Skillnaden på fossila bränslen och biobränslen
Biobränsle
Biobränslen existerar förnybara drivmedel såsom existerar producerade från biomassa, detta önskar yttra organismer såsom bildades samt slutade leva till enstaka begränsad period sedan (i motsats mot fossila drivmedel, var organismerna levde på grund av länge sedan). Energin inom biobränslena kallas bioenergi samt existerar ursprungligen solenergi liksom kemiskt bundits tillsammans med hjälp från fotosyntes.[1]
De största beståndsdelarna inom ett biomassa vilket används till bioenergi existerar cellulosa, lignin, stärkelse samt sötningsmedel, dock flera växter innehåller även andra organiska föreningar likt existerar fördelaktiga till energiutvinning ur materialet vid bas från deras fysiska uppbyggnad samt kemiska sammansättning.[1]
Skillnaden mellan biobränslen samt fossila drivmedel, vars energi inom grunden även existerar kemisk bunden solenergi, existerar för att materialet inom fossila drivmedel (inklusive kolet) varit utanför detta naturliga kretsloppet beneath utdragen tidsperiod, medan fräsch biomassa på grund av biobränslen ständigt bildas samt då vid nytt binder detta kol likt släpps ut liksom koldioxid nära förbränning.
Därmed är kapabel vissa former från biobränslen anses koldioxidneutrala,[2] dock ej varenda. om biobränslen faktiskt existerar koldioxidneutrala vid vykort alternativt medellång sikt beror bland annat vid om motsvarande mängd koldioxid (och andra växthusgaser, angående dessa beaktas) verkligen binds inom fräsch biomassa beneath den betraktade perioden.
Allt på grund av massiv produktion från biobränsle förmå föranleda skogsskövling, minskad biologisk diversitet inom skogen, ökade utsläpp av ämnenofta föroreningar samt minskad matproduktion inom världen. Biobränslen liksom baseras vid restprodukter liksom annars skulle kastas anses hållbara från Naturskyddsföreningen, exempelvis biogas ifrån matavfall samt gödsel samt biobränsle ifrån restprodukter ifrån en hållbart skogsbruk.
Biobränsle ifrån grövre ved samt gamla stubbar anses ej artikel hållbart producerad. inom sektorer var eldrift ej existerar en alternativ, likt flyg- samt sjöfart, kunna biobränslen artikel ett klimatlösning i enlighet med Naturskyddsföreningen.[3]
Olika drivmedel samt deras användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Biobränslen används till el- samt värmeproduktion samt såsom biodrivmedel.
dem finns inom väldigt flera olika former: fasta drivmedel (trä, torv samt avfall), flytande drivmedel (bioetanol samt biodiesel) samt gasformiga drivmedel (biogas).
Trädbränslen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Trädbränsle
Trädbränslen kommer ifrån träråvara samt kunna mot modell existera ved, avverkningsrester (bland annat grenar, höjder, stubbar samt bark) alternativt energiskog.[4] Blandningen från kemikalier samt utlöst organiskt ämne såsom uppstår nära kemiska pappersmassabruk, ofta kallad returlut, avlut alternativt oftast svartlut, existerar även en många vanligt biobränsle.[5] inom länder tillsammans med ett utvecklad massa- samt pappersindustri, såsom land, land i norden samt Kanada, står avlut till ett massiv sektion från användningen.
Den förbränns nära fabriken samt existerar ett betydelsefull källa till både värme samt elektricitet.
Stråbränslen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Stråbränsle
Vanligtvis halm, hampa samt hel säd. Halm mot modell, äger fördelen för att äga en lågt vatteninnehåll angående den skördas beneath torra förhållanden.
enstaka nackdel existerar dock för att halmen tar upp massiv kroppslig volym vilket försvårar transporter.[6]
Avfall
[redigera | redigera wikitext]Såväl industriellt sopor vilket hushållsavfall är kapabel användas till energiproduktion. Hushållsavfall räknas ibland ej mot biobränslena eftersom detta delvis består från fossila komponenter, främst plast.
Även slam ifrån avloppsreningsverk förmå användas liksom biobränsle.
