Historiska epoker är för epoker sammanfattning

Sofia Ahlgren

sah@delagardie.lidkoping.se

Ingegärd Hellster

ih@delagardie.lidkoping.se

Dan Klasson

dkl@delagardie.lidkoping.se

Stig Lundberg

Stig.Lundberg@lidkoping.se

Innehållsförteckning

Inledning

1. Om epoker
2. Strukturering

1. Forntiden
   1. Jägarsamhället samt Tidigt jordbruksamhälle
   2. De äldsta högkulturerna – Flodkulturerna
2. Antiken
   1. Grekland
   2. Rom
3. Medeltiden
   1. Äldre medeltid
   2. Högmedeltid
   3. Senmedeltid
4. Renässansen
5. Absolutismen – dem enväldiga kungarnas epok
6. Upplysningen
7. Revolutionernas tidsålder
8. Nationalismen samt imperialismen
9. Världskrigens tid
10. Efterkrigstiden
11. Käll- samt litteraturförteckning

---

Inledning

Historia

Ämnet bakgrund handlar angående för att förstå sin personlig period tillsammans hjälp från tiden före oss.

Epoker liksom nämns existerar flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern period samt modern tid.

forskare arbetar tillsammans numeriskt värde förhållanden; 1) kronologi, samt 2) analys.

– oss är kapabel utföra ett kronologi på baksidan oss samt placera in händelser samt personer inom enstaka kronologisk tidslinje. T.ex. då dök demokratin upp till inledande gången? då blev landet ett demokrati? O.S.V.

– oss är kapabel ställa oss ämnen ifall hur saker samt domstol äger hänt samt varför dem besitter hänt.

T.ex. varför växte demokratin fram inom landet inom slutet från 1800-talet samt inom start från 1900-talet. Vilka partier fanns till samt vilka fanns emot, varför plats dem emot alternativt för? O.s.v.

Historia handlar alltså angående kronologi samt frågorna varför samt hur? Detta jobb angående epokerna existerar kronologiskt; på denna plats försöker oss förstå historien utifrån en antal epoker vilket placerats in vid enstaka tidslinje.

Att förklara ett epok

För varenda epok kommer denna plats för att ställas upp dem viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella samt politiska förhållanden.

Tidslinjer

Man kunna placera ut dem olika epokerna inom ordning vid enstaka tidslinje.

Tänk bara vid för att dateringarna existerar många ungefärliga samt för att detta ser lite olika ut inom olika länder.

Tidslinje 1

Människans 2 miljoner kalenderår inom grova drag; Afrika samt Europa.

Tidslinje 2

Människans senaste 10 000 år; Europa.

Om epoker

Epoker existerar viktiga perioder inom historien likt forskare menar äger ett likartad saga.

Exempelvis europeisk ”Medeltid”, såsom fanns mellan c:a 500 e.Kr. mot 1500 e.Kr. detta medeltida samhället ägde ett likartad struktur samt därför förmå man prata angående ett medeltida epok. dem flesta epoknamn existerar europeiska samt dateringarna utgår på grund av detta mesta ifrån europeiska förhållanden.

Strukturering

Varje epok besitter beskrivits utifrån fyra förhållanden; 1) finans, 2) Sociala förhållanden, 3) tradition samt tro, 4) Politik.

Ekonomi

Hur produceras människornas livsnödvändigheter likt textilier, föda, byggnad, vapen, redskap m.m.?

Vem äger produktionsmedlen (jorden, jaktredskapet, plogen, industrilokalen). Hur fördelas livsnödvändigheterna?

Sociala förhållanden

Hur existerar människorna inom samhället organiserade, finns detta klasser, socialgrupper, kaster? existerar människorna jämlika? existerar vissa förtryckta?

Kultur samt religion

Hur ser den materiella kulturen ut, utför man vackra plagg, smyckar man sina husgeråd, bygger man vackra hus?

Hur ser den andliga kulturen ut, vilka gudar tror man vid, finns detta ett vetenskap, skriver man böcker?

Politik

Hur styrs samhället? Hur organiserar man försvaret mot yttre fiender, förhindrar inre upplösning, organiserar gemensamt jobb, hur skapar man lagar samt hur bestraffar man dem likt ej följer dessa lagar?

Stig Lundberg 1998.

E-post: Stig.Lundberg@lidkoping.se

---

Forntiden

Forntiden existerar den längsta epoken samt täcker såväl människans urtid såsom dem äldsta mänskliga kulturerna.

till ca 2 milj. tid sedan dök dem inledande människorna upp likt liknade oss, Homo Habiles. till ca 40 000 kalenderår sedan kom vår personlig art Homo Sapiens Sapiens. från tradition äger man ansett för att Forntiden slutar var Antiken börjar d.v.s. omkr. 700 f.Kr. inom detta ämne äger Forntiden indelats inom Jägarsamhället, Tidigt jordbrukssamhälle samt dem äldsta högkulturerna.

Jägarsamhället samt Tidigt jordbruksamhälle

Ursprungligen levde varenda människor ovan läka jorden inom jägarsamhällen samt livnärde sig från jaktverksamhet, fiske samt samlande.

ifrån våra jägarsamhällen besitter oss många litet bevarat. oss får därför undersöka för tillfället levande jägarsamhällen samt tillsammans med deras hjälp tolka dem saker liksom finns kvar. Detta existerar självklart en stort bekymmer eftersom man ej kunna existera trygg vid för att detta verkligen plats vid identisk sätt. Jordbruk d.v.s.

åkerbruk samt boskapsskötsel är kapabel spåras ända mot ca 10 000 tid f.Kr. inom Mellersta Östern, samt ifrån ca 5000 f.Kr. dyker detta upp vid allt fler platser inom Europa.

Ekonomi

Jägarna

I jägarsamhället levde människorna från jaktverksamhet, fiske samt samlande. Människan tillverkade jakt- samt fiskeredskap från berg, virke samt ben. Människorna levde familjevis inom små grupper vid möjligen 20 individer såsom vandrade runt inom stora revir, samt jagad samt samlade vilket dem kunde hitta.

dem fanns ej bofasta. nära samlandet använde dem sig från grävkäppar på grund av för att hitta rötter, nötter samt ätliga smådjur. jaktverksamhet, fiske samt samlande bedrevs inom rika naturregioner samt gav riklig utdelning. Människorna möjligen ej behövde jobba mer än några timmar angående dagen.

Jordbrukarna

Det tidiga jordbruket infördes troligen därför för att jägarsamhället fick bekymmer tillsammans med för att försörja sig inom vissa områden inom Mellersta Östern.

Istället på grund av för att bara skörda vildsäden samt jaga får samt kor, således började man kultivera säd samt ägna sig åt boskapsskötsel. därmed tvingades människan för att lägga ned allt mer tidsperiod vid arbet. Jordbruket behövde fler människor till för att utvinna allt mer ifrån jorden samt därför började människorna öka inom antal. detta äldsta åkerbruket plats en svedjejordbruk, var man ursprunglig brände ned skogsområde samt buskar, bökade upp jorden tillsammans med grävkäppar samt sådde inom tillsammans med säd.

Efter enstaka tids sådd samt resultat plats jorden utsugen samt då tvingades man flytta vidare. Man odlade korn samt vete samt ägde kor, får samt getter.

Sociala förhållanden

Jägarna

Jägarna levde inom små grupper utan några stora sociala skillnader. dock var fanns skillnader beroende vid kön, styrka samt skicklighet.

Kvinnorna liksom stod till ett massiv sektion från matanskaffningen rörde sig troligen mer inom närheten från lägerplatsen medan männen ibland gjorde längre avstickare till storviltjakt. därför länge befolkningen inom världen plats små levde jägarna inom rika naturtyper samt arbetade ganska lite. vid övrig period latade man sig, lekte tillsammans med barnen samt umgicks.

Familjegrupperna ingick inom större enheter vilket man brukar kalla stammar.

Jordbrukarna

Så växte jordbrukssamhället fram var människorna fick lägga ned allt mer sysselsättning vid för att producera allt mer föda. således länge jordbrukssamhället liknade jägarsamhället förändrades ej sålunda många. Man fortsatte för att leva inom små grupper samt vandra runt inom naturen.

dock då människorna blev allt mer bofasta samt enstaka sektion människor kunde börja samla vid sig rikedommar förändrades samhället. ett lag från hövdingar växte fram, samt tog ovan makten inom samhället.

Genom för att hövdingarna samlade in säd samt levande vilt mot sina boplatser kunde dem producera sig starka maktpositioner.

Maten delades sedan ut mot hövdingens anhängare samt krigare till för att dessa skulle behärska försvara stammen samt hövdingen. dem sociala skillnaderna växte. Man förmå kalla systemet på grund av en hövdingasamhälle. Även könsrollerna förändrades samt ökade. Kvinnorna fick enstaka allmänt lägre position inom samhället genom för att många från makten ovan mark samt vilt hamnade hos männen.

Deras andel inom detta dagliga arbetet fanns fortsättningsvis stor.

Kultur samt religion

Jägarna

Människorna inom jägarsamhället levde många nära naturen samt upplevde ett sortsgemenskap tillsammans med naturen. dem trodde vid gudar samt makter liksom levde inom naturen samt bland människorna. dem trodde även för att detta fanns ytterligare enstaka dimension var dem ”döda” levde.

varelse samt växter kunde existera heliga. eftersom jägarna måste ta tillsammans med sig samtliga sina tillhörigheter då dem vandrade vidare ägde dem ej sålunda många prylar. Däremot ägde dem ett rik berättartradition samt utsmyckade sig själva, sina redskap samt byggnad vid en rikt sätt. dock många lite från detta äger bevarats.

Jordbrukarna

Från dem äldsta jordbrukssamhällena däremot besitter oss kvar ett hel sektion kulturella spår ifrån t.ex.

husbyggen, krukmakeri, välarbetade jordbruksredskap samt vackert dekorerade vapen. detta verkar liksom angående jordbrukssamhällets religioner tidigt började dela in verkligheten inom detta goda såsom skyddar den mänskliga odlingen samt den onda samt vildsinta naturen. Den onda vilda verkligheten måste bekämpas samt man måste behärska skydda sig mot den. samt dem goda krafterna /gudarna måste dyrkas intensivt till för att ge goda skördar.

Gudarna kräver allt större offer samt dessa offer förmedlas från hövdingarna samt prästerna liksom på det sättet blev allt rikare samt mäktigare.

Politik

Jägarna

I jägarsamhällets små familjegrupperna fanns ej några fasta maktstrukturer. dock samtliga samhällen behöver något sorts struktur på grund av för att skydda sig mot yttre fiender, strukturera gemensamt sysselsättning, förhindra inre upplösning samt på grund av för att bestraffa individer såsom bryter mot gruppens gemensamma regler.

Dessa fakta skötte människorna gemensamt inom dessa jägargrupper. Grupperna styrdes från dem maximalt erfarna individerna samt var förekom överläggningar var varenda deltog.

Jordbrukarna

Men då jordbrukssamhällena utvecklades ekonomiskt blev detta allt viktigare för att försvara den jordbruksmark man ägde samt den boskap man kontrollerade. samt genom för att erövra andra människor kunde man utöka sina rikedomar samt bli ännu mäktigare.

Långsamt dock säkert växte vissa gruppers samt individers maktutövning, detta fanns framför allt hövdingarna, krigarna samt prästerna. Stamsamhället gick ovan inom hövdingasamhället. successiv koncentrerades försvaret samt organiserandet från angreppskrig mot ett små elit. detta fanns även denna elit såsom skapade många från reglerna samt bestraffningarna inom samhället.

Genom ett kombination från tro samt hot angående fysiskt våld kunde dem granska sina stammedlemmar.

De äldsta högkulturerna – flodkulturerna

Där dem tre kontinenterna Afrika, Asien samt Europa träffas, detta vilket inom ljus vanligtvis kallas Mellersta Östern, utvecklades ifrån c:a 3500 f.Kr. en flertal högkulturer, baserade vid en många avancerat jordbruk inom floddalar.

tillsammans med ett högkultur förmå man mena en samhälle likt besitter producerat vackra kulturföremål likt t.ex. vackra plagg, prydnader, fantastiska tempel samt skulpturer. Oftast besitter denna produktion från vackra objekt grundats vid enstaka grundlig affär tillsammans lyxföremål samt en avancerat jordbruk likt gett en stort överskott. ifrån dessa högkulturer finns ganska många bevarat bland annat ett hel sektion skriftliga källor.

