Vad kan skolan lära av hjärnforskning

Förord

Hjärnforskningens innebörd på grund av förståelsen från tillväxt samt utbildning diskuteras inom både utbildningsverksamheterna samt forskarsamhället. i enlighet med vissa besitter insikt ifrån hjärnforskningen potential för att inom grunden förändra vårt sätt för att förstå hur oss är kapabel producera goda förutsättningar till undervisningen, medan andra existerar skeptiska.

Hjärnforskning bidrar tillsammans förståelse ifall lärandet vilket en biologiskt samt kognitivt fenomen vilket äger boende inom individen.

Skolforskningsinstitutet äger identifierat för att detta finns enstaka efterfrågan bland pedagog samt förskollärare för att ett fåtal insikt ifall vid vilket sätt hjärnforskning förmå artikel betydelsefull på grund av dem. Mot den bakgrunden besitter Skolforskningsinstitutet tagit fram denna rapport.

Min förhoppning existerar för att den bör ge ett översiktlig införande mot hur förståelse ifrån hjärnforskning kunna äga innebörd på grund av skolan.

Rapporten existerar ej tänkt för att ge ett heltäckande presentation från forskningsområdet; snarare existerar tanken för att visa modell vid hjärnforskningens kunskapsbidrag samt hur dem är kapabel artikel mot nytta på grund av förståelsen från barns samt elevers tillväxt samt utbildning samt diskutera några från dem utmaningar liksom finns inom området.

Projektledare till rapporten besitter varit Johan Wallin.

oss äger haft massiv lycka från värdefulla synpunkter ifrån externa vetenskapsman vid ett tidigare utgåva från rapporten: Carola Wiklund-Hörnqvist, universitetslektor nära avdelningen till psykologi, Umeå högskola, Johan Lithner, professor nära avdelningen till naturvetenskapernas samt matematikens didaktik, Umeå högskola, samt Ulla Runesson Kempe, senior professor inom pedagogik nära avdelningen till natur samt samhälle, universitet eller akademisk institution till utbildning samt överföring, Jönköping University.

detta existerar dock Skolforsknings-institutet vilket står på baksidan rapporten.

 

Camilo von Greiff, direktör Skolforskningsinstitutet

December 2021

 

 

1. Inledning

Skolforskningsinstitutet äger tagit fram denna redogörelse till för att ge enstaka översiktlig införande mot hur insikt ifrån hjärnforskning förmå äga innebörd på grund av skolan.

Hjärnforskning bidrar tillsammans förståelse ifall lärandet vilket en biologiskt samt kognitivt fenomen såsom äger boende inom individen. Inom forskningsområdet studeras även viktiga förutsättningar på grund av för att små människor samt unga bör må god samt behärska artikel koncentrerade samt uppmärksamma då dem deltar inom undervisningen.

Rapporten existerar ej tänkt för att ge ett heltäckande redogörelse från forskningsområdet; snarare existerar tanken på baksidan rapporten för att visa modell vid hjärnforskningens kunskapsbidrag samt hur dem kunna existera mot nytta på grund av förståelsen från barns samt elevers tillväxt samt utbildning. oss kommer även för att diskutera några från dem utmaningar likt finns inom området.

Betydelsen från insikt ifall hjärnans funktion inom relation mot utbildning uppmärksammades redan på grund av en sekel sedan, dock detta existerar inledningsvis beneath dem senaste decennierna såsom forskningsområdet besitter börjat ett fåtal genomslag.

Framväxten hänger bland annat samman tillsammans utvecklingen från avancerade tekniker till för att behärska avbilda biologiska samt kognitiva processer inom hjärnan. tillsammans hjälp från dessa tekniker är kapabel kognitiva funktioner studeras inom begrepp från biologiska förlopp samt reaktioner inom hjärnan.

Hjärnforskning ifall utbildning kunna ses liksom enstaka kvist från detta större forskningsområdet kognitiv neurovetenskap.

Tillsammans tillsammans den kognitiva psykologin ingår kognitiv neurovetenskap inom vad liksom tillsammans med en samlingsbegrepp förmå kallas kognitionsvetenskap.[1]

Inom såväl forskarsamhället såsom utbildningsverksamheter diskuteras vilket värde hjärnforskning äger, alternativt är kapabel anlända för att äga, till förståelsen samt utformningen från praktiken.

Medan vissa menar för att hjärnforskningen äger potential för att inom grunden förändra vårt sätt för att förstå tillväxt samt utbildning, hyser andra tvivel. Skolforskningsinstitutet bedömer för att detta finns enstaka efterfrågan bland pedagog samt förskollärare för att ett fåtal upplysning angående vid vilket sätt hjärnforskning kunna artikel betydelsefull till dem.

Vad förmå skolan lära från hjärnforskning, samt existerar hjärnforskning betydelsefull på grund av verksamma inom skolan samt förskolan?.

Därför äger oss besitter tagit fram denna rapport.

Rapportens uppbyggnad samt innehåll

Kapitel 2 introducerar dem primära kunskapsintressen liksom kännetecknar forskningsområdet. Därefter fokuserar rapporten inom avsnitt 3 vid hjärnans biologiska mekanismer inom samband tillsammans tillväxt samt utbildning samt hur förståelse ifall dessa kunna bidra mot enstaka förbättrad medvetande från lärandets möjligheter samt utmaningar.

inom avsnitt 4 tar oss upp detta faktum för att hjärnan existerar en biologiskt kroppsdel samt för att vissa grundförutsättningar måste artikel fullbordade på grund av för att små människor samt studenter bör må utmärkt samt fullt ut behärska delta inom undervisningen, samt samtalar om hjärnans tillväxt beneath uppväxtåren.

inom detta femte samt sista kapitlet sammanfattas vilken slags förståelse ifrån området såsom oss tror för att skolans samt förskolans verksamma finner särskilt värdefull. på denna plats tar oss även upp vad såsom brukar kallas neuromyter – idéer samt uppfattningar angående hur hjärnan fungerar likt brister inom vetenskapligt stöd.

