Det mest akuta endorkinologiska tillståndet

Endokrina systemet existerar en organsystem såsom fungerar liksom en kontrollsystem vilket insöndrar kemiska signaler, vilka kallas hormoner. Hormonerna sprids inom detta kardiovaskulära systemet samt påverkar avlägsna celler inom specifika målorgan, var dem styr ett rad olika funktioner.

Exokrina körtlar, likt svettkörtlar samt spottkörtlar, utsöndrar istället kemiskt ämne ut ur kroppen.

Inom läkemedel existerar detta specialområdet endokrinologi vilket besitter grabb ifall störningar vid detta endokrina systemet. Endokrinologi existerar ett kvist från internmedicin.

Diagnostik: Klinisk utredning - DT-hjärna på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något angående detta existerar ett blödning alternativt blodpropp.

Det endokrina systemet regleras genom negativ återkoppling. Ökad hormonaktivitet reducerar produktionen från detta hormonet.

System inom endokrina systemet

[redigera | redigera wikitext]

Endokrina systemet existerar kroppens struktur på grund av hormonutsöndring. detta består från flera system:^[1]

Fysiologi

[redigera | redigera wikitext]

Det endokrina systemet tillgodoser enstaka kemisk koppling mellan hypotalamus inom hjärnan samt varenda kroppsdel liksom kontrollerar metabolism, tillväxt samt sexuell reproduktion.

Hormonerna används även på grund av för att reglera homeostas.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like vad existerar viktigt för att äga inom åtanke då detta gäller brådskande endokrinologiska tillstånd?, vilket existerar diabetes ketoacidos?, Vilka utlösande faktorer finns detta på grund av diabetes ketoacidos?

Man brukar dela in hormonerna såsom insöndras inom kroppen inom fyra klasser:

1. Aminoderiverade hormoner
2. Lipidhormoner samt fosfolipidhormoner (räknas ibland in inom identisk samling likt aminoderiverade hormoner)
3. Peptidhormoner
4. Steroidhormoner

Aminoderiverade hormoner

[redigera | redigera wikitext]

Aminoderiverade hormoner existerar derivat från aminosyrantyrosin alternativt tryptofan.

ifrån tyrosin bildas tyreoideahormoner inom sköldkörteln samt katekolaminer inom binjuremärgen. ifrån tryptofan bildas serotonin inom tarmen, såsom sedan inom sin tur är kapabel omvandlas mot melatonin.

Lipid- samt fosfolipidhormoner

[redigera | redigera wikitext]

Lipid- samt fosfolipidhormoner bildas från fetter (lipider) alternativt fosfolipider.

Hos människa existerar detta hormoner från fettsyran arakidonsyra likt äger störst innebörd. Arakidonsyra frisätts ifrån cellmembranet då enzymetfosfolipas A₂spjälkar fosfolipiden fosfatidylinositoltrifosfat. ifrån arakidonsyra bildas sedan eikosanoider, såsom prostaglandiner, tromboxaner samt leukotriener.

Peptidhormoner

[redigera | redigera wikitext]

Peptidhormoner binder mot receptorer vid den externa cellytan samt använder second messengers på grund av för att förändra den inre cellmiljön vilket leder mot enstaka modifierad enzymatisk handling samt modifierad proteinsyntes.

Steroidhormoner

[redigera | redigera wikitext]

Steroidhormoner bildas från kolesterol samt existerar fettlösliga.

Signalöverföringen från vissa steroidhormoner inkluderar steroidreceptorer inom cellkärnan vilket ändrar cellens genuttryck genom för att fungera vilket transkriptionsfaktorer på grund av DNA.

detta ändrade genuttrycket får cellerna för att differentiera vilket leder mot ändrat beteende, modifierad morfologi. detta finns även steroidhormoner liksom binder mot receptorer samt aktiverar second messengers vilket ger en snabbare svar.

Transport

[redigera | redigera wikitext]

Lokala hormoner samt neurohormoner

[redigera | redigera wikitext]

Lokala hormoner, såsom eikosanoiderna, transporteras via vävnadsvätskan den korta bit dem bör färdas.

Neurohormoner kunna antingen transporteras inom kapillärnätverk (portakretslopp) alternativt transporteras inom vesiklar via nervfibrer mot ett mellanlagringsstation till för att sedan utsöndras därifrån. dem numeriskt värde viktigaste neurohormonerna hos människa, hormon som främjar sammandragning samt antidiuretiskt kemisk budbärare i kroppen, binds inom vesiklarna mot en transportprotein benämnt neurofysin (neurofysin inom på grund av hormon som främjar sammandragning samt neurofysin II på grund av ADH).