Ekonomi

I Egypten nära Nilen samt inom Mesopotamien nära eufrat samt tigris fanns detta rika jordbruksmarker liksom bevattnades samt gödslades från dessa floder.

var bodde tidigt människor inom jordbruksbyar. dock utanför flodområdena fanns detta många torrt samt detta gjorde för att ständig tillförsel från dricksvatten fanns viktigt. Samtidigt ledde flodernas översvämningar ibland mot katastrofer. dock vid 3000-talet f.Kr. började människor kring dessa floder för att samarbeta på grund av för att genom dammar samt bevattningskanaler erhålla övervakning ovan floderna.

på det sättet lades grunden mot några från mänsklighetens rikaste kulturer – flodkulturerna. till för att erhålla övervakning ovan floderna behövdes många samarbete ovan stora områden. Detta organiserades från hövdingar samt präster. Dessa fick allt större kraft. Stora konflikt utbröt mellan olika områden såsom försökte granska samt utnyttja allt större områden kring floderna.

Hövdingarna blev prästkungar vilket styrde tillsammans hjälp från enstaka kraftfull statsmakt, samt ägandet från jorden överfördes mot staten. Genom kontrollen ovan floderna utvecklades ekonomin många starkt. Man kunde erhålla flera skördar varenda kalenderår. enstaka lag från mäktiga präster samt krigare uppstod såsom började köpa lyxartiklar såsom arbetare tillverkade samt dessa bodde inom riktiga städer.

Handeln mellan städer samt olika områden tilltog.

Sociala förhållanden

När stormännen samt prästkungarna tog ovan inom Egypten samt Mesopotamien förändrades all samhället inom grunden. Människorna föddes in inom olika sociala grupper samt levde var bota sina liv. längst bort uppe inom toppen levde människorna en svårt att förstå lyxliv samt nere vid botten levde miljontals andra människor strax ovan existensminimum.

Detta trots för att man genom jordbrukets tillväxt höjt produktionen enormt många. dock dessa tillgångar gick mot tempelbyggen, lyxkonsumtion på grund av dem rika samt mot dem eviga krigen. Dessa samhällen bestod från enstaka små elit längst bort upp bestående från prästkungar samt överstepräster, den fanns bara några promillen från läka befolkningen.

Strax beneath dem fanns krigsledare, vanliga präster, lokala stormän samt handelsmän inom städerna, samt var beneath fanns den stora befolkningsgruppen bestående från närmast livegna bönder. längst bort ned vid den sociala skalan fanns även slavar, möjligen tagna inom konflikt alternativt köpta inom främmande länder.

Kultur samt religion

Från dem egyptiska samt mesopotamiska högkulturerna stammar några från mänsklighetens viktigaste kulturskatter.

denna plats uppstod dem inledande skriftformerna beneath århundradena kring 3000 f.Kr., Egyptens hieroglyfer samt Mesopotamiens kilskrift. på denna plats skapades dem egyptiska pyramiderna, Babylons hängande trädgårdar, samt fantastiska tempel samt stor byggnad för kungligheter tillsammans med arkitektoniska specifikation såsom oss kvar 5000 tid senare fortsätter för att beundra samt även själva nyttja oss från.

prydnader samt textilier ifrån Egypten beundras kvar. Sumerernas astronomi lade grunden mot våra nuvarande kunskaper. dem sumeriska samt egyptiska gudavärldarna fanns rika samt liknade inom mångt samt många detta dåtida mänskliga samhället, tillsammans ett övergud samt därunder jordbruksgudar samt krigsgudar. ifrån Egypten känner oss t.ex. himmelsguden Horus samt solguden Ra.

möjligen kunna man yttra för att flodkulturerna inom Egypten samt Mesopotamien existerar enstaka kulturell höjdpunkt. dock denna plats existerar detta självklart många viktigt för att då samtidigt anlända minnas för att detta existerar även inom detta plats vilket flera från vår tids bekymmer ursprunglig dyker upp; maktkoncentration, socialt samt ekonomiskt förtryck, grundlig konflikt, epidemier, massvält samt miljöförstöring.

detta verkar likt ifall dem vackra kulturer liksom arkeologerna grävt fram kvarlevor ifrån plats grundade vid förtryck samt elände på grund av dem stora massorna samt endast fanns mot på grund av ett små elit.

Politik

Den starka ekonomiska samt befolkningsmässiga tillväxten inom Mellersta Östern skapade grundvalar mot mäktiga riken. dem härskande grupperna samlade in säd liksom dem gav mot sina kontorspersonal samt soldater.

Genom för att ständigt erövra nya områden kunde deras kraft växa kontinuerligt. Familjens samt stammens auktoritet ovan försvar, konflikt, lagar samt bestraffning överfördes då slutgiltligen mot den framväxande statsmakten likt leddes från kungar samt präster. ifall man önskar är kapabel man prata ifall teokratier, samhällen var makten innehades från religiösa experter (präster, överstepräster, prästkungar) liksom inom sin maktutövning hänvisade mot gudarnas vilja.

dem såg sig liksom guds förlängda ledd vid jorden samt andra ägde bara för att lyda.

Stig Lundberg 1998.

E-post: Stig.Lundberg@lidkoping.se

---

Antiken

I sydöstra Europa fanns jordbrukssamhället starkt samt hållbart flera tusen tid före Kristi barnafödande. vid öarna inom östra Medelhavet växte enstaka rad handelskulturer fram, bland annat den minoiska vid Kreta likt ägde sin storhetstid c:a 2000-1000 f.Kr..

Men beneath 1000-talet f.Kr. började stora folkvandringar för att tränga in inom Europa, bland annat kom germanerna mot Nordeuropa samt grekerna trängde fram inom nuvarande Grekland.. Flera från dem gamla kulturerna raserades, bland annat den minoiska. Grekerna tog ovan jordbruket samt handeln vid såväl detta grekiska fastlandet likt vid dem grekiska öarna.

vid 700-talet f.Kr. börjar dem skriftliga minnesmärkena för att växa fram bland grekerna, samt ifrån denna tidsperiod räknas den grekiska historien. Antiken dateras därför ifrån 700-talet f.Kr.. Den grekiska högkulturen efterträddes från den romerska. då detta romerska riket bröt samman vid 400-talet e.Kr. uppfattas detta vilket slutet vid Antiken.

Ekonomi

Både detta grekiska väldet samt detta romerska riket fanns inom grunden jordbrukssamhällen.

inom båda samhällena bodde detta mot för att start tillsammans fria bönder inom små bondbyar såsom brukade jorden vid en ganska traditionellt sätt. Man fanns bofasta samt odlade vete samt korn på grund av bakverk, vidare odlade man oliver samt citrusfrukter samt självklart alkoholhaltig. inom start från denna jordbrukskultur bodde dem flesta vid ruralt område dock då ekonomin växte samt handeln ökade började städer växa fram, t.ex.

Aten inom Grekland samt Rom inom nuvarande Italien. Dessa städer blev centrum inom stadsstater tillsammans med stora handelsimperier liksom bekämpade andra stadsstater ifall kontrollen ovan handeln inom Medelhavet. Stormannagrupper växte fram vilket lade beneath sig allt mer mark. Grekerna utvecklade jordbruket samt skapade storjordbruk var massor från slavar fick jobba hårt på grund av för att producera olika jordbruksvaror, liksom såldes mot städerna alternativt mot andra områden samt länder.

Genom konstanta konflikt fick man resurs mot allt fler slavar liksom man satte in inom jordbruk samt hantverk. Romarna fortsatte tillsammans detta jordbrukssystem. Genom enstaka produktiv ledning samt enstaka välorganiserad arme fick romarna övervakning ovan kurera Medelhavet samt kringliggande områden. Detta skapade grogunden mot ett fantastisk affär likt jorde romarriket många rikt.

Handeln skedde framför allt tillsammans med hjälp från enstaka många massiv handelsflotta vilket fraktade produkter runt bota Medelhavet samt vid floderna. Städerna växte.

Sociala förhållanden

Ursprungligen plats Grekland samt Romarriket enkla jordbrukssamhällen dock genom framväxten från stora jordägare förändrades dessa samhällen.

Markområden slogs samman mot storgods såsom brukades tillsammans hjälp från stora mängder slavar. Slavarna plats krigsfångar såsom man tog inom dem konstanta krigen. flera från dem ursprungliga bönderna blev soldater inom arméerna samt andra drog sig in mot städerna samt levde var liksom arbetare alternativt arbetslösa. Städerna växte mot enormt samt arbetare samt handelsmän blev allt fler.

inom Romarriket liksom kontrollerade läka Medelhavet växte även enstaka många massiv administrativt system fram såsom skulle hjälpa mot för att styra bota detta väldiga riket.

Kultur samt religion

Antiken är kapabel ses likt vår personlig kulturs vagga. Massor från vackra kulturföremål ifrån denna tidsperiod äger hittats samt besitter kommit för att ingå inom allmänbildningen; detta antika Roms tempel samt skulpturer noggrann vilket Atens antika byggnader.

beneath antiken dyker dem inledande europeiska skriftsystemen upp samt vår inledande litteratur tar form eller gestalt, likt t.ex. Homeros Illiaden. inom Grekland börjar man tänka vid naturens uppbyggnad samt vad oss är kapabel tro vid samt ej tro vid, samt var fanns filosofer liksom Platon samt Sokrates. Demokritos formulerar den inledande atomteorin. dem inledande teaterpjäserna skrevs, pjäser likt kvar spelas.

dem grekiska samt romerska gudavärldarna liknade ganska många varandra. Namnen vid gudarna äger kommit för att bli allmängods t.ex. huvudguden Zeus samt havsguden Poseidon.

Historien Epok på grund av epok Eleven kunna översiktligt redogöra till några historiska skeenden samt händelser vilket äger använts vid olika sätt samt översiktligt förklara varför dem besitter använts olika.

Man dyrkade gudarna inom tempel var detta fanns en speciellt präster. dock prästerna ägde ej ett därför framträdande lokal likt dem haft inom dem äldsta högkulturerna inom Mesopotamien samt Egypten. dem maktägande inom samhället plats snarare dem stora jordägarna samt handelsmännen. Genom samtliga handelskontakter inlånades även mängder från olika kulturelement ifrån andra områden, nya gudar samt sätt för att dyrka dem strömmade in inom både Grekland samt Rom.

ett sådan tro, såsom kom för att bli många viktig till Europa, fanns kristendomen såsom vid 300-talet kom för att bli statsreligion inom Romarriket.

Politik

Det antika Grekland bestod från ett rad mindre stadsstater liksom ibland förenade sig mot förbund samt på det sättet till mindre perioder kunde bli många mäktiga, dock likt sedan splittrades.

Romarriket däremot växte kontinuerligt beneath sin existens samt styrdes ifrån en enda centrum, staden Rom. inom båda områdena fanns detta dem stora jordägarna samt handelsmännen likt ägde den största makten samt starkaste inflytandet ovan samhället. detta fanns vid deras villkor statsmakten organiserades. flera från dem inflytelserik stormännen uppfattade sig även vilket politiker.

på denna plats styrdes samhällena sällan från präster liksom fallet varit inom dem äldsta högkulturerna. inom Grekland växte ett form eller gestalt från demokrati fram inom Aten vid 400-talet, medan andra områden, såsom t.ex. Sparta styrdes från kungar. då Romarriket blev riktigt stort kring Kr.f. förvandlades detta mot en kejsarrike. Antikens politiska liv plats alltså rikt samt växlande.

Stig Lundberg 1998.

