert samt den allmänna uppfattningen fanns för att småskollärarinnorna kom ifrån ett fattig bakgrund.^[5]

Feminiseringen från läraryrket inom folkskolan

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsmannen Lars Johan Hierta fanns den inledande likt motionerade för att kvinnor borde anställas även inom folkskolan.

han motionerade på grund av detta beneath identisk riksdag likt småskoleproblem diskuterades 1856–1858. inom sin motion argumenterade han på grund av för att dem manliga lärarnas otrygga ekonomiska situation skulle behärska lösning angående även kvinnor kunde erhålla jobb inom folkskolan. Vidare argumenterade han till för att kvinnor skulle passa god inom folkskolan.

denne ifrågasatte varför kvinnor ej skulle behärska sköta undervisningen inom allmänna skolor då dem gjorde detta inom enskilda skolor samt uppfostringsanstalter. denne pekade även vid dem vinster skolan kunde utföra genom för att anställa dem mer lågavlönade kvinnorna. Hierta ansåg för att yrket passade speciellt god på grund av ogifta medelklasskvinnor.

Riksdagens beslut blev för att kvinnor fick jobba inom folkskolan 1859 således länge enstaka manlig pedagog fanns vid plats.^[6]

Folkskollärarinnedebatten skilde sig ifrån debatten angående kvinnorna inom småskolan. inom småskolan fanns problemet skolans misslyckande medan inom folkskolan fanns problemet kvinnorna. Kvinnornas access inom småskolan fanns en påverkan från ett skolpolitisk reform.

Folkskolelärarinnornas access å andra sidan fanns enstaka påverkan från enstaka kvinnopolitisk reform vilket politiker likt Hierta argumenterade på grund av inom riksdagen. dem ansåg för att till Sveriges fortsatta sociala samt politiska tillväxt måste arbetsmarknaden öppnas upp på grund av kvinnor samt skolväsendet plats därför enstaka lämplig zon för att öppna upp.

Diskussionen ifall yrkena ägde även en klar klassperspektiv, småskollärarinnorna skulle rekryteras ifrån allmogen medan folkskollärarinnorna skulle rekryteras ifrån medelklassen.^[6]

Vid kvinnornas inträde inom folkskolan plats dem pedagog samt lärarinnor såsom ägde kurs nära folkskoleseminarium jämställda. Detta innebar för att dem fick ta sektion från identisk pensioner, löneförbättringar samt korrekt för att behålla service nära giftermål.

dem kvinnliga samt manliga lönerna kom därför för att bli inom princip lika. Staten såg männen samt kvinnorna inom folkskolans lärarkår likt likställda vilket plats viktigt på grund av yrkets fortsatta tillväxt. Detta skilde sig ifrån småskollärarinnorna såsom redan ifrån start ägde ett underordnad position gentemot männen. Kvinnorna vilket sökte sig mot folkskolan fanns allmänt sett ifrån ett högre klassbakgrund vilket antas existera enstaka från anledningarna mot varför kvinnorna ej särbehandlas vid identisk sätt såsom småskollärarinnorna.^[7]

Hur folkskollärarinnorna skulle utbildas fanns en omdiskuterat tema.

Manliga folkskoleseminarier fanns redan dock nära ett val inom domkapitlen blev beslutet för att detta plats olämpligt för att utbilda pedagog samt lärarinnor tillsammans. kalenderår 1859 ombildades därför Skara, Kalmar samt Strängnäs folkskoleseminarier mot kvinnoseminarier. Feminiseringsprocessen tog längre period inom folkskolan än inom småskolan då yrket fordrade träning.

Här studerade denna tungomål samt litteratur till för att senare bli den inledande kvinnan för att anställas liksom pedagog nära enstaka statlig skola.

Samtidigt såsom feminiseringen ägde plats skedde även ett massiv utbyggnad från detta allmänna skolsystemet samt därför ökade både antalet kvinnliga samt manliga lärare.^[8]

Det plats inom städerna liksom kvinnorna inledningsvis fick jobb inom större omfattning. Andelen kvinnor inom lärarkåren kalenderår 1882 plats inom städerna 55 % inom jämförelse tillsammans med 10 % vid ruralt område.

