Har vindtunnlar i holland webbkryss
Nederländerna
| Nederländerna Nederland | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Je maintiendrai (franska till "Jag skall stå fast") | ||
| Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe[1] | ||
| Huvudstad | Amsterdam (formell), Haag (administrativ) 1 | |
| Största stad | Amsterdam (cirka 918 000 inv.) | |
| Officiellt språk | Nederländska2 | |
| Statsskick | Konstitutionell monarki | |
| - | Kung | Willem-Alexander |
| - | Premiärminister | Dick Schoof |
| Nationalförsamling | Generalstaterna | |
| - | Överhus | Första kammaren |
| - | Underhus | Andra kammaren |
| Självständighet | Spansk-nederländska kriget (av Spanien) | |
| - | Deklarerad | 26 juli1581 |
| - | Erkänd | 30 januari1648 |
| Yta | ||
| - | Totalt | 41 543 km²[2] (134:e) |
| - | Vatten (%) | 18,41 % |
| Demografi | ||
| - | 2019 års uppskattning | 17 424 978[3] (64:e) |
| - | Befolkningstäthet | 520 inv./km² (26:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 1,291 tusen miljarder USD[4] (28:e) |
| - | Per capita | ▲ 72 973 USD[4] (13:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 1,080 tusen miljarder USD[4] (17:e) |
| - | Per capita | ▲ 61 098 USD[4] (11:e) |
| Ginikoefficient (2021) | ▼ 26,4[5] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,941[6] (10:e) | |
| Valuta | Euro3 () | |
| Tidszon | CET(UTC+1) | |
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Mount Scenery (i Nederländska Antillerna), 887 m ö.h. Vaalserberg (i detta egentliga Nederländerna), 322 m ö.h. |
| - | Största sjö | IJsselmeer, 1250 km² |
| Nationaldag | Koningsdag (normalt 27 april) Befrielsedagen 5 maj | |
| Nationalitetsmärke | NL | |
| Toppdomän | .nl | |
| Landsnummer | 31 | |
| 1Amsterdam omnämns vilket huvudstad inom landets konstitution, medan Haag existerar säte på grund av kungen samt regeringen. 2 inom Nederländerna existerar västfrisiska en officiellt minoritetsspråk. förutom inom Friesland var detta existerar en officiellt språk). | ||
Nederländerna (nederländska: Nederland (fil), IPA: /ˈne:dərlɑnt/, frisiska: Nederlân), traditionellt ofta kallat Holland, existerar en nation inom Västeuropa.[7] Landet gränsar mot Nordsjön inom norr samt väster, Belgien inom söder samt Tyskland inom öster.
mot Nederländerna hör även kommunerna ö i karibien, Saba samt Sint Eustatius inom Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao samt Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.
Har ni bekymmer tillsammans med för att åtgärda korsordsuppgiften "stad inom Holland"?Nederländernas huvudstad existerar Amsterdam, dock regeringen samt generalstaterna äger säte inom Haag, var även monarken besitter sitt residens. Officiellt tungomål existerar nederländska. Västfrisiska existerar officiellt tungomål (vid sidan från nederländska) inom provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala tungomål, dock ej tillsammans identisk ställning eller tillstånd vilket västfrisiska, existerar lågsaxiska samt limburgiska.
vid ö i karibien existerar papiamento officiellt tungomål, vid Saba samt Sint Eustatiusengelska. tillsammans cirka 400 invånare/km² existerar Nederländerna detta befolkningstätaste landet inom Europa (mikrostater borträknade).
Landet deltog inom grundandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades mot Europeiska unionen.
Nederländerna(nederländska: Nederland (fil), IPA: /ˈne:dərlɑnt/, frisiska: Nederlân), traditionellt ofta kallat Holland, existerar en nation inom Västeuropa.[7] Landet gränsar mot Nordsjöni norr samt väster, Belgieni söder samt Tysklandi öster.Nederländerna existerar även medlem inom militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Namnet Holland
[redigera | redigera wikitext]Nederländerna brukar inom vardagligt anförande ofta benämnas Holland, vilket existerar ett vanlig traditionell synonym alternativt exonym till landet världen runt.[7][8] Namnet används numera främst informellt dock besitter historiskt använts likt formellt namn till landet från flera olika länder.[källa behövs] inom landet besitter såväl namnet Nederländerna[9] liksom Holland[10] använts inom officiella kontext.
