Hur mycket blåser det vid 4 ms
Vindhastighet
Vindhastighet alternativt vindstyrka existerar en mått vid hastigheten från svaga mot starka vindar.
Vindhastighet mäts oftast såsom medelvind (vindhastighetens medelvärde).Vindstyrka existerar en historiskt term likt användes vid den period då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar vid mot modell havet samt betraktas ibland vilket detsamma liksom vindhastighet. Meteorologer föredrar för att nyttja vindhastighet.[1] Vindhastighet anges antingen inom meter per kort tid alternativt Beaufortgrader i enlighet med Beauforts vindskala.[2]
Vindhastighet mäts oftast liksom medelvind (vindhastighetens medelvärde).
Vinden blåser ej tillsammans med konstant hastighet. bota tiden förekommer detta plötsliga ökningar samt minskningar inom vindhastigheten.
Numera anger man vanligtvis vindhastigheten inom meter per sekund.enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent ökning kallas till enstaka vindby.
Vindskalor på grund av vanliga vindar
[redigera | redigera wikitext]Som mått vid vindhastighet används vanligen meter per sekund (m/s), kilometer per timme alternativt knop (kn). ett knop existerar ungefär ett halv meter inom sekunden (1 kn = 0,51444 m/s).
till för att omvandla kilometer per 60 minuter (km/h) mot m/s dividerar man tillsammans med 3,6. Även miles per hour (mph) används, dock ej meteorologiskt sålunda ofta numera.
Vid måttlig luftström, då kvistar samt växtdel sätts inom rörelse, blåser detta ca 3-8 m/s.Det finns olika skalor på grund av vindhastighet, bland annat:
- Fredrik Henrik af Chapmans vindskala ifrån 1779 baserad vid fullriggares segelföring inom olika vindar.
- Beauforts skal ifrån 1806, liksom även byggde vid identisk huvudregel ifall segelföring vilket Chapmans. Den förekommer inom någon mån än inom solens tid, dock ersätts mer samt mer från SI-enheten m/s.
Beauforts ursprungliga skal gick ifrån en mot tolv, dock 1946 utökades den tillsammans med nivåerna 13–17 på grund av för att ge mått nära svårare orkaner.
Olika grader från vindhastighet benämns tillsammans med olika namn, således vilket kuling, storm alternativt orkan. Benämningarna förmå äga olika innebörd inom olika kontext, inom vissa skalor kopplas skalans grader mot vissa benämningar.
Språkbruket varierar beroende vid angående detta existerar fråga angående mot havs alternativt vid nation.
Det likt känns vilket hård luftström till en litet ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, förmå på grund av en större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig anses bara artikel frisk bris. Man bör dock skilja liknande subjektiva bedömningar ifrån benämningar nyttja för att beteckna specifika vindstyrkor.
De vindstyrkor vilket inom äldre tider rapporterades från fyrvaktare fanns enbart många subjektiva bedömningar utan mätning, samt alltså långt ifrån exakta.
| Vindhastighet i beaufort | Benämning | Vindhastighet | Vindens verkningar | ||
|---|---|---|---|---|---|
| på land | till sjöss | m/s | km/h | ||
| 0 | Lugnt | Stiltje, bleke | 0–0,2 | 0–1 | Rök stiger korrekt upp, löv hänger stilla, stort insjövatten ligger spegelblank |
| 1 | Svag vind | Nästan stiltje, svag bris | 0,3–1,5 | 1–5 | Knappt märkbar till känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver inom vindens riktning, små krusningar vid stort insjövatten |
| 2 | Svag vind | Lätt (laber) bris | 1,6–3,3 | 6–11 | Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, vid stort insjövatten korta tydliga vågor |
| 3 | Måttlig vind | God bris | 3,4–5,4 | 12–19 | Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv skakar, tunna kvistar vid lövklädda växt inom konstant rörelse, vågkammar börjar brytas denna plats samt plats |
| 4 | Måttlig vind | Frisk bris | 5,5–7,9 | 20–28 | Tunnare grenar vid lövklädda träd rör sig, damm samt lös vit nederbörd rotera upp, vid stort insjövatten långa vågor tillsammans med vita kammar.
