belefray.pages.dev






Hur många är har jupiter

Jupiter

Fakta

 

1.

Jupiter fryst vatten the fifth planet from the Sun, and the largest in the solar struktur – more than twice as massive as the other planets combined.

Inre kärna, järn
2. Flytande metalliskt väte
3.

Jupiter besitter 79 kända månar, dock detta uppskattas för att planeten faktiskt kunna äga därför flera liksom 100 månar.

Flytande molekylärt väte

Avstånd från Solen:Cirka 778 miljoner km
  
Avstånd från Jorden: Cirka 588 miljoner km
  
Ekvatorns diameter:142 800 km
  
Temperatur inom molntäcket: Cirka -150 °C (medeltal)
  
Temperatur nattsidan:Cirka -85 °C (medeltal)
  
Atmosfär:Mest väte samt helium
  
Dygnets längd:9 timmar 50 minuter
  
Årets längd:11,9 jordiska år
  
Antal månar:63 (kända, man tror för att detta finns fler)

Om Jupiter

Jupiter är solsystemets största planet.

detta skulle rymmas ungefär 1300 jordklot innanför Jupiters yta. Den väger också mer än varenda dem andra planeterna inom solsystemet tillsammans.

Gudarnas Konung

inom den romerska mytologin fanns Jupiter gudarnas konung, från grekerna kallad Zeus. detta är väl en passande namn mot denna koloss.

Jupiter är den ljusstarkaste punkten på natthimlen efter månen samt venus, samt ibland Mars. Människan äger därför kunnat titta planeten tillsammans med blotta ögat ända från urtiden, samt flera kulturer besitter satt himlakroppen inom samband tillsammans gudomligheter.

I detta gamla Babylon sade man för att Jupiter skapats från hjälteguden Marduk.

Marduk stred tillsammans med jättemonstret Tiamat samt klöv hon mitt inom tu tillsammans med enstaka åskvigg. en halvan gjorde denne mot sky samt den andra mot mark. Utrymmet däremellan tände han upp tillsammans med ett mängd ljus, bland dem solen, förstås. Jupiter satte han liksom enstaka vandrande ledstjärna på natthimlen.


En flytande planet

Symbolen för planeten Jupiter.

Jupiter äger ingen fast yta, utan består helt samt hållet från gas. Största delen från dessa gaser är väte samt helium, dock man tror för att vätet finns inom flytande struktur, såsom ett vätska.

Man kunna titta enstaka mängd färger samt grupp likt löper över Jupiters yta. Dessa består från andra ämnen liksom fryst vatten, fosfor samt kol.

Jupiters utseende ändrar sig bota tiden. Gasmolnen rotera samt går eller reser inom enstaka många hög hastighet. angående man bara tittar inom en enkelt teleskop på jorden är kapabel man titta för att planetens yta förmå titta annorlunda ut bara efter en dygn.


Medeltemperaturen inom Jupiters gasmoln är -150 C°. detta kunna tyckas existera väldigt kallt, dock detta borde artikel kallare tillsammans tanke på planetens avstånd mot solen.

Jupiter existerar den största planeten inom solsystemet.

detta betyder för att Jupiter värms upp inifrån, noggrann såsom jorden. Jupiter besitter alltså ett varm kärna från något sorts ämne. Forskarna tror för att detta finns metall längst in inom planeten, samt sedan flera lager varma gaser.

Om Jupiter.

detta verkar faktiskt liksom angående Jupiters kärna kunna artikel hetare än solens yta!

Jupiters röda fläck

Det finns ett detalj på Jupiter vilket inte någonsin förändras, enstaka enorm röd fläck såsom ligger på planetens nedre halva.

Det är ett virvelstorm vilket går eller reser över identisk breddgrad på Jupiter.

Virveln är ungefär 25 000 km bred. Den är nästan dubbelt så stort såsom jorden. När man kunde börja analysera Jupiter inom primitiva teleskop för 300 år sedan gjordes teckningar liksom visar den röda fläcken. Alltså vet oss för att den ej ens beneath denna långa tidsperiod äger förändrats särskilt många.


Jupiters dragningskraft

Jupiters dragningskraft är många massiv. Den drar kurera tiden mot sig astroider samt meteoriter liksom passerar förbi solsystemet. detta är därför Jupiter besitter så många månar.

Det här kunna existera ganska farligt, för samtliga stenklumpar fastnar ej inom Jupiters dragningskraft, utan är kapabel fortsätta mot dem andra planeterna, mot modell jorden.

dock detta verkar också liksom ifall Jupiter äger avstyrt samt fångat in meteoriter vilket kunde äga träffat oss.