Detta kunna förklaras tillsammans den nya arbetsmarknadssituationen likt ägde uppstått på grund av kvinnor genom industrialiseringens genombrott inom städerna. Fler skolor inrättades samt detta fanns främst inom dem nyinrättade skolorna liksom kvinnorna fick service. inom städerna skedde detta även flera regleringar inom skolan, exempelvis uppdelningen inom pojk- samt flickklasser likt fanns gynnsamt på grund av kvinnorna.

Detta mönster spreds snart mot ruralt område samt andelen kvinnor började öka även var efter sekelskiftet.^[9]

Kampen mot feminiseringen från folkskolläraryrket

[redigera | redigera wikitext]

Staten spelade enstaka avgörande roll inom feminiseringen från läraryrket dels då detta fanns staten vilket inrättade förordningar angående för att kvinnor fick inträde mot skolan, dels då detta fanns staten såsom inrättade dem nya kvinnoseminarierna var kvinnorna kunde utbilda sig mot lärarinnor.

Inom riksdagen fanns detta både krafter till samt emot kvinnor inom läraryrket. detta plats ett ständig argumentation då nya diskussion skulle etableras om dessa skulle artikel till kvinnor alternativt män, då dem ej utbildades tillsammans. Debatten präglades från ett underton från fruktan till för att kvinnorna skulle bli ledande inom yrket.^[10]

nära sekelskiftet började staten reglera vilka liksom blev något som har antagits eller accepterats mot seminarieutbildningarna efter kön eftersom dem ville nå ett könsbalans.

Kvinnorna klarade allmänt sätt intagningsproven förbättrad då dem ofta kom ifrån enstaka högre samhällsklass samt ägde ett högre grundutbildning än männen. Männen ägde ofta endast folkskola såsom grundutbildning samtidigt såsom 20 % från kvinnorna ägde tagit studenten. Kvinnorna såsom sökte sig mot läraryrket ägde alltså avsevärt högre grundkompetens än männen.

Samtidigt plats detta betydligt fler kvinnor än män såsom sökte sig mot läraryrket. Konsekvensen blev för att 112 kvinnor såsom ägde klarat intagningsprovet nekades lokal samtidigt liksom endast 5 män plats inom identisk situation. Statens uppgift för att nå könsbalans inom lärarkåren missgynnade kvinnorna samt bromsade feminiseringen från yrket.

Staten ansåg ej längre kompetensen vilket detta viktigaste hos enstaka pedagog, könet ägde blivit viktigare.^[11]

I samband tillsammans allt fler kvinnors access inom yrket ökade även antalet kvinnor såsom deltog inom dem allmänna lärarmötena. dock ifrån sekelskiftet skedde detta ett förändring liksom innebar för att kvinnorna ägde detta svårare för att anlända mot tals nära mötena.

beneath identisk period skedde ett professionaliseringsprocess vars avsikt plats för att höja yrkets ställning eller tillstånd. inom samt tillsammans med professionaliseringsprocessen ägde mötena fått ett expertprägel såsom hindrade kvinnorna ifrån för att ta område. flera kvinnor vågade ej längre prata offentligt då detta fanns en manligt maktmönster.

ett från kvinnorna vilket trots detta plats framstående beneath mötena, framför allt inom debatten angående lärarinnornas nedtystande plats Adèle Wetterlind. denna argumenterade exempelvis på grund av för att flickor samt pojkar bör fostras lika. denna kallade även mot detta inledande lärarinnemöte 1892 inom Jönköping.

Wetterlind kom senare för att kämpa på grund av kvinnlig rösträtt var lärarinnorna tydligt plats den ledande yrkesgruppen.^[12]

Trots för att folkskollärarinnorna oftast kom ifrån ett högre klassbakgrund samt därför ägde enstaka allmänt sett högre kurs än dem manliga lärarna fanns detta ej förrän vid 1890-talet såsom dem blev representerade inom Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF), riksorganisationen på grund av folkskollärare.

Därefter ökade andelen kvinnor dock ej inom proportion mot den verkliga könsfördelningen, männen förblev överrepresenterade. Trots för att kvinnor representerade 70 % från läraryrket plats detta ytterst erhålla såsom nära sekelskiftet fick ta område inom Sveriges allmänna folkskollärarförenings centralstyrelse.

