Vad betyder domän inom biologi

Taxonomi (av grekiska: taxis, 'ordning' samt nomi, 'bruk', 'regel') existerar den biologiska vetenskapen angående indelning, alternativt kategorisering liksom detta även heter, från organismerna inom taxa, detta önskar yttra domän, rike, fylum, klass, ordning, släkt, släkten, art, underart, etcetera.

Inom taxonomin identifierar, beskriver, namnger samt klassificerar man organismer. Numera används termen taxonomi även angående strukturer utanför botanik samt zoologi liksom enstaka beteckning vid karaktärisering från objekt baserad vid relationerna mellan dem dock detta tas ej upp inom denna nyhet.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

"Systematisk biologi" samt "taxonomi" (termer vilket ofta blandas samman samt används synonymt) definierades inom relation mot varandra såsom följer:^[1]

Systematisk biologi (hädanefter bara kallad systematik) existerar detta vetenskapliga fält som:

• (a) förser organismer tillsammans vetenskapliga namn
• (b) beskriver dem
• (c) bevarar samlingar från dem
• (d) skapar klassificeringssystem till organismer, nycklar till identifiering från dem, samt information ifall deras utbredning
• (e) undersöker deras evolutionära historia
• (f) bedömer deras anpassning mot miljön

Delar från detta teoretiska materialet besitter för att utföra tillsammans med evolutionära frågeställningar (punkterna e samt f ovan), medan resten besitter för att utföra tillsammans specifika problemställningar kopplade mot klassificering.

Taxonomi existerar den sektion från systematiken liksom beskrivs inom punkterna (a) mot (d) ovan.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Inom taxonomin arbetar man tillsammans med för att förklara olika arter, vilket detta existerar likt utmärker samt fullfölja just den beskrivna arten speciell samt unik. Inom systematiken arbetar man tillsammans för att sätta in dem olika arterna inom en kontext, exempelvis för att förklara släktskap.

en annat mening på grund av växtbeskrivning existerar fytografi.

Vetenskapligt namn

[redigera | redigera wikitext]

Ett artnamn liksom exempelvis gräsand (Anas platyrhynchos) existerar sammansatt från släktnamnet (Anas) samt en artepitet (platyrhynchos). Inom både botaniken samt zoologin bifogar man en därför kallat auktorsnamn liksom anger vem likt publicerat namnet.

Inom botaniken använder man sig ofta från förkortningar, exempelvis förkortas Linné inom botaniken tillsammans med en L, medan man inom zoologin skriver ut all namnet. Således skrivs exempelvis vitsippa liksom "Anemone nemorosa L.", dock rådjur liksom "Capreolus capreolus Linné".

Namn från släktes rang samt högre inleds ständigt tillsammans med versal begynnelsebokstav, medan namn från arts rang samt lägre aldrig skrivs tillsammans med massiv begynnelsebokstav.

Vidare gäller för att vetenskapliga namn (för annat än svampar^[2]) från familjs rang samt högre skrivs tillsammans med normal, linjär stil, medan namn från släktes rang samt lägre vanligtvis skrivs tillsammans med kursiv stil. Detta gäller endast själva taxonet: förkortningar tillsammans med övrig upplysning liksom förmå ingå inom beteckningen ("subsp." samt "var." tillsammans flera; titta nedan) samt auktorsnamn samt årtal skrivs tillsammans med linjär stil, oavsett taxonets rang inom systematiken.

Exempel: hos underarten maritimus från strandvial, "Lathyrus japonicus subsp. maritimus plats. pellitus Fernald" skrivs alltså släktnamnet kursivt, samt tillsammans massiv tecken. Namnen till art, underart, varietet samt form eller gestalt skrivs även kursivt, dock tillsammans med små tecken. dem förkortningar liksom specificerar om detta gäller enstaka underart ("subsp."), ett varietet ("var.") alternativt ett struktur ("f.") skrivs däremot ut tillsammans med linjär stil, samt detsamma gäller auktorsnamnet (i detta fall Fernald).

Inom zoologin förekommer endast underart vilket taxonomisk rang beneath art, samt ej varietet alternativt form eller gestalt.

inom förekommande fall existerar detta alltså underförstått för att detta rör sig ifall just enstaka underart, samt rangens ställning eller tillstånd (alltid subsp.) behöver därför ej specificeras.

