belefray.pages.dev






Olika sätt för växter att föröka sig

Fortplantning

Fortplantning, även förökning alternativt reproduktion, kallas detta då vilt, människor alternativt växter förökar sig samt till existensen vidare mot ett färsk generation. Förökningen förmå hindras från andra arter alternativt begränsade resurser.[1]

Olika arter fortplantar sig vid olika vis.

Högre arter, såsom däggdjur inklusive människan, äger sexuell fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket oftast innebär för att hane samt hona parar sig samt förenar sina gameter, detta önskar yttra för att hanen överför ett lätt uppsättning från sina anlag mot äggcellen, vilket även besitter ett lätt uppsättning anlag, inom honan.

Därefter sker själva befruktningen vilket bildar enstaka zygot.

Vi talar ifall alogami då pollinering samt befruktning sker mellan växter från olika arter.

Zygoten delar vid sig genom celldelningar, vilket ger upphov mot ett individ.[1] Den nya individen får då enstaka dubbel uppsättning anlag såsom existerar unik, detta önskar yttra ej existerar detaljerad likadan likt någon ytterligare individs.

En sektion enklare arter mot modell svampar, amöbor samt bakterier äger asexuell fortplantning (även kallat könlös reproduktion) samt fortplantar sig genom avknoppning från all alternativt delar från sitt cellmaterial mot nya individer.

vilket en effekt från detta får den nya individen identisk gener såsom modern, alltså existerar den ett klon.[1] flera växter kunna föröka sig både könligt samt könlöst, såsom exempelvis lökväxter liksom kunna dela sig samt jordgubbsplantorna såsom förutom frösådd är kapabel föröka sig genom revor.

Fortplantning hos djur

[redigera | redigera wikitext]

Det finns enstaka rad olika sätt vid vilka olika djurarter reproducerar sig.

En jordkniv kunna artikel viktig till för att dela växter likt äger sammanflätade rötter samt såsom ej önskar lossna.

Vissa arter väljer för att producera ett massiv mängd, ibland uppemot flera miljoner, avkommor, även ifall bara en fåtal överlever tills dem existerar könsmogna, medan andra arter ej producerar lika flera avkommor dock var detta existerar större chans för att dessa överlever samt får en långt liv. angående arter tillsammans ett massiv mängd avkommor lever inom gynnsamma områden förmå populationen öka snabbt, samt ifall därför existerar fallet, således kallas dem till opportunister.

Ju längre tidsperiod detta tar mot könsmogen ålder hos enstaka art, desto långsammare ökar populationen.[2]

De flesta djurarter förökar sig sexuellt. detta medför bland annat för att detta existerar större chans för att något från barnen överlever, eftersom dem ej existerar likadana såsom varandra, mot skillnad ifrån den asexuella reproduktionen.

flera fiskar fortplantar sig sexuellt dock befruktningen sker utomstående, exempelvis genom för att honan lägger äggen samt för att hanen släpper sperma vid dem efter för att dem besitter lagts.[3] Anledningen mot för att numeriskt värde individer sällan existerar likadana, existerar för att man äger gener ifrån båda föräldrarna; för att arvsanlagen förenas nära befruktningen.

enstaka ytterligare anledning mot för att detta existerar större chans för att dessa överlever existerar för att könscellerna delar sig inom något liksom kallas till meios. Detta medför för att den en kromosomen inom en kromosompar kunna reparera enstaka skada liksom besitter skadat enstaka gens DNA-strängar. Meiosen organiserar om även arvsanlagen.

ljuset samt värmen bidrar mot för att utföra förutsättningarna gynnsamma på grund av olika odlingsprojekt.

detta finns dock undantag var asexuell samt sexuell reproduktion samexisterar, inom något vilket kallas till polyembryoni. en modell vid detta existerar bältor, var dottercellerna isoleras ifrån varandra mot egna individer samt bildar enäggssyskon, efter för att ett sexuell förökning äger ägt rum.[2] Hos bältor förmå upp mot tolv bror/syster forma enäggstolvlingar[4].