E-post: Stig.Lundberg@lidkoping.se

---

Medeltiden

På 400-talet e.Kr. rasade Västromerska riket samman samt Antiken tog slut. vid 1700-talet då man skulle nedteckna ifall perioden 400-1500 e.Kr. sålunda tyckte man för att detta fanns enstaka sålunda tråkig samt mörk period för att man kallade den på grund av ”Den mörka medeltiden”. Man uppfattade den vilket ett ”mellantid” – ett ”medeltid”, då inget viktigt hände inom historien.

Detta existerar självklart helt fel, dock oss fortsätter för att kalla denna period därför. Medeltiden dateras fram mot 1400-, 1500-talet då man menar för att enstaka kulturell renässans inträdde. Ibland kallar man tiden mellan 400-900 till Äldre Medeltid, 900-1300 till Högmedeltid samt 1300-1500 betecknas liksom Senmedeltid.

Ekonomi

När Romarriket kollapsade vid 400-talet fanns Europa indelat inom numeriskt värde områden.

en söderut enhet dominerat från en avancerat jordbruk tillsammans med stora frakt likt brukades från slavar, samt en nordligt plats tillsammans med en mera primitivt jordbruk var människor kvar vandrade runt samt brukade jorden tillsammans svedjebruk. Dessa båda struktur blandades upp beneath tiden fram mot c:a 1000 f.Kr.. Handeln samt hantverkarna minskade inom innebörd samt vissa städer krympte samman alternativt försvann helt beneath denna nedgångsperiod.

dem självförsörjande gårdarna klarade sig bäst. Dessa gårdar kom för att ägas från lokala hövdingar samt krigsledare, detta vilket kallas adelsmän. beneath århundradena strax före 1000 började klimatet förbättras samt även norra Europa fick enstaka kraftfull uppgång då detta gäller jordbruksproduktion. Dessa förbättrade villkor gjorde för att Romarrikets mera utvecklade jordbruksteknik spred sig samt utvecklades ytterligare.

Plogen tillsammans med enstaka vändskiva spred sig, dragdjurens selar förbättrades därför för att oxar samt hästar kunde dra förbättrad, vind- samt vattenkvarnar blev allt vanligare samt järnproduktionen effektiviserades. inom Nordeuropa växte verkliga byar fram genom för att bönderna flyttade samman. Jorden delades in tillsammans hjälp från olika typer från skiften sålunda för att utnyttjandet kunde effektiviseras.

Gödsling blev allmän, stora skogar höggs ned, skördarna från vete samt korn ökade, samt nya odlade växter såsom råg samt havre blev tagna inom bruk. detta effektivare jordbruket ökade produktiviteten vilket ledde mot ett befolkningstillväxt. ifrån c:a 1000 började åter städerna växa mot sig. inledningsvis handlade man tillsammans lyxartiklar samt längre fram blev detta dagligvaror, föda, textilier samt husgeråd.

Men omkring 1300 ägde man tagit all god mark inom Europa inom bruk.

Man dikade ut vattensjuka områden, högg ned skogar samt allt sämre mark blev tagna inom bruk såsom åkrar. Adeln fordrade lika stora arrenden ifrån bönderna. således kom enstaka temperaturnedgång. detta medeltida jordbruket fick bekymmer samt nära mitten från 1300-talet kom pesten mot Europa. Sammantaget ledde detta mot enstaka finansiell samt befolkningsmässig katastrof.

Jordbrukets produktion minskade samt svältkatastrofer dök upp. Kampen ifall detta krympande överskottet ledde mot stora konflikt beneath 1300- samt 1400-talet samt revolutioner var fattigfolket gjorde uppror mot jordägarna samt 1300- samt 1400-talet dominerades från dessa bekymmer. Samtidigt bibehöll delvis handeln samt hantverket sin betydelse.

Sociala förhållanden

I detta medeltida Europa skilde sig självklart dem sociala villkoren åt inom olika områden samt beneath olika perioder.

inom start dominerades södra Europa från slaveriet samt norra Europa från bönder likt styrdes från lokala hövdingar. Långsamt dock säkert växte dessa förhållanden samman mot detta såsom man ibland kallar ”feodalism”. Detta existerar ett svår begrepp såsom besitter använts vid olika sätt från olika vetenskapsman, enstaka sektion vetenskapsman menar mot samt tillsammans för att termen existerar således oklar för att den ej går för att nyttja.

vad existerar då feodalism? tillsammans detta menas en samhälle vilket existerar indelat inom numeriskt värde huvudgrupper, dels enstaka små assemblage från stora jordägare samt enstaka många massiv team från bönder vilket brukar jordägarnas mark samt existerar tvungna för att avstå ifrån enstaka massiv sektion från vad dem producerar mot dessa jordägare.

Ibland kallar man dessa beroende bönder på grund av livegna. dock ej samtliga bönder plats livegen, detta fanns även dem liksom ägde personlig mark. inom detta feodala samhället finns detta även ett hel sektion slavar, ett sektion yrkesman samt ett mindre assemblage handelsmän. Jordägarna plats ofta lokala hövdingar samt krigsledare, detta likt man ibland brukar kalla adelsmän.

dock detta fanns även ett ytterligare massiv jordägare, den katolska kyrkan, såsom dominerade kurera detta religiösa samt kulturella existensen inom Europa nära denna tidsperiod. Klostren, biskoparna samt dem lokala kyrkorna ägde ett hel sektion från Europas odlingsbara mark beneath Medeltiden.

Under Medeltiden skiftade böndernas sociala villkor undan till undan.

beneath Senmedeltiden då ekonomin gick ner ville adelsmännen äga ut lika många inom arrende vilket tryckte ned bönderna. Stora bondeuppror beneath 1300- samt 1400-talen visade för att bönderna ägde pressats till långt. inom vissa områden fick dem detta förbättrad samt blev lite friare, dock inom andra områden blev samtliga bönder livegna.

enstaka sektion från dem fattigaste flydde även in inom städerna samt blev hantverkare.

Kultur samt religion

När Medeltiden började fanns norra Europa icke-kristet, medan detta sammanrasande romarriket plats kristet. Genom uppdrag samt erövringar spred sig kristendomen, samt beneath århundradena kring 1000 kristnades Norden, därmed plats inom stort sett bota Europa kristet.

Kyrkan styrdes ifrån Rom från påven samt kallades Katolska kyrkan. Långsamt dock säkert tog den Katolska kyrkan den totala kontrollen ovan människornas traditioner. Kyrkan menade för att samtliga kulturella yttringar skulle ske mot Guds ära. Ända sedan kristendomen blev statsreligion inom Romarriket ägde dem makthavande inom samhället använt sig från kristendomen på grund av för att säkra sina egna positioner.

Människor fanns rädda på grund av döden samt vilket liksom skulle hända efter döden. Kyrkan hävdade för att detta endast fanns inom kyrkan likt man kunde söka skydd mot ondskan, Djävulen samt Helvetet. Genom gåvor samt arrenden blev kyrkan många rik samt dess chef blev allt mer maktfullkomliga. dock deras stor mängd tillgångar eller förmögenhet stack dem fattiga inom ögonen, samt särskilt beneath 1400-talet växte kritiken mot kyrkan.

Politik

Eftersom detta plats dem stora jordägarna likt ägde makten ovan jorden samt ovan krigsmakten blev detta denna team vilket styrde många från samhället beneath denna tidsperiod.

detta plats alltså adelsmännen samt dem kyrkliga ledarna vilket utgjorde dem makthavande. detta plats dessa såsom organiserade försvaret, skötte den inre ordningen, stiftade lagarna samt dömde brottslingar. Även denna politiska struktur besitter betecknats såsom feodal. Forskarna anser för att kungarna ej ägde tillräckligt tillsammans valuta för att erlägga sina krigsledare samt kontorspersonal tillsammans med.

Därför tvingades dem för att dela ut mark likt förläningar mot sina anhängare, vilket ett sorts ersättning. dock efter ett period såg stormännen ej jorden vilket bara kungliga förläningar, utan liksom sina egna, länen blev ärftliga samt kungen förlorade på det sättet auktoritet samt påverkan. Denna politiska splittring besitter kallats på grund av feodala förhållanden.

beneath århundradena kring 1000 skapades flera riken inom Europa liksom äger kommit för att fortleva ända fram mot vår personlig period, land i västeuropa, Tyskland, England, landet, land, Polen. inom toppen vid dessa samhället satt oftast enstaka monark samt beneath sig ägde han en råd bestående från adelsmän samt biskopar. Böndernas roll blev för att bruka jorden, ibland ingå inom krigsföljena samt erlägga avgift.

dock inom slutet från Medeltiden gjorde enstaka sektion bönder uppror. Deras bedömning riktade sig både mot kyrkan samt mot adeln. Upproren slogs brutalt ner.

Stig Lundberg 1998.

E-post: Stig.Lundberg@lidkoping.se

---

Renässansen

Renässansen omfattar tiden ifrån 1400-talets mitt mot 1500-talets slut. nästa företeelser existerar utmärkande till epoken samt besitter fått innebörd vid längre sikt:

1.

Européernas expansion mot andra världsdelar: dem geografiska upptäckterna samt grundade från kolonialvälden

De starkaste drivkrafterna mot upptäcksfärderna plats dem religiösa samt ekonomiska. för att utbreda kristen tro genom uppdrag plats många grundlig både inom dem nya kolonialväldena inom Sydamerika samt Västindien, samt utanför dessa inom t.ex.

Kina samt Japan. Vidare drömde man angående guld samt silver samt för att etablera affär tillsammans med kryddor, sidentyger m.m. Furstarna gav ofta ekonomiskt stöd mot exploratör. Förutsättningarna på grund av upptäcktsfärderna fanns den utvecklade tekniken inom västra europa inom t.ex. skeppsbyggeriet samt navigationen, samt resurser mot tillgångar. flera ägde även en stort nyfikenhet från för att utforska samt lära uppleva världen.

modell vid upptäckare existerar Bartolomeo Diaz, Vasco da Gama, Christofer Columbus samt Magellan.

2. Omvälvningar inom näringslivet samt förändringar inom dem olika samhällsklassernas levnadsvillkor samt allmänna inflytande

Inom näringslivet sker enstaka tillväxt mot kapitalism samt förlagssystem. en banksystem, vilket förenklar den internationella handeln, börjar utvecklas.

många kända samt stora blev bankirrörelser likt drevs från handelshusen Fugger inom Augsburg samt Medici inom Florens.

Vad gäller dem sociala förhållandena kommer adeln efter ett viss minskning för att anlända igen tillsammans kraft samt välstånd, då speciellt högadeln samt denna plats gruppen godsägare. inom takt tillsammans med den ekonomiska utvecklingen kommer borgerskapets sociala samt politiska effekt för att snabbt öka.

många från detta nya inom tidens kulturella samt polititiska strömningar bärs upp från denna samhällsklass. Lågadeln fick inom vissa delar från Europa svårt för att klara sig vid sina små frakt.

I den äger genomgången förklaras varför oss äger olika epoker inom historien samt hur man delar in historien inom olika epoker.

dem minskade arrendeinkomsterna ledde mot för att flera sålde sin mark samt istället valde för att försörja sig likt officerare alternativt kungliga ämbetsmän. Kyrkan kommer inom en krisläge vid bas från splittring samt bönderna kommer för att ett fåtal enstaka ogynnsam tillväxt genom för att dem pressades hårt från furstemakt samt adel. inom mellersta samt östra Europa blir dem mot samt tillsammans med livegna.

Endast inom västra samt norra Europa finns självägande bönder inom någon större utsträckning.

3. Framväxten från enstaka kraftfull furstemakt samt uppkomsten från nationalstaten

Under perioden kommer ett fräsch stridsteknik för att förändra läka militärväsendet. Gevär samt kanoner börjar användas inom större omfattning samt kungar värvade för tillfället inom allt högre utsträckning legosoldater mot arméer utrustade tillsammans dessa vapen.

Detta kostade valuta samt lågadeln kommer för att bli furstemaktens främsta stöd inom militärapparaten likt officerare, medan borgerskapet blev dess ekonomiska garant.

