belefray.pages.dev




Vad sprayar du för brun råtta

Brunråtta

Brunråtta, alternativt vandringsråtta,[2] (Rattus norvegicus) existerar ett gnagare inom familjen råttdjur vilket existerar vanlig inom stora delar från världen. Den härstammar troligen ifrån Centralasien,[4] dock äger tillsammans med hjälp från människan spridit sig mot samtliga kontinenter förutom Antarktis.[2] Brunråttan äger även domesticerats samt kallas då tamråtta.

Selektiv avel från brunråttan ligger på baksidan dem vita råttor likt används liksom försöksdjur nära laboratorier.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen förekom brunråttan inom sydöstra Sibirien, nordöstlig Kina samt delar från Japan. Människan besitter spridit arten, samt idag förekommer den inom närheten från människan ovan stora delar från världen.[1]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttan kallades tidigare även hannoverråtta från människor vilket ville länka 1700-talets bekymmer inom England tillsammans med hannoverborna.[5] Den engelske naturforskaren John Berkenhout beskrev arten taxonomiskt 1769 inom sin lärobok Outlines of the Natural History of Great Britain samt gav den då detta vetenskapliga namnetRattus norvegicus (norsk råtta).[3] Berkenhout trodde felaktigt för att brunråttan ägde kommit mot England via norska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig kalenderår 1728, dock brunråttan förekom ej inom Norge nära den tiden.[6]

I start samt inom mitten från 1800-talet, fanns brittiskaakademiker medvetna angående för att brunråttan ej härstammade ifrån Norge, samt framlade enstaka (felaktig) ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall för att den ägde kommit ifrån Irland, Gibraltar alternativt ovan Engelska kanalen tillsammans den engelske kungen William I.[7] Dock började redan sålunda tidigt vilket kalenderår 1850 ett mer precis medvetande från brunråttans ursprung för att utvecklas.[8]Charles Dickens Jr., son mot den brittiske författaren Charles Dickens, skrev inom sin veckotidning All The Year Round, den 2 juni 1888:

”Det existerar en mysterium ifrån vilket nation den maximalt kända arten från råttor, den vanliga brunråttan, stammar.

inom skrivna verk samt vid andra ställen, kallas den ofta ”'norsk råtta”, samt den sägs äga kommit mot detta nation tillsammans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig lastade tillsammans virke ifrån Norge. Mot denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något talar detta faktum för att då brunråttan väl blivit vanlig inom detta nation plats den okänd inom Norge, fastän var sedan tidigare funnits en litet råttliknande vilt såsom inom verkligheten fanns enstaka lämmel.[9]

„

Mot slutet från 1800-talet började forskarna förstå brunråttans ursprung samt dess ändrade etymologi, vilket kunna ses inom Natural History såsom skrevs kalenderår 1895 från den amerikanske forskaren Alfred Henry Miles:

”Brunråttan existerar den art vilket existerar vanlig inom England, samt den maximalt kända inom kurera världen.

Den sägs äga kommit ifrån Persien mot England till mindre än tvåhundra tid sedan samt äga spridits därifrån mot andra länder såsom besökts från engelska skepp.[10]

„

Fastän man ännu vid 1900-talet ej fullt ut förstod artens ursprung, ägde biologerna slagit fast för att brunråttan ej härstammade ifrån Norge samt för att den snarare kom ifrån Centralasien samt (sannolikt) ifrån Kina.[11]

I land äger brunråttan beneath 1900-talet expanderat samt helt trängt undan svartråttan.

Brunråtta.

Orsakerna mot för att svartråttan vid 1950-talet försvann plats flera, bland annat byggnadsteknikens modernisering, dock konkurrensen tillsammans brunråttan fanns ett ledande faktor.[12]

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttans päls existerar grov samt oftast brun alternativt mörkgrå, medan undersidan existerar ljusgrå alternativt ljusbrun.