Vissa steklar kunna vid detta sätt forma uppemot enäggstvåtuslingar[4]

Själva parningen är kapabel ske vid enstaka mängd olika sätt, dock hos flera arter tas initiativ mot handlingen från den en parten – ofta hanen. Samvaron är kapabel ske samtyckt alternativt efter våld alternativt tvång, samt parningen är kapabel inom vissa fall skada ett från parterna.

detta senare förekommer bland annat hos honungsbin, bönsyrsor, vissa spindlar, vägglöss samt ett sektion blötdjur.[5]Änder samt kattdjur existerar andra modell vid varelse tillsammans med maktspel samt aggressivitet inom samband tillsammans med parning.[6][7]

Partenogenes

[redigera | redigera wikitext]

Partenogenes, alternativt jungfrufödsel, existerar då diploida alternativt haploida individer utvecklas ifrån en hönsägg liksom existerar obefruktat.

Diploida individer äger dubbla upplagor från varenda kromosom likt ingår inom par. Könsceller blir genom meiosen haploida, detta önskar yttra för att dem bara besitter ett lätt version från varenda kromosom, dock för att dessa förenas nära befruktningen. angående ingen meios sker då den nya individen utvecklas blir den nya honan diploid, vilket bland annat förekommer hos hjuldjur.

ifall ett meios inträffar bildar exempelvis vissa rundmaskar haploida honor. Hos bland annat myror samt insekter som pollinerar bildar haploida obefruktade vanligtvis för fortplantning hos djur drönare (hannar bland myror) medan befruktade diploida oval form resulterar inom honor, antingen person som arbetar alternativt drottningar. Partenogenes finns ej bland däggdjur.[2][8] Exempelvis växtlöss förökar sig asexuellt partenogenetiskt då förhållandena existerar gynnsamma, dock då dem blir sämre istället sexuellt till för att ett fåtal variation bland avkomlingarna.[2]

Nyligen fann man för att komodovaranen, liksom vanligtvis förökar sig sexuellt, även kunna föröka sig asexuellt genom partenogenes.[9][10] eftersom generna liksom bestämmer kön hos komodovaraner använder sig från ZW-systemet (där ZW existerar hona, ZZ existerar hane samt WW existerar utan livskraft) kommer avkomman ifrån processen bli ZZ (hane) alternativt WW (utan livskraft), utan för att några ZW-honor föds.

en fall besitter dokumenterats från ett komodovaran såsom besitter ändrat åter mot sexuell förökning efter ett känd partenogeneshandling.[11] detta äger förutsatts för att detta ger ett fördel mot kolonisering från småöar, var ett enda hona teoretiskt kunna erhålla hannar likt avkomma asexuellt, samt sedan byta mot sexuell förökning tillsammans dem på grund av för att ett fåtal ett högre grad från genetisk diversitet än vad bara asexuell förökning är kapabel generera.[11]

Hermafrodit

[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer mellan skildkönade samt hermafrodita arter.

Skildkönade arter besitter hanar samt honor, vilket till samman sina gameter nära befruktning, medan hermafroditer bildar spermie samt hönsägg samtidigt, liksom exempelvis hos daggmaskar, vinbergssnäckan samt djuphavsarter. Hermafroditer bildar ej varierande avkomlingar, dock varenda avkomlingar blir befruktade. detta existerar anledningen mot för att dessa existerar vanligast inom djuphavet, då detta besitter sina fördelar inom glesa djurbestånd.

Daggmaskar samt vinbergssnäckor äger dock rundgått detta på grund av för att ej självbefruktas genom olika mekanismer. Daggmaskarnas mekanism består inom för att dem parar sig tätt intill varandra, vartefter hönsägg samt spermier samlas inom ett kokong likt utsöndras från masken. på denna plats utvecklas dem befruktade äggen mot nya daggmaskar, likt efter grabb kläcks[12] detta finns även modell vid arter, såsom nordhavsräka samt svärdbärare, liksom beneath sin levnadstid växlar kön.[2]

Asexuell fortplantning bland djur

[redigera | redigera wikitext]

Det finns en antal djurarter likt fortplantar sig asexuellt.

Exempelvis amöbor fortplantar sig via celldelning inom struktur från mitos. Flercelliga enkla varelse, liksom exempelvis svampdjur, förökar sig genom något likt heter fragmentering, samt vilket består inom för att den cellmassa vilket utgör deras lekamen fragmenteras, sönderfaller, inom mindre massor inom sin könlösa fas. ett sektion kolonibildande varelse, vilket hydror knoppar nya avkomlingar.

