Var finland med i warszawapakten

I mars 1948 slöt fem länder inom Västeuropa (Belgien, land i västeuropa, Luxemburg, Nederländerna samt Storbritannien) ett pakt angående gemensamt självförsvar samt utökat ekonomiskt samarbete, Brysselpakten. För USA plats Brysselpakten en indikator på för att länderna plats beredda för att gemensamt söka ett lösning på sina säkerhetsproblem, vilket fanns ett förutsättning för amerikanskt engagemang inom Europas framtida säkerhet.

Sovjetunionen uppfattade pakten likt en hot.

I slutet från 1948 förhandlade Brysselpaktsstaterna tillsammans med USA:s samt Kanadas regeringar ifall för att ta tillsammans dessa inom en utvidgat försvarssamarbete. Nordatlantiska fördraget alternativt Atlantpakten (North Atlantic Treaty) tog struktur.

land, Island, Italien, Norge samt Portugal inbjöds också för att underteckna avtalet.

Trots sovjetiska påtryckningar för för att förhindra avtalet kunde Atlantpakten undertecknas från dem tolv staternas representanter nära en möte inom Washington den 4 april 1949.

Genom Atlantpaktens femte paragraf, den så kallade produkt 5, förband sig staterna för att betrakta en väpnat angrepp mot någon från dem likt en angrepp mot dem samtliga.

Vidare drog Atlantpakten upp riktlinjer för samarbetsområden liksom ej plats direkt knutna mot försvarssamarbetet. Staterna skulle förbättra sina inbördes ekonomiska relationer, bygga upp demokratiska institutioner samt på detta viset bidra mot enstaka fredlig världsordning.

Huvudkommando inom Europa

Då detta kommunistiska Nordkorea invaderade Sydkorea 1950 drog alliansstaterna genast paralleller mot risken för sovjetiska hot mot Europa.

Därför avgjorde man för att ge alliansens organisation, vilket hittills bara ägde bestått från det Nordatlantiska rådet (NAC), ett fastare utformning. General Dwight D Eisenhower (allierad överbefälhavare beneath andra världskriget, senare USA:s president) utsågs mot högste befälhavare för detta europeiska huvudkommandot, detta önskar säga dem allierade styrkor vilket skulle försvara Europa.

Dessa fick våren 1951 en permanent högkvarter utanför Paris. Hit lokaliserades även kurera Natos högkvarter 1952 samt britten Hastings Ismay blev dess förste generalsekreterare. identisk år upptogs Turkiet samt Grekland inom alliansen.

För för att stärka alliansen mot Sovjetunionen ansåg USA för att detta dåvarande Västtyskland borde få bidra mot Natoförsvaret tillsammans med egna militära styrkor.

inom femte månaden i året 1955 blev Västtyskland formellt medlem inom Nato.

Nio dagar senare undertecknade Sovjetunionen enstaka försvarsallians, Warszawapakten, tillsammans tillsammans Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern samt Östtyskland. Därmed cementerades Europas delning samt detta så kallade kalla kriget mellan öst samt väst kom för att prägla säkerhetspolitiken inom Europa fram mot Sovjetunionens upplösning 1991.

Spanien blev Natomedlem 1982 dock avgjorde först 1986 för att att koppla eller förena med något sig mot detta militära samarbetet.

Inre motsättningar

Inom Nato fanns frågan ifall kontrollen från kärnvapen konfliktfylld. detta ägde den varit ända sedan Nato 1954 beslutat för att amerikanska kärnvapen fanns nödvändiga för alliansens försvar.

USA försäkrade för att landet skulle avfyra sina kärnvapen mot Sovjetunionen ifall Europa blev angripet (kärnvapengarantin).

Frankrike betraktade emellertid den amerikanska kärnvapengarantin tillsammans med massiv tveksamhet, både därför för att den ej ansågs riktigt trovärdig samt därför för att den innebar en starkt beroende från USA.

land i västeuropa började 1958 bygga upp ett personlig kärnvapenstyrka samt valde 1966 för att lämna Natos militära samarbete. dem franska styrkorna skulle därmed ej automatiskt behärska mobiliseras från Natokommandot inom Europa inom händelse från konflikt. Nato tvingades flytta sina högkvarter från land i västeuropa mot Belgien.

land i västeuropa fortsatte dock för att delta inom Natos politiska samarbete samt år 2009 återinträdde land i västeuropa inom detta militära samarbetet utom när detta gäller just kärnvapnen.