Slutligen ingår inom rapporten ett faktaruta tillsammans översiktliga beskrivningar från dem numeriskt värde vanligaste forskningsteknikerna likt används på grund av för att att värdera eller beskatta hjärnaktivitet. Tanken tillsammans med faktarutan existerar för att förklara vad teknikerna egentligen mäter, ge enstaka inblick inom deras för- samt nackdelar samt för att informera ifall vilka antaganden dem bygger på.

Som underlag mot rapporten äger oss valt för att utgå ifrån enstaka översiktsartikel från Thomas samt kolleger[2].

Artikeln existerar publicerad inom 2019 års specialnummer från tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry. Vår evaluering existerar för att artikeln erbjuder enstaka nyanserad samt överskådlig införande mot forskningsområdet. mot artikeln hör även ett anmärkning inom vilken forskaren Allyson Mackey samtalar om samt reflekterar ovan innehållet[3].

Utöver översiktsartikeln tillsammans den tillhörande kommentaren besitter oss vid några ställen använt kompletterande litteratur, främst inom avsikt för att fördjupa alternativt utöka informationen. från detta skälet besitter oss valt för att redovisa dessa källor inom fotnoter.

[1] Perry m.fl. (2021).

[2] Thomas m.fl. (2019).

[3] Mackey (2019).

 

2.

vilket existerar educational neuroscience?

I engelskspråkig litteratur används termen educational neuroscience[1] på grund av för att benämna detta på denna plats forskningsområdet. Området ringas in från intresset för att undersöka mekanismer inom hjärnan på baksidan hur oss lär oss saker, detta önskar yttra dem biologiska samt kognitiva processer liksom sker inom hjärnan inom samband tillsammans med tillväxt samt utbildning.

Forskningsområdet existerar tvärvetenskapligt samt kännetecknas från ett strävan för att ta fram insikt ifall hur hjärnan fungerar, liksom existerar överförbar mot samt är kapabel tillämpas inom skolan samt inom undervisningen.

Utöver för att analysera biologiska aspekter från exempelvis för att lära, förstå samt minnas undersöks vilket såsom utgör goda hälsomässiga förutsättningar på grund av tillväxt samt lärande[2].

detta förmå handla angående vilka primär biologiska behov vilket behöver artikel tillfredsställda till för att oss bör behärska fokusera samt jobba koncentrerat, såsom för att oss existerar utvilade, besitter tillräckligt tillsammans med energi inom kroppen samt syre för att andas. Även angående god sömn, näringsriktig kost samt frisk atmosfär existerar kritisk till för att oss bör må utmärkt allmänt, fokuseras denna plats dem behov hjärnan äger liksom en biologiskt kroppsdel, samt liksom utgör ett slags grundförutsättningar till tillväxt samt utbildning.

Dessutom uppmärk-sammas vilket vilket utmärker den unga hjärnans funktion, formbarhet alternativt sårbarhet beneath uppväxtåren.

För för att konkretisera vid vilket sätt hjärnforskning skulle behärska bidra mot ett förbättrad medvetande från tillväxt samt utbildning förmå man mot för att börja tillsammans med tänka ovan nästa modell vid egendomligheter:

• Hur förmå detta anlända sig för att jag tenderar för att glömma försvunnen namn vid huvudstäder, samtidigt såsom jag inte någonsin minns ej för att jag existerar skrämd på grund av spindlar?
• Hur är kapabel detta anlända sig för att jag upplever för att jag lär mig saker förbättrad efter ett god natts sömn?
• Hur förmå detta komma sig för att jag förmå uppleva mig helt tom inom huvudet då jag blir stressad beneath en prov?
• Om jag får 7 från 10 korrekt vid en test, hur förmå detta anlända sig för att jag blir lycklig ifall jag ägde förväntat mig för att erhålla 5 korrekt, dock frustrerad angående jag ägde förväntat mig för att erhålla 9 rätt?
• Hur förmå detta anlända sig för att jag inom tonåren ibland gjorde dumma samt farliga saker bara till för att försöka imponera vid mina kompisar?
• Hur är kapabel detta anlända sig för att jag ägde således många enklare för att lära mig en nytt tungomål då jag plats ungar än idag då jag existerar äldre?

Att erhålla svar vid den på denna plats sortens problem att diskutera skulle öka vår medvetande från enstaka sektion från dem möjligheter samt utmaningar utbildningssystemet besitter för att hantera.

Frågorna väcker även idéer ifall den komplexa interaktion likt sker mellan kognitiva samt relaterade till känslor processer liksom våra hjärnor äger kommit för att förbättra genom evolutionen. Trots för att detta ännu ej går för att tillhandahålla några direkta svar vid dessa problem att diskutera bidrar hjärnforskningen tillsammans ledtrådar vilket tar oss allt närmare ett förbättrad medvetande.

för att erhålla svar vid frågorna skulle behärska ge vägledning mot hur oss förmå producera goda förutsättningar på grund av lärande.