Avfall är kapabel rötas på grund av processen att extrahera eller ta ut något från biogas, istället på grund av för att förtäras liksom sådant.[7]
Torv
[redigera | redigera wikitext]Torv räknas inom dem flesta kontext liksom en fossilt bränsle.[8] utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån förbränning från torv bör i enlighet med FN:s klimatkonvention ifrån kalenderår 2000 (UNFCCC) rapporteras likt fossila.[9].
Ibland benämns torven likt halvfossil, eftersom den förnyas kontinuerligt samt många snabbare existerar olja, naturgas, brunkol samt stenkol.
I dem internationella klimatförhandlingarna samt inom EU:s handelssystem på grund av koldioxidutsläpp betraktas torv vilket fossilt, medan detta inom detta svenska elcertifikatsystemet räknas vilket en förnybart bränsle.
Studier ifrån 2015 visar för att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila drivmedel inom en tidsperspektiv upp mot några hundra år.[10]
Torvmarker påverkar samt blir påverkade från klimatet vid flera sätt. Torvmarker besitter en utbyte från växthusgaser tillsammans med atmosfären. detta handlar främst angående koldioxid, metan samt lustgas. Effekten från utsläppen från växthusgaser nära torvutvinning beror bland annat vid fanns den sker samt hur marken efterbehandlas.
vid myrar liksom redan existerar kraftigt påverkade från markavvattning alternativt såsom äger naturligt höga utsläpp av ämnenofta föroreningar från metan- samt lustgas förmå torvbrytning minska växthusgasutsläppen. Samtidigt ger förbränningen från torven en nettoutsläpp från koldioxid. Den totala effekten vid växthusgasbalansen existerar komplex.[10]
Förädlade bränslen
[redigera | redigera wikitext]Biobränslen besitter traditionellt ofta använts inom relativt oförädlad form eller gestalt, mot modell liksom brännved, dock till för att erhålla ner volymen nära försändelse samt till för att ett fåtal ett mer användarvänlig artikel, brukar den numera ofta förädlas mot fasta, flytande alternativt gasformiga drivmedel.
- Biodiesel existerar en biodrivmedel såsom framställts ifrån växter alternativt varelse samt såsom modifierats till för att äga identisk attribut såsom fossil diesel. Biodiesel kallas internationellt till FAME (Fatty Acid Methyl)[11]. detta kunna mot modell framställas ifrån oljeväxt, soja, majs samt palm alternativt ifrån ister samt talg ifrån restauranger[12].
inom landet framställs detta ofta ifrån oljeväxt samt kallas RME (rapsoljemetylester). eftersom biodiesel besitter identisk attribut liksom fossil diesel är kapabel detta användas inom vanliga dieselmotorer.[11]
- Bioetanol existerar etanol vilket besitter framställts ifrån biologist ämne. detta görs idag framförallt genom anaerob nedbrytande process (jäsning) från sötningsmedel.
inom land kommer sockret mot störst sektion ifrån rotfrukt, medan detta inom andra delar från världen ofta kommer ifrån majs (i USA), cassava alternativt sockerrör (i Brasilien). Etanol besitter korrosiva attribut likt fullfölja för att detta inom höga halter ej kunna användas vilket drivmedel inom vanliga bensinmotorer.
inom land existerar en vanligt drivmedel vid bioetanol E85, vilket består från 85 andel etanol samt 15 andel bensin.[13]
- Biogas existerar gas vilket besitter framställts från bakterier inom enstaka syrefri miljö genom nedbrytande process från organiskt ämne mot framförallt metan. modell vid organiskt ämne existerar gödsel, avföring, slam, matrester samt energigrödor.
Biogasen är kapabel efter beskrivning renas på grund av för att erhålla enstaka metanhalt vid 97–98 andel samt är kapabel då användas likt drivmedel vid identisk sätt likt naturgas.
Miljö- samt klimatpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Användning från biobränslen medför låga nettoutsläpp från koldioxid.[ifrågasatt uppgift] dem besitter inom sig en lågt svavelinnehåll, vilket leder mot låga svaveldioxidutsläpp.[14]
Uttag från näringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Vissa former från biobränslen kräver stora arealer jordbruksmark på grund av skildring från den huvudsakliga biomassan.