Nedrustning

År 1972 enades USA samt Sovjetunionen ifall begränsningar från strategiska kärnvapen, detta så kallade Salt I-avtalet (Strategic Arms Limitation Talks).

Ett Salt II-avtal om fortsatta begränsningar från strategiska vapen undertecknades 1979. dock Warszawapaktens upprustning – ej minimalt från kärnvapenrobotar – fortsatte för att oroa Natoländerna. Särskilt dem nya sovjetiska medeldistansrobotarna SS-20 upplevdes liksom en allvarligt hot.

Därför fattade Nato 1979 detta så kallade dubbelbeslutet.

i enlighet med detta skulle Nato placera ut 572 kärnvapenstridsspetsar tillsammans medeldistansräckvidd (Intermediate-Range Nuclear Forces, INF) inom bland annat Västtyskland samt Storbritannien. eftersom dessa kunde nå stora delar från Sovjetunionen, medan dem sovjetiska SS-20-robotarna endast kunde nå mål inom Västeuropa, skulle Sovjetunionen avskräckas från en angrepp.

Om Warszawapakten däremot lovade för att minska sin arsenal från medeldistansrobotar inom Europa skulle Nato minska omfattningen från dem nya utplaceringarna.

Detta plats dubbelbeslutets andra sektion. inom praktiken innebar detta för att Sovjetunionen skulle dra försvunnen en stort antal kärnvapen, utan ytterligare motprestation från Nato än för att detta ej utplacerades några nya robotar inom Västeuropa. Sovjetunionen förkastade budet vilket orimligt.

Utplaceringarna inleddes 1983.

Dagen efter detta för att dem första robotarna anlänt mot Västtyskland avbröt Sovjetunionen varenda nedrustningsförhandlingar tillsammans med omedelbar verkan, offentliggjorde planer på utplacering från nya kärnvapen inom Europa samt vägrade ange något datum för nya förhandlingar tillsammans USA.

Kommunismens fall

När nedrustningsförhandlingarna angående medeldistansvapen återupptogs inom början från 1985 ägde förutsättningarna ändrats dramatiskt.

Michail Gorbatjov, såsom gjort sig känd för en helt nytt säkerhetspolitiskt tänkande, ägde idag tagit över makten inom Sovjetunionen.

Relationerna mellan supermakterna förbättrades märkbart samt efter långa förhandlingar enades USA samt Sovjetunionen inom slutet från 1987 ifall för att varenda USA:s samt Sovjetunionens medeldistanskärnvapen på global grund skulle förstöras.

Samtidigt förde USA samt Sovjet diskussion ifall ett delning från antalet långdistanskärnvapen.

Efter en initiativ från Gorbatjov avgjorde Warszawapakten 1989 för att genomföra stora nedskärningar från sina konventionella stridskrafter inom Europa vilka plats numerärt överlägsna Natos.

1989 blev också dem politiska omvälvningarnas år inom Europa.

dem kommunistiska regeringarna föll inom Öst- samt Centraleuropa samt Berlinmuren – den möjligen maximalt tydliga symbolen för detta kalla kriget samt Europas delning – revs.

Inga fiender?

För Natos personlig sektion innebar omvälvningarna ett triumf blandad tillsammans med förvirring. Alliansens politiska samt militära sammanhållning ägde bestått provet.

Dess huvudmotståndare höll på för att falla samman, dock ägde organisationen därför ”gjort sitt” samt blivit mogen för avveckling?

Sommaren 1990 förklarade Nato för att man ej längre betraktade Sovjetunionen samt dem öst- samt centraleuropeiska länderna liksom fiender.

Sovjetunionen å sin blad accepterade enstaka återförening från dem bägge tyska staterna. inom oktober identisk år blev detta enade Tyskland medlem inom Nato samt inom november enades Nato samt Warszawapakten angående långtgående nedrustning från konventionella stridskrafter (CFE-avtalet, Conventional Armed Forces in Europe).

1991 meddelade länderna inom Warszawapakten för att den alliansen skulle upplösas.

identisk år avgick Gorbatjov samt Sovjetunionen upplöstes. Nato offentliggjorde för första gången sin militära plan, New Strategic Concept, såsom utmålade den nya säkerhetspolitiska hotbilden såsom svårförutsägbar, mångfacetterad samt ej ständigt renodlat militär.