[1] oss äger valt för att ej översätta den engelska termen. Vår evaluering existerar för att educational neuroscience existerar den begrepp liksom inom detta denna plats sammanhanget används inom internationell litteratur samt existerar ett träffsäker benämning vid forskningsområdet.

vid svenska förekommer begrepp alternativt formulering tillsammans delvis liknande innebörd, mot modell hjärnforskning ifall utbildning, neurodidaktik samt neuropedagogik.

[2] Kunskapsområdet kallas vid engelska ibland på grund av brain health samt översättningen mot svenskans hjärnhälsa förekommer. oss besitter dock valt för att nyttja uttrycket hälsomässiga förutsättningar på grund av tillväxt samt lärande.

3.

agerar detta någon roll vad likt sker inom hjärnan?

Utveckling samt utbildning är kapabel studeras ur olika perspektiv. Perspektiven inbegriper flera kunskapsområden vilket bidrar tillsammans med medvetande från hur människan likt biologisk, social samt kulturell varelse lär sig samt hur goda förutsättningar till undervisningen förmå skapas.

3.1 Psykologins inflytande vid pedagogiken

Som numeriskt värde grenar från beteendevetenskaperna finns traditionellt en klart släktskap mellan pedagogik samt psykologi.

Inom psykologiforskningen tar man fram insikt ifall mänskliga erfarenheter samt beteenden. Denna förståelse besitter ett betydande innebörd på grund av vår medvetande från hur oss människor agerar inom olika situationer, varför oss fullfölja liksom oss fullfölja samt hur oss minns. inom en skolsammanhang kunna detta röra förståelse angående vad likt motiverar studenter för att vilja lära sig saker alternativt vad vilket påverkar olika beteenden, samt därmed undervisningen, inom klassrummet.

Psykologiska teorier är kapabel bidra tillsammans med förståelse ifall hur undervisningen förmå utformas till för att den bör producera goda förutsättningar till elevers lärande.

3.2 Teorierna tenderar för att betona generella förmågor

Många från psykologins teorier liksom syftar mot för att förutsäga alternativt förklara mänskliga beteenden utgår ifrån antaganden ifall hur våra hjärnor fungerar såsom ännu existerar tämligen osäkra.

Kognitiva funktioner såsom arbetsminne alternativt uppmärksamhet tillskrivs vissa attribut samt beskrivs vanligen inom generella begrepp tillsammans hjälp från förenklingar alternativt liknelser. Arbetsminne kunna exempelvis beskrivas vilket vår förmåga för att temporärt bearbeta samt upprätthålla kunskap medan oss arbetar tillsammans med enstaka viss arbetsuppgift, samt denna förmåga besitter begränsad kapacitet.

Uppmärksamhet är kapabel ses liksom hjärnans strålkastarkägla vilket blir mot enstaka slags flaskhals till tänkandet samt varseblivningen. Även ifall beskrivningarna mot massiv sektion existerar riktiga existerar detta viktigt för att existera medveten ifall för att dem existerar förenklade. Funktionerna hänger samman tillsammans flera komplexa samt dynamiska processer inom hjärnan, angående vilka vår insikt ännu existerar begränsad.

Vanligt existerar även för att nyttja teknikmetaforer såsom för att likna hjärnan nära ett datamaskin uppbyggd från ett processor, en arbetsminne samt enstaka hårddisk.

En effekt från dem förenklade beskrivningarna existerar för att psykologins lärandeteorier ofta förstås liksom generella, snarare än likt komplexa kognitiva processer inom hjärnan.

Synsättet riskerar för att producera felaktiga föreställningar angående tillväxt samt lärande; detta förmå ett fåtal oss för att tro för att förmågor likt tränas upp inom en särskilt kontext tillsammans med automatik innebär för att oss presterar förbättrad även inom andra sammanhang.

Inom undersökning ifall utbildning används ofta begreppet transfer på grund av för att benämna transaktion från insikt.

enstaka transfereffekt kunna beskrivas såsom för att studenter förväntas klara ej bara information liksom dem besitter arbetat tillsammans med utan även delvis andra fakta. Transfer handlar även angående för att behärska applicera alternativt gagnas från kunskaper samt förmågor inom nya kontext. Transfer antas alltså mot olika grad behärska gälla både inom samt mellan olika kunskapsområden.

Alltsomoftast grusas dock förhoppningarna angående för att nå tydliga transfereffekter.[1]

Psykologins teorier räcker ej heller riktigt mot till för att förklara hur förmågan för att lära samt minnas hänger samman tillsammans med barns tillväxt, samt mot modell varför oss tenderar för att glömma försvunnen vissa saker enklare än andra.

Mer förståelse angående vad såsom sker inom hjärnan då oss lär oss saker inom olika kontext skulle behärska ge ledtrådar liksom är kapabel komplettera, revidera alternativt inom vissa fall möjligen kullkasta befintliga teorier.

Hjärnforskning förmå vid således sätt bidra mot för att öka förståelsen från lärandets både möjligheter samt utmaningar.

3.3 Hjärnaktiviteten existerar komplex samt mångfasetterad

Samtidigt vilket vissa kognitiva funktioner, såsom är kapabel verka enhetliga samt generella, aktiverar flera områden samt olikartade kopplingsmönster inom hjärnan, finns specifika hjärnområden liksom tycks aktiveras regelmässigt nära all typ från utbildning.

Medan fenomen vilket uppmärksamhet samt arbetsminne existerar modell vid detta förra, existerar hippocampus[2] såsom ett nyckelregion till minnesbildningen en modell vid detta senare.

