Vilka länder i afrika pratar spanska

De språk likt talas i Afrika, oavsett vilka språkfamiljer dessa tillhör, kunna tillsammans med enstaka samlande beteckning även kallas afrikanska språk. Antalet tungomål vilket talas inom Afrika idag kunna uppskattas mot ungefär 2000.^[1] Vissa från dessa, mot modell swahili, hausa samt yoruba, talas från flera miljoner människor, medan detta finns andra såsom bara talas från några hundra alternativt ännu färre.

Afrika besitter även flera olika teckenspråk.

På bas från kolonialismen samt mänsklig migration besitter, tillsammans med några erhålla nämnvärda undantag inom östra Afrika, nästan varenda afrikanska länder tungomål vilka besitter sitt ursprung utanför världsdelen likt officiellt tungomål. mot modell används inom en stort antal afrikanska länder franska alternativt engelska såsom administrativt tungomål på grund av stat, köp, träning samt media.

Arabiska, portugisiska, afrikaans samt malagassiska existerar andra modell vid tungomål tillsammans med ursprung utanför Afrika vilket idag används från miljoner afrikaner, både inom offentliga samt privata kontext.

Språkfamiljer

[redigera | redigera wikitext]

De flesta afrikanska tungomål tillhör någon från dem fyra språkfamiljernaafroasiatiska tungomål, nilo-sahariska tungomål, Niger-Kongospråk samt khoisanspråk.

en mindre antal tungomål tillsammans med anknytning mot Afrika tillhör indoeuropeiska alternativt austronesiska språkfamiljerna, dock dessa äger ej funnits inom världsdelen mer än 500 respektive 1 000 tid samt deras närmaste släktingar existerar inom huvudsak icke-afrikanska. Bland Afrikas tungomål finns dessutom flera oklassificerade tungomål, samt teckenspråk.

Afroasiatiska språk

[redigera | redigera wikitext]

Afroasiatiska tungomål, tidigare kallade hamitosemitiska tungomål, talas inom stora delar från Nordafrika, Östafrika samt Västasien. Den afroasiatiska språkfamiljen omfattar ungefär 240 tungomål såsom talas från 285 miljoner människor.

Ekvatorialguinea existerar detta enda landet inom Afrika var spanska existerar en officiellt språk.

dem viktigaste undergrupperingarna inom dem afroasiatiska språken existerar semitiska tungomål, kushitiska tungomål, berberspråk samt tchadspråk. dem semitiska språken existerar den enda grenen från afroasiatiska tungomål vilket finns utanför Afrika.

Några från dem maximalt utbredda afroasiatiska språken inom Afrika existerar arabiska (semitiskt), amhariska (semitiskt), oromo (kushitiskt) samt hausa (tchadspråk).

från världens för tillfället levande språkfamiljer besitter den afroasiatiska den längsta skriftliga historien, eftersom både egyptiska samt akkadiska tillhör familjen.

Nilosahariska språk

[redigera | redigera wikitext]

De nilosahariska språken omfattar en stort antal skiljaktiga tungomål samt detta råder ej fullständig enighet angående kategoriseringens riktighet.

Grupperingen omfattar främst tungomål liksom talas inom Sudan, Eritrea, Etiopien, Uganda, Kenya samt norra Tanzania.

Vilka länder pratar spanska?

Vissa tungomål inom Centralafrika samt Västafrika klassificeras även likt nilosahariska. Familjen består från ovan hundra tungomål. Den indelas ofta inom komuzspråk, sahariska tungomål (däribland kanuri), songhayspråk, furspråk (däribland fur), mabanspråk, centralsudanska tungomål, kunama, berta samt östsudanska tungomål.

Östsudanska tungomål indelas inom sin tur inom nubiska tungomål samt nilotiska tungomål.

dem nilotiska språken omfattar östnilotiska tungomål, sydnilotiska tungomål samt västnilotiska tungomål.

De flesta nilosahariska tungomål existerar tonspråk.

Kaduspråken grupperades tidigare tillsammans med Kordofanspråk dock anses numera ofta tillhöra dem nilosahariska språken. dem nilotiska språken äger utbrett sig avsevärt beneath senare århundraden samt existerar enstaka geografiskt vidsträckt språkgrupp tillsammans med stort antal talare.

Niger-Kongospråk

[redigera | redigera wikitext]

Niger-Kongospråken existerar den största språkfamiljen inom Afrika (och troligen inom världen) tillsammans med avseende vid antal olika tungomål. en kännetecknande drag, såsom ännu delas från dem flesta Niger-Kongospråken, existerar substantivklassystemet. Den överväldigande majoriteten från Niger-Kongospråken existerar tonspråk.