Kroppslängden existerar 20 – 26 centimeter, ifall svansen ej existerar inräknad.[2] Svansen existerar något mindre än kroppen, vilket skiljer åt den ifrån svartråttan, vars svans existerar påtagligt längre än kroppen.[2] ett adult (vuxen) brunråttehane balanserar inom medelvärde 550 gram, honor 350 gram, dock stora individer är kapabel nå 900 gram.[13][14][15] Råttor likt balanserar ovan en enhet för massa existerar ovanliga, samt berättelser angående råttor stora likt katter existerar oftast överdrifter alternativt felidentifieringar från andra gnagare, såsom sumpbäver samt bisamråtta.[16]

Brunråttan besitter god ljuduppfattning, existerar känslig mot ultraljud samt besitter en många välutvecklat luktsinne.

Dess normala hjärtfrekvens existerar 300 mot 400 stöt per 60 sekunder, tillsammans med ett andningsfrekvens vid cirka 100 per 60 sekunder.

Om ni misstänker för att ni besitter enstaka brunråtta inuti existerar detta viktigt för att agera snabbt på grund av för att begränsa angreppet.

ett pigmenterad råttas synskärpa existerar dålig, ungefär 6/180, medan ett icke-pigmenterad råtta (albino) - liksom ej besitter någon pigmentansamling inom ögonen - äger enstaka synskärpa vid ungefär 6/360 samt ett rejäl ljusspridning inom synfältet.[a]

Brunråttan existerar enstaka dikromat vilket uppfattar färger vid nästan identisk sätt likt enstaka människa tillsammans röd-grön färgblindhet, samt deras förmåga för att uppfatta färgmättnad existerar svag.

Dock äger brunråttan UV-receptorer liksom tillåter den för att titta ultraviolett ljus såsom andra arter ej kan.[17]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttan existerar till detta mesta nattaktiv.[2] dem tillbringar många period inom hålor inom marken alternativt inom exempelvis avlopp samt källare.

Brunråttan existerar god vid för att gräva, samt gräver ofta grundlig hålsystem. Den existerar enstaka god simmare, både vid ytan samt beneath vattnet, dock mot skillnad ifrån den närstående svartråttan existerar den enstaka dålig klättrare. enstaka undersökning ifrån 2007 visade för att brunråttor äger metakognition, enstaka mental förmåga likt annars bara hittats hos människor, ett sektion primater samt delfiner.[18] Denna tolkning ifrågasattes dock från ett ytterligare forskargrupp året efter.[19]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttan existerar enstaka sann eller genuin allätare samt äter nästan vad liksom helst, dock spannmål utgör ett avgörande sektion från kosten.[20]

Födosökbeteenden existerar ofta populationsspecifika, samt varierar beroende vid miljö samt födotillgång.

Brunråttor liksom bor nära enstaka fiskuppfödning inom West Virginia fångar mot modell mindre fiskar vilket existerar lika stora vilket människans finger.[21] Vissa råttkolonier längs vattendrag Po inom Italien, dyker efter blötdjur,[22][23], en beteende vilket påvisar social lärande bland medlemmar från denna art.[24] Råttor vid ön Norderoog inom Nordsjön jagar samt dödar sparvar samt änder.[25]

Fortplantning samt livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttan kunna fortplanta sig kurera året angående förhållandena existerar lämpliga.

enstaka honråtta föder upp mot fem kullar per kalenderår. Dräktighetstiden existerar bara 22-24 dagar. Brunråttan får vanligen 6-8 ungar per kull dock kunna undantagsvis erhålla upp mot 20 ungar. Honan är kapabel para sig omedelbart efter för att denna besitter fött.[4] då honråttan äger mejeriprodukt besitter den ett 24-timmars rytm[26]

Den maximala livslängden existerar upp mot fyra år,[27] även angående dem flesta vilda råttor sällan överlever ens en år.[4] Den årliga dödligheten beräknas existera 95 andel.

jagare samt konflikter inom arten existerar dem primära dödsorsakerna.[28]

Socialt beteende

[redigera | redigera wikitext]

Råttsamhällets struktur samt förhållandet mellan medlemmarna tolkas emellertid olika från forskarna.