Historiskt syftar namnet Holland vid den historiska område nära identisk namn vilket existerar uppdelad inom dem nederländska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Nord- samt Sydholland. Då dessa tidigare fanns dem maximalt utvecklade samt inom egenskap från kustprovinser ägde mer förbindelse tillsammans andra länder kom nederländare för att kallas på grund av holländare inom andra länder.
Filmkrysset 43 (3 svar) Kategori: Expressen Av: Rune Lars (2024-10-27 00:53) Mästarkrysset hj 44/45 (2 svar) Kategori: HJ - Hemmetsjournal Av: Myrorna (2024-10-27 00:02).Användandet från Holland såsom synonym på grund av Nederländerna förmå uppfattas vilket exkluderande samt nedsättande, inom synnerhet till personer såsom ej bor inom Nord- alternativt Sydholland.[11] Den nederländska regeringen arbetar aktivt på grund av för att användandet från termen Holland bör avvecklas internationellt.[12] 2019 valde landet för att tävla inom Eurovision Song Contest 2020 beneath namnet Nederländerna istället till Holland.[12]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Nederländernas historia
Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) samt monark från Spanien, fanns distrikt ett sektion från dem sjutton nederländska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, inom vilka även detta mesta från dagens Belgien ingick.
Efter detta spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II från Spanien, växte den norra delen, beneath namnet De sju förenade Nederländernas republik, mot enstaka från dem mäktigaste sjöfararnationerna samt ekonomiska stormakterna beneath 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier samt handelsstationer etablerades ovan all världen.
Nederländerna besitter enstaka saga förknippad tillsammans handel med slavar. detta nederländska kabinettet bad ifall ursäkt till sin inblandning inom slaveriet den 19 månad 2022, samtidigt inom landet samt inom dem berörda f.d. kolonierna. Man kommer för att satsa 200 miljoner euro vid medvetandegörande samt data samt 27 miljoner euro vid en museum.[13]
Under Napoleon inom införlivades landet tillsammans detta franska väldet dock återfick självstyre tillsammans tillsammans med dem österrikiska Nederländerna samt tillsammans med Luxemburg 1815.
Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde beneath detta nederländska kungahuset dock tillsammans med andra tronföljdsregler samt bröts loss efter monark Vilhelm III:s död. beneath 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört tillsammans med kringliggande länder.
Nederländerna, även känt (felaktigt) likt Holland, existerar en litet dock ändå betydelsefull nation inom nordvästra Europa.Nederländerna plats neutrala inom inledande världskriget samt inom inledningen från andra världskriget, dock ockuperades trots detta från nazityskland inom femte månaden i året 1940 samt befriades ej förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux samt EG. Nederländerna blev även medlemmar inom Nato.
När Europeiska kol- samt stålgemenskapen skapades 1952 plats Nederländerna en från grundarländerna.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Med ett storlek vid 41 543 kvadratkilometer existerar Nederländerna något större än Schweiz dock mindre än land.
Det maximalt utmärkande draget hos Nederländerna existerar detta flacka landskap. Ungefär hälften från landet ligger mindre än enstaka meter ovan havet samt enstaka fjärdedel ligger faktiskt beneath havsytans nivå (se karta).
Högsta punkten existerar tillsammans sina 321 meter Vaalserberg inom den sydöstligaste delen från landet, var enstaka smal remsa skjuter ner mellan Belgien samt Tyskland.
Många lågt liggande områden skyddas från vallar. Stora delar från landet existerar äldre botten av havet, mot modell provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars vid 1930-talet ifrån Nordsjön genom den cirka 30 kilometer långa skyddsvallen Afsluitdijk.
Landet delas in inom numeriskt värde delar, åtskilda från dem tre floderna Lek, Waal samt Maas. Dessa numeriskt värde områden skiljer sig åt genom för att äga olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt existerar protestantisk alternativt sekulär samt den södra katolsk, undantaget vissa städer samt småöar.
Klimatet kännetecknas från en tempererat, fuktigt kustklimat tillsammans med milda vintrar samt svala somrar. inom allmänhet blåser detta ifrån väderstreck samt frost faller ungefär 20 dagar ifall året.
Politik samt styre
[redigera | redigera wikitext]Nederländerna fanns ett republik ifrån 1581 mot 1806. Därefter, fram mot 1810, blev detta den franska lydstaten kungariket Holland, såsom ockuperades från land i västeuropa mellan 1810 samt 1813.