Signifikanta medelvågen blir ca 0,5 meter inom höjd vid öppna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock beroende från bland annat lufttryck. |
| 5 | Frisk vind | Styv bris | 8,0–10,7 | 29–38 | Mindre lövträd svajar, tröttsamt vandra mot vinden, utpräglade långa vågor liksom tidvis bryter. Skumkammar överallt.
Våghöjden når vanligtvis omkring ett meter alternativt strax var ovan. |
| 6 | Frisk vind | Hård bris, frisk kuling/kultje | 10,8–13,8 | 39–49 | Stora grenar vid lövklädda växt rör sig, detta viner inom luftledningar, vid stort insjövatten stora vågberg, ibland dyningslika, liksom är kapabel nå ovan 2 meter inom höjd vid mot modell Kattegatt.
vid havet breder skumkammar ut sig ovan stora ytor. Vad sker egentligen då vinden blåser 10 meter per sekund? |
| 7 | Hård vind | Styv kuling/kultje | 13,9–17,1 | 50–61 | Böjer mindre stammar av träd, svårt vandra upprätt, stort insjövatten tornar upp sig samt bryter, skummet läggs inom strimmor inom vindriktningen. |
| 8 | Hård vind | Hård kuling/kultje | 17,2–20,7 | 62–74 | Bryter kvistar, problematiskt vandra ovan öppna ytor, vågors höjd samt längd avgörande, skumstrimmorna tätnar.
Våghöjden blir 2–2,5 meter vid öppet ocean. |
| 9 | Mycket hård vind | Halv storm | 20,8–24,4 | 75–88 | Bryter mindre träd, taktegel blåser ned. vid öppet ocean existerar vågorna ovan 3 meter, ibland upp mot 5 meter. Färjetrafiken påverkas från mot modell förseningar. Oftast inställs katamaranfärjetrafik. Öresundsbron sänker bilhastigheten. |
| 10 | Storm | Storm | 24,5–28,4 | 89–102 | Rycker upp stora träd tillsammans rötterna, stora skador vid byggnad, höga vågberg tillsammans med brottsjöar, havet nästan vitt från schum. Färjetrafiken inställs oftast till passagerarnas komfort samt vältrisk till frakt alternativt fordon vid bildäck. Öresundsbron stängs till biltrafik.När existerar detta bris, kuling alternativt storm? |
| 11 | Svår storm | Svår storm | 28,5–32,6 | 103–117 | På stora ytor inom skogsområde besitter samtliga växt fällts från vinden, stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig likt nyss synts försvinner på baksidan vågberg, havet helt vitt, schum inom luften försvårar sikten |
| 12 | Orkan | Orkan | 32,7–36,9 | 118–133 | Stora objekt flyger inom luften, glasruta blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp vid nation, allmän ödeläggelse.
Öresundsbron stängs på grund av tågtrafik. |
| 13 | Orkan | Orkan | 37,0–41,4 | 133–149 | |
| 14 | Orkan | Orkan | 41,5–46,1 | 149–166 | |
| 15 | Orkan | Orkan | 46,2–50,9 | 166–183 | |
| 16 | Orkan | Orkan | 51,0–56,0 | 184–202 | |
| 17 | Orkan | Orkan | 56,1–61,2 | 202–220 | |
Vindskalor till extrema vindar
[redigera | redigera wikitext]Vid granskning från styrka samt eventuella skador mot resultat från orkaner inom Nordamerika används Saffir–Simpson-orkanskalan.
För för att oss bör uppfatta ett svag bris behöver detta blåsa runt 0,3-3 m/s, detta önskar yttra ungefär 1-11 km inom timmen.Graden bedöms genom observationer från orkanen. mot skalan hör ett gradering från enstaka sektion fenomen. Vindhastighet, stormflodens höjd samt lufttryck likt förmå ge enstaka perception ifall vilken skada orkanen kommer för att ge då den når nation.
Vid utvärdering från enstaka tornados styrka inom efterhand används Fujitas skal. Skalan baseras vid skadornas grad.
mot skalan hör ett gradering från vindhastigheten. Även Torros skal används dock dess grader bestäms helt från vindhastighet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Vindhastighet - skrivelse vid SMHI:s webbsajt ifall vindhastighet.
- The Chapman wind scale of 1779 - översikt från en presentation vid engelska ifall Chapmans vindskala, hållet från Tage Andersson nära Svenska Meteorologiska Sällskapet beneath ett sammanträde anordnad från International kommission on History of Meteorology inom juli 2004.