Uppmärksamhet existerar ett kognitiv förmåga likt samvarierar tillsammans med komplexa biologiska processer liksom även dem skiljer sig åt beroende vid sammanhanget.

då uppmärksamheten riktas mot något särskilt, likt mot modell ett viss skoluppgift, produceras samt förändras kopplingar mellan olika samarbetande områden inom hjärnan. Kopplingsmönstren skapas genom den interaktion vilket sker mellan individens upplevelse samt hennes reaktioner, samt förmå gestalta sig vid olika sätt beroende vid vilken typ från arbetsuppgift detta handlar angående.

för att förklara uppmärksamhet likt ett generell förmåga för att behärska ”fokusera vid ett sak inom taget” är kapabel enkel leda mot feltolkningen för att uppmärksamhet existerar något såsom förmå tränas upp samt förbättras oberoende från sammanhanget. pedagog kunna ej ta till självklart för att enstaka skola likt existerar klart uppgiftsfokuserad inom en visst kontext nödvändigtvis kommer för att artikel detta inom andra kontext, alternativt omvänt – för att studenter liksom existerar ofokuserade inom en visst kontext äger svårt för att hålla fokus även inom andra sammanhang.

Arbetsminne existerar även ett kognitiv förmåga liksom verkar äga enstaka sammansatt biologi.

Även angående arbetsminnesträning tillsammans ett viss typ från information kunna utföra för att oss presterar förbättrad även vid andra arbetsminnes-krävande fakta, tycks träningen ej leda mot någon klar förbättring från kognitiva funktioner allmänt. för att oss förmå vässa våra färdigheter genom för att träna må artikel oomtvistligt, dock varför färdigheterna flera gånger tycks artikel relativt specifika till just den typ från handling oss besitter övat vid vet oss mindre angående.

Transfereffekter tycks behärska uppnås bara då den övade uppgiften samt den nya uppgiften existerar snarlika varandra. plats avgränsningar går på grund av då transfereffekter bör behärska förväntas samt ej existerar mot stora delar okänt, dock mer insikt angående lärandets underliggande biologiska mekanismer förmå bidra mot för att oss förmå ställa upp samt testa förbättrad hypoteser.

3.4 vilket sker inom hjärnan då oss lär oss?

Med hjälp från hjärnforskningens tekniker är kapabel kognitiva funktioner studeras inom begrepp från biologiska förlopp samt reaktioner inom hjärnan.

inom hjärnan skapas associationer mellan detta oss varseblir från omvärlden samt våra responser inom form eller gestalt från exempelvis våra idéer samt rörelser. Genom dem växelverkningar vilket sker mellan sinnesintrycken samt reaktionerna utvecklas bota tiden kopplingarna mellan nervstrukturerna, inom takt tillsammans med för att informationen bearbetas inom hjärnan.

Medan vissa kopplingsmönster kunna utvecklas samt förändras blixtsnabbt, kunna andra uppkomma inledningsvis flera timmar efter för att oss upplevt nya saker. enstaka sektion från kopplingsmönstren innefattar dem delar från hjärnan såsom förknippas tillsammans med känsloupplevelser, samt sammanlänkar på det sättet lärandet tillsammans med relaterade till känslor aspekter.

inom hjärnan finns även vilket såsom brukar kallas belöningssystemet. detta förmå beskrivas likt flera samarbetande struktur från signalämnen samt hjärnområden likt är kapabel sätta igång känslor från välbehag inom samband tillsammans olika intryck. vid liknande sätt finns biologiska struktur likt kunna trigga känslor från obehag.

Interaktionen mellan systemen äger massiv innebörd bland annat till vilket liksom ger njutning samt utför oss motiverade, alternativt får oss för att uppleva olust samt för att motivationen brister.

Allt utbildning kräver för att oss är kapabel forma samt lagra minnen. på grund av för att oss bör behärska alternativt förstå något måste oss förmå för att komma minnas saker.

då detta gäller exempelvis specifika händelser vilket enstaka individ existerar tillsammans med ifall, finns idag en starkt stöd på grund av för att hippocampus samt intilliggande strukturer besitter enstaka kritisk innebörd till minnesbildningen. Detta struktur existerar många formbart samt kopplingar mellan nervcellerna förmå förändras inom loppet från sekunder då oss erfar nya saker.

Allteftersom tiden går förmå minnena antingen försvinna alternativt överföras mot samt lagras inom andra delar från hjärnan[3].

En ytterligare typ från minnen existerar sådana vilket äger för att utföra tillsammans med motoriska färdigheter liksom för att åka cykel, knyta skosnörena alternativt för att bemästra vissa aspekter från en hantverk. sådana färdigheter förmå, då dem väl existerar ordentligt inövade, flera gånger utföras automatiserat samt delvis omedvetet.

Skolforskningsinstitutet besitter tagit fram denna sammanfattning till för att ge ett översiktlig införande mot hur insikt ifrån hjärnforskning är kapabel äga innebörd på grund av skolan.

Beroende vid hur grundlig samt komplexa fakta detta handlar ifall är kapabel detta ta utdragen period för att förbättra enstaka skicklighet. då färdigheterna väl behärskas verkar dem däremot existera mer alternativt mindre beständiga. äger oss enstaka gång lärt oss för att åka cykel existerar detta ett förmåga vilket tycks bestå även ifall detta går utdragen tidsperiod utan för att oss använder den.

Detta struktur besitter visats involvera hjärnområden såsom bland annat dem sålunda kallade basala ganglierna samt cerebellum liksom besitter viktiga funktioner nära regleringen från rörelser.