Brunråttan existerar enstaka dikromat likt uppfattar färger vid nästan identisk sätt likt enstaka människa tillsammans med röd-grön färgblindhet, samt deras förmåga för att uppfatta färgmättnad existerar svag.

detta beror vid för att vilt såsom lever inuti samt inom laboratorier utvecklar beteendemönster likt skiljer sig ifrån detta normala, dock även vid för att detta existerar svårt för att utföra långvarigare beteendestudier vid fritt levande populationer från vilt likt påverkas från mänskliga aktiviteter. Man vet dock för att större råttsamhällen indelas inom klaner alternativt storfamiljer såsom försvarar sig mot andra klaner samt inkräktare utifrån.[29] Inom klanen råder enstaka rangordning var varenda individ äger sin personlig plats.[30]

Det existerar vanligt för att råttor tvättar varandra samt sover tillsammans.

Grupper från råttor brukar "låtsasslåss", vilket kunna innebära ett kombination från hopp, förföljande, tumlande samt boxning. Låtsasslagsmål innebär för att råttorna överfaller varandras halsar, medan allvarliga slagsmål innebär angrepp mot den andras ryggslut.

Läten

[redigera | redigera wikitext]

Ultraljudsläten

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttor kunna framkalla ultraljudsläten.

Råttungar använder olika typer från ultraljudsrop till för att erhålla fram samt styra moderns sökbeteende, liksom för att reglera moderns rörelser inom boet.[31] då råttungar existerar ett sju dagar gamla åstadkommer dem ultraljud bland vilka råttor vilket helst. Vuxna råttor utsänder ultraljudsläten liksom svar vid predator alternativt upplevd fara.

Frekvensen samt varaktigheten vid sådana rop beror vid råttans kön samt fortplantningsstatus. Honråttor avger även ultraljudsläten beneath parning.[32][33]

Brunråttor förmå även ge ifrån sig korta, högfrekventa, socialt orsakade läten beneath våldsamma alternativt tumlande lekstunder, innan dem får morfin, då dem parar sig samt då dem blir roade.

Ljudet beskrivs likt en klart "kvittrande", liksom liknar skratt, samt tolkas vilket ett förväntan vid något givande.[34][35]

Andra ultraljudsläten, likt en lågfrekvent "boom" alternativt "whoom", kunna produceras från hanråttor inom lugnt tillåtelse, då dem tvättar sig alternativt träffar sig ned på grund av för att sova.[36][37][38][39]

För människan hörbara läten

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttor skapar även läten liksom kunna höras från människor.

detta vanligaste hörda lätet ifrån tamråttor existerar tandknastrande, liksom inom dem flesta fall utlöses från lycka, dock förmå även artikel "självtröst" inom stressade situationer. Lätet beskrivs bäst liksom antingen en snabbt klick alternativt skorrande ljud såsom varierar ifrån råtta mot råtta.[33]

Dessutom piper brunråttor inom allmänhet längs enstaka rad från toner ifrån höga plötsliga skrik från smärta, mot mjuka 'sjungande' ljud beneath möten.

Brunråttan samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttan äger ett nära relation mot människan. Ursprungligen förekom den inom sydöstra Sibirien, nordost Kina samt delar från Japan dock människan besitter spridit arten samt idag förekommer den inom närheten från människan ovan stora delar från världen.[1]

Antal råttor besitter ökat inom dem svenska storstäderna dem senaste decennierna, ej minimalt inom huvudstaden.

80 andel från stockholmarna äger sett ett alternativt flera råttor inom innerstaden.[40][41]

Som skadedjur

[redigera | redigera wikitext]

Brunråttan kategoriseras vilket skadedjur. varenda kalenderår orsakar brunråttor internationellt skador på grund av miljontals kronor då den ödelägger odlade växter samt redskap, skadar byggnad samt infrastruktur, exempelvis genom för att tugga sig igenom elkablar alternativt förstöra avloppsrör.[42] dem äter även utsäde samt förstör lager tillsammans föda då dem urinerar alternativt defekerar vid dem.[42]

Brunråttan sprider även sjukdomar mot djur som bor i hus samt på det sättet mot människan, exempelvis olika former från campylobacter.[43] dock såsom direkt smittokälla mot människan existerar den ej en lika stort bekymmer liksom exempelvis svartråtta.[44]Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten inom land, säger exempelvis ifall brunråttans smittspridning inom städer direkt mot människor för att det existerar en hyfsat ogrundat påstående.[44]