Den italienske samhällsdebatören Machiavelli skrev nära denna period enstaka läsning tillsammans titeln ”Fursten”, var han beskriver hur enstaka furste (ett lands ledare), måste artikel på grund av för att behärska styra en rike.

i enlighet med honom borde fursten existera en lejon alternativt enstaka räv, helst bådadera. denne menade för att ”den vilket ägnar sig åt politik måste behärska handla snabbt, nästan instinktivt, behärska fullständigt koncentrera sig vid uppgiften, utnyttja samtliga tillgängliga vapen samt välja den maximalt ändamålsenliga metoden”.

De stater vilket växte fram inom Europa beneath denna period brukar man kalla dem nya furstestaterna.

dem hölls samman från undersåtarnas lojalitet mot fursten samt hans ätt. Detta ledde efter grabb mot för att människor inom ett stat upplevde enstaka gemenskap vilket förstärktes från för att människorna även fick en visst skydd genom för att tillhöra ett viss stat. vid således sätt började nationalstaterna växa fram.

Exempel vid starka nationalstater såsom växte fram är:

A.

Spanien

Under andra hälften från 1500-talet plats Spanien Västeuropas ledande stat. på denna plats utvecklades den starka kungamakten mot en envälde. Detta skedde beneath monark Filip II:s mandatperiod inom nära samarbete tillsammans den katolska kyrkan. ett från förutsättningarna till utvecklingen plats dem rikedomar inom struktur från guld samt silver såsom kom ifrån kolonierna inom Amerika.

därför småningom försämrades den spanska ekonomin vid bas från konflikt, grundlig administrativt system, dyrbar hovhållning samt import från lyxvaror åt dem högre klasserna. då man dessutom konkurrerades ut mot sjöss från England blev detta ett kraftfull tillbakagång på grund av landet beneath 1600-talet. inom Spanien fortsatte Katolska kyrkan för att dominera totalt trots reformationen inom Nordeuropa var reformationskyrkorna växte fram beneath 1500- samt 1600-talet

B.

England

Även inom England skaffade sig kungen massiv auktoritet samt man utnyttjade kyrkan till sina syften. Den starka kungamakten skapades från ätten historisk period, t.ex. från liknande regenter liksom Henrik VIII samt Elisabeth inom. Reformationen bröt fram samt den anglikanska kyrkan blev den ledande efter konflikter tillsammans med såväl katoliker vilket puritaner (= ett radikal kalvinsk kvist inom reformationen).

C.

Sverige

Gustav Vasa ägde likt uppgift för att bygga upp ett ett nationell furstestat. Detta gjorde han genom för att dels avbryta loss landet ur Kalmarunionen, dels genom för att ställa sig vid reformationens blad mot Katolska kyrkan samt på det sättet ta makten ovan kyrkan samt dess egendomar samt dels genom för att ta en starkare grepp ifall Sveriges olika regioner samt landskap.

Upprorsförsök slogs ned tillsammans med hård grabb samt skatteindrivningen effektiviserades. beneath manliga barn (Erik XIV, Johan II samt Karl IX) stärktes den kungliga makten trots högadelns försök för att öka sitt inflytande.

4. Reformation samt motreformation

Under slutet från medeltiden ökade kritiken mot den Katolska kyrkan. Kritiken riktade in sig mot för att kyrkan blivit till rik samt maktfullkomlig samt glömt försvunnen sina religiösa ideal.

ett från dem viktigaste kritikerna fanns Martin Luther såsom menade för att man skulle komma tillbaka mot dem reflektioner vilket fanns inom Bibeln samt rensa försvunnen allt annat såsom helgon, avlat samt påvemakt mm. ett kraftfull samt radikal reformrörelse likt kallas ”reformationen” växte fram, huvudsakligen inom Nordeuropa.

Den viktigaste grenen inom reformationen brukar man kalla protestantismen

En sektion furstar runt ifall inom Europa såg inom reformationen enstaka chans för att ytterligare stärka sin kraft genom för att krossa församlings ekonomiska samt politiska effekt samt ta ovan detta själva. andra furstar inom framför allt södra samt centrala Europa ställde sig vid den katolska församlings blad mot reformationen, detta kallas ”motreformationen”.

Religionskrig utbryter mellan reformationens länder samt motreformationens länder, detta största samt brutalaste fanns ”Det trettioåriga kriget” beneath 1600-talets förra hälft.

5. Renässansen såsom stilideal inom bildkonst samt litteratur

Renässans betyder återfödelse samt på denna plats menar man ett pånyttfödelse från den grekiska samt romerska antiken.

Den antika skulpturen fanns ett lovsång mot människans estetik samt livskraft samt den antika litteraturen gav stöd åt åsikten för att människan besitter korrekt för att njuta från existensen på denna plats vid jorden samt för att denna besitter riktig för att förbättra sina möjligheter. Detta ställs mot ”den mörka medeltidens” reflektioner ifall för att människan existerar enstaka begränsad varelse vars kroppsliga förhållanden maximalt plats något för att skämmas för.

Den nya synen vid människan återfinns inom såväl renässanskonsten såsom inom den livsåskådning liksom man kallar ”humanismen”, tillsammans sin bas inom Italien.

Humanismen uppfattade människan liksom enstaka inom grunden energisk varelse tillsammans med stora möjligheter för att utvecklas.

Boktryckarkonsten kom för att erhålla enstaka massiv innebörd vad gäller för att sprida nya idéer samt åsikter.

Inom renässanskonsten tillsammans med Italien liksom föregångsland finner oss konstnärer vilket t.ex. arkitekten Brunelleschi, Leonardo da Vinci, Michelangelo samt Rafael.

Ingegärd Hellster 1998.

E-post: ih@delagardie.lidkoping.se

---

Absolutismen – dem enväldiga kungarnas epok

Epoken omfattar 1600-talet, dock absolutismen lever kvar länge inom vissa länder.

tillsammans med absolutism menas för att kungarna ägde helt inflytande inom sina riken. Genom för att granska krigsmakten samt skaffa sig ett produktiv skatteindrivning kunde kungarna vid 1600-talet skaffa sig ett därför kraftfull auktoritet för att dem ej längre plats beroende från varken böndernas alternativt adelns åsikter. dem blev diktatorer tillsammans med obegränsad kraft.

dock dem olika samhällsgrupperna vilket borgare, adel samt bönder försökte ständigt erhålla påverkan ovan kungarna. Låt oss titta vid några länder.

Spanien

Detta nation plats den stora kolonialmakten, dock existerar vid tydlig tillbakagång.

Habsburgska riket

Detta fanns en rike likt hölls samman från för att dess regenter såsom kallades på grund av kejsare tillhörde enstaka släkt; habsburgarna.

Detta rike inom mellersta delarna från Europa tillsammans med centrum inom Österrike-Ungern plats många starkt nära 1600-talets start. dock svåra motgångar väntade, bland annat bryter 30-åriga kriget ut 1618. Kriget ägde flera orsaker: 1) en religionskrig mellan katoliker samt protestanter, 2) en politiskt konflikt mellan den habsburgske kejsaren samt dem lokala stormännen såsom ville äga större självständighet, samt c) en internationellt konflikt var andra europeiska stormakter fanns inblandade, t.ex.

landet, land i västeuropa. detta trettioåriga kriget slutar tillsammans för att kejsardömet besegras samt blir maktlöst samt för att religionskriget avslutas samt för att Europa delas upp inom en nordligt protestantiskt region samt en söderut katolskt (samt en östligt ortodoxt zon, även ifall dem ortodoxa inte någonsin fanns tillsammans med inom själva kriget).

Frankrike

Genom för att detta habsburgska riket försvagas är kapabel land i västeuropa bli detta inflytelserik landet vid kontinenten, såväl politiskt likt ekonomiskt.

Kulturellt blir land i västeuropa ledande inom all den europeiska civilisationen. inflytelserik regent beneath många utdragen period plats Ludvig XIV samt beneath hans mandatperiod fullbordades detta kungliga enväldet tillsammans med starkt centraliserad förvaltning samt var militären kommer för att stå direkt beneath kungen. Även vid detta ekonomiska området sker enstaka hård övervakning samt var målet plats för att öka statens samt fursten kraft samt rikedomar.

Denna ekonomiska politik kallas på grund av ”merkantilism”.

Historien brukar ständigt delas in inom olika tidsperioder, alternativt epoker.

Ludvig XIV bedriver även enstaka energisk utrikespolitik samt försöker öka Frankrikes effekt inom såväl Europa såsom inom övriga delar från världen. Detta leder mot konstanta konflikter tillsammans andra länder. Genom förödande stridigheter mellan flera från dem europeiska staterna angående makten ovan Spanien, ”det spanska tronföljdskriget” samt mot slut freden inom Utrecht 1713 bromsas Frankrikes ökande effekt inom Europa.

Holland

Det region såsom oss idag kallar Nederländerna ägde beneath medeltiden tillhört olika furstar samt länder, dock nära mitten från 1500-talet tillföll området Spanien.

Den spanske kungen försökte erhålla total övervakning ovan området, dock landets borgare samt handelsmän ägde varit många framgångsrika ute inom världen samt ville ej foga sig. Istället träffar sig området fritt beneath namnet Holland fritt ifrån Spanien beneath 1600-talet samt upplever ett storhetstid vilket enstaka från världens inflytelserik handelsmakter.

England

Englands ekonomiska samt militära tillväxt beneath 1600-talet existerar grundlig dock landet drabbas beneath 1600-talet från ett rad interna stridigheter ifall makten inom samhället.

dem kungar vilket försökte driva detta kungliga enväldet därför långt vilket möjligt fick mäktiga motståndare ute inom detta engelska samhället. Dessa stridigheter bidrog mot för att England ej deltog sålunda många inom den maktkamp vilket försiggick nere vid kontinenten beneath detta århundrade. Striderna mellan monark samt parlament inom England pågår från samt mot beneath all 1600-talet.

år 1688-89 inträffar den s.k. ”ärorika revolutionen” var kungen tvingas titta sin inflytande beskäras. dock kungamaktens minskade inflytande inom England betydde ej för att centralmakten minskade inom innebörd, bara för att makten mot viss sektion överflyttades mot den engelska riksdagen – parlamentet.

Parlamentets inflytande främst inom fråga angående skatter samt lagstiftning slogs fast samt den jordägande lågadeln samt detta förmögna borgerskapet befäste sitt politiska påverkan genom sin övervakning ovan parlamentet. Politiskt kom England stärkt ut ur denna politiska kris. vid haven blev dem engelska skeppen allt vanligare.

Ryssland

Under 1500- samt 1600-talen blir Ryssland mot en allt starkare rike.

Landet utvecklas mot enstaka helt stat samt beneath slutet från 1600-talet tar tsarerna allt mera inflytande ovan samhället. beneath Peter den stores ledning ifrån slutet från 1600-talet blir Ryssland enstaka stormakt från västeuropeiskt snitt. Genom konflikt tillsammans med bland annat land tar sig Ryssland ut mot Östersjön. Tsar Peter låter bygga enstaka massiv flotta, grundar skolor på grund av navigation, läkemedel, matematik samt ingenjörsämnen.

Peter den store ger personligen ut Rysslands inledande tidning.

Sverige

Sverige agerar enstaka betydelsefull roll inom europeisk storpolitk genom detta trettioåriga kriget samt tillsammans med Gustav II Adolf likt huvud gestalt. Efter flera konflikt tillsammans land likt handlade ifall kontrollen ovan Öresundstullen blir landet Nordens inflytelserik stat beneath senare hälften från 1600-talet.

dem kungar vilket fullbordade arbetet vid för att utföra land mot enstaka helt stat hette samtliga Karl samt därför kallas tiden på grund av ”det karolinska enväldet”.

Under Karl XI:s period infördes detta karolinska enväldet. då kungen ägde varit omyndig ägde stormännen styrt landet inom något såsom kallades förmyndarregeringen. då kungen blev äldre tog han en rejält grepp ovan makten inom landet samt överförde allt kraft mot sig egen personligen.

dem stormän vilket skaffat sig fördelar ekonomiskt samt maktpolitiskt fick för tillfället uppleva vid drastiska försämringar. detta karolinska enväldet kom för att utmärkas av;

1. Den kungliga ”räfsten” såsom fanns enstaka rapport från förmyndarregeringens aktiviteter.
2. Den kungliga ”reduktionen” liksom drog in frakt samt egendomar ifrån stormän in mot staten.
3. ”Indelningsverkets” insättning vilket vilket ledde mot enstaka modern arméorganisation.

   enstaka stående armé upprättades samt soldaterna utrustades samt bekostades från bönderna inom samhället. Kungen fick på det sättet ett krigsmakt han egen kunde besluta över.

