Vad har literatur för funktion

En sammanställning från term rörande litteraturvetenskap samt berättarteknik.

Litteraturvetenskapliga begrepp

Close reading – ett form eller gestalt från närläsning var texten analyseras detaljerad tillsammans fokus vid sådant vilket dess struktur samt innehåll, fast utan för att författarbiografiska perspektiv alternativt litteraturhistoriska kontext blandas in.

Diskurs – hur något berättas samt ej berättelsen inom sig.

Varför bör oss egentligen studera samt analysera skönlitteratur, samt vad förmå ett litteraturpedagogisk undersökning yttra oss angående litteraturens värde?

inom upphöjd grad hur ämnet, berättelsens stoff, förmedlas. Diskurs existerar ej ursprungligen enstaka litteraturvetenskaplig begrepp, dock är kapabel användas inom ämnet på grund av bedömning från texter. Läs ett vidare fördjupning från begreppet.

Implicit författare – enstaka individ inom berättelsen vid vilken författaren varit benägen för att överföra sina egna värderingar samt åsikter på.

Intertextualitet – förenklat uttryckt existerar intertextualitet hur texter förhåller sig mot varandra samt hur ett skrivelse får sin innebörd genom andra texter.

inom litterära verk texter är kapabel intertextualitet urskiljas genom innehållsmässiga anspelningar alternativt stilistiskt bruk likt bör förstås genom kunskap från ett ytterligare ord. Intertexten är kapabel existera allom vän alternativt svårigenkänd.

Litteraritet – en term såsom belyser vad likt fullfölja litteratur mot skönlitteratur, vilket bland annat innebär ett poetisk funktion likt är kapabel frångå konventionell textframställningen.

Läsart – vilket sätt man väljer för att tolka enstaka litterär text.

Mimesis – enstaka begrepp vilket härrör ifrån antiken samt avser detta avbildade samt imitationen från verkligheten.

Narratologi – läran angående berättandet.

termen beskrivning används angående berättande liksom existerar konstruerat till för att infogas inom en litterärt format (t.ex. ett roman), samt ej existerar en rent återgivande från verkligheten.

Reception – hur en verk upplevs samt mottas från läsare.

Texterna likt eleverna läser beneath gymnasietiden besitter olika funktion.

Detta kunna sedan studeras exempelvis baserat vid läsarens sociala samt kulturella bakgrund.

Fler term vilket existerar mer allmänt gällande inom litteraturen hittar ni inom översikten ovan termer.

Berättarteknik

För vana läsare lyser berättartekniken ofta igenom den fiktiva berättelsen. teknik för berättande består från flera element, vilka bör samverka mot för att utföra enstaka historia mer intressant samt eventuellt även verklighetstrogen samt spännande.

uppfattning kring flera från berättarteknikens områden existerar viktigt på grund av för att behärska analysera en litterärt verk.

Berättelsens struktur – dramaturgisk modell

I grunden måste berättelsen struktureras på grund av för att den bör bli intressant. detta finns vedertagna dramaturgiska modeller till hur detta går till.

Ofta startar enstaka historia tillsammans ett utställning, vars fas innefattar introduktionen från viktiga karaktärer samt intrigen.

Därefter följer fördjupning samt upptrappning var konflikter eskalerar samt intrigens bärande delar når topp, vilket ibland sker inom enstaka speciell fas liksom kallas klimax. Den sista fasen kallas upplösning beneath vilken intrigen når sitt slut samt läsaren får känna till utgången från historien.

Denna modell inom någon tappning återkommer gång vid gång.

Fastän detta förstås förekommer variationer existerar modellen inom stora drag intakt.

Berättelsens verklighetstrohet – realism

Realism existerar ett ofta önskvärd ingrediens inom ett allegori samt bottnar inom för att att nå ett mål eller resultat trovärdighet. Utan trovärdighet inför vilket såsom utsägs existerar risken för att läsaren överger berättelsen.

Hanna samt ortnamn besitter olika ögonkontakt vid vilken funktion berättelser besitter inom deras försök för att närma sig något såsom dem kallar svensk kultur.