Brunråttan existerar även ett invasiv art inom vissa områden.[42] vid bas från människans spridning från arten besitter den genom predation samt konkurrens orsakat, alternativt varit sektion inom för att andra vilda arter dött ut alternativt för att deras utbredning minskat dramatiskt, vilket påverkat däggdjur, fåglar, reptiler samt ryggradslösa djur.[42] Brunråttan påverkar även flera växter negativt, både vilda samt odlade då dem äter frön samt groddar.[42]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Dessa mått existerar angivna inom meter inom den amerikanska skalan AMA (American Medical Association), var synskärpan hos enstaka normalseende (1,0) existerar 6/6 samt enstaka albino brunråtta således besitter ett tydlighet vilket ifall den plats 360 meter ifrån syntavlan.[17]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Brown rat, 22 månad 2011.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] Ruedas, A.R.

    2016 Rattus norvegicus .

    Om ni önskar äga en preparat till bekämpning från skadedjur likt äger precist dessa attribut samt såsom även existerar effektivt mot bruna råttor, inklusive resistenta, att föreslå eller råda något oss Harmonix ® Rodent Paste.

    Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 20 augusti 2019.

  2. ^ [abcdef] Nationalencyklopedin 1990, s. 374.
  3. ^ [ab] Will Storr (4 oktober 2008). ”Britain’s rat infestation” (på engelska). The Telegraph.

    http://www.telegraph.co.uk/news/earth/environment/3352843/Britains-rat-infestation.html. Läst 10 månad 2014. 

  4. ^ [abc] Johansson 2002, s. 94.
  5. ^Donaldson 1915, s. 13.
  6. ^Berkenhout 1769.
  7. ^Moore 1858, s. 398.
  8. ^William Chambers, Robert Chambers (1850). (på engelska)Chambers's Edinburgh Journal: sid. 132. 
  9. ^Charles Dickens Jr. (1888) (på engelska). All the Year Round, New Series, Volume XLII, Number 1018.

    sid. 517. 

  10. ^Miles 1895, s. 227.
  11. ^Cornish 1908, s. 159.
  12. ^Valste 1997, s. 122.
  13. ^”Pest info- Rodents” (på engelska). BASF – The kemikalie Company. Arkiverad ifrån originalet den 26 månad 2014. https://web.archive.org/web/20141226142006/http://www.pestcontrol.basf.com.au/pest-info/pest-info-rodents/. Läst 10 månad 2014. 
  14. ^Clark, B.

    R.; Price, E. O. (1981). ”Sexual maturation and fecundity of wild and domestic Norway rats (Rattus norvegicus)” (på engelska). Journal of Reproduction and Fertility 63 (1): sid. 215-220. 

  15. ^Leslie, P. H.; Perry, J. S.; Watson, J. S.; & Elton, C. (1946). ”The Determination of the mittvärdet i en uppsättning data Body‐Weight at which kvinna Rats reach Maturity” (på engelska). Proceedings of the Zoological kultur of London (Blackwell Publishing Ltd) 115 (3‐4): sid. 473-488. 
  16. ^”Råttor samt möss – orsakar massiv skada”.

    Anticimex. Arkiverad ifrån originalet den 13 månad 2014.

    Du kunna mot modell nyttja Harmonix ® Monitoring Paste, såsom existerar ett giftfri pasta vilket kunna användas såsom mikroelement samt giftfritt bete till råttor samt andra gnagare.

    https://web.archive.org/web/20141213020446/http://www.anticimex.com/globalassets/skadedjur/faktablad_rattor_moss.pdf. Läst 10 månad 2014. 

  17. ^ [ab] Hanson, Anne (14 mars 2007). ”What Do Rats See?” (på engelska). Rat Behavior and Biology. ratbehavior.org. http://www.ratbehavior.org/RatVision.htm. Läst 10 månad 2014. 
  18. ^”Rats Capable Of Reflecting On Mental Processes” (på engelska).

    Science daglig. 9 mars 2007.

    Grundfakta angående Brunråtta: livslängd, utbredning samt landskapsbild ovan livsmiljö, livsstil samt socialt beteende, parningsvanor, kost samt näring, befolkningsstorlek samt status.

    http://www.sciencedaily.com/releases/2007/03/070308121856.htm. Läst 10 månad 2014. 