Exempel: inom taxonet Clupea harengus membras avser membras (strömming) per automatik för att detta rör sig ifall ett underart mot Clupea harengus (sill), samt inte någonsin existerar ett fråga ifall ett varietet, struktur, alternativt dylikt.

Hybrider

[redigera | redigera wikitext]

Vad beträffar hybrider skriver man oftast föräldraarternas artepitet inom bokstavsordning, Anemone nemorosa × ranunculoides, dock ifall detta existerar enstaka hybrid var man vet vilken art honan existerar skrivs dess epitet inledningsvis, exempelvis ätlig groda (Rana lessonae × ridibunda).

Detta gäller dock ej till växter såsom, ifall inget annat anges, ständigt skrivs inom bokstavsordning.

Inom botaniken indikeras en hybridnamn tillsammans med multiplikationstecken (×) före epitetet; Citrus × aurantiifolia (lime). Tecknet är kapabel numera placeras tillsammans med alternativt utan blanksteg, vilket vilket passar syftet bäst.

Tidigare gällde utan blanksteg, dock då den vanliga praxisen äger varit tillsammans blanksteg, äger den botaniska koden (ICN) ändrats samt tillåter detta. då detta gäller hybridnamn mellan olika släkten placeras tecknet före släktnamnet; × Disophyllum. Bokstaven "x" kunna användas inom undantagsfall, ifall × saknas.

Specifika specifikation kring detta vetenskapliga namnet inom botaniken

[redigera | redigera wikitext]

När man önskar artikel precist anger man inom vilken publikation likt namnet föreslogs samt vilket typexemplaret (vanligen holotypen) existerar samt plats detta förvaras: "Fumaria officinalis L., Sp.

Pl. vol II, p. 700 (1753);. Typus: LINN 881.13" specificerar således vår vanliga även kallad ormrot. Ej sällan ser man enstaka sammansatt auktorsbeteckning tillsammans med inledningsvis enstaka förkortning inom parentes samt sedan enstaka ytterligare efter parentesen. Detta innebär då för att artepitetet inledningsvis föreslagits från auktorn inom parentes, dock inom en annat släkte alternativt inom ett ytterligare rang.

Auktorn efter parentesen äger sedan kombinerat ifall epitetet mot detta namn/taxon oss för tillfället använder.

Celler existerar dem byggstenar liksom bygger upp allt liv.

"Mentha longifolia (L.) L. (1756)" grundar sig vid "Mentha spicata plats. longifolia L. (1753)" samt "Gymnadenia conopsea (L.) R. Br. (1813)" vid "Orchis conopsea L. (1753)". Märk för att eventuella andra kombinationer från identisk epitet såsom gjorts ej tas tillsammans med, således tas ej "R. Br." tillsammans inom "Habenaria conopsea (L.) Benth.

(1880)".

Årtal

[redigera | redigera wikitext]

I slutet skriver man ofta en årtal liksom anger då organismen ursprunglig beskrevs efter detta struktur. på grund av växter existerar dem äldsta vetenskapliga namnen såsom accepteras ifrån Linnés verk Species Plantarum, ifrån 1753, samt dem äldsta vetenskapliga namnen på grund av varelse existerar ifrån den tionde reviderade utgåvan från Linnés Systema Naturae ifrån 1758.

en undantag existerar namn ifrån verket Svenska spindlar från Carl Alexander Clerck. vid bas från för att verket plats därför heltäckande ville man ej kasta försvunnen Clercks vetenskapliga namn. Man antog alltså helt enkelt för att verket utkom 1758 trots för att detta publicerades en kalenderår tidigare.

Taxonomisk ordning

[redigera | redigera wikitext]

Taxonomisk ordning existerar ett ungefärlig representation från olika taxons evolutionära släktskap.

Tidiga biologer utgick ifrån koncepten "ålder" alternativt "primitivitet" inom enstaka assemblage på grund av för att producera enstaka sekvenserad ordning, var dem "äldre" alternativt "mer primitiva" grupperna placerades inledningsvis samt dem "mest utvecklade" placerades slutligen.

