belefray.pages.dev






Vad är sötningsmedel fördelar och nackdelar

I den här artikeln kommer vi att gå igenom de vanligaste sötningsmedlen och deras vetenskapligt dokumenterade egenskaper och effekter.

Sötningsmedel

Sötningsmedel existerar samlingsnamnet vid substanser såsom åstadkommer sötma, dock vanligtvis ej socker[1] samt andra sockerarter, utan naturliga alternativt artificiella (konstgjorda) alternativ. Sötningsmedel säljs både separat samt ingår liksom sötningstillsats inom livsmedel.

De flesta från dem sötningsmedlen tillsammans med färre kalorier per gram än sötningsmedel förekommer naturligt samt existerar därför kallade sockeralkoholer. modell vid dessa existerar sorbitol, erytritol samt maltitol. modell vid artificiella sötningsmedel existerar aspartam samt sackarin. Örten sötflockel (Stevia rebaudiana) äger marknadsförts likt naturligt sötningsmedel till för att den utvinns ifrån växtriket, dock sötningsmedlet innehåller även syntetiska tillsatser samt framställs genom kemisk raffinering,[2] samt får ej marknadsföras liksom "från naturliga källor" i enlighet med ett dom inom Förvaltningsrätten inom Stockholm.[3]

Sötningsmedel besitter E-nummer mellan 950 samt 969.[4]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Sötningsmedel används huvudsakligen på grund av för att ge sötma inom olika livsmedel, bland annat högprocessad skräpmat[5].

Vissa bulksötningsmedel besitter dock även ett fuktbindande inverkan varför dem ofta kunna ingå inom kosmetika samt hudkrämer.

I flera livsmedel ersätts sötningsmedel helt alternativt delvis tillsammans med andra sötningsmedel på grund av för att minska kaloriinnehållet och/eller till för att minska risken till fetma samt karies. Även inom hemmen ersätts ibland vanligt sötningsmedel tillsammans med sötningsmedel inom matlagning samt bakning.

Artificiella sötningsmedel existerar användbara nära diabetes, då den drabbade måste reglera sitt sockerintag. Dessa sötningsmedel ger varken energi alternativt något insulinsvar (läst 2011).[6][7][8]

Sötningsmedel inom handeln förekommer förutom inom ren ströform även såsom bitsocker, tabletter samt sirap.

Allt angående olika sötningsmedel – Fördelar samt nackdelar.

Artificiella sötningsmedel besitter ofta handelsnamn, såsom Hermesetas samt Suketter. Naturliga sötningsmedel, såsom sockeralkoholer, säljs sällan inom handeln inom ren form eller gestalt utan förekommer främst inom färdiga livsmedelsprodukter.

Sötning

[redigera | redigera wikitext]

Artificiella sötningsmedel existerar ofta marknadsförda liksom ”kalorifria”, vilket egentligen existerar felaktigt, speciellt då detta kommer mot sötningsmedel inom ströform.

inom samt tillsammans för att artificiella sötningsmedel existerar således koncentrerade behövs volym på grund av för att dem skall behärska brukas, vilket bland annat specialbehandlat dextros samt maltodextrin används till för att ge, vilket tillsatser. Båda dessa ämnen existerar kolhydrater samt ger noggrann liksom andra kolhydrater 4 kilokalorier per gram, samt detta existerar huvudsakligen dessa vilket står på grund av kalorimängden inom artificiella sötningsmedel, vilket existerar nära densamma liksom kvantiteten inom vanligt sötningsmedel per 100 gram.

Detta skall dock ses mot bakgrund för att den färdiga blandningen existerar många enkel, vilket innebär för att 100 gram sockerimiterande sötningsmedel motsvarar 1 liter rent sötningsmedel då detta kommer mot volym.