Stora uttag från biobränslen ifrån odlingar medför uttag från växtnäringsämnen inom marken såsom inom sin tur leder mot för att markens naturliga vittringsprocess ej hinner producera tillräckligt tillsammans nya mineralnäringsämnen. Återföring från rester efter förbränning, vilket uppstår nära förbränning från biogrödorna, mot odlingsmarker förmå motarbeta förluster från växtnäringsämnen inom marken.
Därmed kunna mot modell försurning från marken motverkas.[15]
Övergödning
[redigera | redigera wikitext]I ett livscykelanalys utförd 2010 från Lunds högskola undersöktes övergödningseffekten till etanol, biogas samt RME producerade från olika ingredienser. Magnituden från övergödningen varierade inom massiv utsträckning beroende vid omröstning från allokeringsmetod samt typ från odlingssystem.
RME ägde dock inom stort sett den största övergödningen oavsett omröstning från allokeringsmetod samt odlingssystem. Biogas samt etanol producerade vid bland annat sockerbetor bidrog väldigt lite mot eutrofiering [16].
I en pilotförsök liksom utfördes inom Skåne till för att minska övergödningen provade man blanda flygaska ifrån biobränsleanläggningar inom vattendrag.
Genom för att askan fungerar likt ett typ från klister skulle detta då återföra fosforn mot odlad mark istället till för att detta rinner ut inom Östersjön. Innan askan bör tillföras vattendraget bör den testas samt godkännas således för att den ej innehåller några farliga tungmetaller alternativt andra skadliga för miljön ämnen [17].
Biobränslen fungerar likt energibärare ur vilka man är kapabel utvinna energi.Påverkan vid biologisk mångfald
[redigera | redigera wikitext]Påverkan vid biologisk diversitet ifrån biobränslen varierar många beroende vid vilket bränsle såsom studeras. samtliga biobränslen såsom framställs genom för att hugga ner regnskog besitter massiv inflytande. detta förmå göras till för att nyttja skogen direkt vilket bränsle alternativt till för att nyttja marken på grund av odling från odlade växter mot biobränslen.
Vad existerar skillnaden mellan fossila drivmedel samt biobränslen?omväg kunna biobränsle vilket framställs ifrån odlade växter samt spannmål påverka regnskogsskövling då detta konkurrerar tillsammans med matproduktionen. odlade växter samt spannmål vilket ej blir föda måste istället kultiveras vid någon ytterligare område, mot modell vid regnskogsmark[18].
Generellt gäller för att då trädbränsle inom struktur från avverkningsrester (grenar, höjder, stubbar) tas ut reducerar kvantiteten ved vilket kunna utnyttjas från vedlevande organismer.
Hur många man förmå ta ut innan detta blir bekymmer på grund av arter vet man ej, dock troligen existerar insekter likt föredrar solbelyst ved maximalt inom riskzonen [19][20]. Avverkningsrester från lövträd existerar rikare vid rödlistade arter samt därför bör man artikel försiktigare tillsammans med för att ta ut trädbränsle från dem. Speciellt till träd kunna dessutom lagringshögarna utgöra ett fara till insekter eftersom detta fungerar liksom enstaka ekologisk fångstredskap då honor lockas för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur inom detta virke vilket strax efter eldas upp inom värmeverk[20].
Klimatpåverkan
[redigera | redigera wikitext]Ett biobränsle besitter hållbart små klimatpåverkan då dem kolföreningar vilket släpps ut nära förbränning existerar sektion från en kretslopp var dem binds åter mot biomassan. [ifrågasatt uppgift]
Energiutvinning ifrån fossila drivmedel orsakar ofta stora utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser, främst koldioxid, vilket bidrar mot den globala uppvärmningen genom växthuseffekten.
detta anses därför artikel viktigt för att förbättra samt nyttja drivmedel tillsammans med låga nettoutsläpp från koldioxid. nära förbränning från biomassan frigörs den koldioxid samt energi vilket växten tidigare tagit upp till för att växa. Den mängd koldioxid liksom bildas nära förbränningen existerar noggrann identisk mängd såsom växten tagit upp beneath sin tillväxt, samt därför länge återväxten existerar lika upphöjd likt uttaget kommer alltså ej koldioxidhalten inom atmosfären för att öka.
Koldioxidutsläpp förmå dock uppstå inom andra skeden från tillverkningsprocessen, såsom hantering samt transporter [21].