Inom biologi existerar enstaka domän den högsta taxonomiska rangordningen vilket används till för att kategorisera samt gruppera organismer baserat vid delade attribut samt evolutionär historia.

Utifrån ett samtida medvetande från evolutionär biologi äger ett något annorlunda struktur skapats såsom används då man ställer upp taxonomiska listor. enstaka sådan inventering är kapabel jämföras tillsammans enstaka endimensionell representation från en kladogram. Taxonomisk ordning fungerar framförallt vilket ett tumregel då man bör producera raka listor inom skrivna verk samt annat informationsmaterial.

eftersom fylogenetiska släktskap existerar komplexa samt icke-linjära, således finns detta ej en enda korrekt sätt för att företräda sekvenserna, dock oftast brukar basala grupper placeras ursprunglig samt artgrupper liksom existerar närbesläktade placeras efter varandra.^[3][4]

Taxonomiska tilläggsbegrepp

[redigera | redigera wikitext]

• auct. (auctorum: ungefär "av ett auktor") – vanligen använd till för att förklara en felstavat namn samt dylikt från ett auktor
• cf. (av latinets confer) – bestämningen från detta taxon (vanligen ett art) existerar ej definitiv, exempelvis Anemone cf.

  nemorosa = detta på denna plats existerar tillsammans massiv sannolikhet ett vitsippa, dock stöd från ett annan/andra botaniker behövs. Detta används främst nära insamlingar alternativt liknande då ett heltäckande artbestämning ej är kapabel göras alternativt ifall exemplaret saknar nyckelkaraktärer. Efter djupare undersökningar då arttillhörigheten besitter bestämts tas cf.

  försvunnen (om namnet ej besitter ändrats genom bestämningen).

• coll. (collective) — kollektivtaxon (vanligen kollektivart). Ofta använt hos organismer tillsammans med asexuell förökning, exempelvis apomiktiska växter.
• comb. inval. (combinatio invalidum) – markerar ett ogiltig kombination från taxa.
• comb.

  nov. (combinatio nova) — nykombination. titta "Nova combinatio".

• comb. nud. (combinatio nudum) – osäker kombination, skildring saknas.
• comb. superfl. – (combinatio superflua), något som är mer än nödvändigt; överflödigt kombination (skapandet från ett kombination vilket redan finns samt existerar giltig; den äldre kombinationen äger prioritet, den nya blir enstaka ogiltig homonym).
• cv. — (cultivar), betecknar enstaka odlad variant alternativt namnsort.
• des.

  inval. – ?

• descr. amp. – ?
• ex — Inom botanik äger den vilket står efter "ex" kompletterat ett tidigare, dock otillräcklig skildring, gjord från den vilket nämns före "ex". Inom zoologi existerar ordningsföljden tvärt om.
• excl. syn. – ?
• f., mer sällan fo. – form.
  f. är kapabel även existera förkortning från latin filius = son till för att utpeka d. y.

  (den yngre), då både far samt son varit verksamma taxonomer tillsammans med identisk auktorsnamn.

• hom. – (homonym), mening likt stavas likadant, dock likt betyder olika saker.
• incl. – (inclusus), inklusive
• inc. sed. (incertae sedis) — osäkert placerad. en taxon likt sammanförs tillsammans med andra, fast detta möjligen ej hör hemma var (för för att ej "ramla ur systemet").
• infraspec. – sammanfattande term till "f.", "subsp." samt "var.".
• in obs. – ?
• in syn. – ?
• isonym – ?
• n.

  c. alternativt n. comb. (nova combinatio) — "ny kombination". Används exempelvis då man till enstaka art mot en släkte den ej tidigare förbundits med.

• n. g. alternativt n. gen. (nova genus) — "nytt släkte". nära nybeskrivning från släkte.
• nom. alt. (nomen alternativum) — Namnet existerar en från åtta familjenamn såsom ej följer reglerna på grund av familjenamn, dock vilket ändå existerar godkänt såsom alternativt namn till ett familj.
• nom.

  ambig. (nomen ambiguum) — tve- alternativt mångtydigt namn. Namn likt använts vid olika sätt, exempelvis på grund av numeriskt värde skilda arter.

• nom. confus. (nomen confusum) — ihoprört namn.
  Vad existerar ett domän inom biologi?

  en taxon vilket beskrivits ifrån blandat ämne från olika taxon.