Sverige förvandlades inom praktiken mot enstaka enda massiv arméförläggning vars varenda ekonomiska samt politiska tillgångar användes till för att stärka krigsmakten.

Målet plats för att erövra samt granska Östersjöns kustområden samt på det sättet ett fåtal övervakning ovan handeln. landet skulle bli ett stormakt.

Det kungliga enväldet blev bestående ända fram mot Karl XII:s död 1718.

I detta stora nordiska kriget ägde Karl XII för att försvara dem svenska intressena mot land, Polen samt Ryssland. land ägde dock ej tillräckliga tillgångar till för att stå emot.

inom samt tillsammans freden inom Nystad 1721 existerar detta svenska stormaktsväldet slut.

Det svenska 1600-talssamhället plats indelat inom stånd – adel, präster, borgare samt bönder. var fanns självklart andra grupper även liksom torpare samt tjänstehjon. Adeln fanns helt ledande, såväl politiskt liksom ekonomiskt. Man ägde ensamrätt mot varenda högre ämbeten inom statens service samt blev rikt belönade genom skattebefrielser (”frälse”) samt förläningar från frakt samt gårdar.

dock detta kritiserades från dem ofrälse stånden – borgarna samt bönderna. beneath enväldets tidsperiod lyckades kungarna ibland för att inskränka adelns auktoritet på grund av för att stärka enväldet. Samtidigt fick adeln sektion inom dem rikedomar såsom tillfördes landet genom krigen samt flera adelsmän deltog inom krigen såsom officerare. flera adelsmän uppfattade sig på det sättet liksom både stora jordägare samt officerare samt kände ett kraftfull samhörighet tillsammans detta svenska riket.

vad bönderna samt deras indelta soldater tyckte likt blev kanonmat ute vid dem stora europeiska slagfälten vet oss ej således många om.

Teater samt konstverk inom enväldets skugga

Den absoluta kungamakten skapade ett personlig traditioner, den s.k. hovkulturen. Ludvig XIV:s land i västeuropa plats inom detta fall förebilden genom framför allt detta fantastiska kungliga slottet Versailles.

Ludvig XIV:s tidsperiod blev ett guldålder till teatern, detta franska dramat (ex. Corneille, Racine, Molière). Barocken plats den konststil vilket växte fram beneath den enväldiga furstemakten. Utmärkande plats detta pompösa samt praktfulla inom arkitektur, staty samt målningar, allt på grund av förhärliga detta kungliga enväldet. Barocken uppstod inom Italien nära dem stora furstehoven var.

var kunna nämnas efternamn. ingen barockmålare inom detta katolska Europa blev sålunda berömd såsom flamländaren Rubens. enstaka ytterligare betydelse existerar den holländske målaren Rembrandt.

Naturvetenskap beneath 1600-talet

Under 1600-talet lades grunden mot den moderna naturforskningen. Forskarna visade för att detta fanns säkra metoder för att nå insikt angående verkligheten.

Kunskaper får man ej genom för att okritiskt studera vad vilket står inom Bibeln alternativt inom skrifter från gamla grekiska vetenskapsmän vilket Aristoteles. Verkliga kunskaper kunde man vinna inledningsvis efter grundlig undersökningar samt experiment.

Galileo Galilei konstruerade ett personlig kikare, en teleskop samt studerade systematiskt himlarymden.

Isaac Newton gjorde grundlig naturvetenskapliga undersökningar samt beräkningar samt beskrev inom sin litteratur ”Principia” dem lagar liksom justerade all rörelse vid jorden samt inom rymden.

denne formulerade den allmänna gravitationslagen. denne menade för att objekt dras mot marken tackar vare tyngdlagen. Före Newton ägde man trott för att föremålens rörelser reglerades från andar alternativt för att föremålen ägde enstaka ”önskan” ifall för att erhålla komma ner vid jorden. Newtons åsikter stod på grund av enstaka sorts tankemässig revolution.

Man skulle ej längre tro vid vad olika auktoriteter ett gång inom tiden sagt, istället skulle man undersöka den materiella verklighet (empirin) likt finns runt omkring oss till för att ett fåtal reda vid hur detta verkligen existerar. Denna vetenskapliga teknik kallas ibland ”empirism”. Denna koncept pekar igentligen vidare inom tiden, försvunnen ifrån enväldets auktoritetstro samt diktatoriska kungar samt fram mot nästa epok.

Ingegärd Hellster 1998.

E-post: ih@delagardie.lidkoping.se

---

Upplysningen

Upplysningstiden existerar en samlingsnamn till 1700-talets Europa då nya politiska, sociala samt ekonomiska idéer började växa fram.

Begreppet information syftar vid tanken ifall för att människa behövde ett fåtal enstaka fräsch insikt lösgjord ifrån kyrkan samt envåldshärskande kungar. denna behövde upplysas angående för att varenda enskild människa skulle våga nyttja sitt eget förnuft. Hur såg detta Europa ut var dessa idéer växta fram?

Ekonomiskt

Europa samt framför allt England, land i västeuropa samt Nederländerna plats centrum på grund av enstaka världshandel såsom växte sig allt starkare.

Handeln tillsammans med Asien, Afrika samt Amerika blomstrade såsom inte någonsin förr. dem såsom drog maximalt nytta från denna affär samt exploatering från handelskolonierna fanns Europa tillsammans med dessa länder inom spetsen. inom inledande grabb fanns detta privatpersoner såsom investerade samt skötte ifall handeln samt därmed drog bostad vinsterna.

Regeringarna drog självklart nytta från detta genom skatteintäkter samt lån. dock detta skapade även en beroendesituation mellan dessa ”nyrika personer” samt respektive lands regering.

Europa blev beneath 1700-talet ojämförligt rikare än andra delar a världen samt välståndet ökade till dem flesta grupperna inom samhället. detta noteras bl.a.

vid enstaka ökad konsumtion från lyxvaror. Fler människor ägde råd tillsammans fler saker. Bankväsendet samt penningväsendet utvecklades även beneath den på denna plats tiden. Fler samt fler vågade investera samt avstånden fordrade enstaka allt mer utvecklad penningekonomi.

Industrialismen ägde ej slagit igenom ännu dock allt fler ägnade sig åt någon struktur industriarbete även ifall dem ännu bodde kvar vid ruralt område.

dem flesta fanns deltidsarbetare hemma inom sin personlig bostad. (Förlagsverksamhet.)

Socialt

Europa fanns en samhälle uppbyggt kring gamla samhälleliga strukturer såsom stånds samt skråväsendet. dock detta skedde stora förändringar inom denna ”medeltida” struktur.

Den nya ekonomiska situationen tillsammans med ett något som ökar i storlek eller antal världshandel gjorde för att medelklassen tillsammans borgare samt handelsmän ökade inom antal.

detta skedde ett viss utjämning mellan borgarklassen samt adeln. Detta gällde framför allt ekonomiskt dock liksom ett resultat från detta höjdes även deras sociala status.

Adeln drog även nytta från detta ekonomiska uppsvinget dock beneath 1700-talets senare sektion reagerade dem vid den utjämning liksom höll vid för att ske mellan dem samt medelklassen samt markerade därför sina gamla privilegier allt hårdare.

Den begynnande omstruktureringen inom jordbruket tillsammans rationaliseringar samt förbättrad brukningstekniker frigjorde flera ifrån detta gammal jordbruksarbetet vilket gjorde för att allt fler ägnade sig åt ”industriarbete”.

dock kvar plats Europas städer små samt dem flesta människorna ägnade sig åt för att bruka jorden.

Politiskt

Europas länder styrdes inom huvudsak från envåldshärskande kungar. detta fanns olika grader från detta envälde. inom Ryssland plats detta näst intill totalt medan detta inom England knappast kunde kallas envälde eftersom parlamentet ägde relativt massiv auktoritet.

Teoretiskt ägde kungen all inflytande dock inom praktiken plats denne beroende från olika fraktioner inom samhället. ej minimalt p.g.a. för att staten behövde många valuta p.g.a. kostsam konflikt. dem ekonomiska samt sociala förändringarna gjorde för att man började ifrågasätta den gamla feodala samhällsstrukturen.

På detta internationella planet pågick ett maktkamp ifall herraväldet inom världen samt inom Europa.

detta handlade dels ifall land i västeuropa alternativt England skulle äga makten inom kolonierna dels angående Preussen, Österrike alternativt Ryssland skulle äga den militära makten inom Centraleuropa. Storbritannien gick segrande ur kolonialstriderna medan oroligheterna fortsätter inom Centraleuropa.

Kulturellt

I detta Europa fanns detta utrymme till nya reflektioner angående tro, staten samt människan.

land i västeuropa fanns centrum på grund av denna rörelse var en antal upplysningsfilosofer formulerade nya sätt för att titta vid verkligheten. Deras idéer blev tagna emot från enstaka något som ökar i storlek eller antal skara människor vilket fått chans för att utbilda sig samt tänka själva. Denna rörelse plats inom inledande grabb dem intellektuellas.

Idéerna spreds via tidskrifter samt skrivna verk samtidigt likt tankarna diskuterades vid kaféer samt vid kulturella aftnar hemma hos förnäma damer. ifrån land i västeuropa spred sig sedan idéerna mot övriga Europa samt även detta vilket sedan kom för att bli USA.

Naturvetenskapens upptäckter beneath 1600-talet gjorde för att man började tro vid människans förnuft.

Man fanns optimistisk mot sökandet från insikt. inom England ägde tänkare såsom efternamn samt Hobbes redan kommit fram tillsammans med idéer ifall en nytt samhälle var samtliga människor ägde vissa rättigheter ej bara dem likt ägde pengar.

Honnörsord på grund av upplysningen

Förnuft samt erfarenhet – tanken plats fri samt den insikt man ägde byggde vid upplevelse vilket även kallas empirism.

Framtidstro – detta fanns ingen gräns på grund av förnuftet vilket innebar för att världen bara kunde bli förbättrad samt bättre.

Nyttighetstänkande alternativt utilitarism – Kunskapen skulle artikel mot således massiv nytta likt möjligt till således flera liksom möjligt.

Alltså skulle den ut mot människor inom struktur från beskrivningar angående odlingsformer etc.

Naturrätten – varenda människor ägde från naturen vissa elementär rättigheter. Följden från detta blev kraven vid för att samtliga människor äger vissa fri samt rättigheter vilket religionsfrihet samt yttrandefrihet. Kraven vid slaveriets samt tortyrens avskaffande kommer även ifrån denna tanke.

Deism samt ateism – ett sektion upplysningsfilosofer trodde ej längre vid enstaka personlig gud.

inom stället fanns flera deister vilket innebär för att man tror för att detta finns ett gud liksom besitter skapat världen dock sedan bryr denne sig ej således många mer. andra gick en steg längre samt hävdade för att detta ej fanns någon gud alls. på grund av inledande gången fick man tänka tanken för att detta ej fanns någon gud.

Med hjälp från tre kända upplysningsfilosofer bör titta vid tre olika sätt för att titta vid hur staten skulle styras.

varenda tre äger inspirerat olika länder mot för att införa nya styrelsesätt.

Montesquieus maktdelningsteori – Statens auktoritet bör delas mellan tre sinsemellan självständiga kroppsdel. Dessa existerar den verkställande makten (kungen), den lagstiftande makten (folkrepresentationen) samt den bedömning makten (domstolarna). Tanken angående för att makten skulle fördelas grundar sig inom för att ingen individ alternativt instans mår god från för att äga bota makten samt för att människor vid något sätt bör finnas representerat inom maktutövandet.

Voltaires upplyste despot – Voltaire ägde ej någon tro vid människor likt denne ansåg till obildat på grund av för att förstå sitt eget bästa.

inom stället skulle ett upplyst härskare titta mot folkets goda samt styra landet i enlighet med upplysningstankarna.

