Hur röstar man i usa

Presidentval inom USA existerar enstaka form eller gestalt från omväg omröstning, var elektorer utses utifrån hur väljarna röstar inom presidentvalet. en elektorskollegium, likt inom sin tur samlas samt väljer presidenten samt vicepresidenten. Presidentvalet hålls ständigt inledande tisdagen efter 1 november, därefter sammanträder elektorskollegiet inom månad samt den ny- alternativt omvalda presidenten tillträder slutligen den nya mandatperioden vid installationsdagen 20 januari.

Det inledande valet hölls 1789 då George Washington valdes mot USA:s inledande president. Sedan 1792 hålls valen vart fjärde kalenderår. detta senaste valet hölls den 3 november2020. Nästa omröstning existerar planerat mot den 5 november 2024.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Metoden för att låta elektorer utse presidenten äger funnits sedan USA:s konstitution skrevs 1787.

Den fanns enstaka kompromiss mellan dem liksom ville för att USA:s kongress skulle utse presidenten samt dem liksom ville äga enstaka direkt val bland medborgarna.

USA-valet närmar sig snabbt.

Antalet elektorer ifrån varenda stat sattes mot lika flera liksom statens representanter inom senaten samt representanthuset, vilket ansågs ge ett god balans mellan tätbefolkad stater samt små stater.

Valdagen existerar sedan 1800-talet ständigt enstaka tisdag till för att ge valdeltagarna tillräckligt tillsammans med period till för att behärska ta sig mot vallokalen sett ifrån söndagen (som fanns samt existerar förenad tillsammans med religiöst firande).

Röstberättigade

[redigera | redigera wikitext]

Röstberättigade inom valet existerar amerikanska medborgare liksom vid valdagen uppnått 18 års ålder samt besitter dokumenterat sig likt väljare. Vissa undantag ifrån rösträtten finns, olika på grund av varenda delstat, mot modell personer vilket existerar omyndigförklarade vid bas från förståndshandikapp samt personer liksom dömts på grund av mer alternativt mindre allvarliga förbrytelse.

Din guide mot rösträkningen inom USA – detta på denna plats behöver ni äga koll på.

inom Virginia samt Kentucky förlorar man sin rösträtt på grund av all kommande angående man blir dömd till en förbrytelse. inom majoriteten från delstaterna får fångar liksom avtjänar straff, alternativt villkorligt straff ej rösta.^[1]

Antalet medborgare såsom utestängs ifrån rösträtt inom egenskap från dömda till förbrytelse ökade ifrån 1,2 miljoner kalenderår 1976 mot 5,3 miljoner tid 2008.

inom presidentvalet kalenderår 2012 plats antalet uppskattningsvis rekordhöga 5,85 miljoner. Ungefär hälften från dessa ägde suttit från sina straff samt fullgjort efterföljande övervakning. inom valmanskåren likt totalitet innebar detta för att 2,5 % från dem potentiellt röstberättigade fanns uteslutna ifrån rösträtt från sådana skäl. Bland afro-amerikanerna plats dock andelen 8 %.

Störst antal rösträttsberövade ägde Florida, var 1,5 miljoner fanns berövade rösträtten vid bas från domar ifall brottslig aktivitet. Detta inkluderade ovan enstaka femtedel från afroamerikanerna inom Florida.^[2]

Kvinnlig rösträtt tillämpades inledande gången inom 1920 års presidentval. Fram mot 1968 års presidentval plats röståldern 21 tid, dock 1972 sänktes den mot 18 tid.

Kandidater mot presidentposten

[redigera | redigera wikitext]

Enligt USA:s konstitution måste kandidater mot presidentämbetet existera medborgare från Förenta staterna sedan födseln. för att artikel född inom USA existerar däremot inget krav; presidentkandidaten John McCain föddes mot modell inom Panamakanalzonen.

Kandidaterna måste även artikel minimalt 35 tid gamla samt äga bott inom USA inom minimalt 14 tid.

Flera partier nominerar enstaka personlig kandidat, vanligen vid partiets nomineringskonvent. mot dessa officiella partinomineringar finns detta oftast flera kandidater. Detaljerna inom urvalsprocessen skiljer sig åt mellan dem olika partierna.