Beroende vid hur många kol såsom inom medeltal finns bundet inom enstaka energigröda jämfört tillsammans alternativ markanvändning kunna kolbalansen påverkas negativt alternativt positivt från odlingen från energigrödor. Äldre träd alternativt mossar innehåller många mer kol än dem odlade växter likt eventuellt kommer för att planteras vid identisk enhet.
Kolbalansen kommer alltså för att påverkas negativt nära utnyttjande från sådana tillgångar. nära odling från energiskog vid tidigare ängsmark existerar förhållandet detta motsatta. Oberoende kommer ingen ytterligare kol för att släppas ut, utöver detta vilket bundits inom energigrödan, efter för att marken enstaka gång tagits inom bruk samt dem gamla kolreserverna använts.
till tillgångar vilket förnyas långsamt, såsom torv, existerar energianvändning vid utdragen sikt neutral endast angående balansen mellan frigjort samt vid nytt bundet kol vid dem betraktade områdena motsvarar balansen nära alternativ markanvändning. till snabba energigrödor kommer chansen för att ersätta fossila drivmedel för att dominera ovan dem ursprungliga kolutsläppen.
Tiden mellan för att biomassan förbränns samt förnyas varierar mellan olika biobränslen. till träd existerar tiden många längre än mot modell på grund av halm[22]. detta är kapabel därför finnas ett klimatpåverkan ifrån den tidsperiod då detta finns ytterligare koldioxid inom atmosfären då växterna ej hunnit ta upp koldioxiden likt bildades nära förbränningen.
vid bas från detta visar exempelvis enstaka lärande inom land i norden för att vid betalkort sikt (10–30 år) ger ökad skogsanvändning på grund av biobränsleproduktion ingen positiv inflytande vid klimatet, även ifall beräkningarna existerar osäkra.[23] ett sammanställning från olika livscykelanalyser presenteras från Weisser 2006 [24].
Koldioxidutsläppen till bioenergi uppskattas mot 40–100 gram CO2 per kilowattimme (kWh). liksom enstaka jämförelse uppskattades utsläppen till kolkraft mot 800–1 300 g CO2 per kWh samt på grund av vind- samt atomenergi mot ungefär 10 g CO2 per kWh.
Förbränning från biobränslen avger koldioxid samt dem är kapabel bara bli neutrala efter enstaka tidsperiod likt motsvarar tillväxtcykeln på grund av växten.
på grund av träd inom norra Europa existerar detta cirka 50-100 tid, samt därmed ger bioenergi ifrån träd ökade koldioxidutsläpp mot atmosfären (som fossila bränslen), utom inom en hållbart cykelperspektiv. drivmedel ifrån snabbt något som ökar i storlek eller antal odlade växter alternativt spannmål kunna bli neutrala vid några kalenderår.
Genom för att lagra koldioxid ifrån biobränslen (BECCS) kunna minusutsläpp från koldioxid uppstå, vilket innebär en nettoutflöde från koldioxid ur atmosfären [25][26]. i enlighet med OECD samt IPCC existerar BECCS-tekniken enstaka kritisk teknik till för att behärska nå 2-gradersmålet inom detta globala klimatarbetet [27][28], vilket existerar riskabelt eftersom BECCS ej än prövats inom större skal, samt existerar därför tills vidare endast ett teoretisk lösning[29][30].
Fossila drivmedel existerar den största källan mot utsläppen från växthusgaser såsom bidrar mot klimatförändringarna.I praktiken används inom dagens läge praktiskt taget ständigt fossila drivmedel till underhåll från infrastruktur samt frakt från biomassa. Då man bedömer hur en bränsle påverkar koldioxidbalansen bör man beakta även dessa utsläpp av ämnenofta föroreningar. Detta utför för att enstaka samt identisk sorts biobränsle kunna äga olika klimatpåverkan beroende vid hur samt fanns den besitter producerats.
Användning inom EU
[redigera | redigera wikitext]| Den denna plats artikeln alternativt detta på denna plats avsnittet innehåller inaktuella data samt behöver uppdateras. (2023-09) Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
Följande tabell visar användningen från flytande biobränsle till transporter i enlighet med nation.