Rousseaus allmänna vilja – i enlighet med Rousseau plats folkets majoritetsbeslut detta bästa till samtliga. Majoriteten kunde ej äga fel. samtliga skulle existera tillsammans samt omrösta angående varenda beslut.

Direktdemokrati plats detta vilket gällde.

Sofia Ahlgren 1998.

E-post: sah@delagardie.lidkoping.se

---

Revolutionernas tidsålder

Revolution! vad står detta begreppet för?! förmå man prata ifall enstaka revolutionens epok? Inom historien brukar man utföra detta samt då syftar man vid den fabriksrelaterade revolutionen, den franska revolutionen samt den amerikanska revolutionen.

Den inledande från dessa revolutioner existerar ett utdragen process liksom pågick beneath olika perioder inom olika länder dock mot massiv sektion ryms den inom 1700-talet samt 1800-talet. dem andra numeriskt värde revolutionerna utgör numeriskt värde specifika perioder inom numeriskt värde länders bakgrund. Varför tar man upp dem beneath identisk rubrik?!

varenda tre revolutioner påverkade samhällsstrukturerna inom västvärlden vid en genomgripande sätt. detta handlar både angående ekonomiska, sociala samt politiska förändringar dock även sättet för att titta vid vad enstaka människa existerar samt vilka rättigheter denna besitter. Revolution står inom detta denna plats sammanhanget på grund av en förändring inom samhället likt existerar sålunda intensiv för att något helt nytt ersätter detta vilket varit.

Den fabriksrelaterade revolutionen – detta manuella arbetet ersätts från maskiner

Från mitten från 1700-talet fick den fabriksrelaterade revolutionen sitt genombrott inom Storbritannien.

Senare spred den sig mot detta europeiska fastlandet. Belgien plats detta nation liksom följde efter inledningsvis. Senare kom Tyskland samt även USA. Den fabriksrelaterade revolutionen nådde ej dem nordiska länderna förrän inom slutet från 1800-talet.

Vad satte igång den fabriksrelaterade revolutionen?

1. Förändringar samt rationaliseringar inom jordbruket.
2. Början mot specialisering inom olika produktionsgrenar.

   ursprunglig ut plats textilindustrin ( nära sidan från jordbruket.)

3. En folkökning kom mot stånd tackar vare enstaka ökad utdelning ifrån jordbruket. (Det fanns inom inledande grabb dödligheten vilket sjönk bland barnen p.g.a. förbättrad samt mer mat). Nya uppfinningar vilket vaccinet samt odlade växter likt potatisen förbättrade även chanserna mot för att överleva.

Följder från den fabriksrelaterade revolutionen

Arbetarna

Man brukar yttra för att den fabriksrelaterade revolutionen fanns den största förändringen till mänskligheten sedan denna blev enstaka bofast jordbrukare.

flera människor vilket tidigare arbetat inom jordbruket lösgjordes för tillfället ifrån detta vid bas från specialiseringen inom denna näringsgren. Detta skedde samtidigt såsom ett begynnande industri började växa fram inom städerna. Mängder från person som arbetar flyttade in mot städerna på grund av för att behärska försörja sig. Omställningen plats ofta enorm.

Personer liksom varit vana nära för att jobba ute inom samspel tillsammans med naturen stängdes för tillfället in inom ett fabrik var klockan styrde då arbetet skulle ske. detta plats ofta fruktansvärda förhållanden inom dem inledande fabrikerna.

Borgarna

Borgarna alternativt medelklassen växte sig allt starkare beneath den denna plats perioden.

detta plats framför allt ekonomiskt dem ökade sin innebörd. inom detta gamla systemet tillsammans ståndsriksdag fanns detta ej utrymme till dem för att påverka vid detta politiska planet.

Nya städer växte fram var detta fanns lämpligt för att placera ett fräsch fabrik.

Det handlar ifall för att förstå för att dåtid, nutid samt kommande hänger ihop.

nödvändigheten från utmärkt kommunikationer samt närheten mot arbetskraft samt produktionsmedel avgjorde ofta fanns man grundade nya fabriker

Den Amerikanska revolutionen – frihetskriget

Amerika fanns fram mot 1770-talet enstaka brittisk koloni. detta växte fram enstaka frihetsrörelse såsom främst protesterade mot för att britterna bestämde ovan dem utan för att dem själva fick äga några representanter inom detta brittiska parlamentet.

Kriget bröt ut samt 1776 förklarade dem 13 kolonierna sig självständiga. Britterna kapitulerade 1781 samt 1783 erkändes koloniernas självständighet. idag följde ett period från jobb samt diskussioner ifall hur den nya staten skulle styras.

1789 trädde den nya författningen inom kraft samt den gäller kvar. vilket såsom plats nytt plats för att upplysningens idéer på grund av inledande gången tillämpades inom verkligheten.

Maktens fördelningen existerar ett kopia från Montesqueas maktdelningsteori samt inom författningen finns även dem mänskliga fri samt rättigheterna nedtecknade. detta liksom bara diskuterats inom salongerna samt vid kaféerna ägde idag blivit verklighet inom USA samt diskussionen fortsatte inom Europa.

Den franska revolutionen

1789 identisk kalenderår liksom USA fick sin författning bröt den franska revolutionen ut tillsammans sina slagord ”Frihet , broderskap samt jämlikhet”.

Mellan år 1789 samt 1814 fick detta franska människor artikel tillsammans med ifall flera olika styrelseformer. detta såsom började tillsammans med en nation styrt från enstaka envåldshärskande monark slutade tillsammans för att den diktatoriske kejsaren Napoleon störtades ifrån makten från enstaka sammanslagning från dem mäktigaste länderna inom Europa.

Däremellan fick dem även uppleva en skräckvälde.

Bakgrunden mot revolutionen plats en franskt samhälle inom finansiell kris. konflikt, konkurrens ifrån detta industrialiserade Storbritannien samt missväxt gjorde för att detta plats massiv arbetslöshet samt massiv hunger. Den gamla sociala strukturen tillsammans adel, präster samt detta tredjeplats ståndet började knaka inom fogarna.

Bönderna plats missnöjda tillsammans den allt på grund av höga skatten samt borgarna vilket ägde ökat sin ekonomiska auktoritet ägde svårt för att hävda sig inom politiken gentemot adeln samt prästerna. inom detta tredjeplats ståndet fanns välutbildade människor vilket ägde läst upplysningsfilosoferna. dem grundade sin samhällskritik vid Voltaire samt Rousseau samt angrep den kungliga enväldet samt adelns privilegier utifrån deras tankar.

Till resultat från för att monark Ludvig XVI misslyckades tillsammans för att driva igenom enstaka skattereform såsom kunde räddat landets finanser tvingades denne kalla in nationalförsamlingen till för att fatta beslut inom frågan.

Genom förändringar inom röstningssystemet fick detta tredjeplats ståndet större inflytande då man gick ifrån för att varenda stånd ägde enstaka röst mot för att samtliga röster räknades inom nationalförsamlingen. Reformtankarna fanns störst inom detta tredjeplats ståndet dock detta fanns en brett stöd bland flera adelsmän samt präster.

beneath den inledande revolutionen åstadkom man enstaka fräsch författning var samtliga plats lika inför lagen, adelns privilegier avskaffades, skatterna fördelades jämnare ovan befolkningen.

Till för att börja tillsammans handlade kampen angående makten mellan anhängare samt motståndare mot dem revolutionära idéerna. beneath start från 1790-talet skedde kampen inom stället mellan olika revolutionära grupper.

inom samt tillsammans med för att jakobinerna tog makten inom start från 1793 inleddes ”Skräckväldet”. Detta välde kunna närmast liknas nära ett diktatur var Robespierre härskade tillsammans järnhand. beneath denna period gjordes utrensningar från dem likt ej sympatiserade tillsammans revolutionens tankar.

Efter för att Robespierre mördats antogs ett fräsch författning var fem direktorier skulle styra gemensamt.

Rösträtten begränsades från intäkter vilket gjorde för att rika borgare för tillfället fanns vinnare. tillsammans hjälp från militären behöll dem makten trots för att den hotades från uppror både ifrån rojalister samt revolutionärer.

Nästa period domineras från Napoleon. han kom mot makten inom samband tillsammans ett statskupp 1799. inom den nya organisationen tillsammans med tre konsuler blev han förstekonsul samt tog via den positionen all auktoritet samt blev ett färsk diktator.

denne fortsatte tillsammans med för att förändra detta franska samhället. Förvaltningen centraliserades, kommunernas självständighet avskaffades. han införde enstaka färsk gemensam team på grund av bota landet var dem mänskliga rättigheterna lagstadgades. Rätten för att prata fritt begränsades starkt eftersom han tystade ner all motstånd tillsammans enstaka stenhård censur.

beneath hans ledning skapades ett kraftfull nationalkänsla bland detta franska människor. dem plats fransmän såsom stred på grund av den franska nationen.

Napoleon lyckades många god tillsammans med sin krigföring inom Europa mot för att börja tillsammans dock därför småningom vände segrade ett samlad europeisk armé ovan honom. Hans härjningar ute inom Europa fick dock mot resultat för att vissa från revolutionens idéer spreds.

Bl.a. avskaffades adelns privilegier inom samt tillsammans med hans nya organisation inom dem ockuperade länderna. Nationalistiska strömningar väcktes inom dem länder denne ockuperade.

Direkta konsekvens från den franska revolutionen plats för att ett färsk samhällsordning ägde kommit mot stånd inom land i västeuropa.

Historiska epoker.

detta gamla samhället tillsammans med rötter inom medeltidens feodalsamhälle ägde ersatts från en samhälle liksom mer svarade upp mot en begynnande industrisamhälle. Ännu plats omdaningen ej genomskinlig dock revolutionen ägde demonstrerat för att upplysningens idéer kunde erhålla ett autentisk förankring.

Sofia Ahlgren 1998.

E-post: sah@delagardie.lidkoping.se

---

Nationalismen samt imperialismen – tiden 1815-1914

Efter Napoleonkrigen samlades dem stora staterna vid ett fredskongress inom Wien 1815.

Syftet fanns för att förhindra nya revolutioner samt för att stärka maktbalansen inom Europa. Detta skedde dels genom för att segrarmakterna utökade sina territorier – Ryssland fick ett massiv sektion från Polen, Preussen fick Sachsen samt delar från Rhenlandet, Storbritannien Malta osv. – dels genom ett konservativ politik likt bl.a. medförde för att enväldet från Guds nåde återkom inom flera stater.

dock givetvis fanns detta omöjligt för att vrida klockan tillbaka. Den accelererande fabriksrelaterade revolutionen gjorde för att människornas levnadsvillkor förändrades. Fler flyttade in mot städerna samt krav började ställas vid medbestämmande, träning samt olika sociala reformer. dem liberala idéerna fick allt större spridning, samt ifrån samt tillsammans andra halvan från 1800-talet växte sig även arbetarrörelsens tankesystem, socialismen, allt starkare.

Flera gånger gick detta sålunda långt såsom mot sammanstötningar mellan dem olika samhällsklasserna – land i västeuropa kunna nämnas likt modell tillsammans med revolutioner både 1830 samt 1848.

En perception likt fick massiv innebörd fanns för att människor likt talade identisk tungomål, tillhörde identisk tro samt ägde identisk seder hörde samman inom ett nation.

varenda nation borde även lyssna samman inom enstaka stat, därför för att nationalstater bildades. Denna nationalism fanns från numeriskt värde slag: ett riktning ville frigöra nationer såsom tvingats lyda sig andra stater. Dessa frihetsrörelser fanns inom bl.a. Osmanska riket (Turkiet), Österrike, Ryssland samt Latinamerika.

ett ytterligare riktning, enhetsrörelser, strävade efter för att föra samman människor såsom fanns splittrade inom småstater mot ett enda stat. sålunda plats fallet vid den italienska halvön samt inom dem tysktalande staterna. Nationalisterna fick stöd från liberalerna liksom på denna plats såg enstaka chans för att avbryta den bestående ordningen samt införa nya demokratiska styrelseskick samt sociala reformer.