  19. ^Smith, J. David; Beran, M. J.; Couchman, J. J.; Coutinho, M. V. C. (2008). ”The Comparative Study of Metacognition: Sharper Paradigms, Safer Inferences” (på engelska). Psychonomic Bulletin & Review 15 (4): sid. 679–691.

    doi:10.3758/pbr.15.4.679. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4607312/. Läst 10 månad 2014. 

  20. ^Martin W. Schein samt Holmes Orgain (1 november 1953). ”A Preliminary Analysis of Garbage as Food for the Norway Rat” (på engelska). American Journal of Tropical medicin and Hygiene 2 (6): sid. 1117–1130.

    PMID 13104820. http://www.ajtmh.org/cgi/content/abstract/2/6/1117. Läst 10 månad 2014. 

  21. ^Cottam, C.; Stickel, W. H.; Stickel, L. F.; Coleman, R. H.; Mickey, A. B.; Schellbach, L.; Schorger, A. W.; Negus, N. C.; Polderboer, E. B. (1948). ”Aquatic habits of the Norway rat” (på engelska). Journal of Mammalogy 29 (3): sid. 299. 
  22. ^Gandolfi, G.; Parisi, V. (1972). ”Predazione su Unio Pictorum L.

    da parte sektion ratto, Rattus norvegicus (Berkenhout)” (på italienska). Acta Naturalia 8: sid. 1–27. Läst 11 månad 2014. 

  23. ^Parisi, V.; Gandolfi, G. (1974). ”Further aspects of the predation bygd rats on various mollusc species” (på italienska). Bollettino di Zoologia 41 (2): sid. 87–106.

    doi:10.1080/11250007409430096. 

  24. ^Galef, Jr.; Bennett, G. (1980) (på engelska). Diving for Food: Analysis of a Possible Case of Social Learning in Wild Rats (Rattus norvegicus). "94". sid. 416–425. doi:10.1037/h0077678. http://www.sociallearning.info/storage/pdf/comp%20psych%20943%20416-425.pdf. Läst 11 månad 2014. 
  25. ^Steiniger, Fritz (1950). ”Beitrage zur Sociologie und sonstigen Biologie der Wanderratte” (på tyska). Zeitschrift fur Tierpsychologie 7 (3): sid. 356–379.

    doi:10.1111/j.1439-0310.1950.tb01630.x. Läst 11 månad 2014. 

  26. ^Grota, L. J.; Ader, R. (1969). ”Continuous recording of maternal behavior in Rattus norvegicus” (på engelska). Animal Behaviour 17 (4): sid. 722–29. doi:10.1016/S0003-3472(69)80019-9. 
  27. ^Valste 1997, s. 123.
  28. ^”Rattus norvegicus — Details – Brown Rat” (på engelska). EOL – Encyclopedia of Life.

    http://eol.org/pages/328448/details. Läst 11 månad 2014. 

  29. ^Valste 1997, s. 123-124.
  30. ^Naughton, Donna (2012). ”Rattus norvegicus”. The Natural History of Canadian Mammals. University of Toronto Press. sid. 206-207. ISBN 978-1-4426-4483-0 
  31. ^Valste 1997, s. 124.
  32. ^”Science News 2001” (på engelska).

    http://www.sciencenews.org/articles/20010728/fob9.asp. Läst 11 månad 2014. 

  33. ^ [ab] Panksepp, Jaak; Burgdorf, Jepp (2003). ”"Laughing" rats and the evolutionary antecedents of human joy?” (på engelska). Physiology & behavior 79 (3): sid. 533–547. doi:10.1016/S0031-9384(03)00159-8.

    PMID 12954448. http://courses.washington.edu/ccab/laughing%20rats.pdf. Läst 11 månad 2014. 

  34. ^Brunelli, Susan A.; Shair, Harry N.; Hofer, Myron A. (1994). ”Hypothermic vocalizations of rat pups (Rattus norvegicus) elicit and direkt maternal search behavior” (på engelska). Journal of Comparative Psychology 108 (3): sid. 298–303.

    doi:10.1037/0735-7036.108.3.298. 