I juli 1994 kolliderade ett massiv meteorit tillsammans Jupiter. Man kunde titta svarta fläckar sprida sig över planetens yta. detta här plats bitar från kometen, maximalt berg samt fryst vatten, tror man.

Det existerar enstaka jättestorm såsom existerar större än jorden, samt vilket besitter virvlat runt vid planeten inom hundratals år.


Besök på Jupiter

Rymdsonden pionjär 13 plats den första likt besökte Jupiter 1973. Sedan äger många andra följt.

1995 skickade sonden Galileo ner enstaka små spaningsfarkost mot Jupiters yta. Farkosten förintades så småningom, dock hann sända enstaka massa värdefull upplysning inom 50 minuter.

I månad 2007 passerade rymdsonden New Horizons Jupiter.

New Horizons är egentligen på väg mot Pluto, dock passade på för att ta nya, skarpare bilder från jätteplaneten på sin väg.

När rymdsonden Voyager 1 passerade Jupiter 1979 upptäcktes ett fingerprydnad runt planeten, liksom hittills varit okänd. Den liknar den fingerprydnad liksom ligger runt saturnus, dock är många tunnare.

Den består från damm samt småsten.

Io

Europa

  

Ganymedes

Callisto

Jupiter besitter ett otrolig mängd satelliter alternativt månar.

Några från dem är stora samt lätta för att titta inom en teleskop. andra är många mindre, samt svåra för att upptäcka. Forskarna är säkra på för att hitta fler satelliter allt eftersom.

Alla satelliterna är döpta efter olika personer inom guden Zeus liv (mest kvinnor denne älskat).


Månarna Io, Europa, Ganymedes samt Callisto upptäcktes 1610 från Gallileo Galilei. dem kallas därför dem "gallileiska månarna". dem är dem fyra största satelliterna såsom snurrar kring Jupiter.

Io

Io fanns enstaka fin kvinna såsom älskades från Zeus.

han förvandlade hon mot enstaka nötboskap för för att försöka dölja hon för sin fru Hera. detta gick tyvärr ej så utmärkt inom slutändan.

Io är lite större än jordens måne. Ytan består från berg tillsammans med (tror man) enstaka kärna från järn. Ios yta är många slätare än på dem flesta andra månarna.

detta betyder för att Io är ett ganska ung måne, eftersom detta ej hunnit krascha så många meteorer än.

Europa

Europa är döpt efter ett prinsessa vilket kidnappades från Zeus. han ägde då förvandlat sig mot enstaka ljus tjur.

Europa är lite mindre än vår måne, samt är täckt från enstaka skorpa från fryst vatten.

Forskarna tror för att detta är kapabel finnas ocean beneath denna fryst vatten, likt mot samt tillsammans kunna visa sig innehålla något sorts liv. ett massa prickar samt streck på ytan tros artikel gjorda från varma källor alternativt vulkaner. detta här är också många unikt, för dem flesta andra himlakropparna inom vårt solsystem tros existera helt utslocknade, även inuti.


Ganymedes

Ganymedes fanns enstaka fin pojke vilket Zeus tog bostad liksom uppassare.

Ganymedes är den största månen inom solsystemet. Den är större än mot modell båda planeterna Merkurius samt Pluto. Ytan tycks artikel enstaka blandning från berg samt fryst vatten. Kärnan tros bestå från järn.

Callisto

Callisto plats enstaka fin nymf (en sorts älva) likt Zeus förälskade sig inom.

Jupiter (symbol: ♃) existerar den femte planeten ifrån solen samt existerar tillsammans med massiv marginal solsystemets största planet.

Hans fru Hera blev svartsjuk samt förvandlade hon mot ett björn.

Callisto är något mindre än planeten Merkurius. Ytan består maximalt från berg samt järn. Månen är helt täckt tillsammans kratrar, vilket är en indikator på för att den är många äldre.

Fler månar

De små månarna Metis, Adrastea, Amalthea samt Thebe liggar närmast Jupiter.

dem är samtliga oregelbundna (alltså ej runda), samt är troligen asteroider liksom fastnat inom planetens dragningskraft.

Ännu mindre är Leda, Himalia, Lysithea, Elara, Ananke, Carme, Pasiphae samt Sinope. dem tillhör dem yttre månarna, likt ligger inom utkanten från Jupiters dragningsfält.

Ytterligare 47 nya månar besitter upptäckts dem senare åren, samt väntar på för att bli döpta samt beskrivna.

Man vet ej så många angående varenda dessa små månar, dock troligen liknar dem varandra ganska många.

De är ej månar vilket man ofta tänker sig dem, runda samt ganska släta, utan ser ut liksom oformliga lerklumpar.