Under 2014 fanns andelen biodrivmedel inom Europa cirka 5,7 andel vilken existerar ett ökning jämfört tillsammans med 2013 då biodrivmedel stod på grund av cirka 5,4 andel. Man äger spekulerat vad liksom existerar anledning mot den långsamma tillväxten samt konstaterat för att detta troligen beror vid bekymmer tillsammans omväg markanvändning(ILUC) samt långsam tillväxt från nya förnyelsebara biodrivmedel [33].
Följande tabell visar den uppskattade biobränsleanvändningen på grund av transporter inom Europeiska unionen 2014 inom enheten toe (ton oljeekvivalenter).[34]
| Land | Bioetanol | Biodiesel | Biogas bränsle | Andra biobränslen | Total konsumtion | Hållbart certifierad [vilka?] |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Frankrike | 414 000 | 2 541 000 | 0 | 0 | 2 955 000 | 100 % |
| Tyskland | 792 563 | 1 907 974 | 42 992 | 5 302 | 2 748 831 | 100 % |
| Storbritannien | 407 280 | 752 723 | 0 | 0 | 1 160 003 | 100% |
| Italien | 7 739 | 1 055 174 | 0 | 0 | 1 062 913 | 100 % |
| Spanien | 180 891 | 798 489 | 0 | 0 | 979 380 | 0 % |
| Sverige | 165 421 | 687 237 | 88 744 | 0 | 941 402 | 100 % |
| Polen | 142 606 | 595 931 | 0 | 0 | 738 537 | 100 % |
| Österrike | 60 163 | 480 131 | 0 | 0 | 540 294 | 87 % |
| Belgien | 36 758 | 350 841 | 0 | 0 | 387 599 | 100 % |
| Nederländerna | 128 332 | 220 933 | 0 | 0 | 349 265 | 96 % |
| Tjeckien | 78 617 | 265 484 | 0 | 0 | 344 101 | 100 % |
| Portugal | 5 121 | 290 759 | 0 | 0 | 295 880 | 5 % |
| Danmark[a] | 0 | 262 468 | 0 | 0 | 262 468 | 100 % |
| Rumänien | 36 885 | 159 413 | 0 | 10 059 | 206 357 | 95 % |
| Finland | 69 936 | 132 920 | 1 462 | 0 | 204 318 | 100 % |
| Ungern | 38 943 | 95 666 | 0 | 16 968 | 151 577 | 89 % |
| Slovakien | 55 872 | 79 570 | 0 | 0 | 135 442 | 100 % |
| Grekland | 0 | 133 443 | 0 | 133 443 | 23 % | |
| Irland | 27 121 | 88 929 | 0 | 116 050 | 100 % | |
| Luxemburg | 3 115 | 65 451 | 0 | 65 | 68 631 | 100 % |
| Litauen | 6 751 | 57 556 | 0 | 0 | 64 307 | 85 % |
| Bulgarien | 0 | 53 429 | 0 | 0 | 53 429 | 100% |
| Kroatien | 0 | 29 804 | 0 | 0 | 29 804 | 100 % |
| Slovenien | 6 016 | 23 095 | 0 | 0 | 29 111 | 100 % |
| Lettland | 6 449 | 12 372 | 0 | 0 | 18 821 | 100 % |
| Cypern | 0 | 13 277 | 0 | 13 277 | 100 % | |
| Malta | 0 | 3 975 | 0 | 0 | 3 975 | 100 % |
| Estland | 3 201 | 0 | 0 | 0 | 3 201 | 0 % |
| Total EU 28 | 2 673 780 | 11 158 044 | 133 198 | 32 394 | 13 997 416 | 89 % |
Notering: nära tillfället på grund av granskning fanns ingen tillgänglig information på grund av konsumtionen tillgänglig till Kroatien, Lettland, Rumänien, land i baltikum, Slovakien samt land i norden (bortsett ifrån biogas).
vid bas från osäkerheterna besitter därmed Eurobserv'ER bestämt för att vänta tillsammans med publiciceringen från detta diagram.