Hos vissa sådana arter, liksom hos nässeldjurenspolyper, knoppas nya individer från inom maskarnas bakdel alternativt inom polypens höjdpunkt. Detta kallas strobilation[13].[2] varelse likt förökar sig asexuellt bildar avkomlingar likt existerar identiska tillsammans med sig själva, samt liksom därför utgör ett klon från sin förälder.[14]

Tvillingar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika sätt vid vilka tvillingar uppstår.

Enäggstvillingar uppstår då en embryo beneath utvecklingens allra första skeden delas inom numeriskt värde delar, liksom utvecklas mot plats sitt nytt embryo. ifall delningen ej existerar fullständig uppstår siamesiska tvillingar. numeriskt värde enäggstvillingar består från precist identisk genotyp, samt existerar vilket en effekt från detta ständigt från identisk kön.

Tvåäggstvillingar uppstår då numeriskt värde oval form befruktas från enstaka spermie fanns. inom dessa fall kunna dem båda tvillingarna existera från olika kön. Detta existerar vanligt hos däggdjur, var detta dock kunna existera mer än numeriskt värde, samt likt därför går beneath namnet fleräggsmånglingar. Ju större däggdjur, desto färre ungar.

titta även start från avsnittet. Polyspermi kallas detta då flera spermiers kärnor förs in inom identisk oval form. Detta förhindras från spärrar hos dem flesta vilt. Zona pellucida heter detta hölje runt ägget liksom hos flera vilt hindrar fler spermier för att anlända in inom ägget då den inledande spermien äger kommit in.

ett sektion djurs oval form ändrar yta, sålunda för att dessa förhindras. Hos dem varelse var polyspermi ej förhindras sålunda degenereras övriga spermier samt enbart ett spermie befruktar ägget. ifall numeriskt värde spermier ändå skulle befrukta identisk vanligtvis för fortplantning hos djur skulle en till högt samt obalanserat kromosomtal inträffa, vilket ej skulle behärska fungera bland människor.[4]

Fortplantning hos växter

[redigera | redigera wikitext]

Asexuell fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Växter förökar sig genom för att delar från kroppen skiljs från ifrån kroppen alternativt genom för att forma ny tillväxt liksom förmå utvecklas mot ett fräsch individ[15], samt för att dessa avskilda delar därefter kunna forma ett färsk alternativt flera nya individer.

Dessa delar, kallade diasporer, brukar skiljas från inom större mängder vilket bidrar mot ett snabbökande population samt utbredningsområde. Encelliga organismer är kapabel föröka sig asexuellt genom lätt celldelning från enstaka fängelse mot numeriskt värde celler, samt således vidare. enstaka sektion växter besitter jordstammar såsom förgrenar sig samt ifrån vilka nya individer förmå uppkomma.

Getrams, iris samt vitsippa äger relativt tjocka jordstammar, medan kirskål samt kvickrot äger betydligt mindre sådana. Dessa utlöpare sprider sig beneath marken. detta finns växter var dem istället sprider sig vilket revor ovan marken, vilket hos jordgubben. Prydnadsväxter, samt andra växter även, förmå man ta sticklingar ifrån. Sticklingar, alternativt avskurna dotterplantor, existerar även ett vanlig förökningsmetod bland odlade växter likt ananas.[16]

Alger samt enstaka sektion svampar förmå forma stora mängder sporer.

Snabbt något som ökar i storlek eller antal växter förmå erövra stora områden samt erhålla allt ljus samt näring till sig själva en tag.

ett spor existerar diasporer likt besitter bildats särskilt samt vilket släpps lös ifrån moderindividen. Sporangium kallas celler likt vissa sporer bildas inom. dem kunna dock även bildas utanpå individen. Sporangiets sporer kommer ut ur sporangiet genom sporer samt bristningar inom dess skiljevägg. Zoosporer kallas sporer såsom genom speciella plåga rör sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

vid nation äger sporer sällan plåga utan sprids tillsammans vinden. växtfamilj med arter som liknar ormbunkar samt fanerogamer förmå föröka sig genom bulbiller, såsom bland annat sitter inom bladens veck alternativt kanter.[16]

Sexuell fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Sexuell fortplantning förekommer bland växter likaså. Fruktifikativ kallas den sorts diaspor såsom bildas hos växter nära sexuell förökning.

Dessa kunna inträffa inom form eller gestalt från fröer, frukter samt fruktförband. Hos varenda växter likt förökar sig sexuellt bildar båda könen gameter liksom bildar zygoter beneath befruktningen. detta existerar oftast gameternas plasma samt kärnor såsom förs samman, beneath befruktningstillfället. Gametangier heter detta kroppsdel vilket gameterna bildas inom.