Metoderna för att producera verklighetstrohet existerar flera samt skulle kräva enstaka personlig nyhet. Några fundamentala inslag existerar för att personerna liksom befolkar berättelsen uppför sig naturligt, för att händelseförloppet existerar rimligt samt för att beskrivning äger objektivitet.

Berättarknep

Några modell vid berättarknep bör tas upp här.

Fokalisering – hur synvinkeln skiljer sig mellan berättare samt personen såsom upplever något inom berättelsen.

Analogitänkande samt litterärt värde.

Berättaren är kapabel välja för att redogöra till personernas erfarenheter inom olika utsträckning. Då en allvetande perspektiv anläggs redogörs allt såsom försiggår inom personernas tankeliv samt deras sinneserfarenheter. enstaka ytterligare struktur från fokalisering existerar för att redogöra på grund av personens reflektioner samt erfarenheter, dock utesluta sådant liksom denne ej egen uppfattar (dvs.

lämna detta åt läsaren för att att fatta beslut eller bestämma något vilket likt pågår runtom samt t.ex. hur andra inblandade upplever personen).

Sidohistorier – en typiskt modell existerar för att infoga enstaka kärlekshistoria jämte ett intrig vilket inom grunden bygger vid spänningsinslag. mot modell ett polis inom enstaka kriminalroman såsom beneath detta denne alternativt denna arbetar tillsammans en fall startar ett kärleksrelation vilket utvecklas nära sidan från huvudintrigen.

Själva knepet på denna plats existerar för att uppväcka ytterligare intresse: den likt ej främst berörs från spänningsmomenten möjligen dras in inom historien vid bas från den uppstådda kärleksrelationen. Detta nyttjas inom vissa kontext mot för att öka dem mottagliga målgrupperna till enstaka imaginär historia, ej minimalt inom filmen.

Ramberättelse – till för att ge kontext åt berättarrösten existerar enstaka teknik för att nyttja ett ramberättelse.

vid således sätt förstår läsaren från vilket ställe berättarrösten förskaffats sin insikt ifall detta likt utspelas. Ibland existerar ramberättelsen liten genom för att detta mot modell framgår för att någon existerar inom färd tillsammans för att informera ett bakgrund på grund av en sällskap samt återger denna, andra gånger är kapabel ramberättelsen artikel mer omfångsrikt skildrad.

Ledmotiv – främst enstaka musikterm, dock kunna även överföras mot berättandet.

För för att behärska uttala er angående kunskapsläget måste litteratursökningen utformas därför för att aktuell samt betydelsefull undersökning fångas in.

en inflytelserik motiv, liksom utgörs från enstaka scen alternativt en tema et cetera, återkommer till för att utföra berättelsen mer tematiskt sammanhållen alternativt ge den enstaka speciell stämning.

Cliffhanger – en avbrott sker beneath enstaka dramatisk episod, vilket används på grund av för att läsarens nyfikenhet bör behållas kvar.

Denna begrepp existerar möjligen maximalt förknippad tillsammans TV-serier såsom består från flera segment var vissa slutar inom en dramatiskt skede. Detta existerar ett uppenbar form eller gestalt från cliffhanger, dock detta är kapabel även ske mer subtilt, exempelvis genom för att författaren lämnar ett karaktärs vidkommande på grund av för att ägna sig åt enstaka ytterligare samt därmed får läsaren för att rastlös vänta vid för att den förra karaktären återkommer inom berättelsen.

En litteraturöversikt existerar enstaka intensiv bedömning från undersökning samt teorier inom en visst material vilket redan studerats.

Detta ökar läsarens motivation för att studera vidare, genom för att detta skapats förväntan. detta skapar även variation samt ger författaren enstaka frist inom kravet för att vidareutveckla den inledande karaktären.

Av Litteraturhistorien.se| Senast uppdaterad: 2023.08.10

Källor

Termlexikon inom litteraturvetenskap från Kenneth Åström (red) (2008).