Sötningseffekt hos energigivande sötningsmedel (ej honung, fruktos) jämförd tillsammans med sötningsmedel (100 andel sötma, 4 kilokalorier per gram)
  • Maltitol: 75–90 %, ca 2–3 kcal/g
  • Xylitol: 90–100 %, ca 2–3 kcal/g
  • Isomalt: 55 %, ca 2 kcal/g
  • Sorbitol: 65 %, ca 2–3 kcal/g
  • Laktitol: 35 %, ca 2 kcal/g
  • Mannitol: 65 %, ca 1,5 kcal/g
  • Erytritol: 70 %, ca 0,2 kcal/g
  • Tagatose: 92 %, ca 1,5 kcal/g
Sötningseffekt hos icke energigivande sötningsmedel jämförd tillsammans med socker

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sackarin framställdes inledande gången 1879[14] samt patenterades året efter vilket en alternativ mot detta då dyrare sockret, till för att sedan anlända igen beneath andra världskrigets ransoneringstider då sackarin inom jämförelse fanns betydligt mer prisvärd för att framställa.

I samt tillsammans för att sötningsmedel existerar mer prisvärd för att framställa än vanligt sötningsmedel insåg livsmedelsföretag tidigt fördelarna tillsammans produktionen – detta började bli väldigt populärt för att ersätta sötningsmedel inom samt tillsammans med samhällsproblemet tillsammans med bland annat diabetes samt övervikt – varför flera nya sötningsmedel blev tagna fram.

Några modell existerar cyklamat liksom kom beneath 1950-talet samt aspartam liksom introducerades såsom Nutrasweet inom Diet Coca-Cola tid 1981.

Många sötningsmedel äger olika attribut, därför existerar framställningen från dem inriktad vid för att nå en optimalt användningsutbud.

Hälsoeffekter

[redigera | redigera wikitext]

Studier besitter hittills (2023) gett begränsade säkra slutsatser samt detta finns även ett oenighet angående vilka studier såsom ger bäst resultat.[15]

I land samt ett rad andra länder existerar varenda varor tillsammans konstgjorda sötningsmedel märkta tillsammans texten ”Innehåller sötningsmedel” vid förpackningarna sålunda för att konsumenten egen är kapabel utföra sitt omröstning, samt speciella riktlinjer besitter utfärdats på grund av konsumenter, bland annat förmå diabetiker hålla sig inom en speciellt gränsvärde på grund av för att optimera säkerheten.

Produkter tillsammans med ovan 10 % sockeralkoholer per 100 gram bör märkas tillsammans för att överdriven konsumtion förmå äga medel som laxerar verkan. Den medel som laxerar effekten beror vid för att kroppen tar upp sötningsmedlet långsamt samt inkomplett, vilket lämnar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom tarmarna.[15]

Personer tillsammans med fenylketonuri, PKU, bör undvika för att ett fåtal inom sig aspartam.[15]

Vissa sötningsmedel existerar förbättrad till tänderna eftersom dem ej sänker pH-värdet,[15] vilket xylitol.

Livsmedelsverket inom land anser för att sötningsmedel existerar säkra såsom livsmedel tillsammans hänvisning mot den europeiska myndigheten till livsmedelssäkerhet, Efsa. detta finns även regler till då sötningsmedel får tillsättas inom livsmedel.[15]

Världshälsoorganisationen, WHO, gick ut tillsammans nya rekommendationer kring sötningsmedel 2023.

var avråds ifrån användning från sötningsmedel till för att vandra ner inom vikt alternativt undvika sjukdomar.[5] Näringsexperter besitter kritiserat den typen från observationsstudier. i enlighet med WHO behöver människor reflektera andra sätt för att minska intaget från sötningsmedel, mot modell genom för att förtära föda tillsammans naturligt förekommande sockerarter, liksom ätbar del, alternativt osötad föda samt dryck.[16] Ungefär samtidigt kom ett lärande ifrån land i västeuropa såsom indikerar för att vissa sötningsmedel är kapabel leda mot ökad fara på grund av hjärtsjukdomar.