Isogami kallas detta då båda gameterna hos främst vissa alger existerar från identisk utseende samt storlek. angående dem istället existerar olika stora kallas detta till anisogami. Oogami existerar enstaka typ från sexuell förökning vilket finns hos flera alger, bland varenda mossor, växtfamilj med arter som liknar ormbunkar, fanerogamer samt nästan samtliga vilt.

Ägget existerar då stort samt orörligt medan hanens gamet, spermatozioden, existerar små dock är kapabel röra sig. Apomixis existerar då den sexuella förökningen ej längre används utan för att fröna bildas utan befruktning samt för att förökningen därmed existerar asexuell.[16]

Hos dem flesta växter, både kryptogamer samt fanerogamer, förekommer generationsväxling.[17] Detta innebär för att organismen generationsvis växlar mellan numeriskt värde typer från organismer, enstaka cell med enkel uppsättning kromosomer tillsammans med lätt genotyp, samt ett diploid tillsammans dubbel.

Detta kallas kärnfasväxling. Även vissa vilt, exempelvis nässeldjuren, fungerar vid detta sätt[18]. Hos växter kallas organismerna inom dessa numeriskt värde generationer på grund av gamofyter samt sporofyter. Gamofyten existerar den haploida alternativt könliga generationen. Den bildar haploida könsceller, vilket sammansmälter numeriskt värde samt numeriskt värde till för att forma ett diploid könlös organism, sporofyten.

Sporofyten bildar sedan haploida sporer, vilket ger upphov mot ett fräsch gametofyt.[17] Vissa blommande växter besitter hanliga samt honliga individer, dock dem flesta besitter hanliga samt honliga könsorgan (ståndare samt pistill) inom identisk blomma.[19]

Liv utan fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Livets existens utan fortplantning spekuleras detta enstaka sektion inom.

Den biologiska grenen liksom forskar inom hur livets ursprung ledde ifrån ej fortplantande element mot fortplantande organismer kallas abiogenes. Oavsett ifall detta fanns alternativt ej fanns flera oberoende abiogenesiska händelser tror biologer för att allt idag levande livs inledande förfader levde vid jorden till omkring 3,5 miljarder kalenderår sedan.[20] Vissa vetenskapsman besitter idag spekulerat inom chansen för att producera liv utan fortplantning inom en laboratorium.

Flera vetenskapsman äger lyckats för att framställa enkla virus ifrån helt olevande material[21] Viruset anses ofta artikel ej levande.[22] Viruset består ej från något mer än ribonukleinsyra alternativt DNA inom ett proteinkapsel, samt besitter ingen metabolism samt är kapabel bara självkopiera tillsammans hjälp från ett kapad cells metaboliska maskineri.[22]

Att producera enstaka verkligen levande organism, vilket enstaka lätt bakterie, utan några förfäder skulle existera många svårare, dock är kapabel många väl artikel möjligt i enlighet med nuvarande biologisk insikt.

enstaka syntetisk genom besitter överförts mot enstaka befintlig bakterie var den ersatte detta ursprungliga DNA:t, vilket resulterade inom den artificiella produktionen från enstaka fräsch Mycoplasma mycoides-organism.[23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] Afzelius, Björn: fortplantning vid Nationalencyklopedin, hämtat den 17 juli 2010.
  2. ^ [abcdef] Afzelius, Björn: Djur[död länk] inom Nationalencyklopedins nätupplaga, läst den 18 juli 2010.
  3. ^Mackean, D.G. (2002). GSCE Biology.

    John Murray Ltd. sid. 276. ISBN 0-7195-8615-1 

  4. ^ [abc] Lundquist, Anders (2001). ”Om tvillingar samt månglingar”. avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Tvilling. Läst 18 juli 2010. 
  5. ^Grosen, Jonas (2 oktober 2017). ”Sex existerar annorlunda inom djurriket”. illvet.se.

    https://illvet.se/djur/parning/djurrikets-fem-mest-valdsamma-partner. Läst 19 april 2023. 

  6. ^Gyllenklev, Karin (25 mars 2022). ”De flesta fåglar saknar penis”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/de-flesta-faglar-saknar-penis-men-grasanden-har-en-korkskruvsformad. Läst 19 april 2023. 
  7. ^”Parning samt löpning hos katt”. www.agria.se.

    https://www.agria.se/katt/artiklar/avel-och-uppfodning/parning-och-lopning-hos-katt/. Läst 19 april 2023. 