Användning inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Reduktionsplikten
Den totala tillförseln från biobränslen inom landet ökade ifrån 115 mot 128 TWh mellan år 2008 samt 2010, varav 9 TWh mellan 2009 samt 2010 [37].
detta existerar den snabbaste ökningen från bioenergianvändningen liksom registrerats hittills såsom avslöjas inom ett prognos ifrån Energimyndigheten likt citeras från Svenska Bioenergiföreningen [38]. Ökningen skedde inom elproduktion, fjärrvärme, transporter samt bostad samt service m.m. Den enda sektorn vilket ej ökade till perioden fanns industrisektorn [37].
för att ökningen fanns särskilt massiv mellan 2009 samt 2010 äger samband tillsammans väderleken – 2010 plats detta kallaste året beneath den senaste tioårsperioden [38]. 2011 minskade användandet från biobränslen mot 123 TWh dock året därefter ökade användningen åter mot 128 TWh samt 2014 noterades ingen ökning till biobränslen utan plats kvar vid 128 TWh [37].
Biobränslen motsvarar ungefär 25 andel från Sveriges totala energianvändning (som noterades mot 563 TWh 2014) samt sett ur en 40-årigt perspektiv besitter biobränsleanvändningen ökat starkt. dem största användarna från biobränslen existerar industri samt fjärrvärme-sektorn. Industrisektorn förbrukade ungefär 146 TWh 2013 varav 37 andel producerades ifrån biobränslen vilket motsvarar 55 TWh [39].
inom fjärrvärmesektorn producerades 60 andel från energin ifrån biobränslen 2014 vilket motsvarar 38 TWh [39][40].
Bostad samt service-sektorn förbrukade cirka 147 TWh 2013, varav biobränslen bidrog tillsammans med ungefär 15–20 TWh vilket motsvarar cirka 12 andel. från den totala förbrukningen ifrån bostads samt service-sektorn plats cirka 90 andel från förbrukningen ifrån hushåll samt andra lokalbyggnader [39].
Transportsektorn förbrukade 113 TWh 2013 var användningen från förnybara biodrivmedel ökade mot 8 TWh 2013, 12 andel från detta inhemska transporterna varav 10 andel vägtrafik använder sig från biodrivmedel 2013 [39].
| Användning från biobränslen per bränslekategori ifrån samt tillsammans 2005, GWh[40] | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Förädlat trädbränsle | Oförädlat trädbränsle | Avlutar | Övriga fasta biobränslen | Bioetanol | Biodiesel | Tall- samt beckolja | Vegetabiliska samt animaliska oljor | Övriga flytande biobränslen | Biogas | Biogent hushållsavfall | Totalt |
| 2005 | 8 451 | 44 639 | 39 465 | 988 | 1 674 | 97 | 2 671 | 1 151 | 0 | 380 | 5 021 | 104 538 |
| 2006 | 9 340 | 46 898 | 38 222 | 1 486 | 1 916 | 589 | 2 976 | 2 013 | 63 | 438 | 5 290 | 109 231 |
| 2007 | 8 660 | 47 396 | 41 289 | 1 277 | 2 203 | 1 199 | 2 431 | 1 702 | 184 | 478 | 6 095 | 112 915 |
| 2008 | 8 993 | 48 790 | 40 280 | 1 034 | 2 456 | 1 508 | 2 767 | 1 289 | 226 | 368 | 7 017 | 114 730 |
| 2009 | 11 746 | 48 961 | 40 108 | 839 | 2 271 | 1 878 | 3 019 | 1 823 | 206 | 831 | 7 249 | 118 931 |
| 2010 | 12 074 | 54 186 | 40 782 | 1 506 | 2 333 | 2 062 | 3 465 | 2 267 | 308 | 1 023 | 7 876 | 127 881 |
| 2011 | 9 402 | 51 984 | 39 856 | 2 219 | 2 419 | 2 722 | 3 285 | 1 008 | 420 | 1 060 | 8 211 | 122 585 |
| 2012 | 10 202 | 53 909 | 41 782 | 1 706 | 2 345 | 3 738 | 2 863 | 1 369 | 139 | 1 099 | 8 699 | 127 852 |
| 2013 | 10 335 | 51 817 | 42 210 | 1 239 | 2 066 | 5 412 | 2 825 | 1 543 | 208 | 1 154 | 8 858 | 127 667 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”Bioenergi”. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bioenergi. Läst 9 november 2015.
- ^”Vad existerar bioenergi? | Neova”. www.neova.se. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234307/http://www.neova.se/sv/vad-ar-bioenergi. Läst 9 november 2015.
- ^”Naturskyddsföreningen: oss behöver utföra skillnad vid god samt dåliga biobränslen”. Natursidan.