Utbildning inom landet existerar obligatorisk samt kostnadsfri på grund av samtliga unge inom åldrarna 6–16 år.

dem vilket besitter lägst ställning eller tillstånd inom läraryrket plats småskollärare vilket totalt dominerades från kvinnor medan dem högsta posterna inom den centrala ledningen dominerades från män. Desto högre upp inom ställning eller tillstånd rangen man kommer inom läraryrket minskade andelen kvinnor.^[13]

Under 1890-talet blev löneskillnaderna mellan män samt kvinnor större inom städerna samt kvinnorna började föra enstaka separat dialog utanför mötesverksamheten.

Samtidigt fanns detta drivkrafter ifrån kyrkligt håll angående för att gifta kvinnor ej bör erhålla behålla sin service. Anledningen mot förslaget ifall giftermålsförbud fanns för att gifta lärarinnor ej skulle orka tillsammans både familjeliv samt arbetsliv. detta fanns beneath denna period såsom kvinnorna upptäckte den könsliga omstruktureringen liksom fanns vid gång samt dem insåg för att dem blev diskriminerade.

Utbildningsmöjligheterna på grund av kvinnorna ökade ej inom takt tillsammans efterfrågan samtidigt likt karriärmöjligheterna ej fanns öppna på grund av kvinnor samt giftermålsförbud hotade.^[14]

Lärarinnorna fick lägre löner än männen även angående deras arbetstid, erfarenheter samt kurs fanns densamma likt dem manliga kollegorna.

Löneskillnaderna mellan lärarinnorna samt lärarna ökade nära sekelskiftet. Samtidigt fanns dem statliga minimilönerna densamma samt statsbidraget fanns även lika. sålunda ägde detta varit sedan kvinnorna fick inträde mot yrket. Den statliga likalönsprincipen diskuterades dock flera gånger inom riksdagen beneath 1800-talet. detta såsom skilde lönerna åt plats dem förmånerna vilket vid landsbygd betydde bostad, bränsle, ko-foder samt trädgård samt inom städerna mer pengar.^[10]

På en ombudsmöte inom SAF 1903 ägde röster höjts till löneskillnader mellan män samt kvinnor.

Denna kunskap ledde mot för att lärarinnor runt angående inom landet började strukturera sig samt en mer riksomfattande samarbete mellan kvinnorna inleddes.

Feminiseringen från läraryrket inom land syftar vid den historiska tillväxt, var läraryrket utvecklats ifrån en arbete endast till män mot en alltmer kvinnodominerat yrke.

dem likt argumenterade till borttagandet från likalönsprincipen menade för att kvinnorna ägde mindre behov från valuta, för att folkskolan bör följa identisk mönster likt andra yrkesgrupper var kvinnor besitter lägre ersättning samt för att männen orkade tillsammans tyngre klasser samt bör därför blir betald mer. Röster inom riksdagen uttryckte även för att ett alltför långt gången feminisering inom läraryrket bromsade professionaliseringen.

Genom för att ge männen högre löner kunde man behålla dem inom läraryrket samt professionaliseringen skulle ej bromsas. Istället till enstaka likalönsprincip presenterades ett lika-förmånligt-ställda princip. Krav ägde länge ställts vid för att lärarna skulle ett fåtal högre löner vilket kunde genomföras genom för att lämna likalönsprincipen samt därmed offra kvinnorna.^[15]

Det plats den nyblivne ecklesiastikministernFridtjuv kulle liksom skrev propositionen angående för att pedagog samt lärarinnors statliga löner bör åtskiljas.

han ställde sig på baksidan för att enstaka fortsatt professionalisering från läraryrket ej kunde förenas tillsammans den feminisering liksom skedde. SAF:s centralstyrelse ställde även dem sig på baksidan beslutet ifall för att lämna likalönsprincipen.^[16] detta plats flera vilket uttryckte sitt motstånd mot en upphävande från likalönsprincipen.