Transportproteiner

[redigera | redigera wikitext]

Vattenlösliga hormoner, såsom katekolaminer samt peptidhormoner, existerar oftast lösta direkt inom blodet. Fettlösliga hormoner, mot modell steroider samt tyreoideahormoner, måste däremot bindas mot en transportprotein till för att behärska transporteras. Då bundna hormoner existerar till stora på grund av för att passera kärlväggarna inom blodbanan existerar detta bara fria hormoner liksom besitter biologisk resultat.

Därför finns även ett viss sektion (0,02–10 %)^[2] fettlösliga hormoner inom blodet, vilken står inom en jämviktsförhållande mot dem bundna hormonerna. Även vissa vattenlösliga hormoner, bland annat tillväxthormon, transporteras tillsammans hjälp från transportproteiner.

Transportproteinerna produceras inom levern beneath effekt från östrogener (stimulerande effekt) samt androgener (hämmande effekt).

dem numeriskt värde typerna från transportproteiner existerar specifika (globuliner) samt ospecifika (albumin samt transthyretin). dem specifika transportproteinerna existerar från fyra huvudtyper, vilket äger fått namn efter dem hormoner dem transporterar: Kortisolbindande globulin (CBG), sexualhormonbindande globulin (SHBG), tyroxinbindande globulin (TBG, även kallat transcortin) samt vitamin D-bindande globulin (DBG).

Albumin förmå binda mot såväl tyreoideahormonerer likt dem flesta steroider. Transthyretin binder mot tyroxin samt en fåtal steroider.

Genom för att transportproteinerna vanligen ej utnyttjar sin att vara berusad eller övermättad kapacitet för att binda hormoner skapas enstaka säkerhetsbuffert ifall till många kemisk budbärare i kroppen skulle utsöndras, något såsom kunna ske nära vissa sjukdomar.

Endokrina kroppsdel samt vävnader

[redigera | redigera wikitext]

Binjurarna

[redigera | redigera wikitext]

I binjurebarken finns gott angående kolesterol, vilket ger strukturen ett gulaktig färg. Kolesterolet omvandlas mot kortikoider genom effekt från enzymer inom dem olika lagren inom binjurebarken.

Barken existerar uppdelad inom tre lager tillsammans med olika celltyper: zona glomerulosa, zona fasciculata samt zona reticularis.

Mineralokortikoider (främst aldosteron), produceras inom zona glomerulosa (cellskiktet längst bort ut, närmst binjurekapseln). Glukokortikoider (främst kortisol) produceras inom zona fasciculata samt zona reticularis. inom zona reticularis (närmast binjuremärgen) tillverkas androgener (bland annat DHEA samt testosteron).

Addisons sjukdom samt Cushings syndrom existerar sjukdomar likt förmå drabba binjurebarken samt hämma respektive överstimulera bildandet från glukokortikoider. Hyperaldosteronism överstimulerar produktionen från aldosteron, vilket orsakar förhöjt blodtryck.

Aldosteronproduktionen regleras genom renin-angiotensinsystemet (RAAS) samt aldosteronet transporteras tillsammans med albumin.

Det endokrina systemets övning existerar för att förmedla data samt koordinera celler, vävnader samt organ.

Kortisolproduktionen regleras från stressaxeln, genom hormonet ACTH ifrån adenohypofysen, liksom inom sin tur styrs från hormonet kortikotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen ifrån hypotalamus. Även androgenproduktionen inom binjurebarkens innersta lager stimuleras från ACTH, dock även från höga koncentrationer prolaktin samt andra hormoner. Hos kvinnor svarar androgenproduktionen inom binjurebarken på grund av sexuallusten, medan produktionen hos män existerar underordnad testiklarnas produktion från testosteron samt andra androgener.

I binjuremärgen produceras katekolaminer: adrenalin (cirka 80 %), noradrenalin (cirka 20 %), dock även mindre mängder dopamin.^[3] Katekolaminerna bildas från aminosyran tyrosin samt regleras från låga glukosnivåer inom blodet samt genom stress, vid identisk sätt vilket kortisol. Katekolaminerna binder sedan mot adrenerga receptorer, vilka kunna existera från alfa- respektive betatyp.

Bisköldkörtlarna

[redigera | redigera wikitext]

Bisköldkörtlarna alternativt parathyroidea består från parathyroidceller likt producerar parathormon (PTH) samt oxyfila celler, däribland Hürthleceller. PTH styr kroppens balans från kalcium samt fosfat genom för att verka vilket antagonist mot kalcitonin. Överaktivitet inom bisköldkörtlarna kallas hyperparatyreos, vilket förmå leda mot vitamin D-brist alternativt njurproblem.

Underaktivitet kallas hypoparatyreos samt leder mot hypokalcemi.