Mot dem stod Wienkongressens konservativa furstar liksom ej plats roade från denna tillväxt. nära en flertal kongresser samlades stormakterna samt beslöt för att ingripa militärt inom olika länder på grund av för att behålla ordningen.

Utvecklingen gick dock ej för att stoppa: beneath 1820-talet gjorde sig Latinamerika fritt ifrån Spanien samt Portugal tillsammans med stöd från Storbritannien samt USA.

beneath identisk decennium bröt sig Grekland loss ifrån Osmanska riket. beneath återstoden från århundradet samt start från 1900-talet rämnade därför gott vilket kurera den europeiska delen från detta rike, samt stater liksom Rumänien, Bulgarien, Serbien samt Albanien bildades. dem franska revolutionerna 1830 samt 1848 inspirerade frihetsrörelserna inom flera länder; polackerna gjorde misslyckade uppror mot ryssarna; norditalienarna, ungrarna samt tjeckerna mot österrikarna.

Belgien lyckades dock utföra sig fritt ifrån Nederländerna samt 1860 blev Ungern jämställt tillsammans Österrike inom den s.k. dub- belmonarkin Österrike-Ungern.

1861 bildades Italien genom enandet från en antal småstater samt tio tid senare plats detta dags för att utropa detta enade Tyska riket. Revolutionsåret 1848 ägde nationalisterna samt liberalerna gjort en misslyckat försök för att en Tyskland.

Istället blev detta för tillfället Preussens konservative statsminister, Otto von Bismarck, såsom lyckades sammanföra dem tyska staterna. Bismarck fanns ett s.k. realpolitiker likt satte makten inom inledande rummet: ”Vår tids stora problem att diskutera skall ej lösning tillsammans anförande samt majoritetsbeslut – detta plats misstaget ifrån 1848-49 – utan tillsammans med blod samt järn.”¹ Enandet skedde genom tre konflikt – mot land, Österrike samt land i västeuropa – en sätt för att dels ta ovan områden tillsammans med tysktalande befolkning, dels för att en detta tyska människor genom för att ställa detta mot gemensamma yttre fiender.

Under slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet urartade nationalismen alltmer.

Den egna nationen, samt framför allt den vita rasen, började anses likt överlägsen. Något liksom rättfärdigade för att dem europeiska länderna, plus Ryssland samt därför småningom Japan samt USA, för tillfället kunde utvidga sina territorier samt vinna politisk inflytande vid andra världsdelars bekostnad. Just den politiska makten bör nog ses liksom den främsta drivkraften mot denna imperialism även angående finansiell vinning – ingredienser mot den något som ökar i storlek eller antal industrin samt nya marknader var dem färdiga produkterna kunde säljas – givetvis även fanns ett betydande orsak.

Ytterligare motiv står för att hitta inom viljan för att sprida kristendomen samt ”civilisationens ljus” ovan ”de stackars vildarna”, samt ren samt skär upptäckarglädje – reseskildringar ifrån spännande samt exotiska platser plats på grund av övrigt den maximalt lästa litteraturen inom sekelskiftets Europa.

Imperialismen nådde sin kulmen beneath 1800-talets numeriskt värde sista decennier.

beneath denna period styckades kurera Afrika upp. nära enstaka möte inom Berlin 1884-85 delade dem europeiska stormakterna in Afrika inom intressesfärer, samt sedan fanns detta bara för att invadera ”sina” områden samt tillsammans med vapen inom grabb stärka sina intressen. Endast numeriskt värde afrikanska områden lyckades behålla sin frihet; Liberia vilket plats enstaka fristat till frigivna slavar samt Abessinien (nuv.

Etiopien) liksom lyckades besegra Italien(!).

Sätten för att styra kolonierna varierade, ibland nyttjades infödda kungar, ibland styrdes dem direkt från dem vita, dock gemensamt fanns för att imperialismen plats främlingsfientlig – dem vita ansåg sig överlägsna samt afrikaner samt andra ägde likt enda avsikt för att tjäna kolonialmakten.

Exportgrödor, såsom örtinfusion, bryggd dryck, jordnötter samt bomull, började växer vid dem bästa jordarna samt den inhemska befolkningen fick allt sämre försörjningsmöjligheter. Infrastrukturen – främst kommunikationer såsom hamnar, järnvägar, kanaler samt vägar – byggdes ut tillsammans med detta enda syftet för att underlätta råvaruexporten.²

Sverige

Under 1800-talet ökade befolkningen kraftigt inom landet.

Fred, smittkoppsvaccin samt rotfrukt besitter ansetts existera dem viktigaste orsakerna. Detta, inom kombination tillsammans dem skiftesreformer³ vilket genomfördes beneath slutet från 1700- samt start från 1800-talet, ledde mot för att urbaniseringen tilltog samt fler människor blev tillgängliga såsom arbetskraft till den fabriksrelaterade revolutionen likt nådde landet vid allvar runt 1870, dvs.

ca 100 tid efter England. Ännu nära seklets slut fanns dock 70-80% från befolkningen bosatt vid ruralt område. inom runda anförande enstaka miljon svenskar valde även för att söka lyckan vid annat håll genom för att emigrera mot Nordamerika.

Vid mitten från seklet genomfördes enstaka rad liberala reformer; allmän folkskola, tillfälle till kvinnor för att bedriva hantverk, avskaffandet från rätten för att aga fru samt tjänare plats några från dem.

Den största reformen ur demokratisk synvinkel fanns dock ståndsriksdagens avskaffande 1865. Denna typ från riksdag innebar ju för att adeln samt prästerna – mindre än ett andel från befolkningen – utgjorde halva riksdagen. för tillfället infördes istället ett tvåkammarriksdag var inledande kammarens ledamöter utsågs från landstingen, samt kom för att domineras från rika köpmän, storgodsägare samt höga köpmän, medan andra kammaren framförallt bestod från bönder.

Observera för att 80-90% från landets befolkning, däribland kvinnorna, ännu ej ägde någon rösträtt.

---

Dan Klasson 1998.

E-post: dkl@delagardie.lidkoping.se

---

Världskrigens tid

Första världskriget

I juni 1914 sköts den österrikiske tronföljaren samt hans fru mot döds inom den dåtida österrikiska provinsen Bosnien.

på baksidan dådet nedsänkt serbiska nationalister likt ville producera en storslaviskt rike var Bosnien skulle ingå. Denna incident, skotten inom Sarajevo, sägs existera den tändande gnistan mot detta såsom blev inledande världskriget. dock till för att ett gnista bör behärska bli farlig behövs detta något explosivt inom närheten.

Frågan existerar alltså vad själva krutdurken bestod från, dvs dem bakomliggande faktorer likt möjliggjorde detta inledande världskriget?

Utrikespolitiska orsaker. dem viktigaste orsakerna står för att hitta inom föregående epoks nationalism samt imperialism. land i västeuropa ville äga revansch på grund av nederlaget mot Tyskland 1870-71 samt flera stater fruktade Tysklands makttillväxt.

vid Balkan, Europas oroliga hörn, möttes flera korsande intressen: Serbien ville liksom tidigare nämnts producera en enat slaviskt rike samt stöddes från Ryssland medan Österrike-Ungern givetvis slog vakt angående sina besittningar. beneath den imperialistiska dragkampen ifall råvarutillgångarna inom Asien samt Afrika ägde flera mindre sammandrabbningar mellan stormakterna ägt utrymme, vilket lett mot ett kapprustning från sällan skådat stöt.

på grund av för att upprätthålla maktbalansen inom Europa ingick man även allianser. nära krigets eruption stod Tyskland, Österrike-Ungern samt Italien, trippelalliansen, mot land i västeuropa, Storbritannien samt Ryssland, trippelententen. Utan dessa samarbeten ägde kriget knappast fått den spridning detta fick. möjligen ägde detta ej ens börjat: Frågan existerar angående Österrike-Ungern vågat förklara konflikt mot Serbien ifall man ej haft Tysklands stöd?

Inrikespolitiska orsaker. konflikt ses ofta såsom en sätt för att en en människor genom för att detta ställs mot ett gemensam yttre fiende.

från denna anledning är kapabel framför allt dem nya staterna inom Europa äga sett kriget vilket någonting positivt.

Krigets förlopp. Efter den s.k. Svarta veckan, då krigsförklaringarna följde stöt inom stöt, utvidgades kriget därför för att detta vilket maximalt deltog 28 länder ifrån fem världsdelar. Ubåtar, flygplan, kulsprutor samt stridsvagnar användes för tillfället på grund av inledande gången inom konflikt.

kritisk till krigsslutet blev USA:s tillgång 1917. Fyra miljoner soldater satte amerikanarna in inom kriget.

Krigets följder. Freden inom Versailles 1919 blev många tuff till förloraren Tyskland. Elsass-Lothringen förlorades mot land i västeuropa samt ytterligare områden fick släppas mot Polen respektive land. Man förbjöds för att äga en flygvapen, fick endast äga ett obetydlig flotta samt ett armé vid högst 100 000 man.

Dessutom fick man såsom förlorare stå utanför detta nybildade Nationernas förbund, NF, samt ådömdes en orimligt stort skadestånd, helt omöjligt för att erlägga. Efter kriget uppstod vidare enstaka rad nya stater: land i norden, land i baltikum, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien samt Ungern blev varenda självständiga. Serberna fick dessutom likt dem ville då en storslaviskt rike, Jugoslavien, bildades.

Mellankrigstiden

Första världskriget plats ett seger till demokratin.

numeriskt värde årtusenden från härskartraditioner ifrån Roms samt Bysans dagar tog slut: Tsaren, Sultanen, Habsburgskejsaren samt Tyske kejsaren. detta plats demokratier vilket ägde segrat – USA, Storbritannien samt land i västeuropa – samt inom dem besegrade länderna Tyskland samt Österrike infördes demokrati. inom flera länder, däribland land, utvidgades dessutom dem demokratiska rättigheterna således för att även kvinnor fick delta inom allmänna omröstning.

beneath återuppbyggnadsskedet efter kriget plats dessutom efterfrågan vid arbetskraft massiv, vilket ledde mot för att arbetarna kunde ställa krav samt fackföreningar accepterades inom flertalet länder.

Demokratin plats dock ingen självklarhet.

Ryssland ägde genom revolutionen 1917 ersatts från detta kommunistiska Sovjetunionen, inom Italien tog Mussolini samt fascisterna makten 1922 samt redan 1923 försökte enstaka ung österrikare nära namn Adolf Hitler ta makten inom Tyskland genom den sk. ölkällarkuppen inom München. Tysklands finans fanns nära den denna plats tidpunkten körd inom botten genom ett fruktansvärd inflation, framtvingad från dem orimliga skadeståndskraven.

Kuppen misslyckades samt Hitler fängslades. inom fängelse fick denne dock situation för att finslipa sina argument samt skrev Mein Kampf. då därför den amerikanska börskraschen inledde 30-talets stora nedstämdhet, kunde Hitler genom skicklig intensiv oro eller upprördhet samt manipulation bli rikskansler 1933. Snabbt gjorde han sig kvitt samtliga politiska motståndare samt redan 1934 blev han der Führer, Tysklands diktator.

Andra världskriget

Många bedömare hävdar för att dem båda världskrigen egentligen bara fanns en konflikt, likt för tillfället fortsatte efter enstaka tids vapenstillestånd.

inom Tyskland plats detta enstaka utbredd uppfattning för att tyskarna tappat bort eller missat detta inledande världskriget ej vid bas från sin svaghet, utan därför för att deras egna politiker svikit dem. Denna s.k. dolkstötslegend utnyttjades från Hitler samt nazisterna liksom detta faktum för att Tyskland behandlats alltför hårt inom Versaillesfreden.

Hitler ägde tre utrikespolitiska mål: till detta inledande ville han återställa Tysklands gränser samt rättigheter likt dem plats innan ovan nämnda fred. till detta andra ville denne samla varenda områden tillsammans med tysktalande befolkning inom en stortyskt rike. Detta rike skulle sedan skaffa sig utökat livsrum österut. Mellan år 1935-38 visade Hitler gång vid gång för att denne menade allvar: Allmän värnplikt infördes, Österrike anslöts, delar från Tjeckoslovakien införlivades osv.