Efsa såg inom samband tillsammans detta enstaka anledning för att genomföra ett granskning från säkerheten tillsammans varenda godkända sötningsmedel.[5]

Kroppsvikt

[redigera | redigera wikitext]

Flera översiktsarbeten besitter dragit slutsatsen för att associationen mellan kroppsvikt samt kalorifria sötningsmedel existerar inkonsekvent samt oavgjord, då observationsstudier tenderar för att påvisa enstaka koppling mot upphöjd kroppsvikt, medan randomiserade kontrollerade studier inom stället påvisar en visst orsakssamband mot viktminskning.[17][18][19]

Andra översiktsarbeten drar slutsatsen för att användningen från kalorifria sötningsmedel inom stället till sötningsmedel leder mot minskad kroppsvikt.[20][21]

Jämförelse tillsammans socker

[redigera | redigera wikitext]

Översiktsarbeten samt dietistförbund äger dragit slutsatsen för att en rimligt intag från icke-näringsgivande sötningsmedel vilket ett ofarlig kompensation mot sötningsmedel kunna hjälpa ett för att begränsa energiintaget samt assistera enstaka inom hanteringen från blodsocker samt vikt.[6][7][20][21]

Sötningsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Naturliga

[redigera | redigera wikitext]

De naturliga sötningsmedlen, vissa även kallade bulksötningsmedel, återfinns inom naturen samt flera utvinns industriellt, mot modell ur naturligt förekommande växter.

Sackaros (socker) existerar maximalt energirikt tillsammans 4 kilokalorier per gram, medan sockeralkoholerna allmänt innehåller omkring hälften trots för att dem ger identisk konsistens samt volym såsom sötningsmedel, förutom för att karamellisering uteblir. flera sockeralkoholer erhåller trots detta endast delvis från sockrets sötma.

Naturliga sötningsmedel, förutom steviosid, existerar ej för att rekommendera mot diabetiker,[källa behövs] eftersom även dessa inom viss mån påverkar nivå av socker i blodet, även angående deras inverkan vid diabetiker ej existerar lika tydlig vilket mot modell nära sockerintag.

Steviosid, såsom återfinns inom plantansötflockel (Stevia rebaudiana)[11] samt ej existerar någon sockeralkohol, utan ett glykosid, äger dock identisk starka sötningseffekt såsom flera artificiella sötningsmedel.

Vissa från dessa sötningsmedel, mot modell sorbitol, ingår även inom vissa hudkrämer samt kosmetika eftersom dem även är kapabel äga ett fuktbindande utfall.

Energigivande naturliga sötningsmedel
Icke energigivande naturliga sötningsmedel

Artificiella

[redigera | redigera wikitext]

Dessa sötningsmedel existerar varenda framställda vid syntetisk väg samt förekommer ej inom naturen inom sin nuvarande struktur.

Vad existerar sötningsmedel?

Högst naturliga substanser sätts ihop vid konstgjord väg samt bildar en nytt, sött tema (exempelvis aspartam existerar sammansatt från asparginsyra, fenylalanin samt metanol, samt sukralos framställs genom enstaka modifiering från sackarosmolekylen, liksom ökar sackarosens sötningspotens starkt).

Alla artificiella sötningsmedel besitter framställts till för att ge ett många massiv sötningseffekt (utom sackarin, vars sötningspotens upptäcktes från ett slump), samt kunna artikel tiotals, hundratals alternativt tusentals gånger sötare än vanligt sötningsmedel.

De flesta inom denna team från sötningsmedel besitter trots sötman inga liksom helst likheter tillsammans med sockrets molekylstruktur, sukralos undantaget.

Artificiella sötningsmedel nyttja inom Sverige
Övriga

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO samt SAOB) vid Svenska.se: sötningsmedel
  2. ^Hur naturligt existerar Stevia egentligenArkiverad 6 augusti 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., välmående samt fitness 2013-05-02
  3. ^Coca-Cola Life får ej märkas tillsammans uttrycket sötma ifrån naturliga källorArkiverad 27 augusti 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., Pressmeddelande förvaltningsrätten inom huvudstaden 2016-06-13
  4. ^Egeland, Einar Skarstad (2023-06-29). ”søtningsmiddel” (på norska). Store norske leksikon.

    https://snl.no/s%C3%B8tningsmiddel. Läst 11 november 2023. 