16 oktober 2020. https://www.natursidan.se/nyheter/naturskyddsforeningen-vi-behover-gora-skillnad-pa-bra-och-daliga-biobranslen/. Läst 29 augusti 2023.
- ^”Trädbränslen”. Svebio.se. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231840/https://www.svebio.se/tr-dbr-nslen. Läst 16 november 2015.
- ^”Bioenergiportalen”. www.bioenergiportalen.se.
Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120014917/http://www.bioenergiportalen.se/?p=1503. Läst 16 november 2015.
- ^”Åkerbränslen”. Svebio.se. Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120001749/https://www.svebio.se/kerbr-nslen. Läst 10 november 2015.
- ^”Biobränslen vår största energikälla”. www.bioenergiportalen.se.
Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120005010/http://www.bioenergiportalen.se/?p=1416. Läst 16 november 2015.
- ^”Fossila bränslen”. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/. Läst 10 månad 2021.
- ^se UNFCCC:s guidlines, sid 32
- ^ [ab] ”Fossila bränslen”.
Naturvårdsverket. Arkiverad ifrån originalet. https://web.archive.org/web/20151029182510/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/. Läst 16 november 2015.
- ^ [ab] ”Biodiesel”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/biodiesel. Läst 10 november 2015.
- ^”Biodiesel B100 - Biodiesel”. www.statoil.se.
Arkiverad ifrån originalet den 10 november 2015. https://archive.today/20151110152133/https://www.statoil.se/sv_SE/pg1334072467687/privat/Drivmedel/%25C3%25B6vrigadrivmedel/Biodiesel-B100.html. Läst 10 november 2015.
- ^”Etanolframställning”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etanol#etanolframställning. Läst 10 november 2015.
- ^Demirbas, Ayhan. ”Biofuels sources, biofuel policy, biofuel economy and global biofuel projections”. Energy konvertering and Management 49 (8): sid. 2106-2116.
doi:10.1016/j.enconman.2008.02.020. ISSN0196-8904. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0196890408000770. Läst 10 november 2015.
- ^”Artikel Bioenergi 6/97”. www.novator.se. http://www.novator.se/bioenergy/BE9706/Bio6s35,37.html. Läst 10 november 2015.
- ^”Life Cycle Assessment of Biofuels in Sweden”.
Arkiverad ifrån originalet den 4 mars 2016.
Biobränslen används till el- samt värmeproduktion samt liksom biodrivmedel.https://web.archive.org/web/20160304091621/http://www.miljo.lth.se/svenska/internt/publikationer_internt/pdf-filer/Report%2070%20-%20LCA%20of%20Biofuels%20%281%29.pdf. Läst 14 november 2015.
- ^”Ny teknik - rester efter förbränning mot övergödning”. Jordbruksaktuellt. http://ja.se/?p=41031&pt=105&m=3433. Läst 15 november 2015.
- ^McCormick, Nadine (2008-01-01) (på engelska). Implementing Sustainable Bioenergy Production: A Compilation of Tools and Approaches.
IUCN. ISBN 9782831711317. https://books.google.com/books?id=pgKezN6vCg0C. Läst 10 november 2015
- ^
- ^ [ab] MATS JONSELL, JONAS HEDIN. GROT-uttag samt artmångfald – hur bör man ta hänsyn mot vedskalbaggar?. Arkiverad ifrån originalet den 4 mars 2016.
https://web.archive.org/web/20160304140620/https://www.jordbruksverket.se/download/18.4d699a812c3c7b925d80005594/1370041058117/Jonsell+Hedin+fakta+skog+2009+(2).pdf. Läst 19 november 2015.
- ^”LIBRIS - Handbook of biomass combustio...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/8463190. Läst 15 november 2015.
- ^Kristina Holmgren, Erik Eriksson, Olle Olsson, Mats Olsson, Bengt Hillring samt Matti Parikka. [https://web.archive.org/web/20151119230223/http://www.elforsk.se/Rapporter/?download=report&rid=07_35_ Biobränslen samt klimatneutralitet – systemanalys från produktion samt användning].
Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119230223/http://www.elforsk.se/Rapporter/?download=report&rid=07_35_. Läst 26 april 2016.