  35. ^White, N.; Adox, R.; Reddy, A.; Barfield, R. (1992). ”Regulation of rat maternal behavior bygd broadband pup vocalizations” (på engelska). Behavioral and Neural Biology 58 (2): sid. 131–137. doi:10.1016/0163-1047(92)90363-9. 
  36. ^Takahashi, L. K. (1992). ”Developmental expression of defensive responses during exposure to conspecific adults in preweanling rats (Rattus norvegicus)” (på engelska). Journal of Comparative Psychology 106 (1): sid. 69–77.

    doi:10.1037/0735-7036.106.1.69. PMID 1313347. 

  37. ^Brudzynski, Stefan M. (2005). ”Principles of Rat Communication: Quantitative Parameters of Ultrasonic Calls in Rats” (på engelska). Behavior Genetics 35 (1): sid. 85–92. doi:10.1007/s10519-004-0858-3. 
  38. ^Blanchard, R. J.; Agullana, R.; McGee, L.; Weiss, S.; Blanchard, D.

    C. (1992). ”Sex differences in the incidence and sonographic characteristics of antipredator ultrasonic cries in the laboratory rat (Rattus norvegicus)” (på engelska). Journal of Comparative Psychology 106 (3): sid. 270–277. doi:10.1037/0735-7036.106.3.270. PMID 1395496. 

  39. ^Haney, M.; Miczek, K. A. (1993). ”Ultrasounds during agonistic interactions between kvinnlig rats (Rattus norvegicus)” (på engelska). Journal of Comparative Psychology 107 (4): sid. 373–379.

    doi:10.1037/0735-7036.107.4.373. PMID 8112049. 

  40. ^”8 från 10 stockholmare besitter sett råttor”. Anticimex. 30 april 2019. https://www.anticimex.com/sv-se/nyhetsrum/2019/anticimex-8-av-10-stockholmare-har-sett-rattor/. Läst 21 månad 2021. 
  41. ^”Allt fler råttor inom Stockholm”. SVT Nyheter. 3 månad 2018.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/allt-fler-rattor-i-stockholm-1. Läst 21 månad 2021. 

  42. ^ [abcde] Global invasive species database (2017) Rattus norvegicus, läst 2017-04-23
  43. ^Annette Backhans (2011-05-20) Wild rodents as carriers of potential pathogens to pigs, chickens and humans, with special emphasis on Brachyspira spp.

    and Yersinia enterocolitica, avdelningen på grund av kliniska vetenskaper, SLU, läst 2017-04-23

  44. ^ [ab] Maja Larsson (2017-04-23) Göteborg kämpar mot något som ökar i storlek eller antal råttinvasion, Göteborgs-Posten, läst 2017-04-23

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • B.

    Jensen (1994). Nordens däggdjur. ISBN 91-46-16576-2 

  • Anders Bjärvall samt Staffan Ullström (1995). Däggdjur. ISBN 91-46-16576-2 
  • Ulf Johansson (red.) (2002). Naturguiden – ett praktisk vägvisare mot vårt lands växter samt djur. Reader’s Digest AB, huvudstaden. ISBN 91-7030-333-9 
  • Juha Valste (red.) (1997). Däggdjur – vilt inom Sveriges natur.

    Bertmarks förlag,. ISBN 91-973632-5-1 

  • Brunråtta. Bokförlaget god skrivna verk AB, Höganäs. 1990. ISBN 91-7024-619-X 
  • Donaldson, Henry Herbert (1915). The Rat. sid. 13 
  • John Berkenhout (1769) (på engelska). Outlines Of The Natural History Of Great Britain And Ireland: Containing A systematic Arrangement and concise Description of all the Animals, Vegetables, and Fossiles which have hitherto been discovered in these Kingdoms : In Three Volumes.

    Comprehending the djur Kingdom, Volym 1. Elmsly 

  • William W. Moore (1858). Friends' Intelligencer volym 14. Pennsylvania State University språk=engelska 
  • Miles, Alfred Henry (1895) (på engelska). Natural History. Dodd, Mead & Company 
  • Charles John Cornish (1908) (på engelska). The Standard Library of Natural History, Volume 1.

    The University samhälle, Inc 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]