Sammanfattningsvis finns flera olika, dock samarbetande, struktur inom hjärnan liksom integrerar olika sorters färsk upplysning tillsammans tidigare erfarenheter.

vilket oss förmår minnas alternativt tenderar för att glömma försvunnen påverkas från vilken typ från insikt oss bör tillägna oss, dock även från exempelvis vårt känsloläge samt tidigare erfarenheter ifrån liknande kontext samt situationer. förbättrad kunskaper angående hur hjärnaktiviteten samvarierar tillsammans med beteenden samt erfarenheter kunna leda mot nya insikter angående lärandets likheter samt skillnader.

Insikterna kunna nyansera förståelsen från hur lärandet fungerar, samt inom förlängningen även bidra mot utformningen från nya strategier inom undervisningen.

3.5 insikt angående hjärnan kunna ge ledtrådar kring behov från särskilt stöd

En sektion undersökning inom educational neuroscience äger fokus vid studenter tillsammans med vissa funktionsnedsättningar alternativt studenter likt från andra skäl behöver särskilt stöd inom skolan.

detta kunna mot modell handla ifall studenter tillsammans läs- samt problem med skrivning, matematiksvårigheter, neuropsykiatrisk funktions-nedsättning alternativt språkstörning. en syfte tillsammans med denna undersökning existerar för att erhålla insikt ifall hur hjärnfunktioner eventuellt samvarierar tillsammans med stödbehov vilket studenter kunna äga samt för att förbättrad förstå orsaker mot för att behoven uppstår.

insikt angående hur kognitiva processer samt biologiska mekanismer inom hjärnan hänger samman tillsammans vissa typer från förmågor samt svårigheter, är kapabel bidra tillsammans med ledtrådar mot hur pedagogiska strategier, läromedel samt andra lärverktyg förmå utformas på grund av för att underlätta till dessa elever.

Även angående forskningen ännu existerar inom sin linda görs försök för att förbättra insatser till studenter såsom behöver särskilt stöd vilket bygger vid förståelse ifall hjärnfunktionen.

en sådant modell kommer ifrån undersökningar från studenter tillsammans vissa former från läs svårigheter. detta besitter visats för att detta förmå finnas en samband mellan läs svårigheter samt enstaka lägre känslighet inom tinninglobens ljud- samt språkrelaterade områden då detta gäller registreringen från språkljuden.

Vad kunna skolan lära från hjärnforskning?

Varseblivningen från detta talade samt detta skrivna språket verkar således existera sammanlänkad samt detta existerar därför möjligt för att insatser likt tydligare betonar språkets taktfulla karaktär skulle behärska artikel mot hjälp till studenter tillsammans med dyslexi.

3.6 Olika kunskapsområden förmå främja varandra

Även ifall samtliga skolämnen bör erkännas likt egna kunskapsområden kunna utbildning inom en zon ändå förstärka ett tillväxt inom en annat region.

en modell existerar musikämnet var detta verkar finnas en samband mellan för att ett fåtal utbildning inom toner samt för att utvecklas inom en mer teoretiskt kunskapsområde likt läsning. Även angående detta ännu existerar osäkert vad likt kunna förklara sambandet finns idag stöd på grund av för att dem biologiska mekanismer inom hjärnan vilket ligger på baksidan för att uppfatta samt bearbeta ljud inom musik- respektive språksammanhang besitter gemensamma nämnare.

Tillsammans tillsammans insikt ifall för att utvecklingen från läsförmåga hänger samman tillsammans den mentala bearbetningen från språkets ljudenheter, fonemen, ges ytterligare stöd på grund av denna teori. ett möjlig synergi mellan musikundervisning samt läsförmåga är kapabel ses liksom en modell vid möjlig transfer var förståelse angående hjärnans funktion ger oss skäl för att misstänka för att kunskapsområdena besitter besläktade biologiska mekanismer.

[1] Aksaylia m.fl.

(2019).

[2] Sammansatt från grekiskans ”hippo” (häst) samt ”kampus” (sjömonster) eftersom strukturen mot sin anatomiska form eller gestalt liknar ett ”sjöhäst”.

[3] Processen för att minnen omvandlas mot enstaka mer stadig samt varaktig form eller gestalt brukar kallas på grund av konsolidering, samt existerar huvud på grund av för att oss bör komma minnas sådant likt oss äger lärt oss (Squire m.fl., 2015).

 

4.

Hjärnan existerar en biologiskt organ

Hjärnan existerar en biologiskt kroppsdel såsom utvecklas genom evolutionen.

om hjärnforskning samt betydelsen från förståelse angående hjärnans funktion relation mot lärande.

noggrann vilket på grund av kroppen inom övrigt måste elementär biologiska behov tillgodoses till för att hjärnan bör behärska fungera. Hjärnan existerar även en jämförelsevis energikrävande organ; trots för att hjärnan utgör endast cirka numeriskt värde andel från kroppsvikten står den på grund av omkring 20 andel från kroppens totala energikonsumtion[1].

4.1 Hälsomässiga förutsättningar på grund av lärande

Att studenter är kapabel äga svårt för att fullt ut delta inom undervisningen på grund av för att dem existerar hungriga alternativt utmattad, alternativt på grund av för att klassrummets ventilation fungerar uselt, existerar antagligen något likt varenda pedagog äger varit tillsammans med angående.

detta existerar däremot ej lika vanligt för att teorier angående utbildning särskilt uppmärksammar dem biologiska behoven. inom praktiken får dessa saker dock massiv innebörd till lärares möjligheter för att genomföra ett god undervisning.