Bantuspråken utgör ett avgörande kvist från Niger-Kongospråken.

Begreppet "Niger-Kordofanspråk" föreslogs vid 1950-talet från namn Greenberg såsom enstaka samlingsnamn till Niger-Kongospråken samt Kordofanspråken inom sydcentrala Sudan. Numera brukar man kalla all denna gruppering "Niger-Kongospråk", samt omfatta Kordofanspråken såsom enstaka underfamilj.

ett anledning mot detta existerar för att detta ej existerar säkert angående Kordofanspråken plats den inledande grenen vilket avlägsnade sig ifrån resten från språkfamiljen. detta äger hävdats för att mandespråken skiljer sig lika många alternativt mer.

Niger-Kongospråken såsom kategori accepteras från dem flesta vetenskapsman, även ifall några ifrågasätter angående Kordofanspråken alternativt mandespråken hör dit.

Khoisanspråk

[redigera | redigera wikitext]

Khoisanspråken existerar ungefär 50 mot antalet, samt talas från omkring 200 000 människor. dem återfinns främst inom Namibia, Botswana samt Angola. numeriskt värde avlägsna tungomål vilket brukar räknas såsom khoisan existerar sandawe samt hadza inom Tanzania.

flera språkforskare betraktar kategorin khoisanspråk vilket ett ännu obevisad ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något.

Ett slående — samt nästan unikt — kännetecken till khoisanspråken existerar deras användning från klickljud. Vissa angränsande bantuspråk (särskilt khosa samt zulu) besitter tagit upp några klickljud ifrån khoisanspråken, liksom detta kushitiska språket dahalo, dock endast en tungomål, detta australiska rituella språket damin, sägs nyttja klickljud utan för att äga påverkats från khoisanspråken.

Västsahara (Afrika) – 4,29% alternativt 22 000 från 513 000 människor från befolkningen talar spanska.

samtliga khoisanspråk existerar tonspråk.

Övriga språkfamiljer

[redigera | redigera wikitext]

De ovannämnda familjerna existerar inhemska inom Afrika. Flera afrikanska tungomål tillhör icke-afrikanska språkfamiljer: malagassiska, detta vanligaste språket vid Madagaskar, existerar austronesiskt, samt afrikaans existerar indoeuropeiskt, liksom dem tungomål såsom dem flesta afrikanska kreolspråk grundar sig vid.

Sedan kolonialtiden finns även europeiska tungomål likt portugisiska, engelska samt franska inom Afrika, liksom från indien tungomål likt gujarati.

Indoeuropeiska språk

[redigera | redigera wikitext]

• Engelska; Sydafrika, Namibia, Botswana, Zimbabwe, Swaziland, Lesotho, Zambia, Tanzania, Kenya, Uganda, Nigeria, Kamerun, Ghana, Liberia, Sierra Leone, Gambia, Seychellerna, mauritius, Sankta Helena, Ascension samt Tristan da Cunha

• Franska; Madagaskar, Djibouti, mauritius, Réunion, Mayotte, Komorerna, Seychellerna, Rwanda, Burundi, Kongo-Kinshasa, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Centralafrikanska Republiken, Tchad, Niger, Mali, Burkina Faso, Benin, Togo, Elfenbenskusten, Guinea, Senegal, Mauretanien, Marocko, Algeriet, Tunisien

Kreolspråk

[redigera | redigera wikitext]

Delvis vid bas från världsdelens mångspråkighet samt koloniala saga finns enstaka massiv andel från världens kreolspråk inom Afrika.

Vissa existerar baserade vid europeiska tungomål (till modell krio ifrån engelska inom Sierra Leone, Övre Guinea-kriol ifrån portugisiska inom Guinea-Bissau samt Senegal, seychellisk kreol ifrån franska vid Seychellerna), vissa existerar baserade vid arabiska (till modell Jubaarabiska inom södra Sudan samt nubi inom delar från Uganda samt Kenya) samt vissa existerar baserade vid lokala tungomål (till modell sango, detta viktigaste språket inom Centralafrikanska republiken.)

Oklassificerade språk

[redigera | redigera wikitext]

Ett antal oklassificerade tungomål finns inom Afrika.

från dessa existerar flera oklassificerade vid bas från bristande vid information, dock bland dem mer utforskade språken förmå nämnas:

Mindre väl utforskade tungomål existerar bland andra bete, bung, kujarge, lufu, mpre, oropom samt weyto. Flera från dessa existerar utdöda, samt detta existerar därför osannolikt för att tillräcklig information på grund av för att behärska utföra enstaka jämförande bedömning kunna uppbådas.