Vidare finns detta flera obundna presidentkandidater likt ej hör mot något område.

Tisdag 5 november går amerikanerna mot valbåsen på grund av för att omrösta vid vem likt bör bli landets nästa president – Demokraternas Kamala Harris alternativt Republikanernas Donald Trump.

Eftersom detta politiska systemet inom USA tillsammans sin majoritetsvalsprincip gynnar detta rådande tvåpartisystemet, besitter kandidater liksom ej hör mot något från dem numeriskt värde stora partierna många små utsikter för att vinna. Emellertid förmå sådana kandidater vinna avsevärd andel från rösterna.

Från utlandet kunna personer tillsammans med rösträtt antingen brevrösta alternativt förtidsrösta vid område vid olika vallokaler runtom inom USA. ni liksom existerar bosatt utanför landet samt besitter rösträtt inom svenska omröstning förmå förtidsrösta antingen genom för att brevrösta alternativt genom för att förtidsrösta personligen vid ambassader samt konsulat.

Senast skedde detta till Ross Perot, liksom inom 1992 års omröstning erhöll 18,5 andel från rösterna, dock inga elektorsröster. för att någon kandidat vilket ej tillhör demokraterna alternativt republikanerna vinner en avgörande antal elektorsröster existerar dock många sällsynt. Detta inträffade senast inom 1968 års presidentval, var George efternamn fick 8,4 andel från elektorsrösterna.

Förval

[redigera | redigera wikitext]

Respektive partis kandidater utses inom en förval, var omröstningen pågår beneath våren presidentvalsåret. inom förvalen skiljer man vid numeriskt värde olika röstningsmetoder, primary samt caucus:

• I primaries röstar man vilket inom detta egentliga presidentvalet tillsammans med valsedlar.

  inom slutna primärval får bara registrerade väljare mot detta område såsom håller valet omrösta, medan samtliga partiers registrerade väljare får omrösta inom öppna primärval.

• På en caucus träffas en partis registrerade väljare. Valdeltagarna ställer sig gruppvis beroende vid vilken kandidat dem stöder. Väljare såsom ej besitter bestämt sig uppvaktas därefter från grupperna.

  nära mötets slut beräknar valförrättarna antalet personer inom varenda lag samt sammanställer valresultatet.

Vad gäller antalet delegater enstaka kandidat får, finns detta skillnader mellan Demokraterna samt Republikanerna:

• Demokraterna äger en jämnt fördelat anpassat struktur. detta önskar yttra, varenda kandidat tilldelas delegater motsvarande valresultatet.

  Trots detta utses en ej försumbart antal delegater ej genom förval; kongressledamöter (i representanthuset alternativt senaten), andra valda befattningshavare samt partifunktionärer får delegatstatus per automatik.

• Republikanerna fördelar delegaterna antingen genom jämnt fördelat struktur, liksom Demokraterna, alternativt genom ”The winner takes them all”-metoden.

  inom en sådant struktur tilldelas segraren inom en förval delstatens varenda delegater.^[3]

Delstaterna Iowa samt New Hampshire besitter speciell innebörd, då dem från tradition håller primary respektive caucus inledningsvis från varenda delstater, vilket ger segrarna inom dessa omröstning massiv massmedial uppmärksamhet. Därför prioriterar dem flesta kandidaterna för att ett fåtal en utmärkt effekt inom dessa delstater, till för att äga en lovande utgångsläge inför supertisdagen.^[4]

Elektorsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Tekniskt sett väljs ej presidenten direkt från människor, elektorerna utses utifrån hur väljarna röstar inom presidentvalet inom varenda delstat, vilket ger fördelningen från elektorskollegiets 538 röster.

detta praktiska valet från elektorer hanteras vid delstatsnivå inom dem ramar vilket konstitutionen ordinerar. Detta innebär för att såväl valsystem på grund av elektorerna likt praktiska röstningsprocedurer skiljer sig åt mellan delstaterna. dem flesta delstaterna använder en valsystem var den såsom får flest röster inom delstaten tilldelas samtliga elektorer ifrån delstaten.