En sektion undersökning inom området fokuserar hur elevers tillväxt samt utbildning är kapabel påverkas då dem hälsomässiga förutsättningarna existerar sämre.

en modell existerar luftföroreningars effekt vid hjärnfunktionen samt därmed vid prestationsförmågan. detta existerar ännu osäkert vilka biologiska mekanismer såsom eventuellt är kapabel ligga ner på baksidan detta.

Ytterligare modell rör tonåringars sömnvanor inom relation mot hur skoldagarna vanligtvis existerar organiserade. detta existerar välkänt för att sömnbrist äger klart negativa effekter vid flera kognitiva funktioner.

beneath puberteten kunna den biologiska dygnsrytmen påverkas från hormonella förändringar, tillsammans framför allt svårigheter för att avsomna vid aftonen vilket resultat. Därtill kunna psykiska samt sociala faktorer bidra ytterligare mot för att tonåringar sover mindre än dem behöver. Kunskapen ifall vilket sömnbrist äger till effekter vid kognitiva funktioner, inom kombination tillsammans insikten ifall för att tonårslivet ofta existerar associerat tillsammans med på grund av lite sömn beneath skolveckorna, ger stöd till idén för att justera både hur man förlägger skoldagen samt då beneath dagen olika undervisningsaktiviteter genomförs.

Andra idéer till för att utveckla elevers förutsättningar på grund av för att delta inom undervisningen existerar för att införa å en sidan avslappnings- alternativt meditationsövningar, å andra sidan regelbunden kroppslig handling beneath skoldagen.

Dessa insatser existerar dock ännu ej ordentligt utprövade samt detta går tillsammans nuvarande kunskapsläge ej tillsammans med säkerhet för att yttra hur dem bör utformas, alternativt vilken innebörd dem kunna äga till elevers skolprestationer.

4.2 Hjärnans utveckling under ungdomsåren

Inom utvecklingspsykologi finns ett utdragen saga från för att analysera människans kognitiva, emotionella samt sociala tillväxt beneath barndomen samt ungdomsåren.

vid senare tidsperiod äger den kunskapsbasen kompletterats tillsammans undersökning angående hur hjärnan formas samt förändras då oss växer upp. inom synnerhet äger hjärnforskare intresserat sig till utvecklingen beneath adolescensen, detta önskar yttra den period inom existensen då man förändras ifrån för att existera små människor mot för att existera vuxen.

Ett inledande bidrag mot förståelsen från hjärnans biologiska tillväxt existerar för att man besitter kunnat visa för att väsentliga förändringar från hjärnans struktur pågår längre upp inom åldrarna än vilket man tidigare äger trott.

Studier visar bland annat för att hjärnans därför kallade vita substans, nervtrådar inbäddade inom isolerande fettlager såsom utför för att nervimpulserna kan transporteras snabbare, ökar åtminstone fram mot 25-årsåldern. Detta samtidigt liksom kvantiteten grå substans, nervcellskropparna, reducerar. Förändringarna existerar likt maximalt påtagliga inom hjärnans pann- samt tinninglober samt detta existerar även inom dessa delar från hjärnan likt förändringarna fortsätter liksom allra tydligast in inom detta unga vuxenlivet.[2]

Det pågår undersökning till för att undersöka angående, samt hur, biologiska förändringar kunna ligga ner mot bas på grund av olika aspekter från den kognitiva samt sociala utvecklingen beneath uppväxten, dock hittills härrör kunskapen inom huvudsak ifrån sambandsstudier[3].

Aspekter såsom studeras existerar mot modell hur utvecklingen från kognitiva funktioner samvarierar dels tillsammans med ålder, dels tillsammans aktiveringen från områden samt mekanismer inom hjärnan såsom associeras tillsammans med dem olika funktionerna. Exempelvis förmå vissa komplexa kognitiva funktioner liksom ansvarsfullt beslutsfattande, konsekvenstänkande samt perspektivtagande artikel förknippade tillsammans med särskilda utmaningar beneath ungdomsåren.

detta relaterar delvis mot den senare biologiska mognaden från exempelvis pannloberna, vilket förmå bidra mot för att förklara för att liknande funktioner ej existerar fullt utvecklade förrän ett utmärkt bit in inom vuxenlivet. en annat modell rör hjärnans belöningssystem samt delar från hjärnan likt förknippas tillsammans med känsloupplevelser.

Särskilt beneath tonåren samt inom samband tillsammans med puberteten tycks detta finnas enstaka ökad känslighet inom dessa struktur, vilket skulle behärska hänga samman tillsammans med för att tonåringar förmå existera mer mottagliga till social effekt samt ökat risktagande.

 

[1] Watts m.fl. (2018).

[2] Lebel samt Deoni (2018).

[3] Sambands- alternativt korrelationsstudier ger data angående styrka samt riktning från en samband mellan numeriskt värde alternativt flera variabler, dvs.

ifall ett viss egenskap tenderar för att vandra grabb inom grabb tillsammans andra attribut, dock ger ej kunskap angående orsaker samt verkan.

5. vilket är kapabel skolan behöva känna till ifall hjärnan?

Ett centralt syfte på grund av detta tvärvetenskapliga området educational neuroscience existerar för att bidra tillsammans forskningsbaserad insikt ifall utbildningens maximalt något som ligger nära eller är i närheten påverkansfaktorer, såsom hur studenter utvecklar kunskaper samt förmågor, hur utbildning samt minne existerar oskiljaktiga, vilket vilket är kapabel främja motivation samt delaktighet samt vilket likt utgör goda hälsomässiga förutsättningar på grund av lärande.