Den amerikanske presidenten George H W Bush presenterade inom början från 1990-talet flera nedrustningsinitiativ samt avtalade tillsammans med sin ryske arbetskamrat Boris Jeltsin för att länderna skulle minska sina kärnvapenarsenaler ytterligare.

Även Natomedlemmar avgjorde angående långtgående nedskärningar från sina försvarsmakter.

Kriget inom forna Jugoslavien

När hotet från öst övergick inom samarbete ökade Natos nyfikenhet för fredsbevarande insatser vilka kunde ge alliansen en nytt existensberättigande. beneath inbördeskriget inom detta forna Jugoslavien inom början från 1990-talet bevakade Natoflyg bosniskt territorium, bland annat för för att skydda FN-personalen inom den fredsbevarande styrka Unprofor (United Nations Protection Force).

På FN:s uppgift deltog Natoförband inom upprättandet från enstaka fredad område runt Sarajevo samt andra bosniska städer. Sedan kriget inom Bosnien trappats upp beneath 1994 samt 1995 utförde Nato allt oftare på FN:s uppgift flyganfall mot framför allt bosnienserbiska militära mål.

Genom detta fredsavtal likt slöts 1995 fick Nato ledningen för enstaka större multinationell styrka, Ifor (Implementation Force), likt skulle övervaka samt genomdriva avtalets politiska delar (läs mer inom kapitlet Fredsfrämjande operationer).

Natos 50-årsfirande 1999 dämpades betydligt från detta faktum för att försvarsalliansen befann sig inom ett öppen militär konflikt tillsammans med Serbien angående den serbiska provinsen Kosovo.

detta fanns Natos första storskaliga konflikt någonsin.

För för att skydda Kosovos albanska majoritetsbefolkning från serbiska övergrepp inledde Nato flygangrepp mot Serbien, Montenegro samt serbiska mål inom Kosovo. Anfallet fanns ej fanns sanktionerat från FN:s säkerhetsråd.

Efter flera rundor stormaktsdiplomati utformades enstaka internationell fredsplan samt ett Natoledd fredsbevarande styrka skapades, Kfor (Kosovo Force, se Fredsfrämjande operationer).

Partnerskap för fred

Parallellt tillsammans med den fredsskapande verksamheten inom före detta Jugoslavien stod frågan angående för att utvidga Nato österut inom fokus.

Sedan början från 1990-talet ägde flera från dem central- samt östeuropeiska länderna ansökt ifall medlemskap inom Nato. dem befann sig inom en säkerhetspolitiskt ingenmansland mellan Västeuropa samt Ryssland samt fruktade för vilket den instabila situationen inom bota detta forna Sovjetunionen kunde leda till.

Ryssland å sin blad uppfattade ett utbredning från Nato likt hotfull samt en sätt för USA för att utvidga sitt påverkan samt sin militära närvaro inom området.

Natoländerna fanns mot ett början tveksamma mot för att släppa in dem östeuropeiska staterna. vilket en försök för att lugna dem länder vilket ville närma sig Nato utan för att irritera Ryssland inrättades efter en amerikanskt initiativ enstaka fräsch samarbetsform inom den europeiska säkerhetspolitiken, Partnerskap för fred (PFF), nära Natos toppmöte inom januari 1994.

Genom för att att koppla eller förena med något sig mot PFF fick europeiska länder inom den europeiska säkerhets- samt samarbetsorganisationen OSSE vilket ej plats medlemmar inom Nato, mot modell landet, möjlighet för att samarbeta tillsammans alliansen.

Inom PFF genomförde länderna militära samövningar från typen fredsbevarande samt fredsskapande operationer samt räddningsinsatser samt humanitära insatser.

1997 ägde PFF-verksamheten växt så kraftigt för att Nato samt partnerländerna började överväga för att förändra formerna för samarbete. inom femte månaden i året 1997 beslöt dem för att forma ett fräsch organisation, detta Euro-atlantiska partnerskapsrådet (EAPR, på engelska EAPC).

Inom rådet skulle dem då 28 Natoländerna samt en antal partnerländer behärska mötas för dialog samt konsultationer samt organisera mer strukturerat för PFF-övningar.

I PFF/EAPR ingår inom solens tid 18 länder utöver Natomedlemmarna.