Brässen

[redigera | redigera wikitext]

Brässen producerar thymushormoner, vilket får T-lymfocyter för att mogna. Brässen existerar massiv hos ungar, dock börjar minska inom samband tillsammans puberteten samt existerar inom 50-årsåldern bara ett tredjedel sålunda massiv såsom strax före puberteten^[4]

Bukspottkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Langerhanska öarna inom bukspottkörteln består från alfaceller vilket producerar glukagon, betaceller liksom producerar insulin, deltaceller likt producerar somatostatin, epsilonceller vilket producerar gherin samt PP-celler liksom producerar pancreatisk polypeptid.

Fettvävnad

[redigera | redigera wikitext]

De vita fettcellerna inom fettvävnaden producerar adiponektin, leptin, resistin samt TNF-α. andra hormoner likt bildas inom fettvävnaden existerar bland annat interleukin 6, plasminogenaktivatorhämmare (PAI) samt östradiol.

Hjärtat

[redigera | redigera wikitext]

Hjärtat insöndrar natriuretisk förmaksfaktor (ANP), vilket existerar en kemisk budbärare i kroppen liksom sätts igång då blodmängden genom hjärtat blir till massiv.

detta existerar enstaka kraftig vasodilator (vidgar blodkärl) såsom även utför för att njuren utsöndrar mer natrium samt vätska inom urinen, genom för att hämma produktionen från aldosteron samt ADH.

Hypofysen

[redigera | redigera wikitext]

Hypofysens endokrina handling ingår inom hypotalamus-hypofyssystemet, såsom existerar enstaka sektion från detta neuroendokrina systemet.

Enteroendokrina systemet vilket består från celler inom mag- samt tarmkanalen, vilka utsöndrar hormoner samt signalsubstanser såsom serotonin, histamin, glukagon, tillsammans mera, vilka dock ofta huvudsakligen bildas från hormonkörtlar.

Hypofysens främre lob, adenohypofysen tillverkar sex huvudtyper från hormoner.

1. Adrenokortikotropiskt kemisk budbärare i kroppen (ACTH, korticotropin) styr kortisolinsöndringen inom binjurebarken. Insöndringen från ACTH ifrån hypofysen stimuleras från hormonet kortikotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen ifrån hypotalamus.
2. Follikelstimulerande kemisk budbärare i kroppen (FSH) existerar en gonadotropin.

   FSH får äggstockarna för att producera östrogen samt progesteron samt sätter igång ägglossningen, respektive stimulerar testosteron- samt spermieproduktionen inom testiklarna.

3. Prolaktin (PRL) styr tillsammans tillsammans med hormon som främjar sammandragning frisättningen från mejeriprodukt inom mjölkkörtlarna, samt bildande från oligodendrocytstamceller.

   inom hypofysen produceras numeriskt värde hormoner, PRL-RH liksom stimulerar prolaktinproduktionen samt dopamin (PRL-IH) såsom begränsar den. detta frisätts inom respons vid ovanligt ord samt prolaktinfrisättande hormon.

4. Tillväxthormon (GH) styr tillväxten inom skelett, vävnader samt muskler. Detta sker genom för att hormonet stimulerar broskceller för att tillväxa, proteiner för att tillverka syntetiskt inom vävnader samt IGF-1 för att bildas.

   inom viss mån besitter GH enstaka antiinsulinerg utfall, genom för att minska cellernas tillfälle för att ta upp glukos samtidigt vilket nedbrytningen från fettceller stimuleras. kvantiteten GH såsom insöndras beror främst vid numeriskt värde hormoner ifrån hypotalamus, GH-RH (stimulerande) samt somatostatin (GH-IH, hämmande).

   andra faktorer liksom påverkar GH existerar bland annat könshormoner, insulin, insulinliknande tillväxtfaktor samt tyroidhormoner.

5. Tyreoideastimulerande kemisk budbärare i kroppen (TSH, tyrotropin) styr bildandet från tyroxin samt trijodtyronin inom sköldkörteln. Somatostatin äger enstaka hämmande resultat vid insöndringen från TSH.

   detta frisätts inom respons vid TRH.

6. Luteiniserande kemisk budbärare i kroppen (LH) existerar liksom FSH en gonadotropin, liksom styr äggstockars samt testiklars in- samt utsöndring. LH stimulerar Leydigcellerna inom testiklarna för att tillverka androgener samt får äggblåsan hos kvinnor mogna, ovulera (lossna) samt förbättra ett gulkropp (se även menstruationscykeln).

Produktionen från dessa hormoner fortsätter även angående förbindelsen mellan hypotalamus samt hypofysen skulle brytas, tillsammans undantag till prolaktin, var dopamin ifrån andra källor skulle hämma insöndringen.

Den bakre loben, neurohypofysen, existerar ej enstaka hormon körtel inom egentlig mening,^[5] utan frisätter neurohormoner (oxytocin samt antidiuretiskt hormon) vilket bildats inom hypotalamus.^[5][6]

Hos foster från människa finns även ett mellanlob, pars intermedia, vilket producerar melanocytstimulerande kemisk budbärare i kroppen.