  5. ^ [abc] Ennart, Henrik (19 september 2022). ”WHO vänder: avråder ifrån sötningsmedel”. Svenska Dagbladet.

    Sötningsmedel används på grund av för att ge livsmedel ett söt smak.

    ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/dwlMnw/who-vander-avrader-fran-sotningsmedel. Läst 1 juli 2023.  [inloggning kan krävas]

  6. ^ [ab] Shankar, Padmini; Ahuja, Suman; Sriram, Krishnan (2013-12-01). ”Non-nutritive sweeteners: review and update”. Nutrition 29 (11–12): sid. 1293–1299.

    doi:10.1016/j.nut.2013.03.024. PMID 23845273. 

  7. ^ [ab] ”Position of the Academy of Nutrition and Dietetics: use of nutritive and nonnutritive sweeteners”. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. May 2012. doi:10.1016/j.jand.2012.03.009. PMID 22709780.

    Sötningsmedel.

    https://www.andeal.org/vault/2440/web/JADA_NNS.pdf. 

  8. ^”Socialstyrelsen – Kost nära diabetes”. Arkiverad ifrån originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128111617/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf. Läst 13 januari 2012. 
  9. ^Egeland, Einar Skarstad (2023-08-22). ”aspartam” (på norska). Store norske leksikon.

    https://snl.no/aspartam. Läst 11 november 2023. 

  10. ^”acesulfam K” (på norska). Store norske leksikon. 2023-08-22. https://snl.no/acesulfam_K. Läst 11 november 2023. 
  11. ^ [ab] ”stevia - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stevia. Läst 11 november 2023.  [inloggning kan krävas]
  12. ^Egeland, Einar Skarstad (2023-07-28). ”sukralose” (på norska). Store norske leksikon.

    https://snl.no/sukralose. Läst 11 november 2023. 

  13. ^Lande, Britt (2023-08-22). ”sakkarin” (på norska). Store medisinske leksikon. https://sml.snl.no/sakkarin. Läst 11 november 2023. 
  14. ^”sackarin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sackarin. Läst 11 november 2023.  [inloggning kan krävas]
  15. ^ [abcde] ”Sötningsmedel”. www.livsmedelsverket.se.

    https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel. Läst 1 juli 2023. 

  16. ^”WHO: Undvik samtliga sötningsmedel – förbättrad tillsammans med ätbar del alternativt helt osötat”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10034521. Läst 1 juli 2023. 
  17. ^Brown, R. J.; dem Banate, M.

    A.; Rother, K. I. (August 2010). ”Artificial sweeteners: a systematic review of metabolic effects in youth”. International Journal of Pediatric Obesity 5 (4): sid. 305–312. doi:10.3109/17477160903497027. PMID 20078374. 

  18. ^Lohner, Szimonetta; Toews, Ingrid; Meerpohl, Joerg J. (2017-09-08). ”Health outcomes of non-nutritive sweeteners: analysis of the research landscape”. Nutrition Journal 16 (1): sid. 55.

    doi:10.1186/s12937-017-0278-x.

    Så vilket bör man då tänka angående saft, ketchup, sylt samt glass såsom sötats tillsammans med steviaämnen istället på grund av vitt socker?

    ISSN1475-2891. PMID 28886707. 

  19. ^”Nonnutritive sweeteners and cardiometabolic health: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies”. CMAJ 189 (28): sid. E929–E939. July 2017. doi:10.1503/cmaj.161390. PMID 28716847. 
  20. ^ [ab] ”Does low-energy sweetener consumption affect energy intake and body weight?

    A systematic review, including meta-analyses, of the bevis from human and djur studies”. International Journal of Obesity (40): sid. 381–94. 1 March 2016. doi:10.1038/ijo.2015.177. 

  21. ^ [ab] ”Low-calorie sweeteners and body vikt and composition: a meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies”. The American Journal of Clinical Nutrition.

    September 2014. doi:10.3945/ajcn.113.082826. PMID 24944060.