Idag går samtliga inom skolan då dem existerar ungar samt dem flesta tycker ej för att detta existerar något konstigt tillsammans det.

ett från dem fanns Elsa Eschelsson, Sveriges inledande kvinnliga juris läkare samt docent, likt inom sin biografi "Några mening tillsammans anledning af Kungl. Maj:ts proposition mot riksdagen angående folkskolelärornas lönereglering" (1906) argumenterade mot Bergs proposition. denna ifrågasatte detta faktum för att detta endast plats män vilket ägde makten inom frågan ifall lärarinnornas löner, då kvinnor ej ägde någon politisk inflytande nära den tiden.^[17] Folkskollärarinne-representanten inom SAF:s centralstyrelse Anna Larsson-Lessel uttryckte även sitt motstånd mot hävandet från likalönsprincipen, vilket påvisade för att detta fanns enstaka splittring inom SAF:s centralstyrelse samt för att samtliga ej stod på baksidan hävandet från likalönsprincipen.^[18]

Utöver Eschelsson samt Larsson-Lessel skrev 1 200 folkskollärarinnor vid ett petition mot riksdagsmännen angående för att behålla likalönsprincipen.

Lärarinnorna höjde sina röster mot olika inkomst till lika sysselsättning. beneath påsklovet 1906 bildades ett färsk riksdagsorganisation Sveriges Folkskollärarinneförbund inom protest mot för att regeringen samt SAF ägde svikit kvinnorna inom lönefrågan. Organisationen ifrågasatte även den olika könsfördelningen inom SAF:s styrelse samt för att överlärartjänsterna endast fanns öppna på grund av män.

Organisationens fortsatta övning blev för att bevaka lärarinnornas rättigheter inom lärarkåren.^[19] Trots lärarinnornas motstånd gick löneregleringen igenom i enlighet med Bergs förslag. Propositionen utlöste ett diskussion inom riksdagen samt sex motioner inom frågan väcktes. Vissa ansåg för att läraryrket bör feminiseras samt för att behålla männen inom yrket fanns slöseri vid statens tillgångar.

andra inom linje tillsammans lärarinneförbundet ansåg för att brytandet från likalöns traditionen fanns ett kränkning mot lärarinnorna då dem ägde identisk arbetsuppgifter samt kompetens. detta fanns även en gömt klassargument inom frågan, folkskollärarinnorna kom inom regel ifrån enstaka högre social bakgrund, enstaka viss klasställning fordrade enstaka viss ersättning.

dock dem allra flesta ställde sig på baksidan principen "lön efter kön". dem ansåg inom linje tillsammans med Bergs proposition för att kvinnornas sämre fysiska förmåga hindrade dem ifrån för att utföra lika värdefullt sysselsättning. Fridtjuv höjd uttryckte detta inom kammardebatten “Lärare samt lärarinnor presentera måhända lika många jobb --- samt säkerligen lika värdefullt sysselsättning, dock dem visar upp helt visst icke identisk slags arbete.”^[18]

Regleringen sågs bland lärarinnorna ej bara likt en bakslag på grund av dem utan på grund av varenda Sveriges arbetande kvinnor.

Lärarinnorna kände sig kränkta samt besvikna vid sina manliga kamrater såsom ägde övergett dem inom lönefrågan till deras personlig vinnings skull. Lönestriden 1906 plats ej bara ett strid till lärarinnorna detta fanns även enstaka strid mot en statligt förtryck gentemot kvinnor. Resultatet från hävandet ledde mot enstaka konflikt inom lärarkåren. detta fanns för tillfället fyra trappsteg inom Sveriges lärarkår: överlärare, folkskollärare, folkskollärarinnor samt småskollärare.

dem numeriskt värde övre stegen tillsammans med högst ställning eller tillstånd tillhörde männen samt dem numeriskt värde lägre stegen tillhörde kvinnorna. Lärarinnornas framtida engagemang till kvinnlig rösträtt äger sin bas inom lönestriden 1906 då lärarinnorna fanns maktlösa.^[18]

Feminiseringen från läraryrket inom läroverken

[redigera | redigera wikitext]

År 1918 fick ogifta kvinnor chans för att erhålla tjänsten liksom läroverkslärare.^[20] Dessförinnan ägde kvinnor ej haft rätten för att undervisa alternativt undervisas inom den lärda skolans ram.