Arkiverad 19 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^Jyrki Seppälä & al. ”Metsien hyödyntämisen ilmastovaikutukset ja hiilinielujen kehittyminen” (på finska) (pdf).
Ilmastopaneeli. Arkiverad ifrån originalet den 30 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160130192126/http://www.ilmastopaneeli.fi/uploads/selvitykset_lausunnot/Metsien%20hy%C3%B6dynt%C3%A4misen%20ilmastovaikutukset%20ja%20hiilinielujen%20kehittyminen.pdf.
- ^Weisser, Daniel. ”A guide to life-cycle greenhouse gas (GHG) emissions from electric supply technologies”. Energy 32 (9): sid. 1543-1559.
doi:10.1016/j.energy.2007.01.008. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S036054420700028X. Läst 15 november 2015.
- ^Henrik Karlsson, Lennart Byström samt Josef Wiklund (2010). En redovisning angående koldioxidlagring ifrån biomassa inom en svensknorskt perspektiv. Arkiverad ifrån originalet den 12 november 2014.
https://web.archive.org/web/20141112140705/http://biorecro.se/BECCS_Rapport_100922_Biorecro.pdf. Läst 13 femte månaden i året 2012.
- ^”Sverige förmå bli bäst vid minusutsläpp”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sverige-kan-bli-bast-pa-minusutslapp. Läst 15 november 2015.
- ^Virginie Marchal, Rob Dellink (ENV) Detlef van Vuuren (PBL) Christa Clapp, jean Château, Eliza Lanzi, Bertrand Magné (ENV) Jasper van Vliet (PBL). OECD Environmental Outlook to 2050 Climate Change Chapter.
http://www.oecd.org/env/cc/49082173.pdf.
- ^”AR15 Summary for Policy Makers”.Det gäller även biobränslen samt detta existerar därför viktigt för att utföra skillnad vid god samt dåliga biobränslen.
https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/spm/.
- ^”Expert assessment concludes negativ emissions scenarios may not deliver”. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/11/9/095003/meta.
- ^”Evaluating the use of biomass energy with carbon capture and storage in low emission scenarios”.Biobränsle samt fossilt bränsle används båda på grund av för att generera energi.
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aaaa02.
- ^Biofuels barometer 2007 - EurObserv’ERArkiverad 29 september 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 63-75, 5/2007
- ^Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ERArkiverad 29 september 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p.
49-66, 6/2008
- ^”Läget vid biobränslemarknaderna femte månaden i året - augusti 2015”. www.energimyndigheten.se. Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120005616/http://www.energimyndigheten.se/statistik/energimarknadsrapporter/biobranslemarknaderna/laget-pa-biobranslemarknaderna-maj---augusti-2015/. Läst 15 november 2015.
- ^”Biofuels barometer 2015 | EurObserv'ER”. www.eurobserv-er.org.
http://www.eurobserv-er.org/biofuels-barometer-2015/. Läst 19 november 2015.
- ^”Biofuels barometer 2015 | EurObserv'ER”. www.eurobserv-er.org. http://www.eurobserv-er.org/biofuels-barometer-2015/. Läst 16 november 2015.
- ^ [ab] ”Energiläget inom siffror 2015”. Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015.
https://web.archive.org/web/20151120000134/http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/overgripande-rapporter/energilaget-i-siffror-2015_150826.xlsx. Läst 19 november 2015.
- ^ [abc] ”Nu finns Energiläget inom siffror 2015”. www.energimyndigheten.se. Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015.
https://web.archive.org/web/20151120003326/https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2015/nu-finns-energilaget-i-siffror-2015/. Läst 15 november 2015.
- ^ [ab] ”Rekordökning på grund av bioenergin + 21 TWh vid numeriskt värde år”. Svebio.se. https://www.svebio.se/index.php?q=svebionytt/rekord-kning-f-r-bioenergin-21-twh-p-tv-r. Läst 15 november 2015.
- ^ [abcd] Energimyndigheten. Energiläget 2015.
Energimyndigheten. https://www.energimyndigheten.se/contentassets/50a0c7046ce54aa88e0151796950ba0a/energilaget-2015_webb.pdf.
- ^ [ab] ”Energiläget inom siffror 2015”. Arkiverad ifrån originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120000134/http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/overgripande-rapporter/energilaget-i-siffror-2015_150826.xlsx. Läst 14 november 2015.