Sedan 1815 besitter landet varit ett konstitutionell monarki tillsammans med namnet Kungariket Nederländerna. Grundlagen existerar ifrån 1815, dock den reviderades 1848 från liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt samt utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas existera ifrån detta året.
Statschef existerar sedan 30 april 2013kungWillem-Alexander.
En inventering ovan samtliga städer inom Nederländerna vilket äger mera än 100.000 invånare: Amsterdam Rotterdam Den Zuid-Holland: 116.980 19: Zwolle: Overijssel: 110.660 [14.Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna från honom. inom praktiken bildas enstaka koalitionsregering då resultatet från parlamentsvalen presenteras (något vilket kunna ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt från kungen. Premiärministern (nederländska: Minister President) leder arbetet inom regeringen. Denne existerar vanligtvis även chef på grund av detta största grupp inom koalitionsregeringen.
Nederländernas lagstiftande kyrka, Generalstaterna, består från numeriskt värde kammare. omröstning mot dem 150 platserna inom Generalstaternas andra kammare äger lokal vart fjärde kalenderår, alternativt tidigare ifall andrakammaren äger gjort ett misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktiga senaten (Eerste Kamer alternativt den inledande kammaren) väljs vart fjärde kalenderår efter provinsvalen från dem nyvalda medlemmarna inom provinsernas folkvalda församlingar.
detta finns ingen spärr till hur stort en område måste existera inom procentenheter till för att erhålla ett ställe inom parlamentet; omkring 60 000 röster alternativt 0,67 andel brukar räcka på grund av enstaka parlamentsplats. enstaka resultat från detta existerar för att Nederländernas parlament ofta äger innehållit ganska flera partier; sedan valet 2021 sitter sjutton partier inom parlamentet.
Statsvetare betraktar Nederländerna liksom en klassiskt modell vid enstaka konsociationell demokrati. beneath 2000-talet skakades landet dock från en par många uppmärksammade politiska attentat (till modell mordet vid högerpopulisten Pim Fortuyn 2002) liksom fick detta annars således lugna samhällsklimatet för att skifta.
Efter rekordlånga förhandlingar tillträdde inom oktober 2017 fyrpartiregeringen Mark Rutte III. Regeringen fortsatte regera efter parlamentsvalet 2021.
| Partinamn | Mandat | Röstandel |
|---|---|---|
| Folkpartiet på grund av frihet samt demokrati (VVD) | 24 | 15,3% |
| Demokraterna 66 (D66) | 9 | 6,3% |
| Frihetspartiet (PVV) | 37 | 23,5% |
| Kristdemokratisk appell (CDA) | 5 | 3,3% |
| Socialistpartiet (SP) | 5 | 3,1% |
| GrönVänster/Arbetarpartiet | 25 | 15,8% |
| Forum på grund av demokrati (FvD) | 3 | 2,2% |
| Partiet till djuren (PvdD) | 3 | 2,3% |
| Kristliga Unionen (CU) | 3 | 2,0% |
| volt (VOLT) | 2 | 1,7% |
| JA21 (JA21) | 1 | 0,7 |
| Reformerta samhällspartiet (SGP) | 3 | 2,1 % |
| Tänk (Denk) | 3 | 2,4% |
| 50PLUS (50+) | 0 | 0,5 |
| BondeMedborgarRörelsen (BBB) | 7 | 4,6% |
| Tillsammans (BIJ1) | 0 | 0,4% |
| Nya Sociala kontrakt [NSC] | 20 | 12,8% |
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Provinser
[redigera | redigera wikitext]Nederländerna existerar indelade inom 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):
Elva från de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden äger medeltida anor, medan Flevoland utgörs från markområden liksom äger vunnits ifrån havet beneath 1900-talet.
samtliga provinser indelas inom gemeenten (kommuner), totalt 355 (fr.o.m. 2019); titta Nederländska kommuner, även inventering ovan städer inom Nederländerna.
De karibiska öarna ö i karibien, Sint Eustatius samt Saba äger ställning eller tillstånd liksom särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) inom Nederländerna.
Nederländerna brukar inom vardagligt anförande ofta benämnas Holland, vilket existerar enstaka vanlig traditionell synonym alternativt exonym på grund av landet världen runt.