Flickor kunde endast ta studentexamen vid privata flickskolor alternativt vid personlig privat väg. tid 1870 fick kvinnor resurser mot vissa universitets- samt fackhögskoleutbildningar.^[21] dem kvinnor vilket ägde utbildat sig mot läroverkslärare ägde trots detta ingen korrekt mot yrken inom den statliga sfären. dem kunde därför ej utöva sin yrke inom detta statliga utbildningssystemet utan fick söka sig mot privata institutioner likt enskilda samskolor samt flickskolor.

för att öppna läroverken till kvinnliga pedagog möttes från stort motstånd.

1850-1879.

Snart kom dem kvinnliga akademikerna för att driva kampen ifall rätten mot lärartjänst nära läroverken.^[22]

Kvinnorna började strukturera sig inom olika politiska kvinnoföreningar samt rösträttsföreningar. Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) kom för att bli den lag vilket plats maximalt högljudd inom frågan ifall kvinnors riktig mot högre statliga tjänster.^[23] Elsa Eschelsson fanns Akademiskt bildade kvinnors förenings inledande ordförande.^[24] ABKF valde för att föra fram argument liksom fokuserade vid deras rent professionella kompetens.

dem använde sin akademiska kurs såsom maktmedel på grund av för att försöka urholka detta manliga kunskap- samt yrkesmonopolet. ABKF fick genom ombud ta sig in inom detta politiska maktspelet då dem själva saknade politiska rättigheter. dem vände sig mot allierade män inom riksdagen såsom 1905 lade fram enstaka motion angående för att kvinnor ej längre borde utestängas ifrån fullmaktstjänster, var läroverkstjänsterna ingick.

dock motionen gick ej igenom samt chansen till kvinnor för att bli läroverkslärare blockerades även inom fortsättningen från paragraf 28 inom regeringsformen vilket förbehöll fullmaktsjänster åt svenska män. Feminiseringsprocessen försenades ytterligare från för att man numeriskt värde tid senare begärde numeriskt värde stora utredningar kring statliga tjänster, vars påverkan man valde för att invänta.^[25]

År 1914 kom frågan för att ta en stort steg vidare.

inom Lärarlönenämnden fanns detta enstaka kvinnlig akademiker likt fanns sakkunnig samt flera från hennes krav kom för att vandra igenom. denna argumenterade på grund av för att läroverken bör öppnas till kvinnliga pedagog, för att detta skulle ej bör råda något giftermålsförbud vilket skulle hindra kvinnor ifrån position efter giftermål samt till för att kvinnor även skulle behärska besitta rektorstjänster nära samskolor samt nära högre lärarseminariet.^[26]

De manliga motståndarna mot kvinnornas access inom yrket argumenterade på grund av för att kvinnornas svagare psyken, fysiska konstitution samt kvalifikationer gjorde dem olämpliga på grund av yrket.^[27] Striden angående kvinnors riktig mot läroverkslärartjänsten plats enstaka maktkamp vilket till männen handlade angående för att utestänga kvinnorna ifrån statusyrken.

ifrån samt tillsammans med tid 1918 kunde ett ogift kvinna erhålla behörighet liksom lektor samt adjunkt nära läroverk samt tjänst som rektor nära vissa läroanstalter.^[28] Möjligheter fanns för att behålla sin service nära giftermål dock endast efter medgivande från Kunglig höghet. Kvinnor kunde idag ej bara utbilda sig mot tjänsten utan även inneha den.^[29]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Florin, Christina (1987). Kampen ifall katedern: feminiserings- samt professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860–1906 = Who should sit in the teacher's chair? : the processes of feminization and professionalization among Swedish elementary school teachers 1860–1906.

  Umeå studies in the humanities 82. ISSN0345-0155. Umeå: Umeå högskola. Libris7615550. ISBN 917174293X 

• Florin, Christina; Johansson, Ulla (1993). "Där dem härliga lagrarna gro-": traditioner, klass samt kön inom detta svenska läroverket 1850–1914. Stockholm: Tiden. Libris7421978. ISBN 9155040152