Ändå gjorde västmakterna ingenting – dem plats således inställda vid för att skydda freden för att dem vägrade titta vilket liksom försiggick. då Polen anfölls den inledande september 1939 gick detta dock ej för att blunda längre. Kriget fanns en faktum.

Andra världskriget kom för att bli detta maximalt brutala från samtliga konflikt. 50 miljoner människor dog, dem allra flesta helt oskyldiga civila.

Sovjetunionen förlorade flest – troligen uppemot 20 miljoner ryssar fick sätta existensen mot. inom nazisternas dödsläger, Auschwitz, Dachau, Buchenwald m.fl., blev dödad ca 10 miljoner människor, framförallt judar. inom Japan utplånades numeriskt värde bota städer genom användandet från en nytt vapen, atombomben. angående detta existerar någon sektion från historien oss verkligen borde ta lärdom från till för att undvika upprepa våra misstag, således existerar nog andra världskriget detta oss inledningsvis borde titta på.

Dan Klasson 1998.

E-post: dkl@delagardie.lidkoping.se

---

Efterkrigstiden

Kanske borde efterkrigstiden delas in inom numeriskt värde epoker; tiden fram mot 1989, vilket framför allt kännetecknas från maktkampen mellan dem numeriskt värde stormakterna USA samt Sovjetunionen, kalla kriget, samt tiden efter Berlinmurens samt östblockets fall.

dem sistnämnda händelserna ligger dock ännu alltför nära inom tiden till för att oss bör behärska utföra någon form eller gestalt från helhetsbedömning från enstaka möjlig epok, samt hur framtidens forskare kommer för att titta vid vår personlig period förmå oss bara spekulera inom. Tills vidare betraktar oss därför tiden efter 1945 likt en epok.

Politiska förhållanden

Efter andra världskriget visade detta sig för att motsättningarna mellan detta kommunistiska Sovjetunionen samt dem kapitalistiska länderna Storbritannien samt USA plats avgörande. på grund av Sovjetunionen plats detta viktigt för att säkra västgränsen – numeriskt värde gånger beneath 1900-talet ägde man ju blivit invaderade västerifrån – samt inom västra europa samt USA fruktade man kommunismen likt spred sig alltmer.

Resultatet blev en Östeuropa tillsammans socialistregeringar: ”Från Stettin nära Östersjön mot Trieste nära Adriatiska havet besitter enstaka järnridå dragits ner ovan kontinenten”, såsom Winston Churchill uttryckte sig inom en anförande 1946. därför småningom delades Tyskland, liksom Korea, inom numeriskt värde delar samt detta kalla kriget mellan öst samt väst fanns en faktum.

En kapprustning utan motsvarighet inom historien satte igång, dock paradoxalt nog fanns detta möjligen just denna vilket förhindrade en direkt konflikt mellan supermakterna.

Vapnen blev helt enkelt på grund av farliga; nära anfall plats risken på grund av ”massiv vedergällning”, dvs total utplåning från detta egna landet, alltför massiv. Nära storkrig plats detta dock flera gånger: inom start från 1950-talet utbröt konflikt mellan Nord- samt Sydkorea. USA gick tillsammans FN:s stöd in inom kriget vid Sydkoreas blad samt fred slöts inledningsvis sedan Kina gått in vid Nords blad tillsammans med enstaka halv miljon man.

1962 fick USA:s president John Kennedy titta fotografier liksom visade för att Sovjetunionen fanns inom färd tillsammans med för att bygga raketbaser vid Kuba. Amerikanska flottan slog ett järnring runt ön samt vägrade släppa fram sovjetiska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Denna incident, kallad Kubakrisen, följdes tillsammans med spänning världen över; den slutade tillsammans för att Sovjetunionen backade, dock vilket ägde hänt angående dem ej gjort det?

Förutom kalla kriget besitter efterkrigstiden präglats från numeriskt värde motsatser, nämligen både nationalism samt internationalism.

inom sålunda gott vilket samtliga tredjeplats världens länder besitter nationella rörelser lett mot frigörelse ifrån kolonialismen samt imperialismen. inom vissa länder gick detta relativt enkelt samt smärtfritt, dock inom andra länder – framförallt inom Frankrikes kolonier – utkämpades blodig eller täckt med blod befrielsekrig.

längst bort samt värst blev kampen inom Vietnam, var befrielsekriget övergick inom en inbördeskrig liksom inom sin tur blev mot ett sektion från detta kalla kriget – kampen mellan kommunismen samt den västerländska demokratin. USA, såsom setts liksom stora hjältar efter andra världskriget, Koreakriget samt Kubakrisen, fördömdes till sin bidrag inom Vietnamkriget från stora delar från västvärlden, ej minimalt på grund av sina bombningar från civila.

TV spelade på denna plats säkert enstaka nödvändig roll: till inledande gången kunde en konflikt följas vid nära håll, direkt hemma inom vardagsrummen.

Efter Berlinmurens fall fick nationalismen färsk hastighet.

Ur den gamla Sovjetstaten uppstod enstaka mängd nygamla stater – land i baltikum, Lettland, Litauen, Ukraina, Georgien etc. – samt inom detta forna Östeuropa kom gamla motsättningar inom dagen, ej minimalt inom f.d. Jugoslavien. sidled tillsammans med dessa yttringar besitter dock resten från Europa gått inom motsatt riktning samt enstaka internationaliseringsprocess äger pågått genom bildandet från den Europeiska Unionen.

Liknande samarbetsprojekt förekommer även inom andra delar från världen, bl.a. inom Sydostasien samt Afrika, även ifall dessa ej existerar lika långtgående.

Ekonomiska samt sociala förhållanden

Den globala ekonomin äger beneath efterkrigstiden dominerats från USA samt Japan. Bildandet från EU förmå ses likt en försök för att avbryta denna dominans, alternativt åtminstone för att hitta ett tillfälle för att ej hamna alltför långt efter dessa stater.

ett klar trend inom efterkrigsekonomin existerar annars dem allt större skillnaderna mellan i-länderna samt u-länderna. för att vissa u-länder lyckats utveckla sin finans, framförallt länderna inom Sydostasien samt dem oljeproducerande staterna inom OPEC, förmå ej dölja detta faktum för att flertalet fattiga länder blivit ännu fattigare, samt för att oss inom dem rika länderna läka tiden höjt vår levnadsstandard vid dessa länders bekostnad.

kraftfull bedömning äger riktats mot multinationella företag vilket utnyttjar den billiga arbetskraften, samt avsaknaden från arbetslagar samt anställningstrygghet inom tredjeplats världen, till för att behärska pressa produktionskostnaderna samt därmed öka vinsterna. Företagens försvar besitter varit för att dem faktiskt skapar arbetstillfällen samt därmed hopp angående ett förbättrad finans till dem aktuella länderna.

Ett kostnad oss fått erlägga till vårt välstånd existerar den stora miljöförstöringen.

Varken den kapitalistiska alternativt den socialistiska ekonomin äger kunnat hantera detta bekymmer. Ökad kunskap samt något som ökar i storlek eller antal medvetenhet ifall problemen utför dock för att enstaka viss optimism kunna skönjas inför framtiden, även angående läget inom flera fall existerar akut. Frågan existerar dock ifall problemet är kapabel hanteras inom den befintlig ekonomiska modellen var tillväxt existerar själva målet tillsammans med ekonomin alternativt ifall oss måste hitta en nytt ekonomiskt system?

Åsikt står mot åsikt.

Ekonomiskt sett besitter människorna inom västvärlden fått detta allt förbättrad beneath efterkrigstiden. Klasskillnaderna besitter överlag minskat, allt fler genomgår högre kurs, möjligheterna för att utflykt besitter ökat liksom möjligheterna för att ta sektion från en ökande kulturutbud. Vidare äger möjligheterna till kvinnor för att jobba samt utbilda sig blivit större, ej minimalt genom utbyggnaden från barn- samt äldreomsorgen såsom medfört för att kvinnorna ej längre existerar låsta inom hemmet.

Allt existerar dock ej positivt; stressrelaterade sjukdomar såsom magsår samt hjärtinfarkt äger ökat, liksom dem psykiska sjukdomarna. Ungdomsbrottsligheten besitter blivit grövre samt främlingsfientlighet samt rasism frodas då ungdomar ej längre känner för att dem behövs samt ej vet angående dem får arbete efter avslutad träning.

Den orättvisa resursfördelningen mellan nord samt syd äger dessutom lett mot för att ett allt större sektion från mänskligheten fått detta betydligt sämre. Svältkatastrofer inom flera afrikanska länder, såsom Biafra (i nuvarande Nigeria) samt Etiopien, likt kvar existerar utpräglade jordbrukssamhällen, besitter demonstrerat för att den ekonomiska välfärd industrisamhället fört tillsammans sig endast existerar på grund av en fåtal.

Kultur samt religion

Det västerländska samhället besitter beneath efterkrigstiden blivit alltmer sekulariserat.

tillsammans detta menas för att tro agerar allt mindre roll till allt fler människor. flera hävdar för att detta lett mot en tomrum hos flera människor, en tomrum likt man försökt beläggning tillsammans med något annat. ”Prylgalenskap”, övertro vid vetenskapen, medlemskap inom någon sekt alternativt ockultism existerar sålunda effekter från denna sekularisering.

inom vissa delar från världen äger dock utvecklingen gått åt motsatt håll. inom Iran tog islamska fundamentalister makten 1979 inom protest mot dem stora sociala orättvisor detta kapitalistiska systemet medfört. Starka fundamentalistiska krafter finns idag inom flera från arabländerna, samt angående ej ledarna inom dessa länder förmår utjämna orättvisorna finns detta massiv fara till sammanstötningar samt revolter.

Kulturellt sett äger efterkrigstiden varit ungdomskulturernas epok.

Jazz-, rock- samt popmusik (med oräkneliga typer från underavdelningar) besitter samtliga börjat ”på gatorna” till för att sedan utnyttjas från affärsmässig krafter samt fått enorma genomslag. ett positiv konsekvens existerar kulturernas gränsöverskridande attribut – inom dagens populärmusik finns detta utrymme på grund av såväl afroamerikanska tongångar såsom från indien ragor alternativt traditionell österländsk musik.

Dan Klasson 1998.

E-post: dkl@delagardie.lidkoping.se

---

Käll- samt litteraturförteckning

• Anderson, Perry, 1977, Övergångar ifrån antiken mot feodalismen, Lund.
• Bergström, Löwgren, Almgren, 1993, Alla tiders historia, Arlöv.
• Bloch, Marc, 1978, Feodal Society, London.
• Cameron, Neil, Kenneth, 1977, Människan samt samhället, Borås.
• Childe, V., Gordon, 1946, What Happened in History, Baltimore.
• Ganshof, F., L., 1961, Feudalism, New York, USA.
• Gräslund, Bo, 1980, Perspektiv vid vår äldsta historia, Stockholm.
• Gurevitj, Aron, J., 1979, Feodalismens uppkomst inom Västeuropa, Borås.
• Gustafsson, Berndt, 1973, Svensk kyrkohistoria, Stockholm.
• Harris, Marvin, 1979, Kungar samt kannibaler, Stockholm.
• Jensen, Henrik & Thiersen, Ib, 1987, Världshistoria, Lund.
• Lindkvist, Thomas, 1981, Vad existerar feodalism?, Stockholm.
• Lindkvist, Thomas, 1988, Plundring, skatter samt den feodala statens framväxt, Uppsala.
• Nordberg, Michael, 1987, Den dynamiska medeltiden, Stockholm.
• Ploetz, Karl, 1964, Världshistorien inom årtal, Stockholm.
• Ponting, Clive, 1991, A green history of the World, USA.
• Service, Elmon, R., 1971, Primitive Social Organization, New York.
• Strayer, namn, R., 1965, Feudalism, USA.
• Walbank, F., L., 1973, Det västromerska rikets fall, Helsingborg.
• Övergången ifrån feodalism mot kapitalism, Sweezy, Paul, m.fl., 1980, Kungälv.