Denna mellanstruktur tillbakabildas sedan, dock hos flera ryggradsdjur, såsom dem flesta fiskar samt vissa apor, finns den även hos adulter.

Hypotalamus

[redigera | redigera wikitext]

Hypotalamus existerar detta sektor inom hjärnan likt existerar ansvarigt på grund av detta allra mesta vilket rör detta endokrina systemet såväl liksom detta autonoma nervsystemet.

Genom hypofysstjälken skickar hypotalamus hormonella samt nervösa signaler mot hypofysen. Genom hypofysstjälkens portakretslopp transporteras hormonfrisättande kemisk budbärare i kroppen ifrån hypotalamus via blodbanan mot hypofysens framlob. Neurohypofyshormoner likt bildats från nervceller inom hypotalamus transporteras via nervtrådar inom hypofysstjälken mot hypofysens baklob var dem lagras samt frisätts.^[7]

Hormoner likt hypotalamus producerar samt skickar mot hypofysen inkluderar:

Levern

[redigera | redigera wikitext]

Levern producerar insulin-like growth factor (IGF), angiotensinogen, kalcidiol (25 OH-vitamin D₃), trombopoietin samt inom viss mån östrogen.

Matsmältningssystemet

[redigera | redigera wikitext]

Magsäcken samt tarmarna producerar gastrointestinala hormoner samt främst lokala hormoner, såsom:

Njurarna

[redigera | redigera wikitext]

Njurarna påverkas från flera olika hormoner samt svarar vid dessa. nära ett förhöjd halt parathormon (från bisköldkörtlarna) omvandlas kalcidiol ifrån levern mot kalcitriol (1,25-(OH₂) vitamin D₃) inom njurarna.

andra hormoner såsom bildas existerar renin samt erytropoietin (EPO).

Placenta (under graviditeten)

[redigera | redigera wikitext]

Placentans främsta endokrina övning existerar för att bibehålla halten från gonadotropiner inom blodet på grund av för att motarbeta spontan abort. Detta sker tillsammans med hjälp från flera olika hormoner:

Sköldkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Sköldkörteln alternativt tyreoidea producerar tyreoideahormoner (T₃ samt T₄) samt kalcitonin.

Hos däggdjur produceras maximalt T4 (20–30 gånger mer)^[8], dock inom målcellerna omvandlas detta mesta mot T3^[9]. hormoner från sköldkörteln besitter detta primära ansvaret till ämnesomsättningen,^[10] dock påverkar även hjärtrytmen^[11] samt blodtrycket^[11]. dem behövs dessutom till utvecklingen från benceller samt förgreningen från nervceller.

Tyreotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen (TRH) ifrån hypotalamus stimulerar hypofysen för att insöndra tyreoideastimulerande kemisk budbärare i kroppen (TSH). TSH inom sin tur stimulerar tyreoidea för att producera samt insöndra tyreoideahormoner (T₃ samt T₄).

Giftstruma innebär enstaka förhöjd handling hos sköldkörteln, vilket ger enstaka ökad metabolism tillsammans förhöjd kroppstemperatur, viktnedgång, svettingar, högt blodtryck samt irriterat humör likt resultat.

Motsatsen, hypothyroidism, ger viktuppgång, utmattning samt känslighet på grund av kall luft, samt är kapabel orsaka kretinism hos spädbarn. nära struma existerar sköldkörteln förstorad, mot resultat från jodbrist, inflammationer alternativt tumörer.

Tallkottkörteln

[redigera | redigera wikitext]

Tallkottkörteln (epifysen) styr frisättningen från dimetyltryptamin samt melatonin.

Halten melatonin styrs från hjärnans biologiska ur inom hypotalamus, vilket inom sin tur får data ifrån ögonen angående andelen ljus samt mörker inom omgivningen.

Nationellt godkänt vårdförlopp, regional anpassning pågår.

på det sättet medverkar hormonet mot för att upprätthålla dygnsrytmen. Hos däggdjur tillsammans med brunstperoider agerar melatonin enstaka nödvändig roll. Melatoninet tas sedan upp från melatoninreceptorer, främst inom huden.

Testiklar

[redigera | redigera wikitext]

Testiklar producerar androgener (främst testosteron) beneath effekt från gonadotropinerna ifrån hypofysen (se avsnittet ifall hypofysen).

Äggstock

[redigera | redigera wikitext]

Under effekt från gonadotropinerna ifrån hypofysen (se avsnittet ifall hypofysen) producerar äggstockarna könshormoner. Folliklarna tillverkar östrogener (främst östradiol) samt gulkroppen producerar progesteron samt östrogener (även denna plats främst östradiol).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

v • r Endokrina systemet: Hormoner (Peptidhormoner · Steroidhormoner) Hormonkörtlar Ickeendokrina körtlar