Dessutom existerar inordnandet från kaduspråken, Kordofanspråken, hadza samt sandawe, tillsammans flera, ifrågasatta, liksom diskuteras ovan.

Teckenspråk

[redigera | redigera wikitext]

Många afrikanska länder äger nationella teckenspråk, såsom algeriska teckenspråket, tunisiska teckenspråket samt etiopiska teckenspråket, medan andra teckenspråk bara används inom små områden alternativt enstaka byar, mot modell adamarobeteckenspråket inom Ghana.

ifall dem flesta från dessa tungomål besitter ej många publicerats.

Språk inom Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Genom Afrikas långa mångspråkiga saga besitter afrikanska tungomål undergått fenomen liksom språkkontakt, språkexpansion, språkbyte samt språkdöd. en typexempel existerar bantuexpansionen, processen då bantutalande människor utbredde sig ovan större delen från subsahariska Afrika samt därmed trängde ut khoisantalande människor inom stora delar från Östafrika.

en annat modell existerar den islamiska expansionen beneath 600-talet e.Kr., liksom utgjorde start från ett period från intensiv arabisk inverkan inom Nordafrika.

Handelsspråk existerar en annat många gammalt fenomen inom Afrikas språkliga landskap. Kulturella samt språkliga innovationer spreds längs handelsvägar samt tungomål likt talades från människor vilket dominerade handeln utvecklades mot tungomål till överföring inom större kontext (lingua franca).

Särskilt viktiga inom detta avseende existerar fulfulde (Västafrika), hausa (Nigeria, Niger), lingala (Kongo), swahili (Östafrika) samt arabiska (Nordafrika).

Efter för att dem blivit självständiga äger flera afrikanska länder valt en tungomål för att nyttja inom stat samt träning, till för att nå nationell enighet. beneath senare kalenderår besitter afrikanska länder blivit mer samt mer medvetna ifall vikten från språklig diversitet.

dem språkpolitiska strategier vilket utvecklas numera syftar mestadels mot mångspråkighet.

Språkliga drag

[redigera | redigera wikitext]

Afrika utgör ej någon sorts naturligt språkligt zon samt Afrikas tungomål besitter detta enda gemensamt för att dem talas inom Afrika. Ändå existerar vissa gemensamma språkliga drag särskilt vanliga bland tungomål såsom talas inom Afrika, medan andra drag tycks artikel mer ovanliga.

Hypotesen för att delade attribut likt dessa skulle tyda vid en gemensamt ursprung på grund av varenda afrikanska tungomål existerar många tvivelaktig.

Afrika äger även flera olika teckenspråk.

Språkkontakt (som leder mot lån) samt, vilket gäller särskilda formulering samt fraser, ett likartad kulturell bakgrund besitter framförts liksom förklaringar mot vissa från likheterna.

Bland dem vanliga all-afrikanska språkliga dragen finns nästa (Greenberg 1983): vissa fonemtyper, såsom implosivor, dubbelt tydliga labiovelara klusiler vilket /kp/ samt /gb/, initiala nasalkonsonantklustrer, klickljud, samt dem halvslutna vokalerna/ʊ/ samt /ɪ/.

Fonemtyper vilket existerar relativt ovanliga inom afrikanska tungomål existerar bland andra uvulara konsonanter, diftonger samt främre rundade vokaler. Bland utspridda syntaktiska drag finns detta vanliga användandet från adjektiviskaverb samt uttryckandet från jämförelse genom en verb till att överträffa.

Tonspråk återfinns överallt inom världen, samt existerar särskilt flera inom Afrika.

Både dem nilosahariska språken samt khoisanspråken existerar genomgående tonspråk. Den stora majoriteten från Niger-Kongospråken existerar även tonspråk.

Spanska existerar en officiellt tungomål inom FN, EU samt Afrikanska unionen samt 20 länder: Argentina, Bolivia (tillsammans tillsammans quechua, aymará samt Guaraní), Chile, Colombia, kant Rica, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Ekvatorialguinea (tillsammans tillsammans med franska samt Portugisiska), Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama.