Många från dessa är länder inom Centralasien samt Kaukasien. dem besitter relativt få gemensamma intressen tillsammans dem länder inom Europa likt kvar ej är Natomedlemmar. Denna tillväxt besitter gjort för att PFF/EAPR besitter förlorat inom innebörd.

11 september 2001

Natos strategiska idé från 1991 uppdaterades 1999.

dem renodlat militära hoten tonades ned ytterligare medan andra säkerhetshot, mot modell ekonomiska samt politiska, fick enstaka mer framträdande plats.

Men dem terrorattacker liksom skakade USA inom grunden den 11 september 2001 påverkade också Nato. Detta underströks från för att Nato redan den 12 september 2001 för första gången inom sin saga åkallade den så kallade skrivelse 5 inom Natostadgan, liksom föreskriver ömsesidig hjälp nära en angrepp mot någon medlemsstat.

Det fanns två något paradoxala aspekter från denna situation.

För detta första ägde Nato inom över 50 år levt inom föreställningen för att ifall produkt 5 någonsin skulle åberopas så skulle detta artikel USA liksom kom mot dem svagare västeuropeiska Natoländernas undsättning nära en anfall österifrån. idag blev detta inom stället dem västeuropeiska allierade samt Kanada vilket på detta vis förklarade sin samhörighetskänsla tillsammans detta attackerade USA.

För detta andra fanns Nato liksom sådant helt oförberett på för att faktiskt agera mot detta strategiska terrorangreppet mot USA liksom nätverket al-Qaida samt dess chef Usama insekter som pollinerar Ladin ägde genomfört. Dels ägde man ett många begränsad beredskap vilket gällde terroristbekämpning, dels saknades detta helt enkelt mål för att slå mot.

Natoländerna ägde såsom varenda andra stater vant sig nära för att definiera hot inom begrepp från andra stater, vilket ju innehåller många möjliga anfallsmål inom händelse från ett motattack.

USA:s konflikt inom Afghanistan

USA tog från början tacksamt emot hjälp från Natoländerna.

Nato lånade mot modell ut sin flotta från luftövervakningsflygplan (Awacs) mot USA, vars egna tillgångar då fanns upptagna på annat håll, samt erbjöd amerikanskt luftfart fri tillgång mot luftrum samt flygfält inom alliansen.

USA kom snart för att definiera kampen mot al-Qaida såsom kampen mot terroristnätverkets baser inom Afghanistan, vilket sedan början från 1990-talet styrdes från den fundamentalistiska, islamistiska talibanregimen.

Efter mindre än ett månad fick USA, efter avgörande diplomatiskt sysselsättning, en mandat från FN:s säkerhetsråd för att agera militärt inom Afghanistan för för att antingen få talibanregimen för att utlämna al-Qaida-terroristerna alternativt, angående så ej skedde, avsätta talibanerna tillsammans våld.

eftersom talibanerna avfärdade USA:s krav påbörjades militära operationer mot Afghanistan inom oktober 2001, vilket ledde mot talibanregimens fall bara ett dryg månad senare.

När talibanerna drivits från makten inrättades tillsammans med FN-stöd enstaka färsk provisorisk statsmakt inom Afghanistan, samt den stöddes från enstaka internationell säkerhetsstyrka Isaf (International säkerhet Assistance Force).

Här fick Nato sitt första stora uppgift utanför den europeiska kontinenten, när man övertog ledningen samt ansvaret för Isaf inom augusti 2003 (se Fredsfrämjande operationer).

Irakkriget frestar på sammanhållningen

USA:s konflikt mot terrorismen fick enstaka fortsättning inom detta anfall mot Irak vilket ett USA-ledd partnerskap inledde beneath våren 2003.

Syftet plats för att avsätta president Saddam Hussein samt ”avväpna” Irak, detta önskar säga hitta samt förstöra dem massförstörelsevapen såsom påstods finnas inom landet inom strid mot FN:s resolutioner.

Nato likt organisation deltog ej kriget dock detta innebar ett seriös påfrestning på sammanhållningen inom alliansen.

noggrann vilket EU plats Nato djupt splittrat när detta gällde anfallet mot Irak. Ungefär hälften från Nato- samt EU-länderna stödde anfallsplanerna, samt Storbritannien samt Polen bidrog tillsammans trupp. Den andra hälften – beneath främst fransk samt tysk ledning – fanns helt emot.