Det existerar långt ifrån självklart hur förståelse angående lärandets biologiska mekanismer bör behärska överföras mot samt bli direkt användbar inom skolan.

en viktigt steg existerar för att kunskapen ursprunglig når pedagog, förskollärare samt andra beslutsfattare samt sedan, inom samarbete tillsammans vetenskapsman, används likt bas på grund av för att utforma samt förbättra specifika insatser. Insatserna behöver därefter prövas samt utvärderas inom en skolsammanhang på grund av för att detta bör vandra för att att fatta beslut eller bestämma något vilken innebörd dem kunna äga till elevers tillväxt samt utbildning.

detta existerar samtidigt viktigt för att existera medveten angående för att utbildning formas inom samspel mellan studenter samt tillsammans pedagog, samt fortlöpande måste anpassas inom stunden. pedagog är kapabel därför ej helt samt hållet låta sig styras från teorier samt modeller. dock teorier förmå vid olika sätt illuminera aspekter från hur studenter lär sig samt kunna vid sålunda sätt tillhandahålla enstaka fördjupad medvetande från undervisningspraktiken.

Insikten för att tänkandet samt lärandet existerar biologiska fenomen liksom inom varenda situation gestaltas genom enstaka komplex interaktion mellan nya samt tidigare erfarenheter hos varenda individ är kapabel ge pedagog nya perspektiv vid undervisningen samt elevernas lärande.

Kunskap ifall vad liksom utgör goda hälsomässiga förutsättningar till utbildning existerar viktig till hur undervisningen samt andra aktiviteter beneath skoldagen bäst organiseras liksom på grund av skolors arbetsmiljöarbete.

enstaka medvetenhet angående dessa faktorer är kapabel bidra mot diskussioner ifall vad skolan kunna utföra på grund av för att förbättra samt ge bästa tänkbara stöd mot eleverna.

Bättre insikt ifall den unga hjärnans biologiska tillväxt är kapabel bidra tillsammans med perspektiv vid barns samt elevers situation, både inom samt utanför skolan. Kunskapen kunna även utföra detta enklare för att artikel förberedd vid hur förutsättningar förmå förändras vid olika sätt beroende vid elevers ålder samt mognad samt hur skolan samt undervisningen kunna förhålla sig mot dessa förändringar.

5.1 Neuromyter – felaktiga föreställningar angående hjärnan samt lärande

Med tanke vid för att detta verkar finnas enstaka attraktionskraft inom för att inspireras från hjärnforskningen existerar detta viktigt för att kommunicera kunskapsläget vid en nyanserat samt rätt sätt.

Alltför långtgående tolkningar, även ifall dem mot viss sektion förmå äga enstaka bas inom vetenskapen, riskerar för att producera spekulativ uppfattningar angående både hur lärandet fungerar samt olika insatsers innebörd. detta finns även föreställningar angående hjärnan samt utbildning såsom existerar rena påhitt.

Det existerar förståeligt för att detta är kapabel finnas enstaka lockelse inom för att ta mot sig pedagogiska teorier såsom framställs vilket enkla samt universella, samt vilket samtidigt påstås baseras vid förståelse ifall hjärnfunktionen.

för att studenter skulle äga olika olika metoder eller tekniker för inlärning vilket pedagog förmå känna igen samt justera sig mot till för att vid därför sätt utveckla studieresultaten, existerar en modell vid ett sådan teori likt inom mångt samt många tycks sakna vetenskapligt stöd. för att elevers kapacitet för att lära påtagligt skulle förbättras genom för att dem anammar en growth mindset, vid svenska ibland översatt mot dynamiskt attityd, existerar en annat modell vid ett teori såsom ej tycks äga något klart stöd inom forskningen[1].

Ett typexempel vid enstaka neuromyt existerar föreställningen för att människor skulle artikel företrädesvis vänsterhjärnade alternativt högerhjärnade.

Medan vänsterhjärnade personer påstås existera mer analytiskt samt logiskt sinnade, påstås högerhjärnade personer artikel mer kreativa samt känslosamma. Myten äger troligen sin bas inom kunskapen för att vissa kognitiva funktioner huvudsakligen associeras tillsammans med områden inom den en från våra numeriskt värde hjärnhalvor. Exempelvis existerar vissa aspekter från vår språkförmåga klart förknippad tillsammans med specifika områden inom vänster hjärnhalva.

dock även angående oss människor självfallet är kapabel äga olika styrkor samt svagheter finns inget vetenskapligt stöd på grund av för att liknande skillnader förklaras från för att vänster alternativt motsats till vänster hjärnhalva skulle existera allmänt dominant hos enstaka viss individ.[2]

Det existerar möjligt för att den utspridda förekomsten från felaktiga uppfattningar angående hjärnans funktion inom samband tillsammans utbildning äger bidragit mot för att forskningsfältet äger fått en uselt rykte.

Spänningar mellan vetenskapsman ifrån olika discipliner kunna hämma den kunskapstillväxt likt skulle gynnas från tvärvetenskapliga samarbeten. enstaka ytterligare samt tänkbart seriös följd då legender anammas existerar för att både skolans verksamma samt beslutsfattare vid olika nivåer genomför förändringar liksom existerar verkningslösa alternativt inom sämsta fall kontraproduktiva.

på grund av för att försöka möta å en sidan den misstro vilket är kapabel finnas, å andra sidan feltolkningar alternativt överdrivna förhoppningar, existerar detta viktigt för att forskningsresultaten tolkas samt kommuniceras vid en sätt vilket ej riskerar för att slutsatser blir snedvridna. ett sektion undersökning äger därför kommit för att fokusera vid för att undersöka områdets både förföriska drag samt känslighet till mytbildning.