• nom. cons. (nomen conservandum) – konserverat, detta önskar yttra en namn såsom skyddats från ett alternativt ytterligare orsak. Begreppet används olika inom botanik samt zoologi.
• nom. illeg. (nomen illegitimum) – ogiltigt namn. Ofta var namnet redan existerar publicerat på grund av enstaka ytterligare flora samt därmed upptar plats.

  detta förmå även artikel då identisk typ används igen till en nytt namn, vilket ej existerar tillåtet i enlighet med koden.

• nom. inadmiss. (nomen inadmissibile) – en namn vilket existerar konstruerat inom strid mot gällande praxis, var typnamnet förändras.
• nom. inval. alternativt nom.
  En domän (latin regio) inom systematiken inom biologin existerar den högsta sortens indelning.

  invalid. (nomen invalidum) – ogiltigt publicerat namn. en namn liksom antingen existerar baserat vid en annat ogiltigt namn alternativt vilket strider mot gällande praxis. detta är kapabel artikel för att detta saknas enstaka typ alternativt diagnos.

• nom. nov. (nomen novum) – ersätter en äldre epitet var detta gamla från olika skäl ej förmå användas.
• nom.
  En domän (latin regio) inom systematiken inom biologin existerar den högsta sortens indelning.

  nud. (nomen nudum) – en “naket namn”. Namn liksom ursprungligen ej existerar publicerat i enlighet med gällande praxis samt därför existerar ogiltigt.

  Taxonomi.

  Detta existerar ett typ från nomen invalidum.

• nom. provis. (nomen provisorium) — provisoriskt namn. Namn såsom används angående ej ännu förklarat taxon.
• nom. rej. (nomen rejiciendum) – namn vilket förkastats samt ej längre används.
• nom. superfl. (nomen superfluum) — överflödigt namn, exempelvis en ogiltigt namn vilket används då detta korrekta namnet redan existerar känt.
• non – Angiven auktor besitter ej givit arten detta namn.

  Någon ytterligare vetenskapsman bör anses artikel upphov mot namnet.

• n. sp alternativt n. spec. (nova species) — "ny art", läggs mot efter artnamnet nära nybeskrivning. Jämför "species nova".
• notho- (nothosubsp., nsubsp., nothof., nothovar.) används likt förstavelse, samt markerar för att detta rör sig angående ett hybrid mellan underarter inom arten.

  Förstavelsen kunna läggas mot samtliga taxon beneath artnivå.

• orth. cons. (orthographia conservanda) – namn vars stavning existerar skyddat trots för att detta möjligen existerar felstavat.
• prol. – (proles) Hänförd mot annat släkte.
• pro nm. – (pro nothomorpho) Namnet tidigare publicerat på grund av ett "nothomorph" flora (enda typ från hybrid beneath artnivå), dock anses numera existera ett varietet.
• p.p. (pro parte) — delvis.
  • p.p. maj. (pro parte majore) — mot större delen.
  • p.p. max. (pro parte maxima) — mot största delen.
  • p.p. min. (pro parte minore(minima)) — mot mindre (minsta) delen.
• pro spec. — en namn vid ett organism, såsom numera betraktas såsom ett hybrid, ursprungligen publicerat såsom ett art.
• pro syn. – (pro synonymo).

  Betyder "som synonym" tillsammans innebörden för att detta oriktigt används såsom synonym till ett ytterligare art.

• sect. (sectio) – sektion, d v s samling från apomiktiska småarter tillsammans med gemensamma drag.
• s.l. alternativt s. lat. (sensu lato) — inom nära fras. Används ofta då en taxon splittrats på grund av för att ange "det klassiska tillståndet före splittringen"
• sp.

  nov. (species nova) — "ny art", läggs mot efter artnamnet nära nybeskrivning. Jämför "nova species".

• subf. (av subform) – underform
• subvar. — undervarietet.
• ssp. samt subsp. (av subspecies) – underart.
• s. str. (sensu stricto) — inom snäv fras. Används ofta då man nyligen splittrat en taxon till för att märka för att detta existerar återstoden efter splittringen liksom avses.

  Jämför "sensu lato".

• syn. subst. — ?
• var. – varietet

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]