Dessutom kom solidariteten inom alliansen för att ifrågasättas.

Turkiet åberopade Natostadgans nyhet 4 likt talar ifall konsultationer inom alliansen inom händelse från yttre hot. Turkiet begärde för att Nato skulle initiera en visst planeringsarbete för den händelse för att Irak skulle vedergälla en amerikanskt anfall tillsammans med en motanfall mot Turkiet.

Belgien, land i västeuropa samt Tyskland lade in sina veton mot denna begäran vilket kunde tolkas såsom för att några Natoallierade ej ville anlända mot en annat allierat lands försvar när detta kände sig hotat.

Detta ansågs från många stå inom strid tillsammans läka Natos kärna, dem ömsesidiga försvarsgarantierna. Motivet för dem tre länderna för att lägga in sina veton plats för att man ej ville titta en konflikt mot Irak liksom oundvikligt.

Konflikten löste sig på mindre än enstaka sju dagar genom för att en beslut ifall för att inleda förberedelse för en eventuellt skydd från Turkiet blev tagna från en annat Natoorgan, Försvarsplaneringskommittén – där land i västeuropa ej ingick.

Detta beslut fattades tillsammans med Frankrikes goda minne, eftersom man börjat inse hur destruktivt för alliansen detta skulle existera angående Turkiets begäran ej blev uppfylld.

En ytterligare bidrag liksom splittrade alliansen plats insatsen inom Libyen 2011 då ett Natoledd partnerskap genomförde flygräder för för att skydda civilbefolkningen beneath en uppror mot landets diktator Muammar Gaddafi (se Fredsfrämjande operationer).

Fler länder ansluts

Vid Natos toppmöte inom Madrid inom juli 1997 inbjöds Polen, Tjeckien samt Ungern mot förhandlingar ifall medlemskap.

dem tre länderna upptogs formellt likt Natomedlemmar nära alliansens 50-årsjubileum inom april 1999.

Med George W Bush inom Vita huset från 2001 ökades tempot inom utvidgningsprocessen.

USA ansåg för att man ägde ett moralisk skyldighet för att hjälpa dem små länderna inom mot modell Baltikum för att säkra sin lokal inom detta västliga Europa genom en Natomedlemskap. beneath dem närmaste två åren leddes därför ett process inom Nato för för att ta upp ej bara dem syd- samt östeuropeiska länderna Bulgarien, Rumänien, Slovakien samt Slovenien utan också dem tidigare sovjetrepublikerna land i baltikum, Lettland samt Litauen.

Ryssland bedömde för att utvidgningen skulle äga boende vare sig man protesterade alternativt ej, varför detta ryska motståndet tonades ned betydligt.

Vid Natos toppmöte inom tjeckiens huvudstad 2002 bjöds samtliga sju länderna in samt två år senare plats dem upptagna liksom medlemmar.

Vid toppmötet inom Riga 2006 blev tagna detta ej in några nya medlemmar, dock Natoledarna konstaterade för att Albanien, Kroatien samt Makedonien befann sig på rätt spår inom den program likt gjorts upp för vägen mot Natomedlemskap, Membership Action Plan (MAP).

Vid toppmötet inom Rumäniens huvudstad Bukarest våren 2008 inbjöds Albanien samt Kroatien för att bli Natomedlemmar så fort dem kriterier vilket ställts upp inom MAP-processen infriats.

inom april 2009 blev Albanien samt Kroatien formellt medlemmar inom Nato.

Vad gällde Georgien samt Ukraina, vars regeringar agerat aktivt för anslutning mot Nato, utlovade Natos chef nära toppmötet 2006 ett ”intensifierad dialog”. inom klartext innebar detta för att dem båda ländernas inrikes- samt utrikespolitiska bekymmer, särskilt vad gäller Ryssland samt minoritetsfrågor, gjorde för att Nato ej kunde utlova något medlemskap för dem vare sig på begränsad alternativt medellång sikt.

dock toppmötet inom april 2008 föregicks från ett stark diskussion bland Natoländerna. USA tillsammans flera ville ge Georgien samt Ukraina MAP-status, medan bland annat land i västeuropa samt Tyskland fanns emot, vilket framför allt berodde på detta starka ryska motståndet mot planerna. Ryssland såg både Georgien samt Ukraina vilket sektion från sin historiska intressesfär.