Tonspråk återfinns vidare inom dem omotiska, tchadiska samt syd- samt östkushitiska grenarna från afroasiatiska tungomål. Den vanligaste typen från tonsystem äger numeriskt värde motsatta tonnivåer, upphöjd samt nedsänkt. Konturtoner förekommer även, samt kunna ofta analyseras liksom numeriskt värde alternativt fler toner inom resultat vid enstaka enda stavelse. Tonmelodier agerar ett betydande roll, vilket innebär för att dem ofta existerar möjligt för att hävda viktiga generaliseringar genom för att skilja tonsekvenser ('melodier') ifrån dem parti vilket uppbär dem.

Tonsandhiprocesser liksom tonspridning, tonskifte samt nedtrappning samt neddrift existerar vanliga inom afrikanska tungomål.

Språkforskningens historia

[redigera | redigera wikitext]

Den nästa framställningen ger ett tabellarisk sammanfattning ovan forskningshistorien angående dem afrikanska språken. dem gruppbeteckningar vilket används existerar delvis moderna.

• Sedan 900-talet Afrikanska tungomål beskrivs inom arabiska handling. Släktskapen mellan hebreiskan, arabiskan samt arameiskan existerar sedan länge känd till judiska samt muslimska språkvetare.
• 1538 G. Postel fastställer vilket inledande europé släktskapen mellan dem då kända semitiska språken. (Begreppet "semitiska språk" införs inledningsvis 1781 från Schlözer.)
• 1600-talet Den inledande vetenskapliga sysselsättningen tillsammans afrikanska tungomål inom Europa: Koptiska (1636), nubiska (1638), kikongo (1652), nama (1643), ge'ez (1661), amhariska (1698).
• 1700 H.

  Ludolf utvidgar den semitiska gruppen mot dem etiopiska språken ge'ez samt amhariska.

• 1700-talet Europeiska lärda uppfattar likheter mellan koptiskan samt dem semitiska språken.
• 1776 L.B. Proyart urskiljer den genetiska släktskapen mellan vissa bantuspråk.
• 1778 W. Marsden beskriver bantufamiljens grundlinjer samt visar för att bantuspråken existerar ungefär lika nära besläktade liksom dem romanska språken (publicerat inledningsvis 1816).
• 1781 von Schlözer inför begreppet "semitiska språk"
• 1808 H.

  Lichtenstein indelar inom sydafrikanska språken inom bantu- samt nama (khoisan)-språk.

• 1820-taletChampollion upptäcker då han dechiffrerar hieroglyferna likheter mellan egyptiskan samt dem semitiska språken.
• 1826 A. Balbi försöker utföra enstaka inledande samlad överblick samt indelning från Afrikas tungomål inom Atlas ethnographique ni globe ou classification des peuples anciens et modernes d'après leurs langues.
• 1850 J.L.

  Krapf präglat den senare starkt omstridda samt för tillfället övergivna termen "hamitiska språk" till dem icke-semitiska afrikanska språken. denne skiljer mellan "nilo-hamitiska" (dit denne exempelvis beräknar bantuspråken) samt "nigro-hamitiska" (för dem västafrikanska språken).

• 1877Friedrich Müller lägger mot berberspråken samt dem kushitiska språken mot dem "nilo-hamitiska" språken.
  Immigranter ifrån Latinamerika pratar ofta spanska liksom inledande tungomål istället till engelska samt detta blir allt vanligare tillsammans med upplysning vid både spanska samt engelska.

  Trots likheter beräknar han ej hausa mot hamitiska tungomål. Müller sammanfattar dem "nilohamitiska" samt semitiska språken mot den "hamito-semitiska" språkstammen (arbeten 1876-88).

• 1880 Den tyske språkforskaren samt egyptologen Karl Richard Lepsius sammanfattade varenda ickesemitiska flekterande tungomål inom Afrika såsom besitter en genussystem mot dem "hamitiska språken" samt omdefinierar därmed denna begrepp.

  i enlighet med hans övertygelse tillhörde även hausa-berbergruppen dem hamitiska språken.

• 1888 Lepsius beräknar även nama-bushman-språken mot dem hamitiska; enstaka felaktig klassifikation, liksom länge bestod (och faller åter på baksidan klassifikationen ifrån 1850). Även inordning från massajiskan (idag räknat likt nilosahariskt språk) vilket hamitiskt språk.
• 1912Carl Meinhof utvidgar dem hamitiska språken mot för att omfatta även khoisanspråken samt massajiskan (som Lepsius), dock även fulani (idag: Niger-Kongospråk) tillsammans flera.

  dem samlade klassifikationen från Afrikas tungomål omfattar därefter (1) Bantu-språk (2) hamito-semitiska tungomål (i Meinhofs vida betydelse) samt (3) Sudanspråk (som regionalt definierad restmängd, ungefär nuvarande Niger-Kongo samt nilosahariska tillsammans). C. Meinhof postulerar för att bantuspråken tillsammans med sina typiska substantivklassystem existerar ett blandning från hamitiska tungomål samt negerspråk, vilka ej besitter något grammatiskt genus.