För närvarande tillämpar numeriskt värde delstater, Maine samt Nebraska, en annat struktur var elektorerna utses inom valkretsar motsvarande dem vilket används inom valen mot representanthuset. Den kandidat såsom får flest röster inom en sådant region vinner ett elektorsröst ifrån detta distriktet. Därutöver vinner segraren vid delstatsnivå ytterligare numeriskt värde elektorsröster.

Varje delstat äger vanligen lika flera elektorer likt antalet representanter inom kongressen, alltså numeriskt värde elektorer på grund av dem numeriskt värde senatorerna samt en varierande antal på grund av ledamöterna inom representanthuset. Den folkrikaste delstaten, Kalifornien, äger 55 elektorer medan mindre tätbefolkad liksom Montana bara äger tre.

Dessutom äger District of Columbia lika flera liksom den stat såsom besitter minimalt antal elektorer (för närvarande tre). på grund av för att vinna valet behövs minimalt 270 elektorsröster.^[5]

Under valnatten visar upp dem stora mediehusen valundersökningar, både egna samt tredjepartsundersökningar, samt dem tar kontinuerligt sektion från inrapporterade utfall ifrån USA:s kommuner.

Baserat vid dessa försöker dem förklara enstaka från kandidaterna liksom vinnare, samt existerar detta ej många jämnt brukar resultatet accepteras från kandidaterna samt den en erkänner sig förlorare samt den andra utropar sig mot vinnare. Normalt ringer den besegrade till för att gratulera innan kandidaten fullfölja detta officiellt.

De valda elektorerna träffas inom respektive delstatshuvudstad inom start från månad samt avger sina röster, ett till valet mot president samt ett till valet mot vicepresident.

Vissa delstater besitter formella krav vid för att elektorerna måste välja vid den kandidat dem lovat, medan elektorer ifrån andra delstater ej besitter sådana krav vid sig. inom praktiken röstar dem tillsammans erhålla undantagsfall vid sin kandidat ändå.^[5]

Därefter görs enstaka ceremoniell kontrollräkning inom kongressen från rösterna liksom lagts från elektorerna.

Elektorsrösterna blir upplästa samt räknade inom alfabetisk ordning från numeriskt värde representanter plats ifrån representanthuset samt senaten. detta existerar även sista chansen för att ogiltigförklara genomförda presidentval. Senatens ordförande läser upp slutresultatet samt utropar ett färsk president.^[6]

Resultat

[redigera | redigera wikitext]

Följande existerar ett tabell ovan effekt inom elektorskollegiet:

Det politiska grupp kandidaten tillhör återfinns inom parenteser

* Vinnaren vann mindre än den helt majoritet från den totala kvantiteten röster.

† Den förlorande kandidaten vann ett relativ majoritet från den totala kvantiteten röster.

‡ Den förlorade kandidaten vann enstaka helt majoritet från den totala kvantiteten röster.

** Förloraren valdes mot vicepresident i enlighet med reglerna liksom fanns innan detta tolfte tillägget inom USA:s konstitution.

Finansiella uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

Före tid 1967 avslöjade flera presidentkandidater sina tillgångar, aktieinnehav samt ytterligare upplysning såsom kunna påverka allmänhetens tillit.

Presidentval inom USA existerar ett form eller gestalt från omväg omröstning, var elektorer utses utifrån hur väljarna röstar inom presidentvalet.

beneath detta året gick republikanska kandidaten George W. Romney en steg längre samt släppte sin självdeklaration till dem senaste tolv åren.^[7] Sedan dess besitter flera presidentkandidater - inklusive varenda storpartinominerade ifrån 1980 mot 2012 - släppt några från sina självdeklarationer.^[8]

År 2016 bröt den republikanska presidentkandidaten Donald Trump tillsammans med traditionen samt blev den enda storpartikandidaten sedan Gerald Ford tid 1976 för att ej utföra sin fullständiga självdeklaration offentlig.

Trump angav likt skäl för att denne granskades från IRS.^[9] Dock hindrar ingen team enstaka individ ifrån för att släppa sin självdeklaration beneath studie samt faktiskt släppte president Richard Nixon sina självdeklarationer medan han granskades.^[10]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]