 

[1] Teorin angående growth mindset vilket Thomas m.fl.

(2019, s. 486) besitter valt för att nyttja liksom en modell inom detta på denna plats sammanhanget existerar objekt till enstaka aktuell diskussion inom forskningen. Delvis handlar debatten ifall hur beräknade effekter bör tolkas inom begrepp från storlek samt innebörd, titta t.ex. Funder samt Ozer (2019, s. 162).

[2] Nielsen m.fl. (2013).

 

Faktaruta

Tekniker till för att mäta hjärnaktivitet¹⁴

De numeriskt värde vanligaste teknikerna vilket används på grund av för att mäta hjärnaktivitet inom området existerar funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), även kallad funktionell hjärnavbildning, samt elektroencefalografi (EEG).

tillsammans med fMRI skattas hjärnaktivitet genom för att förändringar inom blodets syresättning samt flöde kunna avläsas samt avbildas. Tekniken bygger vid antagandet för att dessa förändringar samvarierar tillsammans graden från hjärnaktivering, detta önskar yttra för att ökat blodflöde samt förändring inom blodets syresättning används liksom en mått vid handling.

då blodflödet mot en visst sektor inom hjärnan ökar inom samband tillsammans enstaka viss typ från kognitiv handling antas området äga speciell innebörd på grund av denna funktion alternativt typ från övning. ett fördel tillsammans tekniken existerar för att all hjärnan är kapabel avbildas samt för att den besitter enstaka upphöjd rumslig upplösning, detta önskar yttra för att detta tillsammans med noggrannhet går för att avbilda aktivitetsförändringar inom olika områden vid detaljnivå.

eftersom bota hjärnan ständigt försörjs tillsammans med blod behövs även massiv känslighet till för att även små förändringar inom blodflöde bör behärska registreras samt avbildas. enstaka nackdel tillsammans med tekniken existerar för att den tidsliga upplösningen existerar relativt nedsänkt samt för att undersökningar måste utföras inom enstaka laboratoriemiljö var den såsom undersöks måste befinna sig inom en trångt utrymme.

Med EEG skattas hjärnaktivitet genom för att elektrisk aktivitet i hjärnans yttre delar kunna registreras samt avläsas.

Tekniken innebär för att elektroder likt temporärt fästs vid skalpen är kapabel fånga upp elektriska signaler ifrån hjärnan. Signalerna tolkas sedan tillsammans med hjälp från en standardiserat struktur likt bygger vid tidigare insamlade registreringar från olika samband. ett fördel tillsammans med tekniken existerar för att den existerar lätt för att nyttja samt för att den besitter ett upphöjd tidslig upplösning; förändringar är kapabel registreras inom loppet från millisekunder.

Tekniken kunna även göras rörlig genom för att nyttja specialbyggda hattar tillsammans med integrerade EEG-elektroder, vilket innebär för att den kunna användas exempelvis inom enstaka äkta klassrumsmiljö. Nackdelar existerar för att den rumsliga upplösningen existerar nedsänkt samt för att handling bara inom dem allra yttersta delarna från hjärnan kunna avläsas.

 

¹⁴ Chen samt Glover (2015); Teplan (2002).

 

Referenser

Aksaylia, N.D., Salab, G.

& Gobet, F. (2019). The cognitive and academic benefits of Cogmed: A meta-analysis. Educational Research Review, 27, 229–243.

Chen, J.E & Glover, G.H. (2015). Functional magnetic resonance imaging methods. Neuropsychology Review, 25:3, 289–313.

Funder, D.C. & Ozer, D.J. (2019). Evaluating effect storlek in psychological research: sense and nonsense.

Advances in Methods and Practices in Psychological Science, 2:2, 156–168.

Lebel, C. & Deoni, S. (2018). The development of brain vit matter microstructure. NeuroImage, 182:15, 207–218.

Mackey, A.P. (2019). Commentary: Broadening the scope of educational neuroscience, reflections on Thomas, Ansari, and Knowland (2019). Journal of Child Psychology and Psychiatry, 60:4, 493–495.

Nielsen, J.A., Zielinski, B.A., Ferguson, M.A., Lainhart, J.E.

& Anderson, J.S. (2013). An evaluation of the left-brain vs. right-brain hypothesis with resting state functional connectivity magnetic resonance imaging. PLoS ONE, 8:8, e71275.

Perry, T., Lea, R., Jørgensen, C.R., Cordingley, P., Shapiro, K., & Youdell, D. (2021). Cognitive Science in the Classroom. London: Education Endowment Foundation (EEF).

Squire, L.R., Genzel, L., Wixted, J.T.

& Morris, R.G. (2015). Memory consolidation. Cold Spring Harbor Perspectives in Biology, 7:8, 1–21.

Teplan, M. (2002). Fundamentals of EEG measurement. Measurement Science Review, 2:2, 1–11.

Thomas, M.S.C., Ansari, D. & Knowland, V.C.P. (2019). Annual Research Review: Educational neuroscience: progress and prospects.

Journal of Child Psychology and Psychiatry, 60:4, 477–492.

Watts, M.E., Pocock, R. & Claudianos, C. (2018). Brain Energy and Oxygen Metabolism: framträdande Role in Normal Function and Disease. Frontiers in Molecular Neuroscience, 11:216, 1–13.