  8. ^Lundquist, Anders. ”Partenogenes”. avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Parteno. Läst 18 juli 2010. 
  9. ^Roger Highfield (21 månad 2006). ”No sex please, we're lizards”. Daily Telegraph.

    Arkiverad ifrån originalet den 25 april 2008. https://web.archive.org/web/20080425034644/http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=%2Fnews%2F2006%2F12%2F21%2Fndragon21.xml. Läst 18 juli 2010. 

  10. ^Watts PC, et al. (2006). ”Parthenogenesis in Komodo dragons”. Nature 444: s. 1021. http://www.nature.com/nature/journal/v444/n7122/full/4441021a.html. Läst 18 juli 2010. 
  11. ^ [ab] ”Virgin birth of dragons”. The Hindu.

    25 januari 2007. Arkiverad ifrån originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001001622/http://www.hindu.com/2007/01/25/stories/2007012506101400.htm. Läst 18 juli 2010. 

  12. ^Lundquist, Anders (2004). ”Om daggmaskars fortplantning”. avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Daggmaskar. Läst 18 juli 2010. 
  13. ^Segura Puertas, Lourdes; Orduña Novoa, Karina; dem la Cotera, Heimer (2008). ”Further Observations on the Strobilation of the kröna Schyphozoan Linuche Unguiculata (Thimble Jellyfish)”. Hidrobiológica (Universidad Autónoma Metripolitana, Iztapalapa Distrito Federal, Mexico) 18 (1): sid. 49-52.

    ISSN0188-8897. Arkiverad ifrån originalet den 1 november 2011. https://web.archive.org/web/20111101235411/http://redalyc.uaemex.mx/pdf/578/57809807.pdf. Läst 18 juli 2010. 

  14. ^Lundquist, Anders (2004). ”Varför finns detta honkön samt hankön?”.

    Två blomflugor förökar sig sexuellt inom luften.

    avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv.html#Kon. Läst 18 juli 2010. 

  15. ^Lasse Levemark, Klas Fresk. 1990. Biologiska experiment. Alfabeta bokförlag AB. ISBN 91 7712 812 5.
  16. ^ [abc] Olsson, Olle G. Växter[död länk] vid Nationalencyklopedins webbplats, läst den 18 juli 2010.
  17. ^ [ab] Olsson, Olle G.

    Generationsväxling[död länk] ifrån Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 18 juli 2010.

  18. ^generationsväxling (djur)[död länk], läst den 18 juli 2010 ifrån Nationalencyklopedins webbplats.
  19. ^”Flower Anatomy”. EnchantedLearning.com. http://www.enchantedlearning.com/subjects/plants/printouts/floweranatomy.shtml. Läst 18 juli 2010. 
  20. ^Karlsson, Emil. ”Granskning från Skapelsetro.se, sektion 4”.

    Evolutionsteori.se. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305031952/http://www.evolutionsteori.se/artiklar/granskning-av-skapelsetro-se-del-4/. Läst 19 juli 2010. 

  21. ^Cello J, Paul från, Wimmer E. (11 juli 2002). ”Chemical synthesis of poliovirus cDNA: generation of infectious virus in the absence of natural template”. Science (Department of Molecular Genetics and Microbiology, School of medicin, State University of New York at Stony Brook, Stony Brook, färsk 11794-5222, USA).

    Sådana jordstammar förmå existera tjocka, korta samt kraftiga rhizom (som hos getrams, iris samt vitsippa) alternativt tunnare, långa samt revlika (som hos kirskål samt kvickrot).

    PMID 12114528. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=12114528&dopt=Abstract. Läst 19 juli 2010. 

  22. ^ [ab] Everitt, Einar; Norrby, Erling: Virus[död länk] vid Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 19 juli 2010.
  23. ^Gibson, D.; Glass, J.; Lartigue, C.; Noskov, V.; Chuang, R.; Algire, M.; Benders, G.; Montague, M.

    et al. (2 juli 2010). ”Creation of a Bacterial fängelse Controlled bygd a Chemically Synthesized Genome” (på engelska). Science 329 (5987): sid. 52-56. doi:10.1126/science.1190719. PMID 20488990. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/329/5987/52. Läst 19 juli 2010.