  dem hottentottska språken (nama) skulle äga hamitiskt ursprung, dock äga blandats tillsammans bushmanspråk (san). Meinhof tar även avljudslagar, ordstrukturer samt ljuduppsättningar mot hjälp på grund av för att inordna tungomål inom sin "hamitiska grupp". var dessa typologiska kriterier (som vid intet vis äger någon genetisk relevans) ej räcker mot, utvidgar denne genom rasmässiga inordningsmönster.

  Denna - i enlighet med nutida perception fullständigt felaktiga - ansats ledde mot ett inordning från tungomål från fyra olika språkgrupper - khoisan, ful (Niger-Kongo), somali (kushitiskt) samt massajiska (nilosahariskt) - inom sin "hamitiska" lag. Denna kategorisering blir förhärskande särskilt inom tysk afrikanistik mot omkring 1950.

• 1927Diedrich Westermann (en student mot Meinhof) beskriver släktskapen mellan dem västliga sudanspråken samt bantu samt fastlägger därmed - mot sin lärares perception - kärnan på grund av den nutida indelningen "Niger-Kongospråk"; denne inser även för att dem östliga sudanspråken - även var inom motsats mot sin lärares perception - ej existerar besläktade tillsammans dem västliga.
• 1949-63Joseph Greenberg klassificerar tchadspråk vilket femte släkt inom den afroasiatiska språkfamiljen.

  denne kommer via olika mellanstadier fram mot dem för tillfället allmänt accepterade indelningen inom (1) Afroasiatiska tungomål (2) Niger-Kordofanspråk (idag Niger-Kongospråk) (3) khoisanspråk (4) nilosahariska språk.

• 1969 H. Fleming identifierar omotiska tungomål vilket dem afroasiatiska dialekterna sjätte gren
• vidare utveckling: Den samlade forskningen angående Afrikas tungomål - såvida den befattar sig tillsammans klassifikation - arbetar vid grund från Greenbergs modell, även angående den ej erkänner denna inom samtliga enskildheter (kritik framför allt rörande den nilosahariska gruppen, senare även ifall khoisangruppen.)

Joseph Greenbergs bidrag inom klassifikationen från dem afrikanska språken

[redigera | redigera wikitext]

• Greenberg avstår ifrån icke-lingvistiska kriterier vilket ras samt traditioner, samt eliminerar inom resultat tillsammans detta begreppet "hamitisk"
• Greenberg inser för att dem olika grenarna inom den hamitosemitiska gruppen existerar likaberättigade samt överger tvådelningen inom "semitiska" samt "hamitiska" tungomål.

  vilket enstaka resultat från detta döper denne angående denna objekt mot "afroasiatiska språk", eftersom detta gamla namnet erinrar ifall denna felaktiga uppdelning.

• Greenberg etablerar "Tchadspråken" vilket enstaka separat kvist från dem afroasiatiska språken, vilket därmed består från dem likaberättigade grenarna semitiska tungomål, egyptiska, berberspråk, kushitiska tungomål samt Tchadspråk.

  (De omotiska språken avskiljs senare ifrån dem kushitiska genom arbeten från H. Fleming.)

• Greenberg ändrar bostadsort ut dem grupper vilket Lepsius samt Meinhof felaktigt ägde fört mot dem "hamitiska" språken samt inordnar dem inom andra familjer: således inordnas fulani inom Niger-Kongospråken, nama bland khoisanspråken samt "nilohamitiska" respektive nilotiska tungomål mot ett underfamilj från nilosahariska.
• Greenberg inordnar Adamawa-Ubangispråken inom Niger-Kongofamiljen.
• Greenberg förstår bantuspråkens korrekta ställning såsom under-undergrupp mot Niger-Kongospråken.
• Greenberg inför nilosahariska tungomål liksom enstaka restkategori till dem tungomål vilket varken hör mot afroasiatiska, Niger-Kongo alternativt khoisanspråk.

  denne försöker bevisa denna grupps genetiska avdelning. (Framför allt denna sista uppskattning kritiserades från Greenbergs motståndare, fastän Meinhof ägde definierat "Sudanspråken" likt ett restkategori liksom omfattar mot samt tillsammans med dem nuvarande Niger-Kongo samt nilosahariska språken.)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 26 september 2006.

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 28 september 2006.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]