Kompromissen blev för att ej ge Georgien samt Ukraina MAP-status, samtidigt liksom Nato fastslog för att länderna skulle behärska bli medlemmar inom framtiden.

Men utvecklingen kom för att gå åt en annat håll. Den ryska erkännandet sommaren 2008 från Sydossetien samt Abchazien liksom självständiga stater satte effektivt stopp för Georgiens Natomedlemskap.

en från kriterierna inom MAP-processen är nämligen för att en kandidatland bör äga löst samtliga gräns- samt minoritetskonflikter tillsammans sina grannar. identisk moratorium gällde Ukraina efter 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön samt tog övervakning över territorier inom Donbas inom öst, tillsammans med stöd från separatister. 

Montenegro blev medlem 2017, Nordmakedonien anslöts 2020 samt inom april 2023 blev land i norden den 31:a medlemsstaten. 

Tillbaka mot kärnuppgiften

Rysslands ingripande mot förmån för Sydossetien samt Abchazien och anfallen mot Georgien 2008 lade grunden för enstaka omvärdering från säkerhetsläget inom Europa.

2009 inledde Nato ett ändring från sitt strategiska idé samt inom den utgåva vilket antogs 2010 betonades åter kraftfullt vikten från territoriellt kollektivt försvar. inom efterhand framstår Georgienkriget dock bara likt ett små förövning mot vad vilket skulle komma inom detta många större inom Ukraina. Den ryska illegala annekteringen från Krimhalvön 2014 fick Nato för att lägga in högsta växeln för för att stärka försvaret nära alliansens östfront (se Verksamheten och Nato samt Ryssland).

detta nya säkerhetsläget innebar också förändringar inom den militära strukturen (se Uppbyggnaden).

Det alltmer aggressiva samt aktiva Ryssland satte förnyat fokus på Nato likt medlemsklubb. beneath tiden efter kalla kriget plats tillhörighet ej ett lika nödvändig fråga dock inom en klart läge fick tidigare samarbetspartner plötsligt titta sig stå utan tillgång mot data samt effekt.

För för att behålla relationen tillsammans med viktiga partner avgjorde toppmötet 2014 ifall en nytt schema för utvidgat samarbete tillsammans Natos allra maximalt närstående partner: Enhanced Oppurtunities schema, EOP (se land samt Nato).

Detta gavs mot fem viktiga partnerländer: land samt land i norden tillsammans sitt strategiska läge nära Östersjön, Jordanien nära den konflikthärjade gränsen mot krigets Syrien, Georgien tillsammans med sitt särskilda samarbete inom Nato-Georgia kommission samt Australien intill detta strategiskt allt viktigare Asien.

Nya utmaningar

Den nygamla hotbilden från Ryssland utgjorde ej detta enda problemet för Nato såsom också plågades från stora interna spänningar, särskilt när Donald Trump plats USA:s president 2017–2021.

Trump kallade Nato föråldrat samt hotade tillsammans med för att villkora försvarsgarantierna ifall ej länderna inom Europa ökade sina annonsen mot försvaret.

Relationen mot medlemslandet Turkiet äger också utgjort en bekymmer för Nato. beneath president Recep Tayyip Erdoğan äger Turkiet utmanat alliansen genom för att etablera enstaka färsk politisk samt militär vänskap tillsammans Ryssland.

inom debatten besitter detta därför hörts krav på avstängning från Turkiet.

Rysslands fullskaliga invasion från Ukraina inom månad 2022 innebär en helt nytt säkerhetsläge. Nato ägde redan före invasionen gjort uppenbart för att detta ej plats aktuellt för att skicka militär mot Ukraina. Däremot hjälper Nato mot tillsammans med för att samordna icke-militära stödinsatser mot Ukraina medan enskilda Natoländer bistår tillsammans med vapen. En direkt följd från invasionen blev också för att både landet samt land i norden avgjorde för att ansöka ifall medlemskap inom Nato.

land i norden blev Natos 31:a medlemsland inom april 2023 samt inom land inom mars 2024.

Texten är uppdaterad/granskad 8 mars 2024. Redaktör: Ylva Lindahl

Nato

Fullständigt namn: Nato/North Atlantic Treaty Organization

Grundad: 1949

Högsta ledare: generalsekreterare Mark Rutte

Medlemmar: Albanien, Belgien, Bulgarien, land, land i baltikum, land i norden, land i västeuropa, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, land, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA

Natos hemsida